Original subtitles

-Det är ju inte älgar vi ska skjuta. -Varsågoda.

Ja, välkomna till Jacobsholm.

-Skål! -Skål!

Nora, kom här!

Vad har du hittat här? Nora, kom här. Loss!

-Marianne! -Vad fan är det för nåt?

Marianne! Kom hit och titta!

Hej! Du har kommit till Adam. Lämna ett meddelande.

Men vad i helvete!

-Ja, jag ringde nyss. -Gjorde du?

Det måste jag ha missat. Vi ska på utflykt.

De har hittat en kropp utanför Ystad, vid Jacobsholms herrgård.

Utgångshål - uppfläkt inifrån med skarpa kanter.

På motsvarande sida - ingångshål.

Det försvann en man i området för tio år sen - Thorbjörn Jacobsson.

Jag kommer ihåg det - kidnappning. Det fick stor medial uppmärksamhet.

-Du, visst har du en båt? -Ja, det har jag.

Jag har visserligen dragit upp den för vintern, men... Varför då?

Det är en ska jag skulle behöva hjälp med som ett led i...

-I terapin? -Ja, i terapin.

Ja, okej.

Och det är lite... komplicerat, kan man säga.

-Ja, men det är bara att fråga på. -Det gäller Christians urna.

-Är inte han begravd i Stockholm? -Nej, det var brända möss i urnan.

-Vänta, vad sa du? -Att det var brända möss i urnan.

-Var det brända möss i urnan? -Ja.

Okej. Annorlunda.

Välkomna.

-Har vi nån identifikation ännu? -Nej, vi har inte hittat nåt än.

-Hur länge kan han ha legat där? -Här har han inte legat länge.

Den där plastsäcken är ny.

-Så då är det här en fyndplats. -Ja, det är knappast brottsplatsen.

Jag satsar en trisslott på att det är Thorbjörn Jacobsson.

Ja, deal på den.

Jamina!

Stäng av! Stäng av.

Stäng av!

-De har hittat den. -Vadå?

Sopsäcken. Jag har precis läst det på nätet.

-Men ta det lugnt. -Vad fan ska vi göra, då?

-Absolut ingenting. -Ingenting? Tänk om polisen kommer...

Skärp dig nu! Vi ska göra absolut ingenting. Okej?

Mamma, vad är det?

Oroa dig inte, min son. Hon kan komma in.

Hej! Jag heter Jens Michaelsson. Det här är Iris Broman. Vi kommer...

Är det Thorbjörn?

Teknikerna trodde att det var en yngre man som hittats.

Jag var säker på att det var farfar.

-Men tänker ni ta upp fallet igen? -Det är alltid svårare utan en kropp.

Men det görs en dokumentär som kommer att visas inom kort.

Vi hoppas ju på tips från allmänheten.

Det är tio år sen, men man tror än att jag var inblandad.

Jag kan inte gå in i en affär utan att man stirrar.

"Titta, där går hon, mördaren."

Det spelar ingen roll att jag är rentvådd. Det sitter fast!

Om vi får in nya tips, tar vi självklart upp fallet igen.

Nu har ni ett nytt fall att utreda.

Fan, nu kommer det nån här också.

Skärp dig nu, bara.

-Hallå. -Hej.

Vi kommer från polisen, Kalla Fall Region Syd.

Du har säkert hört att det har hittats en kropp ganska nära här.

Vi köpte det för tre år sen. Vi fick det billigt.

Vi ville ifrån stan, få frisk luft, odla och bli självförsörjande.

Men det har tagit lite längre tid än vi trodde att få ordning på skiten.

Priserna har ju gått upp så mycket också.

Ni har inte lagt märke till bilar eller personer som inte hör hit?

-Nej, vi har inte sett nåt. -Nej.

-Har ni nån kontakt med grannarna? -Inte så mycket alls.

Hon på herrgården finns ju.

Det är väl hon som mördade sin man? Det är vad folk säger, i alla fall.

Sen finns det en gubbe till, men honom ser vi aldrig till.

Vi sköter oss själva. Vi flyttade ju hit för att slippa nyfikna grannar

-Han sa inte mycket, du. -Nej.

Han verkade spänd. Jag ber Nina kolla upp dem.

Den här gubben bor bara några hundra meter härifrån - Ivar Jönsson.

Vi åker och kollar upp honom.

Malmöpolisen uppger att en kropp har påträffats väster om Svarte.

Enligt uppgifter ska det röra sig om en man i trettioårsåldern.

Polisen vill inte kommente...

Hej! Välkommen. Varsågod.

Jag vill ha en steak frites, medium rare, tack.

Tyvärr, det här är en vegansk restaurang.

-Kan jag få tala med din chef? -Ja...

David, det är nån som vill prata med dig.

Hej, mamma. Vad vill du?

