Original subtitles

Jag heter Archibald. Archibald Suchot.

Jag �r ingenj�r och tillbringade tio �r i Afrika-

- och byggde alla m�jliga anv�ndbara saker.

F�rresten, det �r i hj�rtat av Afrika som v�r historia b�rjar.

Men det h�r �r Connecticut-

- och huset som jag bodde i innan jag f�rsvann.

Men det �r min sonson mer l�mpad att ber�tta om.

En underbart charmig pojke som lystrar till namnet...

Vart har han tagit v�gen nu?

Och hunden har ocks� f�rsvunnit. Alfred!

"Ni ska f� se, han blir en j�ttebra vakthund"...!

Jag undrar vad han ska vakta.

Om du �tminstone kunde svara n�r jag ropar.

Arthur?

- Hj�lp! Ett anfall! - Lugna dig. Det �r jag - mormor.

- F�rl�t. Jag var i Afrika. - Jag m�rker det. Gick resan bra?

Jag var med i en stam med morfar.

Morfar satte upp m�lade dukar s� att djuren inte hittade oss.

- Som om vi var osynliga. - Men inte luktfria.

- Badade du i morse? - Nej, f�r jag hittade boken.

Det �r alla uppfinningar morfar gjorde �t de isolerade stammarna.

Han var mer intresserad av dem �n av sin egen stam.

Han uppfann ett bevattningssystem av bambur�r.

Det var romarna som uppfann det. De kallade dem "viadukter".

Romarna? Har aldrig h�rt talas om den stammen.

Det �r en v�ldigt gammal stam. Deras ledare hette Caesar.

- Som salladen? - Ja, som salladen.

St�ll tillbaka boken. Vi m�ste �ka och handla.

F�r jag k�ra p� v�gen tillbaka? Morfar l�t mig alltid...

Morfar �r inte h�r och jag best�mmer.

Goddag, fru Suchot. Alltid ett n�je att se er i stan.

Tack, konstapeln. Detsamma. Adj�.

Arthur, h�r �r ink�pslistan.

Jag ska bara g� ett �rende. Jag m�ter dig i kassan sen.

- F�r jag k�pa sugr�r? - Ja, s� m�nga du vill.

- F�ljde han efter dig? - Jag tror inte det.

- H�r. H�r �r den. - Det h�r �r underbart. Tack.

- Vad blir jag skyldig? - Inget! G� innan han uppt�cker dig!

- Hur ska jag kunna tacka dig? - Genom att l�ta mig delta. G� nu!

- Jag vill veta hur det gick. - Jag vet, jag ringer i morgon.

Arthur...

Det �r okej. G� och lek, du. Lek medan det �r ljust.

V�rldsm�stare!

Alfred!

Titta noga, Alfred. Du ska f� bevittna skapandet-

- av det st�rsta bevattningssystemet i countyt.

St�rre �n morfars. B�ttre �n Caesars.

Det h�r �r Arthurs uppfinning.

Perfekt.

Med Guds goda vilja...

Alfred! Gratulerar. Uppfinningen kommer att g� till historien.

Arthur, telefon!

Det �r nog presidenten som ringer f�r att gratulera.

Jag byggde ett bevattningssystem som Caesar.

�r det min gulleplutt? Vem �r Seschar?

En av morfars kollegor. Jag f�ljde morfars ritning.

Ni f�r se det om det inte �r m�rkt n�r ni kommer. Var �r ni?

- Vi �r kvar i stan. - Ni f�r v�l se den i morgon bitti.

Nej, det kommer vi inte att hinna, Arthur.

Men du ska veta att vi t�nker p� dig-

- f�r i dag �r det din f�delsedag.

- Har den �ran, v�r son! - Du trodde vi hade gl�mt det, va?

Men tio �r �r en stor grej. Du �r en stor grabb nu.

- Vad tyckte du om presenten? - Vi har inte k�pt den �n!

Det �r ordnat med mormor. I morgon kan du v�lja vad du vill i stan.

Inte f�r dyrt. - Jag skojade bara!

Men vi ses ju snart. Och h�r kommer ett... har den �ran!

Det var inte presidenten.

- Du �r v�rldens b�sta mormor. - Och du �r det b�sta barnbarnet.

Ses�, bl�s ut dem.

Presenterna f�rst.

Det h�r �r fr�n Alfred.

Jag har aldrig haft en ny f�rut. - Tack, Alfred.

Om ni kan v�nta tills ni �r utomhus s� vore jag tacksam.

Och den �r fr�n mig.

Den �r j�ttefin.

Hur bakade du t�rtan? Ugnen �r ju trasig.

Fru Kerman bakade den. Tycker du om den �nd�?

Den �r fantastisk. Fast f�r stor f�r tre.

Var inte f�r h�rd mot dem, Arthur. De g�r sitt b�sta.

Jag tillbringar hela �ret p� internatskola i England.

N�r jag kommer hem p� sommarlovet �r de inte ens h�r.

Hur som helst... Jag �r van nu. De �r aldrig h�r p� min f�delsedag.

V�nta! �nska n�t.

Jag �nskar att p� min n�sta f�delsedag-

- s� �r morfar h�r och firar med oss.

B�st du bl�ser ut dem fort. Annars blir det stearint�rta.

Varje kv�ll fick vi uppleva den h�r storslagna solnedg�ngen.

Det var i det h�r landskapet som din mamma f�ddes.

N�r jag f�dde henne m�lade din morfar den h�r.

- Vilka �r de? - Bogo-matassalajerna.

Morfar byggde ett bevattningsdike �t dem. Som tack-

- gav de honom en stor p�se rubiner.

- Jag kunde ber�tta hela natten. - Ja. Ber�tta!

Inte i kv�ll, kanske i morgon. Jag har inte ens st�dat k�ket.

Bara lite! Det �r min f�delsedag.

Ja, ja, men bara en minut.

Bogo-matassalajerna var v�ldigt, v�ldigt l�nga.

De menar att naturen alltid s�ker balans med sina motsatser.

I �rhundraden s�kte de efter dem f�r att uppn� harmoni.

- Hittade de dem? - Ja. En stam som bodde bredvid dem.

De hade ett s�rskilt karakt�rsdrag. De var sm� som en tand.

Och de kallade dem... minimojerna.

- Kom de �verens? - J�ttebra. Snart var de oskiljaktiga.

Ena sidan otroligt l�ng, den andra otroligt liten.

Bara tillsammans kunde de f� en full�ndad syn p� v�rlden.

Det h�r �r prinsessan Selenia. Dotter till minimojernas kung.

Hon �r vacker.

- Det �r ju fantastiskt. - Ja.

Kungen avsl�jade f�r morfar hur han kunde s�ka upp honom n�r han ville.

Det �r vad din morfar sa. Varje g�ng han var lite full.

Jag vill ocks� tr�ffa minimojerna.

Dags att sova.

Dr�m s�tt.

Vi saknar dig, Archibald.

Det g�r vi verkligen.

Nej!

Hur �r l�get, grabben?

Snyggt kast...!

- Herr Davido, ni skr�mde mig! - F�rl�t mig.

