Original subtitles

Det borde aldrig ha hänt.

Jag skämtar inte. Vill du vara snäll och gå?

-Så du skämtar inte? -Nej, jag vill inte att barnen får...

-Vad då? -Fel uppfattning.

-Jag menar allvar. De kommer strax. -Javisst.

Förlåt mig.

Ja.

-Hej. -Hej.

-Mår du bra? -Ja.

-Och du? -Det är okej.

Det har varit en lång dag.

Jag ska gå och lägga mig. God natt.

God natt.

Andy: Du vet var jag finns om du behöver mig.

-God morgon. Nåt nytt om Med? -Inte än.

Jag hör av mig så fort jag vet nåt.

Hur går det med Stephen Marshbrook och Breakwater?

Vi väntar på den finansielle utredarens svar.

Jag vill ha det i dag, Stu.

Om ni hittar nåt som är relevant för utredningen av mordet på Med-

-uppdatera genast kommissarie Pearsons team.

Det här är Madeline Hookway. Olivers biologiska mor.

Hon och Stephen hade en kärleksaffär.

Stephen står som far på födelseattesten.

Hur långt har vi kommit med henne?

Enligt socialtjänsten finns ingen officiell adoption registrerad.

Vi ska få info om sjukdomshistoria, jobb och telefonsamtal.

Eddie ser på ekonomin.

Nåt speciellt vid tiden för mordet?

Nej, bara det vanliga.

Vi måste slå fast vilka i familjen som vet nåt om Olivers föräldrar.

Och varför Rose inte nämnt nåt om det här.

Nån som har nåt mer att rapportera? Kom igen.

Kriminalteknikerna är klara med Marshbrooks hus.

Jag ska höra med familjen om de vill ha tillträde dit.

-Mår du bra? -Ja.

Det är du som bestämmer. Känn ingen press.

-Men om det är nåt du vill hämta... -Nej.

Det är okej.

Nej, jag ska göra det.

Det måste göras. Klart att jag kan det.

Men jag måste varna dig. Ingen har städat.

Huset ser ut precis som när du lämnade det.

Okej? Du måste vara förberedd på det.

Om det blir för mycket...

Mår du bra? Bara andas.

-Hej. -Hej.

-Tack så mycket. -Josh...

Hej, Josh.

-Hur är läget? -Bra.

Vänta lite...

-Varsågod. -Tack.

-Ska du ha nåt? -Ja, jag ska bara...

Hej. Kan jag få en kaffe med mjölk?

-Han gillar visst inte mig. -Strunt i det. Jag gillar dig.

-Varför är du så konstig? -Det är jag inte alls.

-Jag sa att hon skulle komma hit. -Nej, det gjorde du inte.

-Vad är problemet? -Ha det så kul på din dejt, Rob.

Du måste ha haft fullt upp med tre barn.

Det var tufft med två.

Det var egentligen inte planerat.

Du har aldrig sagt att Oliver inte är din biologiske son.

Hur kommer det sig?

Jag tyckte inte att det var viktigt. Han har alltid varit vår son.

-Vet Oliver det? -Nej, han behöver inte veta det.

Inte än. Han är för ung.

Rose.

Vi har pratat med Olivers biologiska mamma - Madeline Hookway.

-Varför det? -Hon...hjälper oss med utredningen.

Kom och sätt dig.

Vad skulle jag göra? Han var bara ett spädbarn.

Den där kvinnan var inte frisk nog att uppfostra ett barn.

Vi var tvungna att göra det. Det var det enda rätta.

-Vet resten av familjen om det? -Bara pappa.

De andra tror att han är adopterad.

De känner inte till hela historien.

Vi har inte haft nåt med den kvinnan att göra.

Hon gick med på att inte ha nån kontakt. Vi var överens.

Hur hittade ni henne?

Tidigare i år tog Madeline kontakt med Stephen.

Och de träffades.

-Varför det? -Hon ville få umgängesrätt.

