Original subtitles

Text: Leffe

Sedan tidernas begynnelse-

-har historieber�ttare f�rtrollat l�sarna med sina ord.

Men det finns en �n mer s�llsynt g�va:

Det finns de, som genom att l�sa h�gt-

-kan ge liv �t figurerna.

Fr�n b�ckerna, in till v�r v�rld.

Sov nu. Sov nu, lilla flicka.

- Kanske �r b�ttre om jag l�ser f�r henne. Hon �r f�r ung.

- Nej.

Varf�r l�ser du inte f�r mig?

"Det var en g�ng, en vacker liten flicka-

-som var �lskad av alla som m�tte henne-

-men framf�r allt av sin mormor, som skulle g�ra allt f�r henne.

-En g�ng gav hon flickan en luva gjord av r�d sammet."

Vad var det?

Vad?

Jag vet inte. Ingenting.

"R�d sammet passade henne s� bra-

-att hon v�grade b�ra n�gonting annat �n det.

D�rf�r blev hon kallad Lilla R�dluvan."

De flesta av de Trolltungor, s� som de �r k�nda-

f�redrar att h�lla sina kunskaper hemliga.

Men en del vet inte ens om, att de besitter denna g�va-

-tills det �r f�r sent.

�r det h�r r�tt v�g? N�sta till v�nster.

�r du s�ker? F�r jag tror att vi missade det.

Vem k�r? Pappa.

Vem �r navigat�r? Jag.

- Har jag f�tt oss vilse tidigare? - Nej.

Nej.

Titta, en Storfot.

Avtagsv�gen, v�nster, v�nster!

Den Alpina Antikvariska Bokhandeln b�r finnas i slutet av denna gata-

-och p� h�ger sida av torget.

Bra.

F�rresten, hur kommer det sig att varje bokhandel vi �ker till �r tusen �r gammal?

Varf�r inte g� till en som s�ljer varm choklad och b�cker som faktiskt �r nya?

Vad har en bokbindare som jag att g�ra i en ny bokhandel?

- Jag �lskar gamla b�cker. Marmorerade sidor... - L�derbindningarna...

Det h�r �r min typ av st�lle.

- Kanske hittar du det h�r, Mo. - Hittar vad?

Boken du alltid letar efter.

- Jag �r inte ute efter n�got s�rskilt. Du tror inte att jag har lagt m�rke till det?

Du har aldrig l�mnat en bokhandel innan du har unders�kt alla h�rn.

Har jag inte? - Nej, du kommer alltid ut besviken.

Ibland �r dina �gon en aning r�da.

Det beror p� att gamla b�cker �r dammiga.

Titta. "Harriet, spionen".

Jag g�r in. Vill du f�lja med?

- "Hemliga Tr�dg�rden"! - Men jag antar du kan stanna h�r.

God eftermiddag. Jag heter Mortimer Folchart.

Den ber�mde bokl�karen.

Tja, du kom i r�ttan tid.

Titta p� den h�r stackars patienten. - Tror du vi kan r�dda honom?

- Prognosen �r god. - Utm�rkt.

- Ganska stor samling du har. - Ja.

- Se dig g�rna omkring. - Tack.

Fint, intelligenta �gon.

Vad s�ger du om att kalla honom Svarte Sk�nheten?

Men k�ra barn.

T�nk, Heidi.

Capricorns m�n letade efter Sotfinger p� fel st�lle.

Skattkammar�ns slutstation.

Han hade inte l�mnat byn.

Han f�rs�kte inte ens.

Sotfinger befann sig i Bastas hus.

Vad �r det som kommer �ver h�jden? Det �r ett djur av n�got slag!

BL�CKHJ�RTA

Sotfinger.

Han gillar inte att bli kittlad.

Och du borde vara mer f�rsiktig.

Hans namn �r Gwin.

Och jag vet att han ser charmig ut-

-men ni vet vad de s�ger om b�cker och p�rmar.

Ja, det g�r jag.

Jag vet ocks� vad de s�ger om att prata med fr�mlingar. Urs�kta.

Men jag �r inte en fr�mling, Meggie.

Du kommer inte ih�g mig, vi tr�ffades bara en g�ng och du var ganska liten.

Men jag �r ingen fr�mling.

Hej, Trolltunga.

Jag pratade bara med din dotter.

Meggie, v�nta p� mig i bilen.

Det �r okej, han �r en v�n.

- Pappa. - G�r det nu!

L�t oss ta en liten promenad.

Jag har letat efter dig.

Jag har varit ett steg bakom dig under flera �r.

V�ntar p� att du hittar vad det �r du s�ker efter.

S�g bara vad du vill ha.

Jag vill att du ska f�rsona det fel du gjorde f�r nio �r sedan.

Och jag �r h�r f�r att varna dig, Capricorn vet var du bor.

Hans m�n v�ntar p� att du och din dotter kommer hem.

- Han vill att du ska l�sa f�r honom. - Tja, otur f�r honom.

Jag l�ser inte h�gt l�ngre.

Om han hittar dig, tror du verkligen att du har n�got val?

Jag kan hj�lpa dig att h�lla dig undang�md, men det g�r jag inte.

S�vida du inte lovar att skicka hem mig. Jag har varit h�r alldeles f�r l�nge.

Skicka hem mig, Trolltunga.

- L�s f�r mig. - Jag �r ledsen, jag kan inte hj�lpa dig.

Det �r f�r farligt. Det �r okontrollerbart.

Om du inte kan hj�lpa mig, hittar jag n�gon som kan. Ge mig boken.

Vilken bok? Jag har inte boken.

- Du har inte boken? - Nej.

Jag har s�kt �verallt. Jag har den inte.

Vad finns det i v�skan?

Har du �ntligen hittat en?

Lustigt, eller hur? Konstigt att jag d�k upp h�r samtidigt.

Du vet, det finns tillf�llen i livet n�r stj�rnorna ligger r�tt.

Men detta �r inte en av dessa g�nger!

Pappa!

- Meggie! - Vad h�nder?

Jag sa ju �t dig att stanna i bilen! Spring!

Hoppa in!

Kom igen. Starta!

Stopp! Jag f�rs�ker hj�lpa dig!

- Vad g�r du? L�t det vara. - Jag vill se boken!

Du f�r inte r�ra den boken, f�rst�r du?

Jag f�rst�r inte. Jag f�rst�r inte alls.

Vad �r det f�r bok? Varf�r vill d�ren med �rr ha boken?

- Varf�r kallade han dig Trolltunga? - Jag kan inte ber�tta det f�r dig.

- Du m�ste ber�tta det. - Nej. Jag m�ste skydda dig.

Och din mamma.

Min mamma? Vad har mamma med det h�r att g�ra?

Meggie, kan du bara...

Jag �r r�dd, Mo.

Meggie, jag ska ta hand om dig.

Det har jag alltid gjort, och kommer alltid att g�ra det.

Ber�tta �tminstone vart vi �r p� v�g.

Vi ska till Italien.

En moster till dig bor d�r. Det �r viktigt att vi kommer dit, okej?

Sn�lla, Meggie. Inga fler fr�gor.

T�NK INTE ENS TANKEN ATT SL�SA BORT MIN TID! BARA G�!

�r min moster v�nlig d�?

Du kommer att gilla henne.

Kan du sluta ringa i den f�rbaskade klockan!

Man m�ste l�ra sig att tycka om henne.

Det verkar s�.

Vad?

Elinor.

Men i Thomas Hardy's namn!