- V�rst�dning? Beh�ver du hj�lp? - Vad vill du nu?

- H�r �r det, underskrivet och klart. - Du �dslar d� ingen tid.

- Jag var i kyrkan i morse... - Jag har aldrig sett dig d�r.

Jag brukar sitta l�ngst bak.

Borgm�staren var d�r och undertecknade lagfarten-

- som h�vde �gander�tten av fastig- heten pga. Utebliven betalning.

Och gissa vem som mer var d�r? Notarien och polischefen-

- som kontrasignerade beslutet om vr�kning.

Och skriver inte din man p� inom 48 timmar-

- blir jag tvungen att vr�ka dig-

- vare sig din tv�tt �r torr eller ej.

Du borde h�nga honom p� tork ocks�.

- M�ste vi l�mna huset? - Jag �r r�dd f�r det.

- Den gamen ger sig aldrig. - Rubinerna som morfar fick d�?

Morfar g�mde dem n�nstans i tr�dg�rden. Jag gr�vde i veckor-

- men han g�mde dem s� v�l att jag inte har hittat dem.

Vart ska du?

Tror du jag t�nker rulla tummarna i 48 timmar? Jag ska hitta skatten!

Precis som sin morfar.

Leta r�tt p� min bil i st�llet f�r att titta p� mig.

Kan jag hj�lpa till?

Urs�kta.

Ni kom f�rbi oss en g�ng.

Ni sa att om vi ville g�ra oss av med gamla m�bler eller krimskrams...

Den h�r �r ur min privata samling. Jag undrar om den �r v�rdefull.

�r det en karnevalsmask?

Nej, den �r afrikansk. Den tillh�rde bogo-matassalajernas h�vding.

- Tv� dollar. - Tv�?

Men den �r av oskattbart v�rde...

Tv� och en halv, d�. Exotiska objekt s�ljer inte l�ngre.

Folk vill ha praktiska, enkla, moderna saker, ni vet.

Jag kan inte tro att du g�mt skatten d�r ute utan att l�mna n�n ledtr�d.

N�t som hj�lper oss hitta den.

"Maltazar. Den onde M."

Jag hoppas jag f�r �ran att tr�ffa dig, prinsessan.

Till dess, till�t mig stj�la en kyss.

Svartsjuk.

Jag visste det!

"F�r att hitta till minimojernas rike s�tt din lit till Shakespeare."

Shakespeare? Vilken stam �r han ifr�n?

Huset �r h�r, syd �r dit�t.

Tr�det, tomten, m�nen.

Allt finns d�r! Alfred, vi hittade det!

- Ta det lite lugnt, unge man. - Arthur, du f�r inte leka h�r inne.

Urs�kta, sn�lla, vars�god.

- Vilka �r de? - Han ska v�rdera morfars saker.

- Du ska v�l inte s�lja morfars saker? - Jag har inget val.

Jo, det har vi. Titta! Det �r kartan till minimojerna. De �r h�r.

Morfar tog med sig dem fr�n Afrika. De kan s�kert leda oss till skatten.

Arthur, du �r stor nu. Du tror v�l inte p�-

- att tr�dg�rden �r full av pysslingar som vill ge dig en p�se rubiner.

Jag pratade bara med mitt barnbarn.

- Vi �r intresserade av smycken. - Tyv�rr inte en juvel n�nstans.

"Ord d�ljer ofta andra ord" William S. "S" som i Sokrates?

Shakespeare.

- Inte l�ngt ifr�n. - Nej.

B�st att ni best�mmer er snabbt innan jag �ngrar mig.

Kom.

- 300 dollar. - Inte mycket f�r 30 �rs minnen.

Handpenning. Om jag s�ljer bra, f�r ni mer.

Fru Suchot? Fr�deric de Saint-Clair, utm�tningsman, indrivare.

Jag verkar ha kommit l�gligt. Jag har en fordran p� en faktura-

- fr�n en viss Ernest Davido, p� 252 dollar.

Med sex procents straffr�nta plus utm�tningskostnad-

- uppg�r summan till 295 dollar och 5 cent.

F�r jag?

H�r �r er v�xel.

- Det �r mamma. �r allt bra? - Toppen. Vi st�dar idag.

Gamla grejer travar upp sig �verallt, men mormor har sl�ngt ut allt.

Arthur, oroa inte dina f�r�ldrar. Sl�ngde du luren i �rat p� mamma?

- Den la p� av sig sj�lv. - Hon ringer nog upp igen.

De st�ngde av telefonen! Fattar du inte vad som h�nder?!

Vi g�r i deras f�lla och snaran dras �t f�r varje minut.

Men s� l�nge jag lever ska de inte f� det h�r huset.

Det �r s�kert reparat�ren.

Ni kom i r�ttan tid. V�r telefon har just st�ngts av.

- Jag tycker ni borde varna folk... - Jag �r inte fr�n telefonbolaget.

Jag �r fr�n elbolaget. Om ni inte betalar st�ngs str�mmen av.

"Ord d�ljer ofta andra ord." Morfar, hj�lp mig.

N�r st�nger ni den?

Det kallar jag klart besked. Jag h�mtar ett ljus.

"Ord d�ljer ofta andra ord."

Sj�lvklart!

K�re Arthur. Jag visste att du skulle l�sa min g�ta.

Du m�ste ha fyllt minst tio om du �r s� smart nu.

Jag har inte varit lika smart och om du l�ser det h�r-

- �r jag f�rmodligen d�d.

D�rf�r faller uppgiften att avsluta mitt uppdrag p� dig.

- Om du accepterar det f�rst�s. - Jag accepterar.

Jag visste det. F�r att komma till minimojernas land m�ste du veta-

- vilken dag n�sta �ppning �ger rum. Det �r bara en per �r.

Titta i universalkalendern.

P� natten till den tionde fullm�nen, exakt vid midnatt-

- �ppnas m�nljuspassagen.

Om du f�ljer mina instruktioner f�r du v�rlden i dina h�nder.

F�rsta augusti...

Det �r i dag.

Natten �r b�sta tiden f�r eftertanke. I morgon hittar vi en l�sning.

- Godnatt, mormor. - Godnatt.

V�rlden i mina h�nder...

P� h�ger sida av skorstenen finns en knapp.

Vrid den hela v�gen till h�ger och sen tillbaka till v�nster.

Bara tjugo minuter till midnatt. Jag m�ste g�ra n�t.

S� snart du kan, g� till mitt kontor om d�rren �r �ppen.

Om den �r l�st-

- har din mormor varit i farten. D� m�ste du l�sa det sj�lv.

- Jag trodde att du duschade. - Jag h�mtade min s�mnmedicin.

Om du inte hoppar i s�ng igen nu f�r du dricka hela flaskan!

G� nu!

Jag gillar inte att g�ra det, men jag l�ser in dig.

Jag vill inte att du g�r n�t dumt i natt.

Alfred, vad h�ller du p� med? G� och l�gg dig.

�r det fullm�nen, eller?

Tack, Alfred.

Mormor?

Skorstenen.

"Ha alltid nyckeln med dig."