Stephen skulle aldrig ha gått med på det.

Inte utan att prata med mig först.

Betyder det att hon är misstänkt?

Vilket håll ska vi gå åt i dag, Oliver?

Vi går däråt.

-Kom, morfar! -Håll stadigt i kopplet.

Jag kommer sen.

Vad i helvete gör du här?

-Vad i helvete? -Du får inte vara här, Madeline.

Jag vet att det är en svår tid, men jag vill träffa Oliver.

-Var är han? -Han är ute med Stella.

Du måste gå, Madeline.

Jag vill inte göra er upprörda. Jag vill bara träffa min son.

Det här är inte rätta sättet att göra det.

Du borde inte ha kommit hit, Madeline.

Du är intressant för utredningen.

Och Rose har sorg. Hela familjen har fortfarande sorg.

Jag har också sorg.

Jag har förlorat...allt.

Jag har haft sorg de senaste tio åren.

-Ja? -Stu har hört från utredaren.

-Vad är det? -Vi måste tala med Bill.

Det handlar om Breakwater.

Det räcker inte för att driva en rättsprocess. Jag tar hand om det.

Var inte orolig. Hon har ingenting att komma med.

Vad är det?

-Vi behöver ställa några frågor. -Kör igång.

Nere på stationen om det är okej.

Hon ställde alltid till med problem. Jag fick se till att hon försvann.

Hon var instabil.

Det var typiskt Stephen. Det var han som anställde henne.

Han var aldrig nån bra personkännare.

På vilket sätt är ni involverad i Breakwater Development?

Vi tillhandahåller juridiska tjänster i samband med fastighetsförsäljning.

När startade ert samröre med dem?

Det var för tio, tolv år sen. Jag får kolla upp det.

Exakt vad bestod er roll i?

Kan man säga att ni var bolagsjurist åt Breakwater Developments?

Det är inget ovanligt att en advokat jobbar som bolagsjurist.

När verksamheten kommit igång drog jag mig tillbaka.

Vårt engagemang begränsas till uppsättande av överlåtelsehandlingar.

Ursäkta, bara ett förtydligande. Ni säger "vårt" engagemang?

Bradwell and Marshbrook.

Ja, men ni sa att det här bara var Stephens klient.

Ja, Stephen hade tagit över det dagliga arbetet.

Jag har som sagt dragit mig tillbaka på senaste tiden.

Vad kan ni berätta för oss om Liam Spalden?

-Vd:n för Breakwater Developments. -Inget. Jag känner honom knappt.

Ursäkta, men hur hänger det här ihop med det som hände Stephen?

Det försöker vi ta reda på, mr Bradwell.

Jag kom hit av egen fri vilja för att hjälpa er med utredningen.

Ja, och vi uppskattar det.

Men jag svarar inte på fler frågor utan att min advokat är närvarande.

-Varför svarar du mig inte? -Det fattar du väl.

Lägg av med det där och säg vad jag har gjort.

-Du har inte gjort nåt. -Vad är det då?

Att jag har en flickvän förändrar ingenting.

-Det är okej. -Vänta bara tills det händer dig.

-Tills vad då händer? -Tills du gillar nån.

Jag gillar faktiskt nån.

-Då vet du ju hur det är. -Ja.

Vem är det? Det är väl inte Katie?

Jag tror att hon gillar Scott.

Nej, det är inte Katie.

Vem är det då?

Det är du.

Ja.

Okej, vad betyder det?

Jag vet inte.

Okej.

Ni motarbetade penningtvätt på Bradwell and Marshbrook.

Det var en av mina arbetsuppgifter.

Och vad innefattade det?

Jag gjorde kontroller åt våra klienter vid fastighetsaffärer.

-Due diligence. -Okej.

Då kan ni kanske förklara varför enhet tio vid Garrisley Road-

-en fastighet köpt av Breakwater från Comber Developments-

-värderades till 170 000 pund och sen såldes för 300 000 pund.