Jag �r s� glad att du �ntligen kom tillbaka hit, Mortimer.

Mina stackars b�cker �r verkligen i d�ligt skick.

Oroa dig inte. Jag tar hand om dem.

Lek inte med maten, flicka. Du �r inget litet barn l�ngre.

Se p� henne, hon �r sk�r som en s�pbubbla.

Hon �r s� lik sin mor.

Inte bara n�r hon �ppnar munnen, om hon n�gonsin g�r det. P� tal om...

Vi har inte h�rt av henne, om det �r det du menar.

Det kvittar.

Jag v�xte upp utan en mor. Inte skadade det mig p� n�got vis.

Nej, min mamma drog pl�tsligt p� safari en dag och kom aldrig tillbaka.

Det �r vad kvinnorna i v�r familj gillar, ut p� riktiga �ventyr.

Inte jag, jag f�redrar att stanna d�r jag �r.

Men din mor...

Tja, hon ville ha �kta vara.

Min mamma ville ha mig.

Och s� en dag var hon borta, utan f�rklaring varf�r.

- �r det vad du kallar �ventyr? - Nej, det �r vad jag kallar att �verge.

Bra gjort, Elinor.

Tja, du vet att det �r sant.

Mamma �vergav oss inte.

Nej, det gjorde hon inte.

Men vad h�nde d� egentligen med henne?

- Jag �r inte ett barn l�ngre. Jag �r vuxen. - N�stan.

Tillr�ckligt f�r att veta det viktigaste som n�gonsin h�nt mig.

Tror du inte jag har insett varf�r jag inte g�r i en vanlig skola?

Och varf�r vi alltid reser runt fr�n plats till plats?

Alla dessa �r har du letat efter mamma.

Och den d�r boken, men jag f�rst�r bara inte hur de tv� sakerna...

Meggie.

Du m�ste ber�tta n�got.

- Jag skriver om henne ibland. - G�r du?

Jo, jag hittar p� historier om...

Du hittar p�? Meggie, du vet, jag vill inte att du g�r det.

Men jag m�ste.

Det k�nns som om orden f�r henne tillbaks till mig.

Ja.

Det skrivna ordet.

Det �r en m�ktig sak.

Du m�ste vara f�rsiktig med det.

Tror du att vi n�gonsin kommer att f� se henne igen?

Jag hoppas vi g�r det, Meggie.

Jag hoppas det.

G� bort fr�n montern! Tre steg tillbaka!

Vad g�r du? Det h�r st�llet �r inget f�r barn.

Jag trodde vi hade det klart f�r oss. Kom igen, ut.

F�rl�t, jag letar bara efter en bok att l�sa.

�r det d�r ett n�savtryck?

Har du n�gon aning om hur v�rdefullt det h�r manuset �r?

Ja, det g�r jag.

Jass�, det g�r du?

Det �r persiska, eller hur?

Jag kan se det p� handskriften-

-det rosa, det bl�a och den guldm�nstrade bakgrunden.

Kanske fr�n slutet av 1100-talet eller s�?

Du milde, en liten besserwisser.

Det �r vackert.

Ja det �r det, eller hur? Men jag bara avgudar allt persiskt.

- Du har varit i Persien, d�? - Ja, hundratals g�nger.

Tillika S:t Petersburg, Paris, Jordens medelpunkt, fj�rran planeter och Shangri-la.

Och jag beh�ver aldrig l�mna detta rum.

B�cker �r �ventyr. De inneh�ller mord, f�r�delse och passion.

De �lskar alla som �ppnar dem.

Om jag lovar att inte r�ra n�gonting-

-skulle jag kunna f� sitta och l�sa h�r ett tag?

D�r �r f�nsterplatsen, d�r hon brukade krypa upp och l�sa.

Hon?

Din mor.

Din far brukade l�sa f�r henne h�r.

Detta var hennes.

Om jag s� hittar ett bokm�rke ur plats, s� l�ser jag det h�r rummet-

-och du kommer aldrig att se insidan av det igen, det kan jag lova dig.

Sedan �ppnade Dorian Gray d�rren p� gl�nt.

S� han gjorde det...

Farv�l...

- F�ngad...

- �nskan om h�mnd...

Jag f�rs�kte varna dig.

Jag gav dig varje tillf�lle att hj�lpa mig, men du v�grade.

L�sa mig tillbaka var allt du beh�vde g�ra. Du kunde ha beh�llit boken.

Men du sprang din v�g.

S� jag v�nde mig till Capricorn.

- Va? - Han lovade att hj�lpa mig.

Vad har du gjort?

Meggie!

Det finns m�n utanf�r! De f�rs�ker bryta sig in i huset!

Meggie!

Mo, se upp!

Mortimer, mina b�cker!

Hej, Trolltunga.

- Basta? - Saknade du mig?

Stopp!

Din obildade idiot! H�ll honom!

Det �r m�sterverk som du f�rst�r!

M�sterverk, ditt obildade dumhuvud!

Stopp! Jag sv�r, jag ska d�da er allihopa!

Ni vet att jag kan g�ra det, med bara ett par f� ord!

Vi beh�ver inte oroa oss f�r dina ord, om vi sk�r ut din tunga!

Du kommer ih�g mitt visitkort, eller hur?

Ett, tv�, tre!

Och om inte det fungerar-

-s� har vi ju alltid din dotter.

- Sl�pp mig! - Ingen blir skadad.

Ja, elden! Elden!

�r inte det vad vi kommit �verens om?

Jo, det gjorde vi! Det gjorde vi!

Onda andar, jag driver er tillbaka.

Pappa!

Just det, f� in dem i bilen.

- Du tar inte med dem ocks�. - Capricorns order.

N�r allt kommer omkring, beh�ver vi bara lite inflytande-

-f�r att f� pappa att l�sa.

Meggie!

Dra inte in min dotter i det h�r. F�r guds skull, hon �r bara ett barn.

- Nej, g�r det inte! - Vad �r detta?

- Nej. - Mitt enda hopp att hitta min fru.

- Mitt enda hopp att �terv�nda hem! - Nej!

Vad �r det? N�r ska ni ber�tta vad som h�nder?

Har din far n�gonsin l�st en godnattsaga, Meggie?

- Du kanske vill fr�ga honom varf�r. - Ge mig det.

Jag tar det!

Nej!

Mina b�cker! Nej!

Kom nu. Skynda dig.

Mina b�cker!

Kom igen!

Meggie.

Var �r vi?

De �r h�r.

Hall�, de kommer!

S� underbart.

Efter dig.

Kom igen, ut! Ut!

S� of�rsk�mda!

R�r p� er!

Den tickar.

Flygande apor.

- Vad �r det h�r f�r st�lle? - Jag vet inte.

V�lkommen till v�r enkla boning.

- Njut av din vistelse. - Forts�tt!

Nej, jag vill inte bo i ett smutsigt skjul med alla dessa varelser!

Kom igen, g� in!

Bara in med dig!

Vad g�r vi h�r, Mortimer?

Varifr�n kommer alla dessa monster?

B�cker.

De kom ut fr�n b�cker.

Vad snackar du om?

Mortimer, svara snabbt och tydligt, annars sv�r jag p� att g�ra dig arvsl�s.

"Kom ut fr�n b�cker", vad menar du?

Kom hit.

Meggie-

-det h�r �r ber�ttelsen du har v�ntat p� att f� h�ra.

Elinor, du var borta p� en bokm�ssa-

-och vi vaktade huset �t dig. Jag, Meggie, din mamma.