Jag ville ha en blodig biff, men det gick tydligen inte.

Sätt dig.

Vi har haft en rörig dag.

De hittade ett gammalt lik under jakten.

-Men det hörde du kanske? -Ja.

Det var en ung man, förstod jag. Hemskt, ju.

-Saknar du pappa? -Det är väl klart att jag gör.

Men du vill inte veta vad som har hänt honom?

-Och få ett avslut? -Jo.

Varför ställer du inte upp i dokumentären, då?

Jag och Josef kom fram till att det var bättre om...

-Alla ställer upp, utom du. -Jamen...

Till och med Sara.

Ring till Liz och säg att du har ångrat dig.

Mottaget klockan 13.04.

Nu har mamma varit på mig igen om den där jävla dokumentären.

Jag har ju sagt att jag inte ska vara med. Snacka med henne.

Mottaget klockan 13.32.

Hej, pappa! De har hittat ett lik i skogen hos farmor.

Det är så sjukt. Jakten fick avbrytas.

Du får jättegärna ringa mig så fort du hör det här. Puss.

Hallå!

Mamma!

-Hej! -Är mamma hemma?

-Hon svarar inte när jag ringer. -Nej, hon är ute på stan i ärenden.

-Hur mår hon?? Hur tog hon det? -Hon blev chockad. Det blev alla.

Ja, Jossan ringde och berättade.

Kom upp till köket och ät lite.

Så det finns bara två hus i närheten? Vad säger de, då?

Ivar Jönsson hade inte sett eller hört nåt.

Han verkar vara en enstöring och har ingen kontakt med grannarna.

Han gjorde en anmälan också mot Thorbjörn Jacobsson för elva år sen.

Han ska ha blivit träffad av hagel i armen under en jakt på Jacobsholm.

Men anmälan lades ner direkt-

-eftersom det inte gick att bevisa vem som hade avlossat skottet.

-Så praktiskt... -Han hatar ju jakt.

-Vänta, du har prislappen kvar. -Jaha.

-Tack. -Åh! Den var inte billig.

Men är man chef så är man.

Och så det andra huset där det unga paret bor.

Familjen Jacobsson hade klagat på att det blivit ett tillhåll för knarkare.

Den förra ägaren hade inte bott där på över trettio år.

Men det såldes i maj 2022 till Jamina Samuelsson och Martin Bengtsson.

-Har du hittat nåt på dem? -Några betalningsanmärkningar.

En anmälan för ringa narkotikabrott 2014, men inget efter det.

Vi har kollat upp försvunna personer i Skåne, män mellan 20 och 40 år.

Det finns cirka tjugo stycken.

Men nu måste mormor åka och hämta barnbarnen, så jag tar det i morgon.

-Hej då! -Hej då.

-Jag börjar i arkivet, tänker jag. -Ja. Bra jobbat i dag, Nina.

-Du har inte ångrat dig, då? -Nej.

Är det inte för mycket dimma?

Ja...

Vi behöver ju inte åka ut så långt.

-Du, Iris... -Nej, det är för mycket dimma.

Okej. Vi tar det en annan dag.

Jag kan inte berätta mer. Jag ville bara att du ska veta att det är nära.

-Var finns han? -Nej, sluta nu.

-Det är min mans mördare. -Jag vet. Försök att ta det lugnt.

-Jag ringer när jag kan berätta mer. -Okej.

Tim och Anja, har du koll på dem? De vill väl fortfarande vittna?

Ja, det är lugnt. Vi ska bara ta Van Voorst först.

Ja, det är bra.

-Tack för att du hörde av dig, då. -Mm, ta hand om dig.

Vilken fucking idiot jag är!

Jag behöver bara några dagar ledigt, som en del i terapin.

-Jaha. Och vart ska du åka? -Spanien. För lite sol och värme.

Och gruppen har att göra. De är i arbete.

-Jag hörde om kroppen utanför Ystad. -Ja, precis.

-Men de kan bara ringa om det är nåt. -Absolut.

Du har semesterdagar att hämta ut. Det är bra att du tänker på hälsan.

Hej! Jag har goda nyheter.

-Var är Iris? -Hon sitter i en solstol.

-Va? -Hon tog semester mitt i utredningen.

-Ja, men hon behövde det. - Du hade nyheter?

-Ja, vi har en identifikation. -Redan? Det är ju fantastiskt.

En tandläkare i Malmö hade tandkort som matchade - Jonathan Nilsson.

Han var hos tandläkaren senast 2005. Då var han tjugo år.

-Du är skyldig mig en trisslott. -Ja.

Han finns med i listan över anmälda försvunna. Jag kollar upp honom.

-Varsågod. -Tack.

-Hej! -Hallå, Iris! Hur har du det?

-Jag är ledsen att jag stör. -Det är ingen fara.

