Original subtitles

Piratfestivalen öppnar om 10 minuter. Ta er ner till stranden.

För sjutton gubbar! Det är ett blodbad!

-Jag sa att jag gör smoothies. -Ja, Martha.

Det är min sista dag på stationen och jag måste lära mig-

-innan jag blir din nyaste anställda.

-Vi sa att det bara är tillfälligt. -Ja, självklart.

Om jag inte är en naturbegåvning.

Jag behöver öva lite till, innan jag är redo att fylla dina skor.

-Skynda dig. Det är mitt sista pass. -Just ja.

Hur känns det? Är du glad?

Ja, jag antar det.

Lite nedtonat för nån som ska åka på sitt livs resa.

Mamma är lite konstig. Hon pratar inte med mig.

Hon låtsas att det inte händer.

God morgon. Det här är Agnieszka. Min flickvän.

Trevligt att träffa dig också.

Jag berättade om kommissarien. Min chef fram till i morgon.

Han sa upp sig för att rädda oss andra.

Nonsens, Kelby. Jag ser det mer som en möjlighet.

-För en nystart. -Jag håller med. Förändring är bra.

Som du och jag.

Vi tog ett språng ut i det okända, och här är vi nu.

Jag måste gå. Geraldine har fått mig att organisera utställningen igen.

-Det var trevligt att träffas. -Detsamma.

-Jag ska gå och utforska. -Okej. Vi ses senare, sötnos.

Hej då, bamsebjörn.

-God morgon, Margo. -Kan inte prata.

-Jag flyger genom det astrala planet. -Okej.

Ohoj, mina vänner! Röda Gerri var namnet.

I dag firar vi Shipton Abbotts mest berömda son.

Elias Cutler, som kallades Skuggan.

Den här dagen, 1722-

-seglade Elias från våra stränder för att plundra Nya världen.

Men han kom hem utfattig.

Enda ledtråden till var hans förlorade rikedomar finns-

-är kartan ni hittar där inne.

Men det sägs att hans spöke hemsöker grottan.

Så akta er!

-Kom in. -Gå på led, allihop.

Ta varsin hatt.

Akta era huvuden.

Okej, allihop, bilda en prydlig kö där borta. Tack.

Alla får se Elias karta.

Det brinner!

Håll er lugna. Följ de gröna utgångsskyltarna.

Gå, spring inte. Spring inte. Håll er lugna.

Gå till höger. Se er för.

Var försiktiga.

Vi ses snart.

Ta god tid på er. Trampa inte på varandra.

-Var är Kelby? -Kvar därinne.

Gå till höger.

Kelby! Kelby!

-Kelby, är du oskadd? -Jag har utrymt här inne.

Brandkåren och kustbevakningen är på väg.

Jag känner ingen brandlukt.

Gå inte in dit! Ingen rök utan eld!

-Kommissarien? -Tydligen uppstår det ibland.

Sir, Elias karta... Den är borta.

"Quod non mortalia pectora coges, auri sacra fames."

Undertecknat Elias Cutler.

Det som inte är dödligt, nånting, nånting, guld.

"Vad driver du inte dödliga hjärtan till"-

-"du förbannade törst efter guld."

Rikedomar får folk att göra hemskheter.

Elias skrev det på kartan om sin besättning, tror jag.

Ja, jag minns det. Elias tog en gallion med guldmynt-

-men hans män angrep varandra och alla utom Elias dog.

Så han dumpade guldet och kom hem till Shipton Abbott.

-Du har varit uppmärksam. -Ja.

-Ursäkta. Jag var bortrest. -Missar du festivalen?

Den är för barnen och Zoe är inget barn längre.

-Vad har vi? -Vårt sista fall tillsammans.

Utmana inte ödet. Det kan vara början på en 24 timmar lång brottsvåg.

-Hoppas inte det. -Ja. Samma här.

Tjuven använde en rökbomb som distraktion-

-och i paniken stal nån Elias karta.

Frågan är hur de avlägsnade kartan från en låst monter-

-och lämnade lappen på några sekunder.

Det kanske var Elias spöke. Hans smeknamn var trots allt Skuggan.