Tr�dg�rden, tr�den, teleskopet... Herregud...!

Jag beh�ver mer ljus.

Jag har sett mormor g�ra det hundra g�nger.

Handbromsen.

Perfekt.

Ledsen, gamle v�n.

Och nu dockorna.

Alfred!

Arthur?

F�lj mig.

Hej.

- Dags att g�. - F�ljer inte ni med?

Bara en kan passera.

Och du verkar vara mest l�mpad att k�mpa mot Onde M.

Maltazar?

S�g aldrig, aldrig det namnet. Det ger otur.

Din morfar gav sig av f�r att bek�mpa honom. Nu f�r du slutf�ra hans kamp.

Jag �r hedrad, men det �r nog b�ttre om n�n av er tar min plats.

- Ni �r mycket st�rre och starkare. - Ditt hj�rta �r det starkaste vapnet.

F�rsta ringen f�r kroppen. Tre g�nger...

...till h�ger.

Andra ringen f�r anden. Tre g�nger...

...till v�nster.

Och tredje ringen...

Ett helt varv...

...f�r sj�len.

Ljusporten �r �ppen. Du kan presentera dig.

F�rs�k vara �vertygande. Du har bara fem minuter p� dig.

D�r �r en... med...

- Archibald? - Nej.

Presentera dig.

Jag �r hans barnbarn Arthur. Och du �r?

Saimono Matrodoy de Betameche.

- Du kan kalla mig Pysen. - Trevligt att r�kas, Pysen.

Hoppas du har ett gott sk�l till att anv�nda str�len. Det �r f�rbjudet.

Det �r ett n�dl�ge. Om tv� dar blir tr�dg�rden f�rst�rd.

- �r du en sk�mtare som din morfar? - Det �r inget sk�mt.

En aff�rsman vill sk�vla marken och bygga h�ghus.

- Vad �r h�ghus? - Enorma hus av betong.

Som t�cker alla tr�dg�rdar och hindrar blommorna fr�n att v�xa.

Det kan bara f�rhindras om jag hittar skatten som min morfar g�mt.

D� kan jag betala aff�rsmannen och inget h�nder.

Vilken toppenid�. Slutet gott, allting gott.

Nej! F�r att g�ra det m�ste jag komma in i er v�rld och leta efter skatten.

Du kan inte komma hit hur som helst.

F�rst m�ste R�det samlas, sen m�ste du f�rklara problemet...

Och om tv� dar �r marken sk�vlad och ni d�da!

- Det �r ett extremt n�dl�ge. - Er framtid ligger i dina h�nder.

Du har r�tt. I mina h�nder. Dags f�r handling. Herr �verf�rare!

- Det gick bra. - Jag hoppas jag �vertygade honom.

Pysen, har du inget b�ttre f�r dig �n att g� runt och v�cka folk?

- Ljuset. Det �r aktiverat igen. - Igen? Varf�r reser alla nu?

- Den senaste var tre �r sen. - Just precis.

- Pojken m�ste tr�ffa kungen. - F�rst m�nen. �r det fullm�ne?

Perfekt. Nu till ringarna...

Tre varv till h�ger f�r kroppen.

Tre varv till v�nster f�r anden.

Och nu ett helt varv f�r sj�len.

- Vad h�nder med mig?! - Du ska f�renas med minimojerna.

De leder dig till De Sju Rikena.

Du har bara 36 timmar p� dig. Klockan tolv i �vermorgon-

- st�ngs porten igen i tusen dagar.

36 timmar. Jag ska g�ra mitt b�sta!

Lycka till, Arthur.

Nyckeln! Har du nyckeln?

Nyckeln? Ja, jag har nyckeln.

- G� bort till l�set. - L�set?

- Det m�ste vara det h�r. - Bra! Vrid nu p� nyckeln.

- Jag kommer att d�! - Ja!

Nej, nej, nej!

- V�lkommen till minimojernas rike. - Jag trodde att jag skulle d� i...

Det �r otroligt. Kolla p� mina kl�der, de har �ndrats.

Du f�r beundra dig sj�lv senare. R�det v�ntar. F�lj med mig!

Jag tror jag ska ta mig en liten lur.

- Hur l�ngt har de kommit? - Skojar du? De b�rjade nyss.

Prinsessan Selenia.

Min lilla flicka... F�rl�t.

Prinsessan Selenia, m� f�rf�dernas andar leda dig.

- Pappa! - Ja?

- Pappa! - Var �r du? Min son.

Du gjorde det med flit. Kunde du inte v�ntat tio sekunder?

- Jag har ett viktigt uppdrag. - S� mitt �r inte viktigt?

Du �r f�r h�gmodig f�r att f� loss sv�rdet.

Nog! Nu slutar ni br�ka.

Jag hoppas du har goda sk�l att st�ra ceremonin.

Det har jag. Ovanrikets ljusstr�le aktiverades i dag.

- Vem v�gar n�t s�nt? - Han heter Arthur.

Archibalds barnbarn. Han s�ger att en stor olycka ska drabba oss.

V�r olycka heter Den Onde M. Vi beh�ver inte Arthur-killen.

Som prinsessa faller uppgiften att skydda v�rt folk p� mig.

Ja, men, stumpan...

Klarar hon det?

Det r�r sig. Jag har det, jag k�nner det.

Det sa jag ju. F�r h�gmodig.

Innan prinsessan f�rs�ker igen kanske vi ska lyssna p� den unge mannen.

Var kommer han ifr�n?

- Gullig, va? - Alldaglig.

- Er tj�nare, prinsessa Selenia. - Vem sa vad jag heter?

Er �dmjuke tj�nare, ers majest�t.

Detsamma.

Arthur, vilken �ra att f� tr�ffa dig! Jag var god v�n till din morfar.

Miro, l�t honom vara. - Vi �r idel �ra.

Om tv� dar kommer de att f�rst�ra mitt hus och tr�dg�rd. Och er v�rld.

Och du har kommit f�r att r�dda oss?

Enda s�ttet �r att betala dem. Det var d�rf�r morfar kom hit.

Han letade efter en skatt och jag ska hitta den.

Din morfar var en fantastisk man. Han l�rde oss m�nga saker.

Han l�rde Miro styra bild och ljus.

Sen l�mnade han oss en dag f�r att hitta sina rubiner.

Efter att ha vandrat genom De Sju Rikena-

- fann han dem i Skuggornas rike, i hj�rtat av Nekropolis-

- d�r han regerar env�ldigt. Den Onde M.

Och olyckligtvis �terv�nder ingen levande fr�n Skuggornas Rike.

Larm, vid huvudporten!

Det �r Gandolo, f�rjkarlen.

Vi trodde att han f�rsvunnit f�r gott i Skuggornas Rike.

- Stopp! - Vad �r det?

Titta d�r borta, en bit h�ller p� att lossna. Det �r en f�lla.

Det �r en m�lad duk. Min morfar skyddade sig mot vilda djur s�.

Vi �r inga vilda djur. Vi t�nker inte l�ta stackaren d�. G�r lite nytta!

K�ra n�n. Gandolo...

- Selenia... - Ja, ta det lugnt.

