Original subtitles

Att skydda det gudagivna, marknadsstyrda värdet

på din fastighet från allt i den här världen...

eller nästa. Fråga inte ens.

Det borde vara vår företagsslogan.

Ingen av de andra gillar mig.

Vi behöver dig.

Den tekniska termen är telekinesi.

Hände det dig när du var i min ålder?

Jag satte eld på saker.

Låt dem se vem du verkligen är.

Jag slår vad om att de gillar henne.

Brock har flyttat ut.

Verkligen? Det är slut.

Om du tycker om henne borde du göra något.

Duncan.

Duncan!

Du är vacker, älskling.

Du snarkar eller låter som en häst.

Vänd dig om.

Okej.

Susan. Duncan! Välkommen hem!

Lite bubbel till er och en ny liten vän!

Har ni kommit till rätta?

Mm.

Glöm miljonutsikt. Det här är ovärderligt!

Ni måste älska det!

Sophie mår lite dåligt i dag.

Vad tråkigt att höra.

Hon klarar sig.

Susan, vi bad uttryckligen om

Cloud White i taken,

men det här ser

grumligt ut.

De använde väl inte Arctic Dove i stället?

Självklart inte.

Säljarens entreprenör fick er åtgärdslista förra veckan.

Jag vet att du bara är mäklaren...

Bara?

Duncan,

jag har haft äran att föra dig och fastigheten samman.

Er fortsatta lycka är mitt personliga ansvar.

Jag blir rörd av att höra det.

Särskilt eftersom ni krävde att exakt den formuleringen

skrevs in i avtalet och gjorde våra avgifter

och provisioner beroende av den.

När det gäller färgen...

Den ser fantastisk ut, men jag kollar med målaren.

Mm.

Vattentrycket är fruktansvärt.

Det är som att bli dreglad på av en gammal människa.

Susan. Hej!

Sophie! Mår du bra?

Jag tror att det är stress.

Berättade Duncan de hemska nyheterna

om Arctic Dove?

Ah.

Det uppstår alltid ett eller två små problem

när man flyttar in på ett nytt ställe.

Problemen är tillfälliga,

men havet utanför fönstret finns kvar för alltid.

Ta in det.

Så här är det:

Vi fokuserar nästan alltid på den exklusiva specialmarknaden.

Men låt oss för ett ögonblick tänka utanför ramarna.

Det är många ramar att tänka utanför.

Det här är Somerset Estates,

ett planerat bostadsområde där familjer bor, arbetar,

handlar och umgås.

De är mindre som en byggfirma

och mer som en 3D-skrivare.

Det handlar om volym.

Och kassaflöde.

Ja! Tack! Precis min poäng.

Hus byggs för att bo i, inte för att beskådas.

Funktion bör därför gå före enhetlighet.

Är du med mig?

Alltid.

Men Francis Bacon tror att du snackar skit.

Hur som helst kontaktade exploatören mig i går kväll.

Greg Chisholm,

en gammal nemesis.

Det här är enormt!

De säljer typ

80 bostäder i månaden.

Inte längre. Volymen har sjunkit kraftigt

och de har massor av kvalitetsproblem.

Köparna är nära stadiet med facklor och högafflar

och de slaktas på sociala medier.

Produktansvarsadvokaterna

kryper nog ur sina kistor i detta nu.

Exploatören har fullständig panik.

Varför ringde de oss?

För att någon tydligen tror

att många av problemen inte bara kan förklaras

med dåligt hantverk.

Jag sa att vi skulle undersöka saken.

Klarar du det här utan mig?

Mina influencers vid havet visar sig vara

väldigt krävande.

Det är de som hotar att riva

vårt avtal, eller hur?

På det vänligaste

och kärleksfullaste sättet.

Okej, gå du.

Vi löser det.

Greg Chisholm.

Hej, Luke.

Det var länge sedan.

Jag visste inte att du sysslade med planerade bostadsområden.

Man måste försörja sig.