Jag är ingen mäklare, men det kan ha med användningen av huset att göra.

Det var väl värt priset.

Men ni utförde due diligence-

-och har bevis för att priset var realistiskt och rimligt?

Jag antar det. Jag behöver se detaljerna.

Ytterligare två fastigheter såldes mellan samma företag-

-Breakwater och Comber.

Säger ni det så.

Tycker ni inte att det är konstigt?

Att ni godkände att tre fastigheter-

-såldes till överpris?

Fattade ni inte misstankar om penningtvätt?

Inte direkt.

Vi har bevis för att åtminstone en av fastigheterna har använts-

-för olaglig verksamhet, nämligen framställning av klass A-droger.

Jag har inget med det att göra.

Men ni verkar inte förvånad.

Visste ni att det pågick olaglig verksamhet i husen?

Nej, självklart inte.

Ni har inga bevis som kan knyta min klient till nåt olagligt.

Alltsammans är bara hypoteser.

Okej.

Liam Spalden är väl vd för Breakwater Development?

Ja.

Eftersom ni motarbetade penningtvätt gjorde ni väl personkontroller?

Ja.

-Kollade hans identitet och finanser? -Ja.

Men vi undersökte Liam Spaldens identitet.

Får jag fråga vad ni vet om honom efter er "due diligence"?

Min klient kan inte kommentera konfidentiell information.

Er svärson sköts utanför sitt hus i sin egen sons åsyn.

En polisman dog när han utredde sambandet-

-mellan mordet på Stephen och fastigheterna.

Varför anstränger ni er inte mer för att hjälpa oss?

Säg "Ingen kommentar".

Mr Bradwell, på grund av ert företags samröre med Breakwater-

-har vi beslutat att frysa ert företags tillgångar.

Det här är löjligt.

Utförde ni en grundlig due diligence eller ej?

Ja.

Då såg ni säkert att den riktige Liam Spalden dog för 16 år sen.

Ändå finns er namnteckning här.

Och här och här, där ni intygar att han är vd.

Varför skrev ni under dem? Ni hade ju inte gjort kontrollerna?

Var fick ni tag i de här dokumenten?

-Det är inte relevant för... -Det är i högsta grad relevant.

Det är internt material. Strikt konfidentiellt.

Har min klient godkänt att ni får se det?

Nej.

Min klient hade inte förvarnats. Bevisen var anskaffade olagligt.

Jag kräver därför att förhöret avslutas.

Var fick du tag i dem?

Lyns hårddisk.

En kompis på Intel återskapade raderade filer.

Det är inte tillåtet. Inget av det här går att använda.

Ja, jag vet.

Fan!

Hej, vad gör du här?

-Är du sugen på fish and chips? -Varför undrar du det?

Vilket trevligt svar.

Jag föredrar att du säger "Tack, mormor. Du är bäst".

-Hur är det med din mamma? -Det vet du.

Och din pappa?

-Vad? -Det är ingen höjdare.

Vad är det?

Jag såg när han smög ut från huset i går kväll.

Var inte sån.

Hur då?

Jag vet att du inte är hans största fan, men tänk om...

Tänk om...?

-Om han har förändrats. -Nej.

-Det vet du inget om. -Det gör jag.

Det gör jag faktiskt.

Hur?

Mormor.

Han kom inte för att begrava mamman.

Jag har forskat lite i det. Hans mamma dog för tre år sen.

Jag beklagar.

Han tyckte kanske att han måste ha en ursäkt för att komma tillbaka?

Ja, kanske det.

-Vet mamma det? -Nej, inte än.

Jag är verkligen ledsen, älskling.

Jag skickar en flaska skotsk whisky. Kan inte tacka dig nog.

Gå inte händelserna i förväg, Bill. Det här försvinner inte.

Vi kan inte utesluta möjligheten att Bill Bradwell bara var slarvig.

Att han skrev under papperen utan att förstå vad han skrev under.