Det �r... en f�lla.

Herregud!

Moskiter!

- St�ng portarna! - Anfall!

Ta dem!

Kom igen!

Klar att skjuta!

Akta!

Mot palatset!

- Skynda dig, pappa! - Jag kommer.

F�rl�t. Jag �r s� klumpig.

Jag beh�vde str�cka p� benen.

- Pappa, ta bet�ckning. - Nej, en kung m�ter sitt �de.

Och om bara en person s�tter sig emot fienden ska jag vara den.

Vi m�ste k�mpa! Ta mitt vapen. Jag hittar ett annat.

Det funkar inte!

Mina herrar, dags att se �det i vit�gat.

Det finns f�llor i v�ggarna. Flyg n�ra taket. Det �r s�krare.

Det �r sant.

Kom igen, turturduvor, nu ska ni f� visa att ni �lskar varann.

Vi l�ter dem f� en sista kyss.

Okej, nu r�cker det.

N�r jag visslar sl�pper du Romeo till sin Julia.

Flygformation!

�h nej...!

Vill du leka?

Okej, nu k�r vi.

Kom igen!

Det kan inte vara sv�rare �n att k�ra bil.

Pysen! Se upp!

Arthur! Jag ska aldrig gl�mma dig.

Nej, din tok! Det �r inte matdags!

Nej, inte h�let. Inte h�let!

Okej, nu k�r vi igen.

Jag har den.

En moskit nere!

Nu ger vi j�rnet.

S� modig han �r. Helt fantastiskt hur lik mig han �r.

- Kanske en bra partner �t dig? - Jag klarar mig sj�lv.

Vem �r n�ste man?

- �h nej! - �h ja.

- Pysen, nej! G�r n�t! - H�ng kvar, Arthur, jag kommer.

Vilken talang han �r!

Du har r�tt. Han p�minner om dig.

- �r du okej? Inget brutet? - Jag har ingen k�nsel i baken.

Var l�rde du dig flyga s� d�r?

- Jag har k�rt med min morfar. - Det var v�l det jag t�nkte.

Mogoth! Nu f�r vi rycka upp oss.

Det gick ju ganska bra.

Ni ska f� sk�da Mogoths vrede.

Nej. Inte nu. Mogoth, upp!

Selenia. V�r herre vill tr�ffa dig. S�tt ig�ng, ta henne.

- Varf�r jag? Varf�r inte du? - Jag?

Fyra mot en. Sk�ms ni inte? Ge er p� n�n i er egen storlek.

- Med n�je. - L�nge leve kungen!

Mitt barn. Jag m�ste g�ra n�t. T�ck mig! Tack.

Det magiska sv�rdet.

Det �r ett mirakel.

Nu r�cker det. Ner p� kn� och be prinsessan om urs�kt.

Ner p� kn� och be om f�rl�telse, sa jag.

- F�rl�t oss, prinsessan Selenia. - Vi h�rde inte det d�r.

V�ra �dmjuka urs�kter, prinsessan Selenia.

Jag ska fundera p� det.

Hon �r precis som sin mamma.

- Du slogs som en prins. - Tack. Sv�rdet k�nns s� l�tt.

Det �r magiskt. Det har suttit d�r i m�nga �r, men du fick loss det.

Du �r hj�lte nu, min v�n. Arthur, v�r hj�lte!

Arthur, v�r hj�lte! Arthur, v�r hj�lte!

L�nge leve Arthur, v�r hj�lte!

Nu n�r sv�rdet �r lossat m�ste vi agera snabbt.

- L�t mig f� forts�tta mitt uppdrag. - Jag m�ste tyv�rr h�lla med dig.

Men jag insisterar p� ett villkor. Arthur �r modig, hans hj�rta rent.

- Han f�ljer med dig. - Om det �r vad du vill.

Bra gjort, Arthur.

Ni blir s�kert ett bra team.

Kusten �r klar!

- S�kert att du inte gl�mt n�t? - Visst, sl�pp nu!

M�ste vi verkligen ta med Pysen?

Om du skulle tr�ffa en mullvad med glas�gon som lystrar till Mino...

Det �r min son som varit borta i snart tre m�nader nu.

- Du kan lita p� mig. - Tusen tack, Arthur!

- Kom, hj�lten. - Nej, v�nta p� mig!

Ni kan �tminstone v�nta p� mig!

Jag hoppas att de inte g�r i n�gra f�llor.

Jag har sovit som en stock.

Arthur, dags att g� upp.

Selenia, sakta ner lite!

Skyll dig sj�lv, som packar som en gamul.

- Vad �r en gamul? - Som en patchymolar, fast st�rre.

- Hur ser en patchymolar ut? - Som den.

- Har du med n�t mot patchymolarer? - Min multikniv med 300 funktioner.

Kniv, t�ng, s�pbubblor, speldosa. Och om det blir hett - solfj�der.

Och de vanliga funktionerna som tulipan, matachete, solusker...

- Kan den t�ppa till truten p� dig? - Nej, det �r v�l din specialitet?

Stanna.

Spring p� min signal.

Nu!

H�r �r det.

- �r det n�n hemma? - Det �r inte m�nga h�r.

N�r du v�l provat f�rst�r du varf�r.

�h nej, jag �r ledsen. Jag trodde du var en ringklocka.

Eller, jag ins�g inte att du... levde.

Du, stupido.

Varf�r sl�r du ner mina kunder? Jag har ju inte speciellt m�nga.

- Jag �r prinsessan Selenia. - Ja, och det �r din stupido bror.

Vem �r den tredje som sl�r ner mina kunder?

Arthur. Jag letar efter min morfar.

Jag transporterade en morfar f�r n�gra �r sen. En galning-

- som ville skickas l�ngt in i hej- dukarnas territorium till Nekropolis.

Det �r min morfar! Och dit vill vi �ka.

Uts�lt.

Nekropolis. Varf�r inte m�nen ocks�?

Vi bad inte om m�nen. Tre biljetter till Nekropolis. �r det tydligt nog?

Arthur!

Slog du s�nder min d�rr f�r att stj�la nyckeln?

Svara, Arthur!

Vilket jobb. Den h�r v�gen. G�rna idag.

S� ja.

De �r ingen prydnad. Ni beh�ver dem.

Arrivederci, baby.

Bilen? Varf�r st�r bilen d�r?

Nekropolis, jisses...

H�r �r den.

Oj, vad fr�ck.

- Jag har en till. Rosa. - Pysen, vi har ljus s� det r�cker.

- Vart exakt ska vi? - Vi �r h�r och ska hit.

Det �r under vattentanken.

En stor vattentank i h�nderna p� den d�r on�mnbara ski...

- Vem? - Den ondaste av onda.

Jaha. Maltazar.

Har ingen l�rt dig att vakta din tunga?

Arthur!

Mormor?

Och iv�g!

- Hur l�ng �r resan? - Kort.

- Om vi slipper obehagliga m�ten. - Vad d�, obehagliga m�ten?

Humlan kraschade d�rren. Nu �r vi fast.

- Vad �r det d�r? - Ingen aning.