Men det vet väl du,

med din märkliga lilla nisch.

Hoppas det inte finns några sura miner efter Balmoral Farms.

En annan tid. En annan plats.

Så,

ska vi sätta igång?

Vill ni ta en titt runt området?

Mitt folk visar er gärna runt.

Tack...

men vi rider ensamma.

Jag förstår att ni har problem med kvalitetskontrollen.

Våra kvalitetsrutiner är branschledande.

Våra problem går lite djupare.

Identiska problem uppstår nästan samtidigt

här, här och här.

Fönster krossas. Golvbrädor splittras.

Äkta granitimitation

av Formica spricker itu.

Inte sådant man brukar se i välbyggda nyproduktioner.

Luke, vi är båda världsvana män.

Med den volym vi producerar

genar man ibland och gör kompromisser.

Det finns alltid några gnälliga perfektionister.

Hur många klagomål pratar vi om?

Det är jävligt många gnälliga perfektionister, Greg.

Kan ni hjälpa oss eller inte?

Varför oss? Varför nu?

Min chef.

Hans fru gillar kristaller, seanser, yoga och sådan skit.

Hon tror att det är något mer än bara

dåligt byggarbete.

Chefen frågade mig. Jag sa att jag kände någon.

Skicka akterna till mig.

Klagomålen, områdesritningarna,

situationsplanerna, modellritningarna, allt.

Vi gör det vi gör och återkommer.

Luke,

om du hjälper oss nu kan vi

göra det värt besväret.

Som du gjorde på Balmoral Farms?

Får du utslag på något?

Det här känns som

den minst hemsökta platsen i Nordamerika.

Vi söker efter vandrande själar

i en själlös miljö.

Det verkar knappast givande.

Det är därför jag gillar Donovan-huset.

Det är ett skräckhus som vågar se ut som ett.

Vad?

Något märkligt.

Kieran! Tiffany!

Lunchen är klar.

Okej, var var vi? Punkter:

Oavbrutet bankande ljud.

Strömbrytarna har en konstig struktur.

Vatten samlas på golven.

Det sipprar snarare fram.

Det bara dyker upp. Vi spiller det inte.

Hon förstår, Duncan.

Förlåt, du bad mig vara mer noggrann.

Ja, men du mansplainar vad vattenansamling betyder.

Det sårar mig verkligen

när du bara slänger ur dig det uttrycket.

Ibland är det bara en förklaring!

Med en penis.

Kan vi bara ta oss igenom det här?

Arctic Dove, inte Cloud White,

och ostadiga väggar.

Förlåt, jag...

Kan du utveckla det? Ostadiga?

Varje gång jag går förbi spegeln verkar den röra sig.

Det händer på övervåningen också.

Mina speglar måste vara perfekta. Jag är influencer, så...

Sophie,

det är dina speglar.

De fungerar bra överallt annars.

Problemet måste alltså vara väggarna.

Mm.

Låt mig se mig omkring och ta några mått.

Kontrollera några färgprover. Sedan pratar vi.

Vad har vi?

Sjutton hus med spontana skador

och systemfel. Phil?

Marken är ren.

Inga tecken på miljömässig aktivitet

eller histokulturell resonans.

Augie?

När vi gick genom området

uppstod en plötslig topp

i vår fotoreaktiva terränganalys.

På flera platser.

Den försvann lika snabbt som den dök upp.

Vi missar något.

Hur många olika modeller har de?

Sex.

Alla är döpta efter berömda fort.

Halifax. Delaware. Independence. Sumter.

McHenry. Och...

Vad?

Jag...

Jag trodde att du sa berömda fisar.

Kan du visa flygbilden?

Alla platser där något har hänt är markerade med ett kryss.

Kan du lägga modellerna ovanpå?

Bingo.

Alla är Delaware-modeller.

Så här gör jag:

Till några av problemen kan jag skicka en entreprenör

som åtgärdar dem direkt.

Som i kväll?