Jag skojar, Kelby. Det är bara nåt vi säger för att roa turisterna.

De här hjulspåren tyder på att tjuven använde en barnvagn eller sittvagn.

Det tyder på en mänsklig, snarare än spöklik, inblandning.

Jag trodde att montern räckte.

Vem vill stjäla från festivalen?

-Den ger hela stan en kick. -Ge lappen till kriminalteknikerna.

-Har du nyckeln? -Den är hemma. Så vitt jag vet.

Här är den. Kom in.

Jag kollar kamerorna. De täcker framsidan och baksidan.

-Förlåt. -Den överlevde slaget om Nassau.

-Den överlever säkert dig. -Ja.

Det är en imponerande samling.

Vårt livsverk, Devs och mitt. En del saker är riktigt värdefulla.

-Kamerorna filmade inget. -Är kartan värd mycket?

Jag fick den värderad av Brigdens, antikaffären i stan.

Han har värderat samlingen och kartan är bara värd nån hundring.

-Blev du besviken? -Lite.

Jag ville få ett andra utlåtande från en specialist i London.

-De sa samma sak. -Tänkte du sälja den?

Uppdaterar bara försäkringen. Kartan betyder mycket för mig.

Det var genom den min man Dev och jag träffades.

-Port of Spain, Trinidad, tio år sen. -Konstigt ställe att hitta den på.

Det var därifrån Elias seglade på väg hem till Shipton Abbott.

Jag reste dit när jag läste på om vår historia-

-och hittade kartan i en lumpbod.

-Som att träffa ett spöke. -Det kändes lite som så.

Smutsig och sliten.

Ägaren sa att nån hade lagt en handpenning-

-så jag förhandlade med honom och resten är historia.

-Så det var Dev? -Ja.

Och här är vi nu.

Eller var. Vi ska bli det igen.

Dev är på ett vårdhem nu. Stroke.

-Tråkigt att höra. -Ja.

Det kom som en chock.

Han kämpar, men det tar längre tid än vi hoppades.

Piratfestivalen var hans idé.

Det är inte detsamma utan honom.

Det här är min Dev och hans tvillingbror Sanjeev.

Han gav oss montern för några år sen som en jubileumsgåva.

Lånar du ut fler saker till festivalen?

Några stycken. Och jag sålde några till Brigdens.

En liten utrensning.

En nystart för när Dev kommer hem.

Kamerorna gjorde att den stals under festivalen, och inte härifrån.

Ja. Men varför stjäla en karta som inte är värdefull?

Och lämna en lapp om... Mina damer.

Och lämna en lapp om rikedomens faror?

-Nån som hyser agg? -Jag vet inte vem.

Geraldine och Dev är populära. Festivalen drar in pengar till stan.

Vi får prata med antikhandlaren som värderade den.

-Brigdens är på vägen. Vi kan gå nu. -Ja.

Ursäkta. Jag är sen. Tack.

Ohoj där, kapten Långhals.

Vi ses där borta.

-Archie. -Humphrey.

De behövde nån som spelar havsmonstret på festivalen.

-Kul att kunna få dig att skratta. -Det gör du.

-Det är fint att du vill delta. -Jag försöker vara mer engagerad.

-Vad betyder det? -Jag vet inte riktigt.

Amelias idé?

Nej, faktiskt inte.

Jag är sen till eftermiddagens föreställning.

-Javisst. Och jag jobbar. -Visst.

Hoppas det går bra. Spark i tentakeln.

Tack. Jättekul.

Esther, jag känner igen ankaret.

Jag känner igen formen det lämnade på Geraldines vägg.

Kommissarie Humphrey Goodman och inspektör Esther Williams.

Hej. Får jag fråga om det gamla ankaret där borta.

-Är det från Geraldine Desai? -Ja. Jag säljer hennes saker.

-Och du värderade hennes karta? -Den som blev stulen?

Jag hörde om det. Nån verkar försöka vara rolig.

-Varför säger du så? -Varför stjäl man annars skräpet?

Du värderade den väldigt lågt.