Men jag tror inte vi ska stanna och kolla. Jag ska ut.

Hoppsan.

H�ll i er h�rt.

Jag gillar den b�st n�r den stannar.

N�n kommer att skada sig p� det h�r. Jag tar hand om det.

Vatten!

G�r n�t, Arthur!

Det �r ni som f�r hj�lpa mig. Det �r h�l i min b�t.

Minimojer kan inte simma.

Jag kommer och h�mtar er.

- Arthur! - Jag kommer.

Jag kan den h�r floden. F�rst g�r den �t h�ger, sen �t v�nster.

S� f�r att hinna ikapp m�ste jag gena tv�rs �ver som kr�kor flyger.

- Ni ser, jag �vergav er inte. - Toppen! Nu kan vi drunkna alla tre.

Ingen kommer att drunkna. �r du r�dd f�r en flod?

Inte f�r floden, utan det d�r!

- Har herr "h�r �r jag" n�gra id�er? - Klart jag har.

Du har inte ett rep i din multikniv?

Nej, det �r p� den mindre modellen.

Jag har en id�.

Bara f�r att vi ska d� f�r du inte ta dig friheter.

Jag beh�ver sn�ret f�r att n� tr�det.

- Jag �r inte s� s�ker p� den id�n. - Jag �r s�ker.

- Har du kastat ett sv�rd s� f�rut? - Nej, men det �r nog som dart.

Pysen, du g�r f�rst. - Selenia, du sen.

Din tur, Selenia.

- Skynda dig, Pysen. - Jag kan inte. Jag glider!

- Selenia, h�ll med b�da h�nderna. - Absolut inte.

- Vi �r s�kra. - Inte riktigt.

- Kom igen, vi har inte hela dan. - Jag kommer!

Du m�ste medge att grabben �r smidig.

Det �r l�tt med b�da h�nderna fria.

Du var fantastisk.

Kan jag f� mitt sn�re nu?

Det �r sv�rt nog utan min man. Hur ska jag �verleva utan Arthur?

Han har nog bara rymt ett tag. Allt som h�nt har uppr�rt honom.

Vi ska g�ra allt vi kan f�r att hitta honom. Vi lovar.

- Vad var det? - M�nniskor.

Ibland �r det s� hela dan. Kartan �r dyngsur. Hur ska vi hitta nu?

Vi anv�nder solen som kompass. Nu ska vi sova.

Hitta n�t bekv�mt, Selenia. Jag har v�rk �verallt.

Klagar du en g�ng till kan du sova under en tjurmums.

- Vad �r en tjurmums? - Som en gamul, fast mycket st�rre.

- Jag beh�ver din kniv. - Visst. Var �r superklistret?

F�rl�t!

- Ge mig den innan du skadar n�n! - Jag fick den p� min f�delsedag.

- Hur gammal �r du? - 300 �r. Om 60 �r blir jag vuxen.

- Hur gammal �r Selenia d�? - N�stan tusen �r.

- Hon fyller �r om tv� dar. - Hur funkar den h�r?

S� d�r.

- Vad g�r hon? - B�ddar.

Jag �r helt slut.

Godnatt.

- Han har inga problem att somna. - Han �r ung.

300 �r ung. Det �r inte illa.

S� sk�nt.

Du d�? Fyller du tusen �r om tv� dar?

Ja. Om tv� dar ska jag eftertr�da min far-

- och vaka �ver minimojerna tills mina egna barn-

- fyller tusen �r och eftertr�der mig. S�dan �r traditionen.

F�r att f� barn beh�ver du en make.

Jag vet, men jag �r inte orolig. Jag har tv� dar p� mig att hitta en.

Godnatt...

...Arthur.

Godnatt, prinsessan.

Arthur!

Kom igen. Dags att g� upp, killar. Vi har en l�ng resa framf�r oss.

Hall�! G� upp, sa jag!

Jag f�r byta taktik.

Duschdags!

- Det kallar jag bryskt uppvaknande. - Hon har v�ckt mig s� i 300 �r.

De �r godare �n de andra. Smaka.

Gott. Vad �r det?

Trollsl�nde�gg.

Kom och se h�r.

Det �r fruktansv�rt.

Ja, sett ur den h�r vinkeln �r det inte lika fint.

Vet n�n vad grejen �r till f�r?

- Det �r ett bevattningssystem. - Mer vatten?

F�rl�t. Jag visste inte...

V�nta. Har du byggt den h�r ohyggligheten?

- F�r att vattna mormors r�disor. - Ni �ter v�l inte de d�r sakerna?

Bara inte Onde M f�r tag i den. L�tt att r�kna ut vad han skulle g�ra d�.

- Ur v�gen! - Se upp!

- De stj�l mina sugr�r. - Bra att de tar bort dem.

T�nk efter, Pysen. Onde M vet att minimojerna inte t�l vatten-

- och Arthur h�r har gett dem ett s�tt att transportera vatten.

- Vart tror du de ska leda det? - Till byn!

- Arthur, vart ska du? - R�tta till allt jag st�llt till med.

- M�nniskor �r verkligen kn�ppa. - Det �r m�jligt, men Arthur har r�tt.

De m�ste ta sugr�ren till Nekropolis och oss med dem.

- Det �r sn�llt av dig att f�lja med. - Annars g�r du kanske n�t dumt.

Pysen, skynda dig.

D� var det dags igen.

- Vet du vart vattendraget leder? - Alla vattendrag m�ts till slut.

- Du har s� str�lande id�er. - Jag tar hand om det.

- Ge mig ditt sn�re. - Aldrig, gl�m det!

H�ll i er.

Jag hatar allm�nna kommunikationer.

Vad h�ller ni p� med d�r nere?

Om hejdukarna hittar oss kan vi inte ber�tta det.

- Har du problem? - Jag kollade bara dragspelsdelen.

- Vi vill bara ha r�ren. - Visst, r�ren, det �r lugnt.

- S�tt fart. H�rskaren v�ntar. - Visst. No problemo.

- Stanna h�r tills jag h�mtar er. - No problemo.

- Var �r dina flyktingar? - G�mda p� ett megadiskret plejs.

- R�tt coolt, va? - Och megadiskret.

- Jackfire laget runt. - Ja tack.

- Visst, tack. - Fyll p�. Jag bjuder.

Fyll p� bara.

L�nge leve De Sju Rikena.

- Precis vad jag beh�vde. - Jepp, den satt fint.

B�sta jackfiren i stan.

F�rl�t... Sk�l f�r De Sju Rikena.

Uppfrischkande!

Hos mig har ni inget att frukta. Jag �r boss h�r. Jag heter Max.

- Tjena, Max! - Och vem �r du, unga dam?

Selenia, dotter till kejsaren Sifrat XV av Matrodoy-

- h�rskare i Det F�rsta Riket.

F�rtjust �ver att tr�ffa dig. - Jack, samma igen.

- Yo, Easylow! - Ja, chefen?

- S�tt lite snurr p� showen. - Ska ske, chefen.

- F�r jag lov, prinsessan? - Vi m�ste g�. Vi har l�ngt kvar.

Visst.