Det här är precis vad jag behövde. Hur går det för er?

Vi har fått fram en identitet - Jonathan Nilsson.

Jaha, det var bra jobbat. Vad fort det gick.

Vi har lyckats lokalisera hans mamma.

Hon anmälde honom försvunnen i januari 2015.

Vi ska åka ut och träffa henne...

-Hallå? -Jag behöver...

Vi kan höras sen. Jag kommer ju hem sen. Tack, hej.

Det är det sämsta med att bo här nere - den skånska jävla vintern.

Det spelar ingen roll hur mycket man torkar av Bellas och Bries tassar.

De lämnar ändå avtryck i hela huset.

-Men det är bara tre månader kvar. -Bara?

Jag hade också velat åka på semester, men nån måste ju jobba.

Jaha, då vet jag det.

-Vi beklagar. -Det behöver du inte.

-När träffade du honom senast? -Den 13 oktober 2014.

Dagen efter min födelsedag.

Och du har inte sett honom sen dess?

Han kom bara när det var kris och han behövde pengar.

Påtänd och aggressiv. Så var det varenda gång.

Vet du om han hade nån flickvän eller pojkvän?

Några vänner? Han nämnde inga namn? Eller fiender?

Ja, knarket. Det var det som tog kål på honom.

Jag försökte hjälpa honom, men det var meningslöst.

Vad ska jag göra nu med begravningen? Jag vet inte...

-Jag har inga pengar till det. -Ni kan få hjälp av kommunen.

Vilket jävla skitliv...

Saknad av ingen.

Thorbjörn Jacobsson, älskad make, far och farfar-

-och sen ett decennium tillbaka spårlöst försvunnen.

Pappa var...

Han var inte lycklig.

Vi är inte riktigt färdiga med intervjun med Sara än.

Det spelar ingen roll. Jag vill se ändå.

-Han var nog rädd för henne. -Rädd för vem?

-Mamma. -Hur är din relation med henne?

Som sagt, vi är inte färdiga än, så vi kanske ska stoppa här faktiskt.

Jag säger ifrån om jag inte vill se längre.

Vi har inte träffats på jättelänge. Hon bröt kontakten med mig.

-Varför då? -För att hon skäms över mig.

Hon tycker att jag är misslyckad och oduglig.

Men hon är helt känslokall. Hon bryr sig bara om sina pengar.

Marianne Jacobsson kände inte till nåt klagomål på knarkare i ödehuset.

Det måste ha varit hennes man Thorbjörn, trodde hon.

Skulle inte han berätta det för sin fru?

Enligt den gamla utredningen ville han skiljas.

Han hade undertecknat skilsmässopapper, men inte Marianne.

Så om nu Thorbjörn hade klagat på knarkarna-

-kanske han tog saken i egna händer och dödade Jonathan Nilsson.

Och sen försvann han frivilligt.

Jag tror att de här fallen hänger ihop.

Hör ni, vi har hittat DNA på plastsäcken.

Det är från en man, men ingen träff i registren än.

Då får vi väl topsa alla män som bor i närheten.

-Jag fixar en lista. -Pia!

-Tackar. -Ska du inte skrapa den nu?

Nej, jag sparar på det.

-Hej! Hur har du det? -Jo, jag har det bra.

Kan du kolla upp ett spanskt registreringsnummer åt mig?

-Ja, det tror jag. -Bara mellan dig och mig, då.

Jag skickar ett sms med uppgifterna. Återkom gärna så snart som möjligt.

-Yes, jag fixar det. Jag hör av mig. -Tack. Hej.

Jaha. Vad i helvete vill ni nu, då?

-Vi behöver ta ett DNA-prov på dig. -Med spruta? Det kan ni fan glömma!

Nej, vi tar med tops i munnen. Det går fort.

Det gör vi för att vi ska kunna utesluta dig från utredningen.

-Har ni varit på Jacobsholm också? -Ja, vi har varit där också.

Kan vi inte bara mysa hemma, du, jag och Jossan?

Vi kan väl göra nåt annat nån gång. Det är fan det enda vi gör.

-Jag hittar inte bilnyckeln. -Tack för att du åker till farmor.

-När Marianne ropar, kommer man. -Det är chill.

-Men du vet att du inte behöver åka. -Det är lugnt. Jag vill åka.

Vad var det där? Det är väl bra att hon åker?

Jag är bara trött på att din mamma ska bestämma över allt och alla jämt.

Jag orkar inte tjafsa med dig om det.

Har du hört nåt mer om det där liket?

-Är det det du tänker på just nu? -Men det är sjukt.

-Tycker du inte det? -Jo.

Och så är det din farfar också som är försvunnen.

Det är dålig energi i min familj. Vågar du verkligen vara med mig?