-De kallas utfyllare i branschen. -Ingen historisk betydelse?

Mrs Desai tror det, men det finns ingen proveniens.

Amatörer har inte kompetensen att skilja skatter från skräp.

Och vad är din kompetens?

Magisterexamen i konst, BADA, NAVA, Christie's.

Hon blev besviken, och det verkade som att hon har lite ont om stålar.

Rör inte!

Måste hålla parasiterna i schack.

-Har du barn? -Gudars, nej.

Den här tillhör min assistent, den stackaren.

Föll rakt i bebisfällan. Du förstår väl vad jag menar?

Inte direkt. Gör det nåt om jag...

Javisst.

"Äg en del av Elias Cutlers förlorade guld."

De är till turisterna.

Så du tjänar bra på piratfestivalen?

Man måste ha flera inkomstkällor nuförtiden.

Är det mässing?

Jag säljer inte en i guld för fem pund.

-Nej. Jag tar den. -Tackar.

Jag brukade ha en myntsamling som jag var stolt över.

Förlåt.

DET DU HAR SÖNDER KÖPER DU

-Vilket... -Praktankare?

-Hur går det? -Prima.

Vi är en brottsbekämpningsmaskin.

Hälsa mr Smith att jag ger allt fram till slutridån.

-Jag är inte hans spion, dummer. -Är du inte?

Du behöver min hjälp. Jag kände det i etern.

-Märkligt. -Ja, Margo, det gör jag.

Kan du åka till stationen och gräva i Geraldine Desais ekonomi.

Hon kan ha ekonomiska problem.

Javisst. Jag hjälper gärna till med ditt sista fall.

Du föll ju på ditt svärd för att rädda oss från småaktiga byråkrater.

Vi ses senare.

Han verkar rätt munter, under omständigheterna.

För att han har ett fall att utreda.

Men när det är över då? Han älskar sitt jobb.

Utan det är jag rädd att han inte kommer att vara sig själv.

Kelby.

-Vad tittar vi på? -Jag letar efter en lös botten.

Det kanske var så tjuven kom in.

-Hittat nån? -Inte än.

Vänta. Det finns en fabriksstämpel här borta.

-Wellbridge och Söner. -Och ett nummer. 197-B.

Jag låter labbet analysera den.

Tjuven hade bara några sekunder när rökbomben aktiverades.

Nån hade ett sätt att ta sig in snabbt.

Men varför ta risken när kartan saknar värde?

Och varför ens lämna en lapp?

Det kanske var en varning från tjuven att inte jaga dem.

Det funkar inte.

Vi måste få veta hur nån kom in i montern.

Vi borde prata med svågern Sanjeev som gav dem montern.

Han kan ha en extranyckel.

De avslutar alltid festivalen med 21 skott i salut.

-Ursäkta? -Jag räknade till 20.

Det borde bara vara ett till.

Strunt samma.

Hejsan. Kommissarie Goodman och inspektör Williams.

Jag har kanonlicens och licens att köpa svartkrut om ni vill se.

Du är säkert expert. Det gäller stölden av din svägerskas karta.

Jag hörde om det. Gerri är väldigt upprörd.

Varför vill nån spela henne ett så elakt spratt?

-Var det ett spratt? -Hon köpte den för några pund.

Det var dyrare för mig att få hem den från Trinidad.

-Tog du hem den? -De stannade i några veckor till.

De ville inte släpa omkring på den. 250 pund i extra bagage.

25 pund per kilo. Flygbolagen är inte bättre än tjuvar.

Du gav dem montern kartan låg i.

Jag fick den från en utförsäljning nere i hamnen.

Du råkar inte ha en extranyckel?

Det fanns ingen.

De är verkligen vackra.

Ja. Ett matchande par.

Bärgade från vraket av Elias Cutlers skepp.

Perfekt balanserade för att balansera fartyget.

Min bror brukar avfyra den andra.

Geraldine berättade om hans stroke. Jag beklagar.

Han är säkert tillbaka nästa år.

Är det där rökbomber?

Jag bytte till miljövänligt krut.

Mindre explosivt. Lättare att förvara.