Mark trodde absolut att hans pappa visste mer än han låtsades.

Båda skyllde väldigt gärna det här på Stephen.

Det är kanske planen - att lägga skulden på den döde.

Vi måste hitta nåt annat sätt att knäcka företaget.

Om nån har några idéer är jag idel öra.

Vi måste få källan att avlägga vittnesmål.

Tror du att det är möjligt?

Visst är det värt ett försök att få ett officiellt uttalande?

Ska jag uppdatera kommissarie Pearson?

-Det påverkar ju utredningen om Med. -Nej.

Nej, jag gör det.

-Hallå? -Hej,

-Det är jag. Abbie. -Hej, älskling. Mår du bra?

Ja. Var är du?

Synd att du inte sa nåt om farmor. Vi kunde ha gått på begravningen.

Det hade varit snällt.

Jag saknar henne.

Men det fick mig att inse att du och Robb är stora nu.

Hur mycket jag har missat.

Var var du innan du kom hit?

Jag har varit runt överallt. I Stoke de senaste åren.

Varför i Stoke?

Det är en bra fråga. Det är över nu.

Jag ville bara komma hem.

-Var det därför? För att träffa oss? -Ja.

Men mamma då?

Det är lite knepigare med mamma. Du vet ju hurdan hon är.

Hon är inte den som förlåter i första taget. Och jag svek henne då.

Jag sårade henne.

Men det var inte alltid så. I början var det jättebra.

Vi skrattade mycket.

-Hur träffades ni? -Vad är det här? Tjugo frågor?

Vi gick fortfarande i skolan. Hångel på skoldiskot.

Fulla på öl och cider. Det var hon som tog första steget.

Hon förnekar det alltid, men hon hade det sexigaste skratt jag hade hört.

Och det högsta. Hon gick hem sist av alla på festerna.

-Jag kan berätta många historier. -Jag vet inte om jag vill höra dem.

Jag kunde bara inte.

-Det är otroligt. -Jag vet.

Vad sa polisen?

-Tror de att hon är inblandad? -Jag vet inte.

Men en sak säger jag dig. Hon stjäl inte vår Oliver.

Men hon är hans biologiska mor. Hennes namn står på födelseattesten.

-Tänk om vi inte kan hindra henne? -Var inte fånig.

Mark!

-Var är han? -Han är...

-Bill! -Vad i helvete har du gjort?

-Vad? -Din idiot.

-Din dumma idiot. -Vänta lite, Bill.

-Vad pratar du om? -Dokumenten du gav till polisen.

-Tack vare Gerry... -Vilka dokument?

-Försök inte. -Jag svär.

-Hur fan fick de tag i dem då? -Vad pratar du om?

Säger Mark att han inte gjorde det så gjorde han det inte.

Polisen har papper från kontoret som de inte borde ha.

-Vad då för dokument? -Alla möjliga.

Breakwater. Alla möjliga.

Nu vet Bill Bradwell att vi jagar bevis för samröret med Breakwater.

-Vi måste följa det spåret. -Det här är mitt fall, min utredning.

Och det här har gjort allt hundra gånger svårare.

Vi har redan börjat tvätta bevismaterialet. Lisa har gått...

Så hon får städa upp efter dig?

-Nej, självklart inte. -Jag vill inte höra mer.

Herregud...

Vi hade aldrig kommit så här långt utan din hjälp, Lyn.

Informationen du har gett oss har redan varit ovärderlig.

-Du behöver bara göra en sak till. -Jag kan inte.

Jag beklagar, men jag måste få behålla jobbet.

-Men du skulle få skyddad identitet. -Jag beklagar.

Jag förstår att det är mycket begärt.

Hur har det varit?

-På kontoret, efter att Stephen... -Det är konstigt.

Det har bara gått en vecka.

Jag tror fortfarande att han ska komma in genom dörren där.

-Du måste sakna honom. -Självklart.