Klockan är halv nio.

Förmodligen i morgon.

Resten vill jag ta upp med mitt team.

Det kan vara fastigheten själv som har vissa egenheter.

Vi låter några experter reda ut allt, okej?

Det skulle vi verkligen uppskatta.

Vi har fortfarande fem dagar på oss att anmäla fel,

så om de inte åtgärdas... Vi vill inte göra det här...

Vi skulle hata att göra det...

Jag skulle gråta som Dumbos mamma.

Sedan skulle vi torka tårarna och be banken

stoppa överföringen av era arvoden enligt avtalet.

Okej. Tack, Susie Q! Kör försiktigt.

Meg, du vet verkligen hur man väljer dem.

Och pang! Rakt ner i diket!

Jag fick ringa en bärgningsbil.

Och det var en man på en häst?

Vi kunde ha sålt det som en hästgård.

Höjt priset.

Stället stod tomt i flera år.

En nedgången stuga på en igenvuxen tomt

med fantastisk utsikt,

innan ägaren till slut bestämde sig för att renovera och sälja.

Vi behöver få upp Phil och August för att ta reda på vad...

som egentligen är...

vad?

Ursäkta oss?

Minns du när du sa att det var bäst om Phil och August

inte träffade klienter?

Mm.

Duncan och Sophie är bokstavligen de klienter

du pratade om.

Okej.

Be dem ta några dagar på något trevligt ställe.

Spa, hotell eller vad som helst. Vi betalar.

Sedan gör vi vårt medan de är borta.

Förresten, min bil är på verkstaden.

Zooey! Det är din lyckodag.

Du får köra Susan ut till kusten.

Och lämna henne att dö, eller hur?

Det är därför vi inte har någon HR-avdelning.

Roadtrip!

Roadtrip.

Så här är det:

Jag kan fortfarande inte för mitt liv förstå

varför Luke anställde dig.

Alltså,

Phil har sin fantastiska researchförmåga,

och August?

Han kan tejpa fast en KitchenAid-mixer

på en walkie-talkie och använda den för att kalla fram en sumerisk trickstergud.

Och jag?

Det säger sig självt.

Men varför du?

Jag avslutar affärer.

Det är ett annat sätt att säga att jag är vinst.

Du är en omkostnad.

Delaware.

Den modellen har varit problematisk sedan vi byggde den.

Är det något särskilt med den?

Bara uterummet.

Vår vd gick igenom en konstnärlig period

och stal...

Jag menar, inspirerades av

huset som hans partner hade ritat åt sig själv.

Han satte ett stort uterum på baksidan.

Först kallade vi det ett "lugnande solarium"

tills fokusgrupperna styrde oss mot

"inspirerande vinterträdgård".

Flytta in och bli en plågad konstnär.

Vänta. Här kommer det...

Framifrån ser det ut som de flesta av våra andra hus.

Men på baksidan...

Pang!

De sålde som smör ett tag,

men sedan rasade försäljningen.

Dagens köpare värdesätter multifunktionella ytor

och gourmetkök med utkragade matplatser

mer än inspiration.

Jag undrar...

Finns det någon chans att prata med den ursprungliga arkitekten?

Partnern?

De blev ovänner.

Han slutade.

Jag tror att han dog några år senare.

Och originalhuset? Kan du ge mig adressen?

Förmodligen.

Luke,

om du tar reda på vad som orsakar allt, slösa inte tid.

Döda det. Förgör det. Skicka tillbaka det till helvetet

eller vart sådana saker tar vägen.

Gör mig till hjälte inför chefen och hans galna fru.

Hjälp mig göra det här till en fin befordran,

så gör jag det värt besväret!

Ge mig bara adressen.

Sväng vänster, så ligger destinationen

på höger sida.

Du är framme.

Försvinn!

Oj!

Du är Bernard Nightingale.

Pratar du med mig?

Pratar?

Hur fungerar det?

Det är en lång historia.

Får jag komma in?