Och den kv�llen var vi i biblioteket-

-s� jag �ppnade en av b�ckerna vi just k�pt.

Bl�ckhj�rta.

Det var en bra bok. Full av �ventyr och magi-

-och en varelse kallad Skuggan. Skr�mmande.

Jag l�ste flera kapitel h�gt, ingenting h�nde-

-n�r de sen uppenbarade sig fr�n ingenstans-

-fr�n bokens medeltida v�rld. Till en b�rjan var det Capricorn-

-en ot�ck skurk som verkade f�r en elak hertig.

Sedan Basta, hans knivsvingande medhj�lpare.

Och �ven Sotfinger-

-en eldjonglerare p� resande fot, med magiska krafter.

Min r�st f�rde ut dem.

Din r�st f�rde dem ur boken?

Och hennes mor drogs in.

Det �r s� det fungerar.

Sotfinger r�ddade oss fr�n Capricorn den kv�llen.

Det var f�rst d� som jag ins�g att-

-Resa, din mamma-

-var borta.

De kom ut ur boken, och hon f�rsvann in i den.

Resa!

Och det, Meggie, var sista g�ngen som jag l�ste f�r dig.

Den natten vi f�rlorade din mor.

Hon f�rsvann in i boken.

F�r guds skull, Mortimer!

Alla dessa �r som du har f�tt mig att tro det v�rsta om Resa!

- Varf�r ber�ttade du inte f�r oss? - Skulle ni ha trott mig?

Du vill l�sa tillbaka mamma fr�n boken.

Det �r d�rf�r du har s�kt efter Bl�ckhj�rta alla dessa �r.

Om hon lever, menar du.

Hur vet du att hon �r inst�ngd i den h�r boken?

Vem s�ger att hon �r d�rinne? Om hon nu �r det-

-hur kan hon �verleva i nio �r om monstren �r som dem?

Eller v�rre.

Hur vet du var hon �r? Eller ens om hon lever.

Hur vet du det?

- Det �r som bilden p� boken. - P� s�tt och vis skr�mmande.

Det �r avskyv�rt. Mannen har ingen smak, alls.

Kan du sluta knuffa mig!

Meggie, l�tsas att du �r i en bok. Barn blir alltid r�ddade i b�cker.

Nej, det g�r de inte.

Kommer du ih�g Flickan med svavelstickorna?

De hittade henne i en gr�nd, ihj�lfryst.

G�.

Kom in.

Vi sparade de b�sta platserna.

Capricorn.

Jag sa �t dig att sluta med det d�r!

Sn�lla.

Du har blivit gammal.

Du har ett slott.

- Det har jag verkligen. - Och en frisyr.

Ett vackert slott i en avskild del av landet-

-l�ngt fr�n nyfikna �gon.

Ja, jag har anpassat mig ganska v�l till er v�rld, eller hur?

Detta m�ste vara er dotter. S� mycket liv att leva.

Du, � andra sidan, �r en skr�llig gammal k�ring. Du f�r ov�sen utan att �ppna munnen.

Din spr�kvidriga skr�plitteratur!

Din elakhet g�r hand i hand med din dumhet!

Jag vet inte hur saker och ting ter sig i era underm�liga noveller-

-men d�r jag kommer fr�n, g�r man inte omkring och h�rjar i bibliotek!

Mitt livs arbete! F�rst�rt av ett g�ng ol�sta, spr�kdefekta ligister!

Jag har inget t�lamod f�r �ldre kvinnor med stora munnar.

Du k�nner min l�sare.

Darius, varf�r inte visa v�ra g�ster vad jag har f�tt st� ut med?

L�s det.

Men, du sa...

...jag inte beh�vde l�sa n�r han kom hit.

Ja, jag lj�g v�l n�r jag n�mnde det, eller hur?

L�s boken.

"Rapunzel hade fantastiskt l�ngt h�r-

-det var fint som spunnet guld-

-och n�r hon h�rde..."

Hj�lp! Nej!

Hj�lp!

Ser du?

Titta p� det skrivna i hennes ansikte. Hon �r bara halvt l�st ur boken.

- Ta henne till h�lan. - Nej!

- och klipp av hennes h�r. - Nej!

Jag t�nker inte l�sa h�gt, om det �r vad du vill.

- Inte med dem i rummet. - Ta hit flickan.

Ni tar inte...

S� h�r fungerar det: G�r exakt som jag s�ger till dig-

-eller jag d�dar den gamla damen och l�ser in din dotter f�r all evighet. �r det klart?

N�, l�t oss nu f� saker gjorda h�r.

Det h�r �r en f�rn�mlig bok, fylld med rikedomar.

L�sa ut skatter?

N�gon m�ste ju betala f�r underh�ll, och lokalbefolkningen �r utfattiga.

Jag varnar dig. Jag har ingen kontroll �ver vad som kommer och g�r.

Jag har ingen aning om vad som kommer att h�nda.

D� blir det desto skojigare. L�t oss b�rja.

"Kasim stirrade p� skatterna inne i grottan.

Berg av guld och silver var travade fr�n golv till tak.

H�gar av silke och s�ckar fyllda med juveler.

Kasim samlade alla skatter han kunde b�ra-

-bara f�r att finna d�rren till grottan st�ngd och f�rsluten.

Och vid Allah-

-han hade gl�mt l�senordet.

Han ropade: '�ppna dig, P�rlgryn!'

Men d�rren r�rde sig inte ur fl�cken. Han rabblade alla s�desslag han kunde erinra-

'�ppna dig, Bovete!' '�ppna dig, Hirs!'

Men d�rren �ppnades �nd� inte.

Sedan h�rdes ljudet av hovar som n�rmade sig."

Sand.

"Kasim sprang f�r att g�mma sig, men snubblade, och mynt rullade i alla riktningar."

En d�mpad r�st h�rdes utifr�n: '�ppna dig, Sesamfr�!'

Och grottd�rren �ppnades-

-och uppenbarade en mycket otrevlig samling-

-med banditer."

Vad?

Du ser?

Ja! Ja!

S� ska det se ut!

Ser du, vad var det jag sa?

Ta pojken till stallet och mata den tickande krokodilen med honom.

Men om han kom ut, vem �kte in?

Hj�lp.

Det �r min tur nu.

Precis som du lovade.

Din tur?

Du menar det h�r.

Det �r en oerh�rt s�llsynt bok. Vi har sp�rat upp dem i flera �r.

Jag kan inte skicka tillbaka er. Jag vet inte hur.

Skicka oss tillbaka?

Varf�r skulle vi n�gonsin vilja tillbaka-

-n�r denna v�rld �r s� tillm�tesg�ende?

Med era telefoner, dina vapen och...

Vad heter det d�r klibbiga?

- Silvertejp. - Ja, silvertejp.

Jag �lskar silvertejp.

F�rresten, vad var jag i Bl�ckhj�rta?

Ormhuvuds lydige tj�nare.

Att bo i skogen, med alla dess smutsiga djur.

Men se p� mig nu.

Jag har ett slott.

Jag ska aldrig tillbaka. Ingen av oss, n�gonsin.

F�r att vara s�ker p� det, g�r jag vad jag alltid brukar g�ra-

-n�r n�gon gr�ver upp en kopia av denna tr�kiga bok.

Du lovade att jag skulle skickas tillbaka.

Ja, jag vet. Jag lj�g n�r jag sa det.

Jag �r en l�gnare som bara ljuger. "L�gn, l�gn, l�gn."