Hon �r �nd� f�r gammal f�r mig. Hon �r tusen, jag �r bara tio.

Varf�r sitter en stilig kille som du med tomt glas?

Annars kan man inte fylla p�.

Jag gillar din humor. Vi ska nog komma �verens. - Jack!

Ta det lugnt.

Om du vill hitta en man p� tv� dar s� kan jag hj�lpa dig om du vill.

Jag hj�lper g�rna till. Och jag har bara sju fruar.

Sju fruar? Det m�ste ta p� krafterna.

Jag gillar h�rt arbete. Jag kan jobba dygnet runt sju dar i veckan.

- Och jag blir aldrig tr�tt. - Underbart.

- Var skriver jag p�? - Var du vill. Det spelar ingen roll.

Urs�kta, men han �r upptagen p� annat h�ll.

Selenia, ska du verkligen fylla tusen?

Ja, men vi r�knar �ren i seleniellens blomningar.

Okej, selenieller. Hur gammal g�r det mig?

- Ungef�r tusen �r, som jag. - Det �r fantastiskt.

S� innan, var du en liten flicka som jag? Jag �r pojke, s� klart.

Var du en liten flicka som tjejerna i min v�rld?

Nej, jag �r f�dd s� h�r. Jag har aldrig varit utanf�r De Sju Rikena.

- �r det Maltazar? - Nej. Det �r bara Darkos, hans son.

Darkos, det �r en �ra.

Det �r sk�na vibbar h�r i kv�ll.

Jag ser det. S� vi ordnar partyn utan att bjuda in gamla v�nner nu?

Nej, det var inget planerat. Det �r bara f�r att impa p� nya kunder.

Nya ansikten?

Varna mig om han kommer hit�t.

Hej, Darkos, vad h�nder?

Selenia, vad g�r en prinsessa av din rang h�r?

- Jag droppade in f�r en dans. - D� s�... D� dansar vi.

Darkos, s�tis, jag skulle hellre d� �n dansa med dig.

Din vilja �r min lag. Du ska dansa - in i evigheten.

- Easylow, f� st�llet att rocka. - Ta dem!

Arthur, se upp!

De k�mpar emot riktigt bra. Nu kollar vi om de kan sv�nga.

Jag tror att jag h�mtar f�rst�rkning.

Jag gillar grabben.

Tre mot en? D� tredubblar jag kraften.

- �h, s� fint... - F�r all del.

Det d�r �r min tjej.

Du skr�mde mig. Jag har tappat min kniv. M�ste hitta n�t annat.

Har du hittat n�t?

Min kniv!

Det �r underh�llning!

Easylow, st�ngningsdags, tror jag.

- Anfall! - Kom an bara.

Jag har en!

- En bet mig! - Kan n�n t�nda?!

- Vad �r det som p�g�r? - Jag f�ljer bara era order.

St�ngningsdags klockan tio. Klockan �r tio.

Specialtillst�nd f�r �ppeth�llande beviljat!

Coolt. Riktigt coolt!

Kom, f�lj mig.

G�r ni den h�r v�gen �r ni s�kra.

Den h�r �r fr�n Max. Den leder er rakt till M: S tillh�ll.

Jag �r glad att jag inte ska med!

Flytta p� er!

Jag vill ha...

...dem!

- Vad var det �vernaturliga skriket? - Darkos som fick ett utbrott.

- Tror du Max kan uppeh�lla dem? - Vi kan nog r�kna med Max. Kom!

Hur kan man lita p� en kille som...

B�rja inte nu, Pysen. Forts�tt g� och h�ll klaffen!

- Vad �r det som morrar? - Jag h�r inget.

Du s�ger s� f�r att skr�mma mig.

Det �r en yeti. Du v�ckte honom och nu t�nker han �ta upp dig.

- Vilken �verraskning. - Var �r Arthur?

- I tr�dg�rden. - I tr�dg�rden?

- H�r �r det. - Utan dig hade vi varit helt vilse.

- Ge mig din kniv. - Okej, men ha inte s�nder den.

- Kom, killar. - Prinsessor f�rst.

M�n �r bara gentlem�n n�r det passar dem, va?

Tja, prinsar sen.

D� �r det v�l min tur.

Vad d�, han f�rsvann?

Var kv�ll ber�ttade jag om hans morfars �ventyr i Afrika.

- Ig�r ber�ttade jag om minimojerna. - Mini vad�?

Minimojerna. Och han blev �vertygad om att de bor i v�r tr�dg�rd.

- Det �r ju bara sagor. - Sj�lvklart.

Men sen jag gjorde misstaget att ber�tta om v�ra pengaproblem-

- fick han f�r sig att han skulle hitta skatten som morfar g�mde.

Vilken skatt?

Vad �r det f�r mening med att hitta skatten om Arthur inte f�r se den?

Arthur kommer snart tillbaka. Han tog bara en time-out.

Nej, ner i h�let. Inte i ansiktet.

Skynda dig.

- Det vimlar av hejdukar. - Varf�r tror du vi g�mmer oss?

- Vad g�r de? - De tar nog mat till sin h�rskare.

- Tror du att han �r d�r? - Vad ska du g�ra, Selenia?

- Jag ska sabba hans lunch. - Det kommer han inte att gilla.

- H�r skiljs v�ra v�gar, Arthur. - Jag trodde att vi var ett team.

Inte nu l�ngre. Du ska hitta din skatt och jag ska ta hand om M.

- Om jag lyckas, s� ses vi h�r. - Och om inte?

Om jag misslyckas efterl�mnar jag alla mina krafter till dig.

Vad menar du?

- Var en bra kung. - Men...

Gratulerar, det var ett fint br�llop. Ett av de finaste jag varit p�.

- R�rande, koncist och snabbt. - Lite f�r snabbt.

Du fick hennes hand och hj�rta. Vad mer kan du beg�ra?

Tja, kanske ett party?

Om ni ville g�ra mig den �ran skulle jag g�rna arrangera partyt.

Jag polerade det sv�rdet i flera dar. Jag k�nner igen ljudet var som helst.

Och vem hade kunnat dra sv�rdet ur stenen-

- om inte du, Selenia?

- Det �r ett n�je att tr�ffa er. - Detsamma.

- F�r nu f�r jag d�da dig sj�lv. - Varf�r s� hatfylld?

Du har f�rr�tt ditt folk, d�dat och tvingat folk till slaveri. Monster!

Tala inte om monster! Eller om saker du �r okunnig om.

En g�ng i tiden var jag k�nd som Maltazar den Gode, den Givmilde.

Folk litade och trodde s� p� mig att n�r den tusen�riga torkan kom-

- var jag den de valde ut att leda korst�get och hitta vatten-

- men �ven all rikedom jag kunde sk�rda. Maltazar Er�vraren!

De prisade och hyllade mig n�r jag for-

- men jag m�tte alla umb�randen ensam. Fientlig natur, rovlystna rovdjur-

- blodt�rstiga stammar som lurade i djupen av de f�rorenade sl�tterna.

Men jag �verlevde allt det d�r och �terv�nde till min by.

Maltazar Hj�lten.