Nej. Inte där.

Har du ritat det här, Bernard?

Kalla mig Bernie.

Ja, jag ritade det.

Väldigt fint.

Det är ett helvete!

Jag ritade det

åt henne.

Min fästmö.

Varje centimeter,

varje hörn.

Bara för henne.

Och uterummet.

Lucy älskade solsken.

Vad hände?

Sex månader efter att vi...

flyttat in i vårt drömhem

stack hon med min egen bror.

Jag beklagar.

Det blir bättre. Mycket bättre.

Jag var inte bara tvungen att bo kvar här, utan...

min gamla partner,

den jäveln...

grävde fram ritningarna ur soporna och byggde fler.

En hel massa fler!

Varenda ett är en kniv.

En kniv som hugger mig i magen.

Det du gör här

händer i alla sådana här hus.

Du vet vad jag menar.

Det här huset

är fullt av elände.

Alla som någonsin bor här kommer också bli olyckliga.

Det är min smärta,

men de ska fan känna den!

Det är inget fel på färgen!

De här människorna är galna.

Hallå! Det är folk som arbetar här nere!

Herregud.

De där ninjapölarna är verkliga.

Åh.

Det börjar bli sent. Vi borde nog gå snart.

Duncan och Sophie klagade på störningar

på nätterna.

Sent.

Vilket vi måste undersöka.

På plats.

I realtid.

Skämta inte ens om det.

Det blir pyjamasparty, vännen.

Du såg ett spritskåp, va?

För fan, ja.

Jag ska döda Luke.

Jobbar sent.

Jag hörde att du har något

som kan behöva undanröjas.

Jag hoppas att det inte behöver gå så långt.

Bara en sorgsen, gammal, förbannad ande

som inte kan gå vidare.

Jag känner igen känslan.

Jag är rädd att han kommer skada någon.

Som ett barn i något av husen.

Inte med flit, men han...

Med risk för att väcka ett obehagligt minne

vill jag påminna dig om Travis-huset.

Jag förstår.

Borde Phil och jag följa med?

Susan kan behöva hjälp vid kusten.

Jag behöver att ni stannar i beredskap här.

Såvida du inte stöter på något helt nytt

borde den här göra jobbet.

Jag har fått höra att vår klient bad dig

och jag citerar:

"Skicka tillbaka den till helvetet."

Den här borde omedelbart kunna förvandla entiteten

till obotliga partiklar.

Död.

bortom döden.

Om stunden kommer,

tveka inte.

Satte du eld på honom?

Nej!

Bara gardinerna.

Och papperskorgen.

Jag smälte hans skrivare.

Jag tror dig inte.

Vilka känner till det här?

Luke.

Min mamma.

Killarna på en viss Del Taco som inte längre står kvar.

Jag tror dig fortfarande inte.

Aj.

Den där Livingston-killen.

Han låter verkligen hemsk.

Jag vet, eller hur?

Men då

trodde jag fortfarande att Bob Livingston

var min själsfrände.

Förlåt. Tror du inte på själsfränder heller?

Kom igen! Själsfränder är...

rent mytologiska varelser.

Som Bigfoot.

Eller Tom Cruise.

Du har bara inte hittat honom än.

Eller hur?

Mm.

Kyle Sommer.

Hans familj flyttade till stan under mitt andra år på gymnasiet.

Jag var en helt annan människa med honom.

Jag var lyckligare. Jag var kvickare.

Jag bar pastellfärger.

En gång.

Ser du?

Det är en själsfrände.

Jag tog studenten,

började på universitetet och Kyle gjorde inte det.

Först senare fick jag veta att han hade skadat ryggen

på ett bygge.

Så han började ta oxy mot smärtan.

Och min Kyle gjorde aldrig något halvhjärtat.

Han började ta mer och sedan började han sälja

för att finansiera sitt missbruk.

Månadens säljare.

Det var min Kyle.

Han...

var död innan sommaren.