Efter alla �r borde du ha kommit p� det vid det h�r laget.

- Nej! - Nej!

Ta den! Ta ut den!

Nej!

M�ste du g�ra det d�r varenda g�ng? �rligt talat �r det patetiskt.

Nej!

Du f�r passa dina eldar. Annars st�ller jag in jonglerarfesten.

Du vet hur mycket jag ser fram emot jonglerarfesten. L�s in dem.

Hall�, Darius. Gl�m inte att mata krokodilen, va?

I Theseus namn!

Nej, nej. Han menade det inte.

Han �r bara hungrig. Det �r inte hans fel.

Han �r en Minotaur.

Han kan knappt g� efter Darius l�sning.

Mycket tack vare dumskallen.

Vi kom ut med halva boken tatuerad �ver v�rt ansikte. Titta p� mitt �ga.

Om du tycker det �r illa, kolla d� min n�sa.

- Det �r �ckligt. - N�...Jo, okej.

S� du kan f�rest�lla dig hur glada vi �r att du �r h�r.

Verkligen, f�r nu har vi n�gon som verkligen kan l�sa.

Jag skadar mig sj�lv.

Igen.

Jag f�rst�r det inte.

I Bl�ckhj�rta sveddes aldrig mina h�nder.

Men h�r!

Eld har ingen humor.

Du f�rs�ker fly igen?

Resa-

-ge upp.

Vi kommer ingenstans.

F�r ett �gonblick-

-h�ll jag Bl�ckhj�rta i mina h�nder.

Men den �r aska nu.

Och jag f�r aldrig komma hem.

Men du-

-du har fortfarande hopp.

N�r Darius l�ste dig ur Bl�ckv�rlden, l�mnade han din r�st kvar i boken.

Men om du kunde tala, skulle du ber�tta din historia?

Skulle du det?

Nej.

Nej, det skulle du inte. Det beror p� hur jag �r skriven, eller hur?

Du ser mig som svag och full av svek.

Det �r inte allt jag �r.

Inte allt av mig.

Det �r bara en dr�m.

Det �r bara en dr�m.

�r du okej?

- Vad heter du? - Mitt namn �r Farid.

- �r du en av de fyrtio r�varna? - Sluta prata med mig.

Vet du inte det bringar otur att tala i en dr�m? Dumma flicka.

Talar du i en dr�m, hitta du aldrig v�gen tillbaka.

"Dum"?

Du �r den som tror du �r i en dr�m. Jag f�rs�kte bara vara trevlig.

G� tillbaka till ditt mumlande s� f�r vi se om jag bryr mig.

Det �r bara en dr�m.

Kom hem.

Sn�lla, kom hem.

God morgon.

Tack.

Hur kan n�gonsin �terg�lda dig?

Resa, om jag kunde befria dig, vart skulle du ta v�gen?

�r detta din familj?

�r det h�r din man?

Din dotter?

Du f�rdes in i boken, n�r jag �kte ur den.

Du f�rdes in i boken-

-n�r jag kom ut fr�n den-

-och sedan l�ste Darius ut dig igen.

Gwin.

Jag ska frig�ra dig fr�n dessa kedjor, och sen ska du hem.

Vi ses i stallet.

Det �r ingen som styrt mig f�rut.

Jag vet att jag kan f� Resa ur boken.

Och kanske skicka tillbaka Capricorn.

Vi m�ste bara hitta ett annat exemplar.

Tja, det tog bara nio �r att hitta den senaste.

Jag sl�r vad om att f�rfattaren har en kopia.

Om han lever, sl�r jag vad om att han har en.

N�gon m�ste veta var han bor.

Storartat. Nu m�ste vi f�rs�ka fly, eller hur?

Antingen det, eller bli foder till tickande krokodilen.

N�gon m�ste stoppa honom.

S�ger inget, jag �r h�r f�r att r�dda era nackar.

Efter att du f�rst lagt dem p� huggkubben, d�?

Du vill ha din hustru tillbaka lika mycket som jag vill hem till min familj.

Tror du att det finns en annan kopia av Bl�ckhj�rta, l�t oss hitta den tillsammans.

Och hur tycker du vi ska fly?

Sidan 14.

Den m�ktiga stormen?

In i slottet! Kom igen, g�!

"Fr�n norr h�rde de vinden svagt j�mra sig-

-farbror Henry och Dorothy kunde se-

-det l�nga gr�set b�ja sig inf�r den annalkande stormen.

'En cyklon �r p� v�g, Em. Jag h�mtar plankor.'"

Sn�lla hundar.

"Pl�tsligt, reste sig farbror Henry."

Bort fr�n torget!

"Han sprang mot boskapsskjulet.

Tant Em sl�ppte allt f�r h�nder-

-hon f�rstod att faran var n�ra.

'Snabbt, Dorothy! Spring till k�llaren!'"

D�r �r hon! Kom igen!

"En konstig sak h�nde sen.

Huset virvlade runt tv�, tre g�nger och steg l�ngsamt upp i luften.

Dorothy k�nde det som om hon fl�g i en ballong."

Det borde g�ra det!

L�t oss f�rsvinna h�rifr�n!

Vad h�nder!

Hj�lp mig!

Kom hit! Kom igen.

Kom igen! Rakt p�!

- Kom igen! Ta dem!

Kom igen, upp!

Du hade r�tt.

Mo!

- Meggie!

Meggie!

Se! V�nta, v�nta!

R�r er inte!

Se upp!

Sotfinger!

Vart ska vi?

L�mna mig inte!

F�ngarna!

De flyr!

Spring!

Snabbt, hoppa in!

Hoppa in, hoppa in!

Ta nycklarna, skynda dig!

Vilken? Den med nian!

V�nta, v�nta. Gwin!

Kom igen, Gwin.

Okej, k�r, k�r!

V�nta!

Akta er!

Du tror fortfarande att du dr�mmer?

Tja, vad annat skulle det vara?

Vi flyger.

Eller �r det natten som flyger f�rbi oss?

Han bor i Alassio.

�t vilket h�ll �r det?

S�derut. S�der? Kan inte du vara mer exakt?

Sl�r en kamelritt, va?

Farid.

Buse.

Farid, lite kl�der �t dig. Du kommer att frysa ihj�l annars.

Tydligen �r detta platsen.

Mannen i fiskaff�ren s�ger att han bor en l�genhet vid torget.

Bra. Fint.

Jag kommer inte med.

Vad menar du? Du m�ste komma, annars tror han mig inte.

Jag vet inte det. Du kan vara ganska �vertygande.

- Du talade ju mig ur en bok.

Boken �r h�r och inom r�ckh�ll...

Du �r r�dd.

Du har aldrig l�st Bl�ckhj�rta, eller hur?

Vad finns d�r att l�sa?

Jag har levt det. F�rutom slutet, och jag har inget intresse av det.

Varf�r inte?

K�nner du till slutet p� din historia, Meggie?

Nej. Och jag misst�nker att ni inte vill veta.

Som att v�nda till sista sidan i ett mysterium.

- Var �r det roliga i det? - Tja, jag vet nog slutet p� min ber�ttelse.

- Jag ska hem.

Varf�r?

Jag �r ledsen. Det �r bara alltf�r verkligt f�r mig.

Jag f�redrar en story som vet att stanna p� den sida d�r den h�r hemma.

Nej, jag m�ste tillbaka till mina stackars, sk�ndade b�cker.

Jag vill laga dem, l�gga dem i ordning.

- Jag ska g�ra det, l�t mig... - H�r �r lite pengar till dig.

