Original subtitles

Låser du?

–Hallå. –Hej, hej.

Tjena.

–Hallå, hallå. –Hallå, barnen. Sitter ni och myser?

Är det hamburgare och pommes? Jag heter Dani och jobbar som polis.

Jag tänkte visa en sak där ute. Kan ni följa med oss?

Vi tar våra väskor här. Kom. Hjälper du mig?

–Vi lägger bilarna här. Vad heter du? –Sigge.

Kom, Sigge, ska vi se vad din syrra... Kom, så går vi.

Kommer du, så ska jag visa en sak där ute.

–Hallå, det är dags att vakna nu. –Hallå!

Hej. Ska du komma med ut och prata lite med oss?

–Kan du stå själv? –Ja ja, jag kan stå.

–Var...? –De är ute med vår kollega.

/DET KLIRRAR/ Jag hjälper dig.

–Nej. –Jo. Hur mycket har du druckit i dag?

–Inte en droppe. –Du satt ju och sov.

Har ni småbarn? Vet ni hur trött man blir? Jag blundade en halv sekund.

–Vafan, kom igen. –Har du legitimation?

Har mamman ringt? Hon är en jävla sugga.

–Vad heter du? –Där är mina barn ju.

–Vad heter du? –Vad fan håller ni på med?

Polisen tar barn! Snuten tar mina barn!

–Sluta filma. – Vad heter du? –Roger.

–Sluta filma, tack. –Roger vad då? Har du nåt efternamn?

–Du har inget efternamn? –Vad fan håller ni på med?

–Lugna ner dig lite grann. –Lugna dig!

–Ge mig den. –Övervåld! Vad fan håller ni på med?

–Filma det här. Lägg ut det. –Bort härifrån!

På Instagram. Fan, det är inte mitt fel att det här jävla landet...

–Kan du ligga still, sa jag! –Helvete. Jag är fan en bra farsa.

–Jag är fan en bra farsa. –Ja, verkligen.

Släpp mig, då.

–Hej hej. –Hej, gumman.

–Hur har det gått? –Jättebra. Leah är pigg och glad.

–Och väldigt bestämd. –Jo tack, det vet vi.

Det går så bra för henne, så hon kan stanna till vilan i morgon.

–Så ni kan lämna Leah här. –Ja, absolut.

–Känns det bra? –Ja...

Ja, absolut. Men det är... Jag tänkte på en grej på vägen hit.

Hon är extremt infektionskänslig, så att ni tänker på det i personalen–

–att ni är extra noga med handhygienen.

Ja, men det är ni. Ehh...

Ja, så klart. – Skulle det kännas bra att äta lunch på förskolan i morgon?

Vad säger du?

–Okej. –Det blir bra. Toppen.

–Då ses vi i morgon. –Ja. Hej.

Hallå, ja! Välkomna till dagens arbetspass.

Kanske ännu viktigare – dagens affirmation.

–I dag gör vi allting bättre. –Lite samma som förra passet.

Faye är vaken. Jo, men du nådde inte riktigt hela vägen fram i går.

–Jag nådde inte? –Burn!

Det är bra. Då kör vi i gång.

Vi har en sprängning på Vedgatan 03.25 natten till onsdag.

På adressen bor en Yussuf...

...Yussuf Hohla.

Yussuf var inte hemma. Han var på tjänsteresa i Uppsala.

Ej känd sen tidigare, men delar namn med en som förekommer i Ängelholm.

Sen har vi skottlossning på Tärningholmsgatan.

Tre skadade, varav en livshotande. En 17-årig pojke.

Vi har hört de andra två, men ingen information och ingen gripen.

En rymning och två fritagningar från familjehem, Sis- och HVB-hem.

Nu hade jag inte fler röda nålar, men de betyder fler röda individer–

–alltså personer som riskerar att skjuta eller själva bli skjutna.

Vi gör det vi kan, eller hur? Vi stör. Stör, stör, stör–

–så mycket vi hinner och orkar och gärna lite till. Oavbrutet.

I dag är dagen som vi gör allting bättre. Som i går och som i morgon.

Är det här pedagogiskt eller bara rörigt? Feedback?

–Pedagogiskt. –Varför?

Varför? Du vet, det påminner oss liksom om var vi befinner oss.

–Exakt, Dani. –Helt klart pedagogiskt.

Det här påminner oss om var vi är precis just nu.

Och man kan ju känna att det är nattsvart.

Hej, nu tar vi det lite lugnt.

–Är hon skyddad? –Ja. Hon spottas.

–Aj! Släpp mig! –Om du är lugn, är jag lugn.

Akta huvudet nu.

Strålande, tack. Ha det gott.

–Spelar ni fotboll? –Nej, det är mer kampsport.

–Vilken kampsport? –Just nu, taekwondo.

–Jag kollar UFC. –Ja, så klart du gör.

–Du får cykla på vägen. –Och vi har högertrafik.