Han var...

Man jobbar ihop med nån-

-och man träffar den personen varje dag och plötsligt är han borta.

Jag vet.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Jag var så van vid att han sa åt mig vad jag skulle göra.

Han var ingen sträng chef som läste lagen för en eller pressade en.

Jag ville jobba hårt.

Och jag ville göra honom nöjd.

Han sa att han såg min potential.

Ni verkar ha stått varandra väldigt nära.

Nej, vi jobbade bara ihop. Det var på det yrkesmässiga planet.

Nej, jag menade inte så. Jag vill bara att du stöder bevismaterialet.

Ursäkta, jag måste fortsätta jobba.

Jag kan inte hjälpa dig om du inte säger vad som pågår.

-Jag är din son, för guds skull! -Det är det viktiga här.

Hur kommer det sig då att du alltid höll Stephen informerad och inte mig?

Därför att du är min son.

Jag höll dig utanför det för att skydda dig.

Från det här, från att veta.

Om du vore delägare skulle du hållas ansvarig. Jag ville inte det.

Men Stephen var...lovligt byte? Är det så?

Nej.

-Så var det inte. -Hur var det då?

Det gick utför med företaget.

Hela ekonomin rasade.

Vi skulle ha förlorat allt.

Det var därför jag slog mig ihop med de där människorna.

Jag försökte rädda företaget.

Var det därför Stephen mördades?

Jag vet inte.

Jag älskar dig.

Och det gjorde din pappa också.

Glöm inte det.

Jag måste berätta nåt för dig.

Och jag lovar dig att det inte förändrar nåt alls.

Vad är det?

Det handlar om...

Det är nåt tråkigt. Jag vet det.

Det handlar om vårt hus.

Vad säger du om att bo nån annanstans?

-Hej. -Hej, var är du?

-Jag har försökt få tag i dig. -Ja, jag...

Strunt i det. Hur gick det med Lyn?

Jag försökte verkligen. Men hon vill inte.

-Jag beklagar. -Det är okej.

Det var värt ett försök.

-Mår du bra, Tony? -Jadå.

Helvetes jävlar.

Ellen?

Ellen!

Jag fattar inte att du har bytt lås.

Jag fattar inte att du verkligen har bytt lås.

Vad är det, Tony?

Jag behöver få komma hem, älskling. Jag behöver min familj omkring mig.

Jag hade gärna hört dig säga det för några år sen.

Det är inte för sent.

-Jag vill bara komma hem. -Jag sitter inte bara här och väntar.

-Jag har jobbat hårt för familjen. -Jag jobbar med.

-Jag jobbar jävligt hårt. -Jag vet.

Och egentligen jobbar du bara för dig själv. Inte för oss.

Jobbet kommer alltid i första hand. Så har det varit och så förblir det.

Jag älskar dig. Dig och killarna.

Jag älskar dig över allt annat.

Jag vet.

-Gör en sak för mig då. -Vad då?

-Om du verkligen älskar mig... -Det gör jag.

Om du verkligen vill göra mig lycklig...

...skriv under papperen.

Jag vill skiljas, Tony.

Madeline slutade sitt jobb fem månader innan Oliver föddes.

Avgångsvederlaget är rejält-

-men hon hade tydligen ingen uppsägningstid.

Han betalade henne för att sluta tidigt.

Innan nån visste om graviditeten.

Underbart.

Vad jobbade hon med efter det?

Ingen info på flera år-

-men sen kommer uppgifter om ekonomi och telefonsamtal.

Hennes chefer ger samma bild av henne.

Hon verkar hålla en låg profil och fokusera på jobbet.

Allt det här visar att hon talar sanning.

-Tittade du på Olivers journaler? -Ja.

Stephen gjorde födelseanmälan-

-och han var hemma i början när sköterskan kom på hembesök.

Han fick dem att framstå som en stabil familj.

I anteckningarna används uttryck som "duktig mor" och "stödjande far".