Du f�rst�r, jag har redan k�pt min biljett.

Hej d�.

Lycka till.

- L�t henne g�.

Bli inte f�rkyld.

Hej d�.

H�r �r det. Detta m�ste det vara.

Det �r det.

Vad?

- Signor Fenoglio? - Ja?

Sir, mitt namn �r Mortimer Folchart.

- Jag heter Meggie. - Min dotter.

- Jag vill ocks� bli f�rfattare.

Ja. Ge mig n�got att skriva med. Snabba p�, jag har en kaka i ugnen.

St� inte som ni var uppstoppade-

-om ni vill ha en autograf, ge mig en penna. - Vi vill inte ha n�gon.

- Ni vill inte ha min autograf? - Nej.

Men varf�r i Chaucers sk�gg ringer ni f�r, d�?

Tja...

Sotfinger �r p� torget, vi har bara rymt fr�n Capricorns by-

-och du kommer inte tro p� vad Basta f�rs�kt g�ra.

Vad?

Kom hem.

Sn�lla, kom hem.

En bra story, det m�ste jag erk�nna.

Trolltungor �r en underbar id�. �nskar jag hittat p� det. F�r absurt att tas p� allvar.

Jag vet att mina figurer �r s� tro- v�rdiga att de kan hoppa ur boksidorna.

Men det �r helt enkelt inte m�jligt.

Precis som jag f�rest�llt mig honom.

S� h�r m�ste det k�nnas att f�da barn.

V�nta, han vill inte att ni m�ts.

Visst vill han det. Jag �r praktiskt taget hans far.

Vad var det d�r sista?

Det kallas Drakens Andetag.

Kan du l�ra mig?

Jag �r s�ker p� att det m�ste vara sp�nnande f�r dig att m�ta dina figurer.

Men syftet att vi kom hit var att hitta en v�g-

-att f� tillbaka honom i boken.

Din far gav mig en id� om en figur.

En m�stertjuv som stj�l saker-

-likt en bl�skrika som tar bl�nkande saker fr�n f�nsterbr�dan.

Jag f�rs�ker inte stj�la dem.

Du h�mtar dem. Du h�ller dem ifr�n mig. Det, min v�n, �r st�ld.

Jag f�rs�ker bara f� min fru tillbaka.

Sotfinger.

- S� underbart att f� tr�ffa dig. - Nej, nej.

�rren �r perfekta. S� avskyv�rt som jag f�rest�llt mig.

Jag sa ju att han �r r�dd. Men inte f�r mig, hoppas jag.

Han �r r�dd f�r vad som h�nder i slutet av boken.

Att han d�r, menar du?

Nej.

- Jag f�rst�r. Visst, jag �r ledsen. - Han d�r i slutet?

Jag var tvungen att g�ra en sp�nnande story, det �r mitt jobb. Alla kan inte ha lyckliga slut.

Livet �r inte alltid det, trots allt.

Hur h�nde det?

En av Capricorns m�n d�dar dig n�r du f�rs�ker r�dda Gwin.

En mycket gripande d�dsscen. Jag gr�t n�r jag skrev det.

Tror du jag bryr mig vad du skrev?

Du styr inte mitt �de. Annars skulle jag inte vara h�r.

Jag �r inte bara n�n figur i din bok-

-och du-

-du �r inte min Gud.

Lyssna nu, gamle man-

-har du en kopia av boken, eller inte?

F�r jag skulle vilja �ka hem nu, sn�lla.

Problemet �r att den inte tryckts p� �rtionden.

Dessutom, den ursprungliga upplagan var ganska liten.

Sedan den d�r branden p� lagret-

-och att f�rlaget gick i konkurs.

Det h�r kommer att ta evigheter.

Sluta. Vi har inte tid att beg� n�gra dumheter.

- Sluta. - Du �r sur som en gets urin.

Tack. Och jag vill inte veta hur du vet det.

Se dig omkring. Den h�r tr�dg�rden �r ett paradis.

Inga slavdrivare. Inga sandstormar.

- Inga loppor. - Ingen lugn och ro.

Nej, inget av det heller.

Jag har faktiskt ett par kopior-

-men jag l�nade ut dem till en bokutst�llning i Genua f�r n�gra �r sedan-

-och de stals.

Jag antar Capricorn l�g bakom st�lden.

D� trodde jag att det bara var otur.

- H�r har vi det. - Vad �r det?

Det ursprungliga manuskriptet. Se! Maskinskrivet, kan du t�nka dig?

Korpar.

Efter alla dessa �r, s� minns jag �nnu figurerna.

Vattennymferna, i Vilseskogen.

Och Skuggornas slott.

Den Svarte Prinsen.

Gycklarfolket.

Och naturligtvis du, Sotfinger.

S�v�l som skurkarna:

Ormhuvud, Capricorn och Pyro-mannen.

Och den v�rsta av alla-

-Skuggan.

Det �r en underbar bok, m�ste jag s�ga.

Jag skulle ge vad som helst f�r att sj�lv g� in i den.

St�ll dig i k�, gamle man.

Jag har sidorna 209 till 447. Vad har ni?

Jag har resten.

Okej. Beh�ver det.

Nu kan du l�sa mig tillbaka, eller hur?

Tja, jag ska f�rs�ka. Men f�rst efter jag l�st ut min fru, och att hon �r okej.

Det enda s�ttet jag kommer att g�ra det p�.

- Vi kanske har ett problem. - Vad pratar du om?

Du kan inte l�sa ut henne.

Varf�r?

Hon finns inte i boken.

Vad �r det du s�ger? Jag har sett henne.

Hon �r egentligen inte i boken l�ngre.

- Hon �r... Vart?

Hon �r i Capricorns by. Darius l�ste ut henne.

- Hon lever? - Vi var just d�r och du ber�ttade inte!

- Vi beh�vde boken. - Vi beh�vde inte boken!

Jag beh�vde boken!

Min mamma var d�r och du ber�ttade inte f�r oss?

Lyssna... Titta inte p� mig s� d�r-

-om din far visste sanningen, skulle han inte hj�lpt mig-

-och jag beh�ver boken.

- Din sj�lviske, motbjudande, veka figur! - Skyll p� honom, han skrev mig s�.

- Jag h�ller inte med. - Ber�tta hur jag hittar henne!

Bara om du lovar att l�sa mig tillbaka.

- Ber�tta hur jag hittar min fru. - Jag saknar ocks� min familj.

Okej.

Lova.

Jag lovar.

Jag vill ocks� hj�lpa till att r�dda mamma.

- Ta med mig. - Du vet att jag inte kan g�ra det.

Men jag kan hj�lpa till.

Du kan hj�lpa till genom att stanna kvar h�r i s�kerhet.

Du vet inte vad jag kan g�ra.

Och inte jag heller.

Meggie, sn�lla...

Du m�ste stanna h�r.

- Tack, ta hand om Meggie. - Ja.

- Och Farid ocks�. - Va?

- Ta hand om Farid ocks�. - Sj�lvklart.

Varf�r kan jag inte f�lja med? Det �r min bil.

�lskling.

Bara f� henne tillbaka.

Det ska jag.

Degraderad till barnvakt. Underbart.

Skynda dig, vi missar t�get. Hur l�ng tid tar det att komma dit?

Inte s�rskilt l�nge. Kom nu.

Kan jag sitta bredvid dig, mamma? Jag med.

Jag sitter mellan er.

"Det bara h�nde," sa Dorothy. "Jag kunde inte hj�lpa det."