Jag använder de här för att bevara magin.

Var höll du hus i morse mellan 8 och 10?

Jag var här. Jag markerar varje timme med en salut-

-under hela festivalen.

-Du kan kolla tidtabellen. -Hej.

Hej, Meera. Här kommer min dotter.

-Tack för hjälpen. -Ingen orsak.

Jag ska ta en titt.

Hej, älskling. Kom du för att träffa mig?

De planerar din avskedsfest, men jag är inte inblandad.

Jag firar inte att du tvingas sluta.

Snälla, gör inte det. Inget ståhej. Det är ingen stor grej.

-Men det är en rätt stor grej. -En rätt omfattande grej.

-Dumheter. Inget ståhej. -Bra.

-För vi planerar ingen avskedsfest. -Inga avskedsfestplaner här.

Jag måste fortsätta med att inte planera nån fest alls.

Martha... Margo?

Jag har övervakningsfilmen utanför grottan.

Man ser inte deras ansikten med pirathatten alla fick i entrén.

En perfekt förklädnad. En pirat bland många. Smart.

Men man ser sittvagnarna.

Kan du zooma in lite? Jag vill titta på barnvagnen.

Samma märke som Sanjeev har.

Populärt märke. De är vanliga.

Jag kollade Geraldines kontoutdrag. Hon har stora skulder.

Alla pengar går till Abbey Sands vårdhem, där Dev har bott.

-Fint ställe, med utsikt över bukten. -Hon ligger efter med betalningarna.

Om några veckor får hon flytta honom till ett billigare ställe.

Jag undrar om festivalen har nån stöldförsäkring.

Det har den. Geraldine tecknade den själv.

Den täcker alla utställningsföremål som lånats ut. Flera tusen pund.

Det kan vara ett motiv, om hon har slut på saker att sälja.

Men hon stal den inte för hon stod utanför.

Hon hade en medbrottsling. Sanjeev har rökbomber och barnvagn.

Han kan ha ljugit om extranyckeln.

Han hade en timme mellan saluterna och vill ge brodern bästa vården.

Geraldine är ingen mästerbrottsling. Hon är bibliotekarie.

Litteraturen är full av människor som gör extrema saker för kärlek.

Vilken skönhet.

Den tar nog den långa vägen för att undvika Biscaya-polisen.

Förnuftigt.

SLUTLIG BETALNINGSPÅMINNELSE

Vi frågar ut Geraldine igen i morgon.

Och vi måste gå igenom dina överlämningsanteckningar.

Jag skojar. Jag vet att du inte har några.

Men vi måste diskutera vad som händer när du har slutat.

Javisst.

Du tar över som stationschef och ni fortsätter som förut.

Så fan heller. Ta inte illa upp, Esther.

Ingen fara.

Vi kanske ska försöka se det från den ljusa sidan.

Som Agnieszka sa, förändring är bra.

Det kanske är en möjlighet för oss alla att sprida våra vingar-

-rida på vågen och sikta mot stjärnorna.

-Knack, knack. -Mr Smith. Välkommen.

Jag tänker vara här i några dagar och följa övergången i ledarskap.

Inspektör Williams, jag kommer att ge extra stöd-

-när ni tar på er ansvaret som stationschef.

Ni rapporterar direkt till mig om alla operationer.

-Om ni vill det så. -Ms Martens.

Vänligen bekanta er med den lämpliga klädkoden-

-i polisens handbok för anställda.

Det var piratfestival i dag och vi engagerar oss i lokala evenemang.

Men standarden måste upprätthållas.

Polisman Hartford. Jag har gått igenom ert arbete.

Antalet gripanden ligger under riktmärket.

I Shipton Abbott är det lika viktigt att förebygga brott som att straffa.

Ursäkta, kommissarie Goodman-

-men klockan fem i morgon är det här inte längre er station.

Jag vet att förändringar är svåra, men oroa er inte.

Jag kom för att hjälpa till.

-Ska du lämna oss med honom? -Ni vill säkert bli av med mig.

-Jag bara sinkar er. -Inga komplimanger, så sluta fiska.