Det är ju jag som ska ta över det här en vacker dag.

-Vill du verkligen det? -Jag menar, farmor har sagt det.

Kan du inte tänka dig oss springa här som slottsfru och slottsherre?

Jo, det kan jag faktiskt.

Jag med. Nej, jag ska gå och säga hej till farmor.

Såklart. Du kommer in och bara: "Hej, farmor."

"Jag har inte gjort så mycket, bara knullat en av dina anställda."

"Du vet, han den där snygga Rodrigo. Akta dig."

Om 50 meter är målet på höger sida.

Anlänt till målet.

Hallå!

-Kan jag hjälpa er? -Nej, jag har nog fått fel adress.

-Jag letar efter en vän. -Vem då?

Jag sökte nån annan. Jag ber om ursäkt. Ha en fin dag!

-Lucas! -Ja, sir.

-Gör i ordning båten. -Okej.

Fan!

-Hallå! -Hej, Iris!

Vi tänkte uppdatera dig. Du är på högtalare, Kerstin sitter bredvid.

Hola! Qué tal?

Det fanns DNA från en man på plastsäcken.

Vi har topsat alla i området, utom Bengtsson som inte var hemma.

Ska vi gå ut med att det är Jonathan Nilsson vi har hittat?

-Hallå? -Va? Nej, vänta med det.

-Ja, okej. -Jag återkommer. Hej.

Hjälp!

-Men vad är det som har hänt? -Kör!

Señora, lyssna. Ni är skadad. Jag kör er till sjukhuset. Lugn bara.

Iris?

Iris, hör du mig?

Iris?

-Hej! -Hej...

-Hör du mig? -Hej...

Fan, Iris!

Vi hade precis landat när vi hörde att en svensk polis blivit skjuten.

-Tog ni honom? -Va?

-Tog ni honom? -Vad tror du? Nej!

Han är försvunnen! Hur fan visste du att han var här?

Jag googlade bilden som du skickade och hittade det där kaféet.

Så då åkte du ner? Du är ju helt... Hur fan tänkte du?

-Förlåt... -Förlåt?

Den spanska polisen hade full koll. Nu är allt åt helvete tack vare dig!

Adam, andas lite. Gå ut en stund.

-Är du okej, eller? -Ja.

Jag kommer strax.

Det här är inte så bra.

Den spanska polisen vill förhöra dig. De är inte så glada.

Sen sätter du dig på första, bästa flyg hem.

Toppen, då är vi överens.

-Men du... -Nämen Iris! Åk hem.

Hur var semestern?

-Du ljög mig rakt upp i ansiktet. -Förlåt.

Du åkte ner till Spanien - på eget bevåg.

Lärde du dig inget av det som hände i Stockholm?

Jag såg mellan fingrarna den gången, men...

Jag kan förklara. Det jag gjorde där nere har inget att göra med...

-Vi trodde att terapin hjälpte. -Ja, den hjälper. Den är jättebra.

Du behöver en paus. Jag föreslår att du sjukskriver dig omgående.

Men vi har ju det här nya fallet och fallet med Jacobssons försvinnande.

Och jag om nån vet hur det är att inte få ett avslut.

Så om nån ska jobba med det fallet, så är det jag.

-Du kan inte stänga av mig nu. -Iris...

Hela terapin går ut på att man ska fortsätta sitt liv som vanligt.

Du måste låta mig bara fortsätta.

Jag kan sträcka mig till att du kan få bli kvar som utredare i gruppen.

Men vill du verkligen det?

Hej. Förlåt, men min dator har laddat ur.

-Du har enda uttaget. Är det okej? -Ja.

Förlåt. Är det okej?

-Jag ska sitta helt tyst här. -Jag är ändå inget trevligt sällskap.

Jag hatar ändå trevliga människor, så det går bra.

Och jag hatar barer.

Men grannarna renoverar, så jag kan inte koncentrera mig hemma.

Mhm. Nämen, jag med.

Hatar du barer eller kan du inte koncentrera dig hemma?

Nämen, båda.

-Niklas heter jag. -Iris.

-Iris. Hej, hej! -Hej.

Vad jobbar du med, då?

-Vilket tråkigt samtal. -Jag är mellan jobb, kan man säga.

Mhm. Nämen, det är ju spännande.

-För att hon skäms över mig. -Varför då?

Hon tycker att jag är misslyckad och oduglig.

Men hon är helt känslokall. Hon bryr sig bara om sina pengar.

-Fan, vi kan inte sända det här. -Nu är det för sent.

Ja, allt är bestämt.

Jag ska ta ut alla pengar jag har på banken.

Nej.

Tyvärr kan vi inte bo kvar i det här huset.

Sanningen kommer att komma fram när som helst.

Och då kommer allt att vara förlorat.

Text: Camilla Backman Iyuno