Du har ingen r�tt att...

"Om du vill att jag ska anv�nda min magiska makt att skicka hem dig-

-s� m�ste du g�ra n�got f�r mig f�rst.

Hj�lp mig och jag kommer att hj�lpa dig."

"Vad ska jag g�ra?" sa flickan.

"D�da den Elaka H�xan."

"Fr�n norr h�rde de vinden svagt j�mra sig-

-farbror Henry och Dorothy kunde se det l�nga gr�set b�ja sig-

-inf�r den annalkande stormen."

"Toto fick Dorothy att b�rja skratta.

Han var en liten svart hund med l�ngt silkeslent h�r-

-och sm� svarta �gon som gnistrade glatt, och l�ngst fram en lustig liten nos."

Toto? Var inte r�dd.

Du �r inte i Kansas l�ngre.

Toto.

Toto, kom ut d�rifr�n.

Du st�ller till trassel f�r mig.

Det �r jag. �ppna d�rren.

Ett �gonblick, bara!

Och inte ett ljud. Jag menar det.

Jag �r ledsen, jag hade inget val.

Men titta, det �r Basta.

Jag �r r�dd att alla hantlangare f�renats till en. �ven jag.

- Hej, prinsessan. Var �r din pappa? - Jag sa att han �r borta, de trodde mig inte.

- Du sa det till dem? - Han h�ll en kniv mot min hals.

�r han inte hemsk? Och de tror inte jag �r f�rfattaren.

Ber�tta f�r oss var Trolltunga �r, annars d�dar jag er b�da tv�.

Toto, Nej!

Toto?

Herregud!

Hon har �rvt sin fars g�va.

�nnu en Trolltunga.

Gamle Capricorn blir heln�jd.

Ta med dem b�da.

S� om Darius l�ste henne ur boken...

Nej, nej. Hon �r okej.

- Det mesta. Hon... - Det mesta?

Hon har ingen r�st.

- Va? - Han l�ste ut henne f�rra v�ren-

-och hon har ingen r�st.

Men bortsett fr�n det �r hon okej.

- Stanna. - Varf�r?

- Bara stanna. - Ja, du pratar ju med vesslan.

Du skulle ju stanna hos den gamle mannen.

Men han �r elak.

Inte s� elak som Capricorn.

Han skr�mmer inte mig. Jag �r uppv�xt bland tjuvar och m�rdare.

Tja, han borde skr�mma dig.

- Jag ska f� dig att g� tillbaka. - Jag skulle bara f�lja efter dig.

Hoppa in.

Och sen kan du l�ra mig Drakens Andetag.

Bara hoppa in i bilen.

Hall�, Mr Fenoglio?

Typerna g�r bara runt h�r.

Vi b�r g� in nu.

N�r vi kommer till pigornas bostad-

-ligger Resas rum tredje d�rren till v�nster.

Jag g�r in k�ksv�gen. Ni t�cker mig.

Okej, detta �r v�r v�g in.

Lyssna, det kommer att bli farligt s� du m�ste h�nga p�.

Det m�ste ske snabbt.

Efter dig.

Dags att vila?

Nej, det �r okej. Bara forts�tt.

- Ungar. - Nej, jag �r okej.

Vad var det?

D�r!

- D�r borta! Skjut honom!

- Skjut ner honom! Tack.

De �r ovanf�r torget. Nej.

Kom igen. Snabba p�.

Skynda dig! Genskjut honom vid torget!

L�t honom inte komma undan!

Kolla in det h�r. Kolla in Drakens Andetag.

Jag tror jag kommit p� det. H�r, k�nn p� min hand.

Det har tagit f�r l�ng tid. Jag ska se om han �r okej.

Kom igen. Vi hittar honom.

Han �r inte l�ngt borta.

- Bra gjort. Tack. - Ingen orsak.

Kolla vem som �r tillbaka. Det var v�l trevligt.

I lagom tid f�r din avr�ttning.

Okej.

Capricorns slott �r som ett femstj�rnigt hotell.

Inte f�r dig, tydligen. Du blir inl�st i f�ngelseh�lan.

Men n�gra av v�ra g�ster f�r ett rum med utsikt.

Resa.

Ledsen.

Lyssna, din man �r h�r.

Han har kommit f�r att r�dda dig.

Den h�r v�gen!

D�r!

Kom igen!

Vad h�nde?

De ska d�da Sotfinger.

- De ska d�da honom och det �r mitt fel.

Nej, det �r det inte. Vad h�nde?

Alla bokst�verna i alfabetet.

Det ser ut precis som min bok.

Det �r som att g� in i min egen fantasi.

Jag undrar vad Capricorn tvingar dig att l�sa.

Jag hoppas det �r n�got bra.

Jag �r s� sp�nd. �r du det?

"Vilken flotte, Jim? V�r gamla b�t."

"Du menar att v�r gamla flotte inte �r krossad i spillror?"

Jag �r �vertygad.

�ven om jag inte vet vad den stackars pojken ska g�ra utan sin flotte.

Jag �r tr�tt p� att visa dumma tricks. Ber�tta var min far �r.

Jag har ingen som helst aning.

Uppriktigt sagt bryr jag mig inte, f�r du l�ser precis lika bra som han g�r.

Vad glor du p�?

Du �r precis s� som jag skrev dig.

Ett feg skurk.

Hur v�gar du.

Du ska f� betala f�r din smutsiga historia!

Endast kungen kan dra ut den. Kommer du inte ih�g?

Skratta aldrig n�gonsin �t mig.

Ta bort den fr�n mig. Den ska avr�ttas med de andra.

Hunden? Vill du avr�tta hunden?

Vad dig betr�ffar, s� f�r vi se hur f�rtjust du �r i dina skapelser-

-n�r Skuggan fl�r skinnet p� din rygg.

Du kan inte f� ut den ur boken. Du br�nde sista kopian. Jag s�g dig g�ra det.

Fel.

Jag sparade en kopia av boken till mig sj�lv.

�r jag inte full av �verraskningar?

Nej, jag kunde inte br�nna dem alla, eller hur?

Inte med min gamle v�n f�ngad d�rinne.

Ni kommer att �lska honom.

Och d� menar jag att ni hukar er av skr�ck.

Ni f�rst�r, jag �lskar den h�r v�rlden-

-och jag t�nker skriva mitt namn p� varje sida av den.

Du-

-och Skuggan ska hj�lpa mig att g�ra just detta.

Jag kommer inte att l�sa n�got f�r dig.

Verkligen?

L�t mig visa dig vad som h�nder med dem som inte lyder mig.

Hon h�r har varit v�ldigt stygg.

Extremt tr�ttsam.

F�rs�ker alltid fly.

S� jag ska f� ett slut p� det.

- Meggie. - Mamma.

Det �r du.

Mo �r h�r. Vi ska ta oss ut. Vi ska fly, allihopa.

D�r ser man.

Vilken r�rande scen full av k�nslor.

"Mamma."

Titta p� mig.

Ja, jag kan se likheterna.

Kan jag fortfarande inte �vertyga dig, att l�sa f�r mig?

Nej! Mamma! Mamma!

Sn�lla! Sn�lla!

Meggie!

�r det f�r sent att g�ra n�gra �ndringar?

�ndringar?

Kanske ni kan l�gga till n�gra rader, du vet vad jag menar.

Jag beh�ver inte vara n�gon sk�nhet, eller n�t.

Jag vet inte om ni sett min n�sa.

Din n�sa. Ja, just det.