En nystart för alla. För dig också, antar jag.

-Zoe är bara borta i ett par månader. -Åtta månader är det väl?

Jag har massor att ta mig för. Tiden kommer att flyga förbi.

-Hon sa att du var lite... -Lite vad? Vad sa hon?

Bara att du inte har pratat om det. Att hon ska åka.

Och hon vill att du ska göra det, tror jag.

Om du inte pratar om det-

-så gissar hon vad du tänker och har fel om det.

Poängen är att samtal är bättre än tystnad.

För det mesta.

Förutom nu, när jag kanske borde hålla tyst. Så det gör jag.

Jag ska hålla tyst. Ses i morgon.

Mamma?

-Jag trodde att du var ute. -Jag skulle bara hämta den här.

Jag tror att vi gjorde den till den första piratfestivalen.

Det tog evigheter att färga med te och bränna kanterna.

Du har dina favoritplatser där. Skolan, lekplatsen, glassbaren.

Hemma.

Ja. Krysset markerar platsen.

Jag tänkte att du kanske ville ta med den på dina resor.

Så att du alltid hittar hem till mig.

Förlåt för att jag har varit konstig. Jag bara...

-Jag kommer att sakna dig. -Det är okej.

Självklart. Det har varit vi två i evigheter.

-Det är okej att flippa ut. -Jag flippar inte ut.

Okej, kanske lite då.

Det är bara det att från ögonblicket du föddes...

...spelade inget annat nån roll.

Du behövde mig och jag behövde vara allt för dig.

Nu behöver du mig inte längre. Jag vet inte vad det innebär för mig.

Jag behöver alltid min mamma, var jag än hamnar i världen.

Se till att träffa andra. Göm dig inte.

Annars oroar jag mig för dig och har inte ett dugg kul.

Så vill vi inte ha det.

Lova.

Jag lovar.

-Du behöver inte spela stark för mig. -Vad ska jag spela då?

När du flyttade undrade jag om nåt jobb kunde göra dig lika lycklig.

Men du fann det här, och får vara ledsen över att det tar slut.

Jag behöver inget jobb för att vara lycklig.

För jag har dig.

Jag ska börja samla mynt igen. Det kanske gör oss rika.

Hävdar inte Elias Cutler motsatsen?

Men han hade inga byggarbetare att betala.

-Är det Margo? -Vi borde gå.

-Vem är hon med? -Vi får inte missa Zoe.

Nej, Martha...

Jag tänker sätta mig. Ska jag ge väskan till chauffören?

Du stoppar in väskan här.

Där är hon!

-Hej! -Alla ville säga hej då.

-Hej, Margo. -Jag hann.

-Hej! -Hej.

Kom hit.

-Jag ska bara ta av mig väskan. -Jag tar den.

Hej.

Ha det så trevligt.

Jag är så glad för din skull.

Jag kommer att leva genom din Insta, så dela mycket.

Öppna.

Min pappa gav mig kompassen när jag reste.

Så att jag inte skulle gå vilse.

-Är du säker? -Självklart.

Den är för upptäcktsresande, och det är vad du är nu.

Tack. Jag älskar den.

Tack. Hej då.

Sköt om dig.

-Du kommer väl hem? -Alltid.

Jag har allt jag behöver för att hitta min väg.

Hej då.

Hej då.

-Trevlig resa. -Ta hand om dig.

-Hej då! -Ha så kul!

-Hej då! -Hej då!

Det blir inte detsamma här utan Zoe. Inte utan kommissarien heller.

Det kanske är bra. Agnieszka har sagt:

"Man blir inte den man är ämnad att vara om man förblir densamma."

Det stämmer, Kelby.

Är det...

Den förlorade kartan.

Man ser bara en pirathatt.

Det ser inte ut som Geraldine.

Det ser ut som en man. Sanjeev?

Margo, kan du zooma in på sittvagnen?

Det är en annan sort än den Sanjeev har.

Men han hade rökbomber.

Det är det populäraste märket. Vem som helst får tag på dem.

Kartan hade inget värde, så varför låta Sanjeev stjäla den?