De begravde honom i hans skollagsjacka.

Samma jacka som jag bar hela sista året.

Mm.

Så om han var min själsfrände,

är jag väl i princip ute ur spelet.

För Kyle.

Och alla andra killar som inte förtjänar oss.

Mm.

Jag ska gå och sova i bilen.

Kommer du?

Jag tänker stanna här.

Det kan finnas några paranormala...

paranormel...

Det kan finnas några spökerier

som jag måste observera.

Mm.

Mm.

Fan!

Nej! Nej!

Nej! Nej!

Jag hörde Zooeys biltuta och sedan...

var de borta.

Gick de därifrån? Eller försvann de?

De var där och sedan

var de inte det.

De såg arga ut.

Förbannade sjömän.

Undrar varför.

Jag hostade upp ungefär 40 liter vatten i natt,

så jag är också lite ur balans.

Sparade du något av det?

Hm.

Okej.

Jag åker till byns hembygdsförening.

Det måste finnas något som inte står i historieböckerna.

Hon ser så fridfull ut.

Nästan som om hon vore död.

Det önskar du.

Kom igen, Greg.

Han är en sorgsen gammal man med brustet hjärta.

Vad är vi? En välgörenhetsorganisation?

Utplåna honom!

Jag trodde inte att du trodde på sådant här.

Vem bryr sig om vad jag tror på?

Jag har en vd vars fru tror.

Jag har husägare som fått träd

på sina tomter och egna jordbävningar.

Jag har advokater som använder ord som straffrättsligt ansvar

och grupptalan.

Luke, dubbla arvodet och ett löpande konsultavtal

om du tar kål på honom nu.

Var smart.

Hallå.

Hej, August.

Vem var arkitekten du brukade hoppa fallskärm med?

Kom igen. Svara. Svara.

En fyr?

Den enda fyren ligger flera kilometer upp längs kusten.

Nej! Det är den gamla fyren.

Den revs 1887!

Men den stod precis där! Där ni står!

Kusligt.

Det är en dimmig dag 1811 och fyrvaktaren

bestämmer sig för att åka in till stan och träffa sin fru.

Han måste ha somnat,

för han vaknar hos henne mitt i natten

och inser: "Herregud! Det är kolsvart."

Så han rider i full fart till fyren

för att tända lampan.

Det är mörkt som i graven.

Inte ens månen syns!

Sedan hör han det mest fruktansvärda ljudet.

Håll i er!

Nej! Nej!

Ett fartyg kommer för nära.

De ser ingenting. Ingen fyr.

Ingen måne.

Så det går på klipporna.

Nästan hundra människor dör.

Herregud. Ja.

Att människor bor i huset efter alla dessa år

måste ha utlöst något.

Startat allt igen.

Sjömännen kommer!

De vill hämnas på den sena ryttaren,

men de nöjer sig med er!

Perfekt.

Finns det inget vi kan göra?

Jo! Ta er därifrån!

Så om de hämndlystna sjömännen

inte fyller våra lungor med havsvatten och dödar oss,

släpper influencerna lös sin Twitter-mobb.

Det är nästan hugget som stucket.

Vi stannar.

Ni stannar? Herregud. Okej...

Okej, okej. Gör så här:

Hitta ett väldigt stort,

väldigt starkt ljus i huset! Nu!

Det starkaste ni hittar.

En strålkastare, sollampa...

och få upp den på taket, så högt som möjligt!

Det finns faktiskt inget...

Ni måste se ut som en fyr nu!

Åh!

Va? Är det här det starkaste ni hittade?

Den har tre färglägen. Det måste räknas.

Vi måste få upp den på taket!

Allvarligt? Susan, sladden är alldeles för kort!

Vi får aldrig upp den dit!

Vänta här. Va?

Dra!

Dra! Dra!

Alla man!

Dra!

Dra!

Dra!

De vänder!

Susan, de vänder!

Dra!

Vi klarade det!

Wow!

Det var...

imponerande.