Kan du g�ra det, tro? Skriva om saker, f�r�ndra saker lite.

Jag vet inte. Det �r en underbar id�.

R�r p� er.

- Vad g�r du? Sl�pp mig. - Du kan inte g� ner d�r.

- De har min dotter. - De d�dar henne om du g�r n�got.

- Jag skulle aldrig ha l�mnat henne ensam. - Vi m�ste h�lla oss g�mda.

Inget att vara r�dda f�r. Det �r bara dammiga gamla kistor.

Om det finns elaka andar h�r nere, inte �r det d� oss de �r arga p�.

Prinsessan beh�ver vila sin r�st till i kv�ll.

Jag har sett min mamma, hon �r f�nge h�r.

Jag vet.

Har du sett min pappa?

Ja, han �r okej.

Capricorn har en annan kopia av boken.

Han vill s�kert att jag l�ser ut Skuggan fr�n den.

Jag har samma g�va som Mo.

Jag kan g�ra det.

D� kan du l�sa mig tillbaka.

"En m�nljus natt-

-n�r den avskyv�rde Skuggan..."

F� honom att d�da Capricorn.

F� Skuggan att g�ra det.

Mat till den lilla prinsessan.

Capricorn vill att du blir stark inf�r kv�llen.

Du kan stanna. Vi ber�ttar sp�khistorier.

Du gillar inte sp�khistorier, eller hur?

Jag ska ge er f�r sp�khistorier!

Ta bort den fr�n mig!

Min p�se!

Du har inte din lycko-amulett. F�r jag tillbaka den!

Varf�r kommer du inte och h�mtar den?

Vad g�r du?

N�gon m�ste f� oss ut, och jag tror inte det blir f�rfattaren.

Ge tillbaka den till mig.

Var f�rsiktig.

Kanske beh�ver jag inte tur.

Dags att avsluta det vi p�b�rjat.

Med den d�de mannens ben f�rbannar jag dig.

S�g inte s�. Ta tillbaka det!

M� hans andar f�rf�lja varje steg du tar.

Ta tillbaka det!

- �ppna grinden. Skynda dig.

- �ppna grinden. Kom igen.

Sl�pp ut mig.

- Vilken? - Hj�lp! F�ngarna flyr!

Elden! Anv�nd din eld!

Kom igen, snabba p�.

- Hj�lp! F�ngarna flyr!

- F�ngarna flyr!

Kom igen!

Kom igen.

F�ngarna flyr! Hj�lp!

Hj�lp! Snabbt!

Jag �r ledsen, jag kan inte.

- Jag kan inte, jag �r ledsen. - Stanna!

G� inte.

Du beh�ver inte vara sj�lvisk bara f�r att jag skrev dig s�!

Du �r mer �n s�! Du sa det sj�lv!

Stanna och hj�lp oss!

Hj�lp!

F�ngarna flyr! Hj�lp!

Kontrollera alla g�rdar!

Sl�pp ut mig!

L�mna oss inte! Kom tillbaka!

Gode gud.

Detta �r f�rmodligen det mest korkade du n�gonsin gjort i ditt liv, Elinor.

Det finns ett g�ng mordiska skurkar d�r uppe.

Bara g� in och s�ga vad de ska g�ra?

Mycket troligt att de lyssnar p� dig, va?

Enfaldiga gamla bokmal med huvudet bland molnen.

- Tack. - Du lever.

Tack.

Okej, okej, det r�cker.

Hittade du dem? Resa, Meggie, hur m�r de?

- De �r okej. - Bra.

�nnu s� l�nge.

- Capricorn har en kopia av boken. - Han har vad?

Han beh�ll en i hemlighet.

Det var allts� hans plan, att f� Skuggan l�st ur boken.

Jag kan inte l�sa ut Skuggan. Det skulle d�da oss alla.

Han beh�ver inte dig l�ngre.

Han hittade n�gon annan.

Meggie.

Meggie?

Skrivkramp?

Jag kanske kan hj�lpa till.

Ja, det st�mmer. Du ville ju bli f�rfattarinna, eller hur?

- Du f�r det att l�ta som n�got d�ligt. - Nej, nej. Bara n�got ensamt.

V�rlden som du skapar p� sidan-

-verkar vara mer v�nlig och levande �n v�rlden du lever i.

Och du vill hellre vara d�r ist�llet.

Du �r en beg�vad flicka, Meggie.

Jag kunde inte ha hoppats p� en stiligare ung dam att sitta inst�ngd i en f�ngelseh�la med-

-i v�ntan p� min avr�ttning.

Jag har inte riktigt vad jag beh�ver �nnu-

-men det �r mycket n�ra.

Kom igen, mata oss.

De �r tidiga. Varf�r s� tidiga? Detta kom ol�gligt.

Ordf�ljden m�ste vara perfekt, annars fungerar det inte.

De m�ste vara skrivna av f�rfattaren. De m�ste l�ta som Bl�ckhj�rta.

H�r �r det.

H�r �r vad?

N�got f�r henne att minnas mig fr�n, n�r jag �r borta.

Jag tror inte mycket p� ditt ohyfsade klotter, gamle man.

Tja, du �r mitt ohyfsade klotter, din skata-

-s� var f�rsiktig med vad du skrynklar ihop.

- Vart f�r du henne? - Hon ska kl�s med festbl�san.

Oroa dig inte, du �r ocks� inbjuden till festen.

Vi skulle inte �ta utan dig. Faktum �r att du �r huvudr�tten.

Skuggan blir utfodrad med dig och den d�r pigan senare i kv�ll-

-s� lita p� att n�gon kommer tillbaka och h�mtar dig.

Du ville vara ensam, va? Tja, h�r �r du.

Ensam i vildmarken.

Myggbett och skavs�r och...

Gode gud.

Och har du n�gon plan? Nej, ingen plan.

Bara hyr en motorcykel, hitta en karta.

Vi kommer p� n�got n�r vi kommer dit.

- Det h�r �r planen. - Bra.

- Du anv�nder din eld f�r att skapa f�rvirring. - Jag kan t�nda eld p� slottet.

Jag kan ocks� hj�lpa till.

St� inte iv�gen f�r mig.

N�r Capricorns m�n f�rs�ker sl�cka elden-

-g�r jag in och befriar Meggie och Resa. - Men vi �r f�rre �n dem.

- Och de har dessa... - Vapen.

D�rf�r kl�r vi ut oss till Svartjackor. Nu g�r vi.

Kom igen, d�.

Detta �r verkligen en vacker liten by.

Men det ska bli trevligt att ha n�got lite st�rre.

Utvidga.

Bredda kungarikets gr�nser.

D�rf�r beh�ver jag Skuggan.

Och jag vill inte att n�gon annan rymmer.

Om du inte sluta skaka, n�lar jag fast dig.

Menar du verkligen att jag ska l�sa ut en hel arm� fr�n den h�r boken?

- Har du en b�ttre id�? - Nej.

Trodde v�l det.

Skynda p�.

G� vidare.

Ja.

Kom igen!

G� vidare.

Fram�t.

F�rs�k inte n�got fuffens, annars ser du aldrig din mor levande igen.

Sn�lla.

Det �r dags att �terf�renas med v�r gamle v�n!

N�, bind dem, d�.

God kv�ll.

Vill du sticka h�rifr�n?

D� �r du tvungen att hj�lpa mig.

Bl�ckhj�rta! Bl�ckhj�rta!

L�s!

L�s orden!

Bl�ckhj�rta!

S�j orden!