Men det dr�jde inte l�nge innan sjukdomar jag f�tt under resan-

- b�rjade vanst�lla min kropp.

R�dslan att bli smittad spreds bland folket.

Folk slutade tala till mig. De undvek mig.

Och v�ldigt snart blev jag Malthazar Den Onde M.

Versionen i historieb�ckerna �r lite annorlunda. Det s�gs-

- att n�r du �terv�nt firade du m�nader i str�ck.

Du sj�nk djupt i dryckenskap och sedesl�shet-

- tills du b�rjade umg�s med de v�rsta insekterna. �ven giftiga.

- Som en speciell vacker ung vivel. - Tig!

- Ni gav varandra era krafter. - Det r�cker, s�ger jag.

Jag var full.

- Om du inte t�l sprit... - Ja, jag sl�ppte v�l efter lite.

Hon stal en kyss fr�n mig. En kyss som f�rst�rt hela mitt liv.

Var lite mer selektiv n�sta g�ng.

N�sta g�ng ska min partner vara vackrast av alla.

Henne som jag sett sl� ut som en skir blomma.

Och som jag dr�mt om att f� plocka.

Skira blommor kan ha t�rnen.

Ja, den h�r unga blomman har kraften att befria mig fr�n f�rtrollningen.

- S� att jag �terblir mitt gamla jag. - Bara en prinsessas f�rsta kyss.

Ja. Och om min information st�mmer �r du fortfarande ogift.

Din information �r en aning f�r�ldrad.

Herre... Det �r jag - Bruce. Jag har en ny hj�lm.

Tala.

Jaha, Selenia... Du �r smartare �n jag trodde.

Du kunde ha r�ddat mitt liv. R�kna inte med att jag skonar ditt.

Men du kommer inte att d� direkt. Du ska f� lida lite f�rst.

N�r du ser ditt folk f�rintas.

- Du �r ett monster. - Ja, jag har det fr�n min fru.

F�r bort henne!

L�t mig vara, sl�pp mig!

Jag k�nner mig redan som en �nkling. Vi m�ste ut. Vi m�ste t�nka ut n�t.

Krafterna! De hon gav mig n�r hon kysste mig?

Att strypa honom g�r inget b�ttre. Spara p� energin om ni vill �ta.

Om ni vill ha mat m�ste ni l�ra dem n�t nytt varje dag.

Logiskt, helt logiskt. Kunskap �r enda k�llan till rikedom.

- Vad vill de veta? - Vad som helst.

Allt fr�n naturlagarna till att koka �rter. Jag l�rde dem skriva.

Och att m�la p� stora dukar. Hur man t�mjer ljus och transporterar vatten.

Hur vet du det?

F�r att han som uppfann alla de h�r underbara sakerna �r min morfar.

Mitt barnbarn! Jag �r s� glad att se dig igen.

- Oj, vad du har vuxit. - Det k�nns mer som jag krympt.

Du har r�tt. Men hur lyckades du ta dig ner hit?

- Jag hittade din g�ta. - S� klart. Du �r en sann hj�lte!

- Hej, Archibald. Minns du mig? - Betameche, �r det verkligen du?

Jag �r s� glad att se dig igen! Hur m�r din far kungen?

Och din syster prinsessan Selenia?

Selenia?

Jag misslyckades, Arthur. Jag �r ledsen. Allt �r f�rlorat.

Nej, s� l�nge vi lever och �lskar varann �r inget f�rlorat.

- Du �r s� full av hopp. - Man f�r aldrig ge upp hoppet.

Ig�r var jag bara en ensam kille, idag �r jag gift med en prinsessa.

En lycklig prinsessa, f�r hon har �ntligen hittat sin dr�mprins.

Jag vill inte vara ohyfsad, men ska ni inte respektera traditionen?

Han har r�tt. Vad t�nkte jag p�?

Hej, Archibald. Hur m�r du?

Faktiskt ganska bra. Vad roligt att se dig igen.

Vad �r det d�r med tradition?

Efter f�rsta kyssen m�ste man v�nta i tusen �r.

Trohet och lust m�ste pr�vas. Det som �r s�llsynt v�rderas h�gst.

Och det �r min plikt att f�lja l�rorna i Stora Boken.

Det borde du ocks� g�ra i st�llet f�r att stj�la kyssar fr�n mig.

Kom, mina turturduvor. Det �r showtime!

Porten �r �ppen, chefen.

T�nk att jag l�rt dem allt det h�r och nu ska de anv�nda det mot oss.

Och t�nk att jag gav dem sugr�ren.

Titta! Det �r Mino, Miros son. Han lever.

Skatten!

Archibald.

- Vilket n�je att se dig igen. - N�jet �r helt ditt.

�r du inte stolt �ver den nytta som jag dragit av din kunskap?

Fin konstruktion. Skam att syftet �r att �versv�mma minimojerna.

Inte bara det. Vi ska dr�nka dem, krossa dem och f�rg�ra dem.

De ska d� i v�ndor med mitt namn p� sina l�ppar. L�s efter mig:

Mal-ta-zar.

- Du �r verkligen ett monster. - Men jag kan vara storsint.

Ni �r fria!

Ni beh�ver bara f�lja den h�r tunneln s� �r ni hemma p� nolltid.

- Du dr�nker oss direkt. - Stackars Selenia...

Vilken vriden hj�rna du har. Fort, innan jag �ngrar mig.

Herre... F�r jag be er bevilja en sista �nskan innan jag d�r?

Jag gillar ungen. Vad �r det f�r �nskan?

Jag vill ge det h�r armbandet till min v�n Mino.

Beviljas.

Jag ska f� dig h�rifr�n. Men du m�ste signalera var du �r klockan 12.

- Signalera? Hur? - Anv�nd speglarna, Mino.

Nog! T�lamod �r en dygd som jag inte har mycket till �vers f�r.

Jag t�nker l�ta er f� ett f�rspr�ng p� tre minuter.

- Hoppas han brinner i helvetet. - Han �r redan d�r.

Darkos? G�r klart att �ppna dammluckorna.

Skynda er.

Inget att knapra p�? Jag gillar n�t att knapra p� under en bra show.

- Jag orkar inte. Vad tj�nar det till? - Morfar, kom fort!

Forts�tt ni. Jag stannar och inv�ntar d�den med lite v�rdighet.

- Kom nu, morfar. - Arthur, varf�r?

Du m�ste inse det. Vi �r f�rlorade.

Ers h�ghet, n�gra godbitar.

- Delikat. H�mta fler! - Ja, herre.

Det m�ste finnas en l�sning.

Den enda l�sningen �r att be om ett mirakel.

Jag har redan bett Den stora Skogsgudinnan om m�nga mirakel.

Ett mirakel! Precis h�r, morfar. Du sitter p� det. Titta!

Kom och hj�lp mig.

Kom igen. Putta!

- Vad �r det? - En Ferrari 250 med tolv cylindrar.

- S�g inte att du kan k�ra den. - Klart jag kan. Stig in.

�h gud. K�r till d�.

Bingo.

- Skynda dig, Arthur. Hoppa in. - Vi m�ste dra upp den helt.