Men när besöken upphörde skickas Madeline bort och han tar Oliver.

Han charmade Madeline, och han charmade Rose.

Och han verkar ha charmat socialtjänsten också.

-Vilket kap! -Ja.

Vi kan ändå inte avfärda Madeline. Hon hade motiv.

En till, Gary.

Är du säker på det?

Okej, du bestämmer.

Hallå, se dig för.

För helvete.

-Hur är det? -Släpp mig för helvete!

-Vem är du? Vem fan är du? -Tony!

Fordonskontroll.

Fordon stoppat på Aveley Street. Sierra. Whiskey One Nine.

-Whiskey Kilo X-ray. -Okej, vänta.

Ursäkta, vet ni att vänstra bakljuset är trasigt?

Ert vänstra bakljus fungerar inte.

Stig ut ur bilen, så ska jag visa er.

-Seven One Two. -Kom in.

Rapporterad stulen på Halemoor Road.

Hallå!

-Hallå? -Hej, det är Gary.

Hej, Gary,

Ursäkta att jag stör, men kan du komma hit?

Din chef mår inte så bra, Det har varit lite slagsmål.

Jag har aldrig sett honom så här.

Gary, för helvete! Kan man få beställa?

Jag kan kasta ut honom själv, men jag måste passa baren.

-Och du behöver kanske lite hjälp. -Jag kommer genast.

-Ge mig fem minuter. -Okej, tack.

Var är du?

Nåt kul på gång?

-Om du försöker vara rolig... -Nej, jag vill hjälpa dig.

Händer det här ofta?

Han har det jobbigt just nu.

-Hej, Gary. Hur mår de andra? -De stack.

Han skrämde livet ur dem.

Okej, taxin är här.

-Herregud, Tony. -Kom, så ska jag hjälpa dig.

Inga protester. Nu räcker det.

Nu räcker det.

-Kom nu. -Ursäkta, Gary.

-För guds skull. -Okej.

-I baksätet? -Ja.

-Så där. -Kom igen.

-Akta huvudet. -Ja, akta huvudet.

-Jag är trött. -Jag vet.

Ja, det tror jag säkert.

-Jag orkar inte ens dra ut den. -Han märker nog inget.

Titta så han ser ut.

-Varsågod. -Tack.

-Jävla skit. -Han överlever.

Jag tänker inte på honom.

Vad är det då?

Det är ta mig fan allting, Andy. Det är du.

-Vad? Vad har jag gjort? -Vad gör du här egentligen?

-Du bad mig om hjälp. -Ja, jag vet.

-Och? -Jag vet inte varför.

Varför ringer jag dig?

Jag kan göra det här själv. Jag gör det dag ut och dag in.

Men nu är allt bara en stor jävla röra och jag vet varken ut eller in.

Och du erbjuder dig att hjälpa och stödja mig och...

Min mamma pratar knappt med mig.

Allt är bara skit på jobbet.

Jag har förlorat en arbetskamrat.

Och nu honom. Han som borde vara den enda person jag kan lita på.

Den enda pålitliga person jag har kvar i mitt liv. Och se på honom nu.

Vad ska jag göra? Hur ska jag klara av nånting?

-Jag vet inte. Vad ska jag göra? -Jag vet inte.

Varför frågar jag dig? Det är det här jag menar.

Du dyker upp. Innan jag vet ordet av ringer jag dig.

Och ber dig om hjälp. Jag vet inte varför du är här.

Varför är du här, Andy?

Ja, vi ska skicka dit nån så fort som möjligt.

Herregud. Ge mig den.

Karen, det är Lisa. Det är en lång historia. Vad har hänt?

Herregud.

Fan.

Jag håller ställningarna, Lisa.

Jag kommer så fort jag kan, Karen.

Du behöver inte hålla...

-Jag vill inte... -Gå nu.

Nu får ni ta hand om honom.

Text: Gunvor Assergård www.sdimedia.com