Du �r r�tt bra p� det d�r.

Men det betyder inte att vi �r v�nner eller n�got.

L�s den! L�s den!

Bl�ckhj�rta!

L�s!

Jag har det. H�r.

"Capricorn ledde en arm� av h�nsynsl�sa m�n-

-som spred r�dsla i sj�l och hj�rta p� alla som de kom i kontakt med.

- N�rhelst de passerade..." - Resa.

"...st�ngde alla sina d�rrar och g�mde sig tillsammans med sina barn."

"Men alla skurkar lurpassade i Vilseskogen-

-och den mest fruktade och h�nade var mer k�nd som Skuggan."

Skuggan.

"Skapad ur askan fr�n Capricorns offer-

-var Skuggan od�dlig och os�rbar-

-och lika obarmh�rtig som sin herre.

Hans fingrar, likas� hans andetag, bringade sp�r av d�d-

-likt en jakthund som f�tt vittring p� vilt."

"Han framtr�der endast n�r Capricorn kallar p� honom-

-och stiger d� upp fr�n marken. Ett k�nslol�st och rasande odjur.

- Nej, sluta l�sa. Stopp! - "och alltid ot�lig att f�rinta n�sta offer."

Sluta l�sa, Meggie.

Meggie, sluta l�sa!

Vacker.

Fest.

Mamma!

Skuggan!

- Skuggan! Toto! Fin pojke.

Mamma!

Fest.

"Men en stj�rnklar natt, h�rde Skuggan en annan r�st.

R�sten fr�n en flicka, och n�r hon sade hans namn, kom han ih�g."

Ta boken!

"Han mindes alla de, fr�n vars aska han var skapad.

All sm�rta och all sorg.

Skuggan mindes, och han var fast besluten att h�mnas.

H�mnas p� dem vars grymhet var orsaken till all denna olycka."

- F� henne att sluta. - "Skuggan v�nde sig till sin herre-

-och str�ckte ut sina h�nder av aska mot honom."

Det �r inte r�tt! Ta bort det!

Det �r inte fr�n boken. De �r inte de r�tta orden.

Stoppa henne. Kan n�gon stoppa hennes l�sning!

- Stoppa henne! Meggie, se upp!

Mo!

- Ge mig den! F�r jag tillbaka den!

Vilken trevlig h�ndelseutveckling.

Trolltunga, precis lagom till middag!

Nej!

Inte mitt slott!

Attack!

- Ur v�gen!

Resa.

Nej! F�rsvinn!

Vad...! Nej!

Tror ni att dessa motg�ngar kan besegra mig?

G�! F�rinta henne!

- Du m�ste komma f�rbi mig f�rst! - Se upp, Mo!

Forts�tt l�sa!

Vad? L�s vidare!

Jag kan inte! Det finns inget kvar att l�sa.

Skriv, d�.

Kom igen, Meggie!

Du klarar det!

Skuggan v�nde sig bort fr�n de oskyldiga.

Kom igen, Meggie.

"Skuggan v�nde sig bort fr�n de oskyldiga-

-och tillbaka till den onda herren som hade kontrollerat honom under alla dessa �r.

Skuggan str�ckte ut sina h�nder av aska mot honom.

Vid samma �gonblick b�rjade Capricorn spricka och blekna, som sidorna i en gammal bok-

-bli sk�r, och tunn som papper."

Jag f�rbjuder dig!

Pappa!

"Capricorns bl�cksvarta sj�l fylldes med skr�ck-

-n�r han s�g slutet n�rma sig.

Och s� gjorde �ven alla de sj�lar som Skuggan blickade �ver-

-de som hade beg�tt og�rningar i Capricorn namn.

Och de bl�ste bort, likt aska f�r vinden."

Stopp! Hj�lp!

Nej!

"Och det fruktansv�rda monstret uppl�stes och var inte l�ngre mer."

Det �r Meggie. Hon l�ser.

De �r p� v�g tillbaka till sina b�cker. Jag kommer att missa det!

Jag vill inte �terv�nda till min stinkande bok.

"De som hade kallats mot sin vilja, som var i flickans blickf�ng-

-befriades och �terb�rdades fr�n varifr�n de en g�ng kommit."

Mo!

Toto?

Meggie!

Sn�lla, befria mig.

"Och den gamla skaparen fick �ntligen sin �nskan uppfylld-

- och f�rsvinner in i v�rlden han endast hade dr�mt om.

Och slutligen, efter vad som verkade n�stan en livstids �nskning-

-fick den unga flickan till slut sin mest innerliga dr�m uppfylld.

Medan hennes mor, som hon visste hon skulle �terse igen, och den far hon var trogen-

- Meggie. -kom springande f�r att omfamna deras enda..."

�lskling, jag har saknat dig.

Vad h�nde?

Jag missade det.

Jag missade det. De �r alla borta.

Jag kom hit f�r sent f�r att �terv�nda hem.

Han kommer aldrig att l�sa tillbaka mig nu.

Han sa att han skulle f�rs�ka. N�r han f�tt sin hustru tillbaka.

Han g�r det inte. Han skulle aldrig riskera att f�rlora henne igen.

Och jag vill inte tvinga honom.

Sluta, Elinor. Det �r s� dumt att gr�ta �ver lyckliga slut.

Kom hit.

Sotfinger.

Sotfinger?

Kom nu, det �r dags att g�.

- Meggie. Kom nu.

Boken �r borta.

- Vi beh�ver den inte. - Bra. Jag kommer att ha mardr�mmar i veckor.

Kom nu.

�r du okej?

Du t�nkte �ka utan mig?

�h, nej.

- Du �r i b�ttre s�llskap med dem. - Tja, om du ska �terv�nda-

-b�r du nog ta med dig denna.

Du stal den?

Jag l�rde mig av de b�sta. Vi kanske kunde hitta n�gon.

En annan l�sare. N�gon som kan skicka dig tillbaka.

Vad s�gs om den d�r tjejen?

Du gillar henne, eller hur? F�lj med mig, och du kanske aldrig ser henne igen.

Jag stal foto ur Trolltungas ficka.

Tja, om du �nd� ska vara en belastning f�r mig-

-s� kan du g�ra lite nytta.

Vi har en l�ng promenad framf�r oss.

Sotfinger.

Sotfinger!

Jag lovade.

Det �r din tur nu.

Bra.

�r du s�ker p� det h�r? Du vet vad som h�nder i slutet av boken.

Det �r som jag sa till f�rfattaren. Han styr inte �ver mig.

Mitt �de ligger i mina egna h�nder nu.

Lycka till.

Missf�rst� mig inte nu, men kom inte tillbaka, okej?

G�r det.

"Det hade g�tt m�nga �r-

-sedan Sotfinger hade blickat �ver �ngarna och den gamla kvarnen.

Men det var �nnu vackrare �n han mindes.

Fj�rilarna fladdrade �ver gr�set..."

Han har �terv�nt.

Dit han ville vara.

Hur �r det med dig?

Jag kan inte f�lja efter honom.

Eftersom jag beh�ll Gwin, kommer slutet av ber�ttelsen att bli annorlunda.

Han kommer inte att d�.

Du kan bo hos oss.

Det var mammas id�.

Jag �r ledsen, jag borde ha ber�ttat det.

F�rv�nta dig bara inte att jag ska l�sa tillbaka dig.

- Du kan l�ra mig att l�sa? - Ja.

Kanske.

Jag kan l�ra dig Drakens Andetag.

Roxanne!

Roxanne.

Text: Leffe