Allvarligt, vi skulle kunna

hyra ut dig till vikingabegravningar.

Om det här var en film skulle jag spela

Eternal Flame med The Bangles.

Jag börjar verkligen tröttna på att se ditt ansikte.

Jag säljer fastigheter. Det hör jag hela tiden.

Lämna mig i fred.

Varje gång jag ser dig

är du alltid här inne.

Aldrig i resten av huset.

Det här är uterummet.

Det var hennes rum, eller hur?

Rummet du byggde åt henne.

Titta på det här.

Lite kaffe?

Nej tack.

Greg Chisholm.

Susan Ireland. Jag arbetar med Luke.

Lycklige Luke.

Var är han?

Greg. Tack för att du kom.

Löste du mitt lilla problem?

Jag tror det.

Lösningen är enkel.

Inte lätt, men enkel.

Delaware-modellens uterum var Bernies gåva

till kvinnan han älskade.

Hon borde brinna i helvetet!

Men problemet är att uterummet

ingick i en konstruktion som ditt företag

olagligen tog från herr Nightingale

och utnyttjade.

Det här är ett stort problem, Greg.

Men han är död.

Upphovsrättsskyddet gäller i 70 år

efter upphovspersonens död.

Så sug på den!

Ditt företag kan vara skyldigt herr Nightingales dödsbo

miljontals dollar i royalty och skadestånd.

Men vi tror att vi har en lösning.

Phil?

Vi föreslår att varje befintlig Delaware byggs om.

Ett extra rum,

det multifunktionella utrymme dagens köpare efterfrågar.

Visst är det så, Greg?

Slutsatsen är:

inga fler platser som den här på jordens yta.

Inga fler kvalitetsproblem,

förutom dem som orsakas av ert eget

usla hantverk.

Inga fler synkroniserade katastrofer för era husägare.

Ni genomför ändringarna

inom 30 dagar, så stämmer vi er inte

tillbaka till stenåldern.

Alla vinner!

Det här handlar om Balmoral Farms, eller hur?

Har vi en överenskommelse eller inte?

Glöm ditt dubbla arvode och ditt konsultavtal,

och du kommer aldrig mer att arbeta åt oss.

Slutfakturan är redan på väg.

Men Greg?

Innan du somnar på kvällen

kanske du borde titta en extra gång under sängen.

Känns inte det...?

Jag är glad att du inte molekylärt sönderdelade

en sorgsen gammal man. Han gick vidare så lätt.

Oavslutade affärer.

Och influencerna betalade hela summan.

De är tillfälligt nöjda.

Det hade varit trevligt att få några av

de fina Somerset-provisionerna.

En princip är ingen princip förrän den kostar något.

Dessutom sa en kille en gång till mig:

"De kommer alltid tillbaka."

Klok man.

Han har sina stunder.

Luke,

vad fan hände på Balmoral Farms?

Påminn mig om att berätta det någon gång.

Hej!

Inte i tid, men mindre sen.

Små steg.

Lyssna...

Luke, jag vet vad det här är.

En middag ute bland folk,

lugna ner oss, vi förblir vänner.

Vad missade jag?

Allt.

Mina avsikter, min förklaring.

Det är bara...

Jag visste att jag borde ha gjort några Keynote-bilder.

Är du hungrig?

Inte det minsta.

Vi går bara.

Kan vi bara gå?

Du vill alltså inte komma hem till mig längre.

Hur känns det?

Det blir för mycket.

Jag vill inte se dig på samma plats som hon.

Det är för konstigt. Ja.

Ja.

Det är det.

Jag inser att det är destruktivt att leva i det förflutna.

Jag ägnar dagarna åt att hjälpa vilsna själar att gå vidare.

Kanske borde jag följa mitt eget råd.

Då får vi väl gå hem till dig i stället.

Som jag tror ligger till vänster.

Vill du följa med upp?

Vill du att jag gör det?

Så mycket att det skrämmer mig.