Det �r f�rsta g�ngen jag tar med en tjej p� en �ktur.

Hoppas det inte blir din sista.

Fortare!

- Hoppas de inte har fartkameror h�r. - Till v�nster.

- Varna mig tidigare n�sta g�ng. - Sv�ng h�ger!

- Vilken v�g nu? - Ner!

- Jag m�r inte s� bra. - H�ll ut. V�gen �r j�mnare h�r.

Det l�ter som om det rinner vatten h�r under.

Toppen, nu h�r du r�ster. Snart ser du v�l sm��nglar-

- och j�ttestora sp�ken med spjut och rustning.

�lskling, v�nd dig om. Det �r stora m�n med halsband och fj�drar och...

- R�kar du veta vad klockan �r? - Klockan? Visst!

Enligt v�ra ber�kningar b�r vattnet sl� till mot byn om tre kulor.

- Vad �r klockan? - Fem i tolv.

- Fem minuter kvar och inga nyheter. - De kommer s�kert att lyckas.

M�tte gudarna h�ra dig, Miro.

D�r �r porten!

Vi klarade det!

- S�g inte att vi inte kommer l�ngre. - Ledsen.

Vi m�ste ut. Spring!

- Vad �r det f�r mullrande ljud? - Jag vet inte. Det b�dar inte gott.

- Pappa, det �r jag - Selenia! - De �r tillbaka!

�ppna porten!

�ppna nu!

- St�ng porten genast! - Best�m dig.

Alla tillsammans.

Du gjorde det. Nu �r du obestridd h�rskare �ver alla Rikena.

Jag bryr mig inte om titlar och utm�rkelser. Men jag m�ste tillst�-

- att det k�nns bra att vara H�gste H�rskare. L�t oss f�rbereda oss.

- Porten ser ut att h�lla. - Inte l�nge.

- Mina barn! - Pappa! Vi har saknat dig.

K�ra barn, ni �r det dyrbaraste jag har.

Vad �r det?

Nej, telefonen �r avst�ngd. Vad �r det?

D�r ute... Fem!

- Svarta! - Vad pratar du om?

Vart ska du? L�mna mig inte h�r!

Klockan �r tolv! Om en minut.

Ni har bara en minut p� er.

Vi kan bara h�lla vattnet borta i en timme, men jag litar p� dig.

Du �r ju en av oss nu och �r alltid v�lkommen hit.

Och ett andra varv f�r anden.

V�ra liv �r i dina h�nder. Vi r�knar med er.

Ingen fara. Arthur har en plan.

Det blir tr�kigt h�r utan dig. Kom tillbaka snart.

Vid den tionde m�nen, jag lovar.

Tio m�nar. Det ger oss tid att respektera traditionen.

�t fanders med den.

Ett tredje varv p� hjulet f�r sj�len.

Vi ses! Tio m�nar!

- Tack! - �r du okej?

Mamma?

�lskling, f�rsvinn, vad...

Arthur... Var har du varit?

Hos minimojerna. Minimojerna!

Mamma? - Morfar!

�r du okej?

Mina br�der!

Vad roligt att se er igen!

Morfar, vi har ont om tid. Vi m�ste g�!

Prick klockan tolv och ingen i sikte.

�ven om det �r en underbar s�ndag, som vi �gnar �t herren v�r gud-

- syns inte r�ken av n�t mirakel s�...

Du har r�tt, Davido. Det �r en underbar s�ndag.

Vi har visst papper att skriva p�. Vi g�r in i vardagsrummet.

Medan jag f�rs�ker vinna tid letar du upp skatten.

Mino! Var �r du?

Det h�r blir inte l�tt.

Ljus!

Jag lovade er makt och rikedomar. Maltazar h�ller alltid sina l�ften.

Inget kan stoppa oss nu. De Sju Rikena �r mina.

Jag menar s� klart v�ra.

Urs�kta, kan ni s�ga mig vad klockan �r? Jag �r l�ngsynt.

- Den �r tolv. - Tack.

Mina or�dda och trogna krigare, l�t festligheterna b�rja!

LJUS

G�r jag det exakt motsatta b�r ljuset som reflekteras ner�t g� upp�t.

Mino, du �r b�st.

Vad sysslar han med? Den idioten avsl�jar v�r position med str�len!

- Sl�ck str�len! - F�rl�t. Jag h�r d�ligt ocks�.

Din d�re! Du ska f� �ngra att du trotsade Maltazar.

�sch, det var inget. F�r hit honom.

- Akta er. Jag kan bli riktigt elak. - Det tror jag s�kert.

Jag har den!

- Vad �r den h�r saken? - Jag vet, n�dige herre. Det �r en...

Vatten!

- Pappa, de har blockerat r�ret. - F�rd�mt!

Vad ska jag g�ra?

- Jag d�, pappa? - Jag utn�mner dig till bef�lhavare.

Tack, pappa. Men du r�kar inte ha plats f�r en till p� din moskit?

En bef�lhavare l�mnar aldrig sin post.

Pappa!

Mino? Kom igen...

- Mer kaffe? - Nej! Inget mer kaffe, tack.

- Jag skulle �lska att du skrev p�. - Visst. Var �r min penna nu?

- Vilken vacker penna. - Vi har sl�sat nog med tid. Skriv p�!

Och nu...

...pengarna!

- Jaha, pengarna? - Nu vill jag se ett av dina trick.

H�r.

Bravo, min gosse!

D� s�...

God ekonomi ger goda v�nner, va?

H�r har du. Full betalning.

Herrn, nu m�ste jag s�ga adj�.

Adj� nu.

Ingen r�r sig!

S� det var d�rf�r du ville ha tomten?

Sj�lvklart! Mycket vill ha mer.

En kv�ll n�r du druckit f�r mycket ber�ttade du om skatten.

Men nu �r den min. - Tack, grabben.

Nu s�ger jag farv�l. Ni ser mig aldrig mer.

F�r jag ska �ka l�ngt, l�ngt, bort.

Du f�ljer med mig!

Bort med tassarna! Jag k�nner guvern�ren.

- Jag tar den d�r. - Ta b�ttre hand om g�van n�sta g�ng.

Jag tar den. Den �r s�krare hos mig.

Lugn, Mino. Jag tar hand om dig.

De klarade det!

Min son!

- T�nk om min Mino f�tt se det h�r. - Jag f�rst�r, Miro.

Men v�rt folk �r i s�kerhet nu och det �r n�t att vara tacksam f�r.

V�nta! Jag tror att jag vet vad det �r.

- Det �r Mino! - Min son!

- Pappa! - �h, min gosse!

- Slutet gott, allting gott. - Inte riktigt.

F�r jag?

Jag f�resl�r en sk�l.

H�r kommer det.

- Vad �r det? - Min favorit. Afrikansk giraffhals.

Rosie! Vakna, �lskling!

Varje g�ng hon blir lite uppr�rd s� tuppar hon av.

Var �r Arthur?

Han skulle bara tv�tta av sig. Han �r strax tillbaka.

Bara tio m�nar till, Selenia.

Jag ska v�nta p� dig.