Så nån annan stal den, fick inget för den och lämnade tillbaka den.

Är det relevant i det här skedet?

Det stulna föremålet har återlämnats. Fallet avslutas.

Jag har ett ledarskapsmöte på en annan station i eftermiddag.

Men jag är tillbaka i morgon bitti.

Du borde tömma skrivbordet innan du går.

-Jag antar att jag... -Utmärkt.

Resten träffar jag i morgon bitti. En ny gryning!

Det är mitt skrivbord...

Är fallet verkligen avslutat?

Återlämnad eller inte, ett brott begicks och måste lösas.

I dag.

Varför stjäla nåt för att lämna tillbaka det nästa dag?

Om inte...

...den visar sig ha ett värde.

Eller hade det i går.

Margo. Kan du ringa Geraldine?

Fråga hur hon reste till London när hon fick kartan värderad.

Med bil eller tåg?

-Okej. -Tack.

-Hur gick det? -Jag hittade guld!

Så bra att rådsmedlemmen är här.

Jag vill formellt lämna in min avskedsansökan.

-Nej, Kelby. -I solidaritet med kommissarien.

Jag vill ta vara på möjligheten till personlig utveckling-

-och gå vidare till nya betesmarker.

Vilka betesmarker är det då?

Jag vet inte, men förhoppningsvis gröna.

Jag kan inte jobba med mr Smith. Han är en kontorsråtta.

-Han vet inget om polisarbete. -Ska vi berätta för honom?

Är det om kommissariens avskedsfest?

Martha, har du en sån där vägningssak?

-En våg? -Ja, just det. En stor.

Stor nog att väga den här.

Precis som jag trodde. Bara hälften av vikten.

Hur vet du det?

Sanjeev fick betala 250 pund i bagageavgift. 25 pund per kilo.

Kartan och ramen borde väga tio kilo.

-Så det är inte samma karta? -Det kan det vara.

Det skulle inte påverka vikten.

-Tänk om det inte är samma ram. -Bytte nån ut den?

-Det förklarar viktskillnaden. -Varför?

Det är frågan.

Tack.

Ingen aning.

Vi är redo.

Okej.

Pratade du med Geraldine?

-Hon sa att hon reste med tåg. -Självklart gjorde hon det.

-Får jag låna den? -Det är min... Okej.

-Vad gör du med den? -Ett gammalt myntsamlartrick.

På keramik lämnar mässing en svart strimma.

Guld lämnar en guldstimma.

-Mässing. Ser du? -Toppen.

Ramen är inte värd mycket, som alla sa.

Inte värd mycket nu.

Men gårdagens karta som Sanjeev tog med från Trinidad-

-vägde dubbelt så mycket.

Vad betyder det?

Ramarna är identiska på alla sätt, förutom vikten.

Så frågan är, vad väger dubbelt så mycket som mässing?

-Guld? -Ja!

Guld har dubbelt så hög densitet och väger dubbelt så mycket.

Elias guldmynt hittades aldrig.

Kanske för att de inte gömdes. De smältes ner.

De förvandlades till vardagsföremål, som ramen med hans karta.

Geraldine rengjorde den aldrig. Hon gillade äktheten.

Hon insåg aldrig vad hon hade. Men nån gjorde det.

Det yrkeskompetenta proffset som nyss värderade den.

-Tyler? -Precis.

-Hon fick ett andra utlåtande. -På kartan, ja.

Men hon tog bort ramen, för den var för tung att ta med sig till London.

-Den andra värderaren såg den inte. -Hur kom Tyler in utan nyckel?

-Svaret är...två. -Det står 197-B.

Vilket innebär att det finns en 197-A.

Ett andra skåp.

Två montrar, två ramar och två gånger som Tyler besökte Geraldines hus.

Första gången såg Tyler att ramen var av rent guld-

-och extremt värdefull.

Han kunde ha berättat för Geraldine och fått 10 % i provision.

Men han insåg att Geraldines monter var identisk-

-med en han köpt några år tidigare från hamnen där Sanjeev köpte sin.

197-A. Den perfekta tvillingen för att balansera skeppet.

Som Elias två kanoner.

Tyler såg en möjlighet.

-Jag älskar den här. -Jag har mer.

Han återvände till Geraldines hus för att värdera fler saker.

Men det var för att bekräfta att de två skåpen var identiska.

På alla sätt, inklusive nyckeln.

Tyler gick på utställningen och lånade sin assistents barnvagn.

Sen behövde han bara starta sin distraktion.

Låsa upp skåpet, lämna lappen och ta kartan.

-Varför lämnade han lappen? -Så att det såg ut som ett spratt.

Nån som låtsades vara Elias spöke.

Det var avgörande.

För han tänkte aldrig behålla kartan.

Han ville bara byta ramen mot en i mässing.

Sen återlämna den, i tron att vi skulle avfärda det som ett skämt-

-och inte bry oss om att leta efter den skyldige.

Viktigast av allt, ingen skulle leta efter kartan.

Han kunde sälja ramen utan misstankar och ta hela vinsten.

-För han är ett... -Praktankare?

Ni är tillbaka.

Vi har en husrannsakningsorder.

Ni får inte gå dit bak. Snälla. Ni får inte...

Det är...

Fick dig!

Tyler Brigden, jag griper dig som misstänkt för stöld.

Du behöver inte säga nåt, men tystnad vid förhör kan skada ditt försvar.

Allt du säger kan användas som bevis.

Fortfarande ingen siktad.

Min pappa gillade polisserier.

Spaning kräver tålamod. Det handlar om att vänta.

Den misstänkte är på väg.

Det är ingen misstänkt. Det är lunchen.

Borde inte ha druckit den andra koppen te.

-Den misstänkte går västerut. -Det är österut, Anne.

Men hejsan.

Målet är hett.

Lömska gamla Elias!

Gerri.

Vill du se den, Dev?

Självklart.

Det är första gången sen stroken som han säger mitt namn.

Tack.

Mitt framför näsan på oss, i åratal.

Visst känner man sig lite dum?

Jag har saknat dig.

Jaha... Jag hinner precis tömma mitt skrivbord.

Det här kan inte vara slutet. Vad ska vi göra utan dig?

Det är nog mer en fråga om vad jag ska göra.

Jag har bara passat in på två jobb.

Saint Marie och här.

-Ledsen, du måste åka hem. -Jag vill inte åka hem.

Det är inget hem utan Zoe.

Men vi omfamnar förändringen, eller hur? Breder ut våra vingar.

Siktar mot stjärnorna.

Men vad händer när vi kraschar mot marken igen?

Tack och lov, du är tillbaka! Det är en nödsituation i stadshuset.

Snälla, inte du också, Kelby.

Jag vill inte ha nån avskedsfest.

Kom nu, skynda på!

-Det är bäst att du går. -Jag vill inte.

-Vi ses snart. -Hej då.

Okej, ska vi få det här överstökat?

Jag håller inget tal och jag förbjuder alla att gråta.

-Ge dem vad de tål. -Va?

Kommissarie Goodman.

Ni minns våra hängivna medlemmar i polis- och brottskommittén.

Just ja. Hej.

Och ni känner förstås James Smith från planeringsavdelningen.

Mr Smith... Ursäkta, vad är det som händer?

Det är precis vad jag vill veta.

Jag har sammankallat ett krismöte med tillsynsunderutskottet. Sitt ner.

Vad gör han ens här?

Enligt avgångsplanen räknas han inte i operativt hänseende efter kl. 17.

Klockan är bara 16.51, så jag räknas fortfarande i nio minuter.

Då sätter jag i gång.

Jag har kallat in er för ett allvarligt ärende. Poliskorruption.

Mr Smith informerade kommissarien-

-att han behövde avskeda en anställd på grund av budgetnedskärningar.

Beslutet om vem som avskedas är ert.

Efter självrannsakan fattade Goodman det ädla beslutet att själv avgå.

Men det var nåt som inte kändes rätt.

Jag anade oråd när jag spelade golf med mr Smith-

-då han var väldigt inställsam mot kommissarien i Heston Morley.

Den enda polisen av den graden som bjöds in.

-Tack för hjälpen. -Ingen orsak.

När jag av en lycklig slump blev fast i arkivet på Shipton Alleys station-

-såg jag att er budget för i fjol visade ett underskott-

-medan polisrådets register visade att Heston Morley fick en ökning-

-på exakt samma summa som Shipton Abbey skulle spara in.

Telefoner, tack.

Så jag bestämde mig för att samla information.

"Min fru är ute i morgon kväll."

Jag började misstänka att mr Smiths budgetbeslut-

-inte helt drevs av operativa hänsynstaganden.

Margo står på god fot med sin kollega i Heston Morley.

Hon hade mycket att säga om sin chef, kommissarie Janet Wilson.

-Men hejsan. -Målet är hett.

Ett ord kan beskriva när tillgångar används för personlig vinning.

Och det ordet är korruption.

Det här är förtal.

Det är inte förtal om det är sant, eller hur?

Jag ber kommittén att rikta en erinran mot mr Smith-

-och återställa Shipton Abbotts tidigare budget.

Alla som är för?

-Ja. -Ja.

Det här kanske är ett bra tillfälle för er att byta karriär.

Helst i motsatt riktning från Shipton Abbott.

-Martha. -Ja?

Återinsatt med omedelbar verkan.

Jag tror att jag har världens bästa svärmor.

-Det vill jag se skriftligt. -Javisst.

Tack. Tack så mycket.

Bra jobbat, mamma.

Vi borde gå och fira. Kom.

"Krysset markerar platsen där den sanna skatten finns."

Zoe här. Lämna ett meddelande.

Zoe, vad handlar kartan om? Ring mig.

Ödslar inte ölpengar på flygets wifi. Följ kartan.

Varför?

Gör det bara!

Zoe, eller hur?

Ja. Tydligen hennes avskedsgåva.

Om det bara vore så enkelt, va?

Archie.

Jag tror att det är så enkelt.

-Det är bara jag som är komplicerad. -Esther...

Jag gjorde ett misstag och jag är ledsen.

-Oj! En ursäkt, från dig? -Du behöver inte retas.

Jo, lite, tycker jag nog.

-Jag är verkligen ledsen. -För vad egentligen?

-För att jag lämnade dig. -Vilken gång?

Varje gång.

Jag vet att det är för sent och att du är med Amelia nu.

Men det var det jag ville.

Det var det jag behövde få säga.

Jag hade fel.

Jag är faktiskt inte med Amelia. Men hon är toppen.

Hon är tillgiven, jordnära och rak. Jag vet var jag har henne.

-Verkar perfekt. -Det är hon.

Men av nån anledning dras jag till komplicerade-

-och sarkastiska förhållandefobiker som får mig att skratta varje dag.

Men du måste vara säker, Esther.

Om det bara är en reaktion på att Zoe har rest bort-

-och du vaknar i morgon och beslutar att det inte är nåt för dig igen...

Jag är säker.

Jag är säker.

-Byggarbetarna jobbar sent. -Det är inte byggarbetare.

-Hejsan. -Hej, sir.

-Jag kan inte ha nån avskedsfest nu. -Men du kan ha en stanna-fest.

-Champagne. -Bra gjort, Anne.

-Champagne? -Ja, tack.

Det kommer att bli bra.

-Hej, allihop. -Låt bara bli, okej?

-Vi säger inget. -Jo, det gör vi.

-Archie. -Humphrey.

-Nåt att dricka? -Jag har också en överraskning.

Martha.

-Har Marvelous lagat Lily Bond? -Ja.

-För det är hans nu. -Va?

Jag sålde den till honom för att ha råd att laga vårt tak.

-Så att vi kan flytta in. -Men...

Hon börjar sitt nya liv med Marvelous precis som vi börjar vårt. Här.

-Är du säker, Humphrey? -Absolut.

Det är en avskedsfest trots allt.

Skål för Lily Bond.

Inte adjö, men trevlig resa.

Trevlig resa!

-Skål! -Hej då, Lily Bond!

Text: Magnus Öberg Iyuno