–Det är ju inte en människa här. –Du cyklar på vägen med ditt fordon.

Du har inga lampor heller. Reflex hjälper, men...

Här ser vi en av många satsningar för en trygg och narkotikafri Malmöskola.

För att få bort knarkhandeln rekommenderar vi att ta ner buskar.

–Kan du sluta? –Jag gör bara mitt jobb.

Nu syns man mycket bättre från gatan, det gillar inte ljusskygga individer.

Sen tipsar vi också om lampor med rörelsedetektorer–

–så nu blir det väldigt ljust så fort nån passerar.

På eget initiativ har vi också...

/HÖGTALARE/ Nosen, eller mulen, får en stor, bred, rak överläpp.

En liten trekantig kal fläck längst fram på nosen, som för övrigt är...

Störande ljud som jag styr från min telefon–

–som är rörelsekänslig efter skoltid.

Det är ett effektivt sätt att bli av med ungdomsgäng–

–som samlas där de inte ska.

Elever inom projektet gör en film om att vara ung i Malmö i dag.

Marika Strand-Aho, rektor på skolan som är del av Trygga Malmöskolan–

–ett initiativ där du är ordförande, Lars Lindén. Vad innebär det här?

En trygg, narkotikafri Malmöskola för framtiden är vår största satsning–

–mot kriminalitet, mot narkotika och mot våld–

–men för den uppväxande generationens rätt till en trygg uppväxt–

–som leder till en tryggad framtid, för dem och för hela vår region.

Och med Trygga Malmöskolan har vi fått ett kraftfullt verktyg–

–för att stoppa våldsspiralen som plågat Sverige alltför lång tid.

Med gemensamma krafter kan vi ge, SKA vi ge Malmös unga en trygg...

–"SKA vi ge"... –Ja, det är bra, Jesse.

Vuxna ska finnas överallt, alla tider på dygnet.

Det ska vara bra vuxna, förebilder, framgångssagor.

Det ska finnas läxläsningshjälp, fotbollsträning och handboll.

Vi har samarbete med bondgårdar och ridhus.

Vi har en ateljé, teater, programmeringskurser.

De där ungdomsgårdarna som vi alla har saknat, nu finns de.

Varför jiddrar ni? De vill gunga, de gillar att gunga. Får de inte det?

Jo, men kom igen nu. Ni skrämmer ju bort andra som vill vara här.

–Och den är till för alla. –Hur skrämmer vi? Berätta.

Stick härifrån. Kom igen.

Ni behöver inte vara just här. Ni kan hänga nån annanstans.

Berätta hur det är. Ni tror att vi säljer droger.

–Kolla, inget knark här. –Vi låter dem vara.

Inget brunt, inget grönt. Eller jo... Tuggummipaket, mint. Vill du ha det?

–Du behöver det. –Stick härifrån nu.

–Lite respekt. –Stick härifrån nu!

–Bort nu. Lyssna på kollegan. –Vad är det som är så roligt?

–Bort nu, kom igen. –Jävla pajas.

Ja, kul. Skitkul.

Bla, bla, bla.

–Det var väl lite väl? –Vad då? Det var ju han som var...

–Mange, kommer du? –Ja.

Ner faller regnet, spolar spindeln bort

Upp stiger solen, torkar bort allt regn

Imse Vimse spindel klättar upp igen

klättrar upp igen

Ska vi ta den igen? Imse Vimse spindel

–Vad kollar han på? –Vad?

–Pappa! –Pappa.

–Pappa! –Pappa.

Pappa!

–Du... –Mm?

Vi ska inte skjuta upp hela inskolningen bara?

–Vad då? –Jag vet inte...

–Hon blir aldrig frisk ju. –Det gick ju bra i dag. Vi får se.

Jo, men...

Jag tänkte att då kan vi jobba olika skift och så.

–Att det kan ändå... –Då träffar vi ju aldrig varann.

–Nej, jag vet. –Det måste vi ju få göra.

–Det skulle underlätta, logistiskt. –Vi testar.

Vi testar nu, Magnus.

Ja, okej.

Ho-ho, ho-ho.

Ho-ho, ho-ho.

/DE NOJSAR/

Hörni, alla stannar! Killar, stanna!

–Stanna, så pratar vi. Ja, skitkul. –Håll käften!

Kan du komma hit! Vad är det med dig?

Kom hit, sa jag. Kan du stå still!

Stå still. Stå still, sa jag!

Lyft där, så lyfter vi. Gå runt.

Vad håller du på med? Vad håller du på med, sa jag?! Kan du inte prata?

–Inga kommentarer. –Inga kommentarer? Okej.

Då gör vi så här. Har du nåt på dig jag inte vill hitta? Vapen, droger?

–Svara honom! –Har du tappat talförmågan?

Inga vapen, inget jag kan sticka mig på?

Skaffa dig ett riktigt jobb!

Ey man, låt han vara. Vad fuck gör ni? Jävla grisar.

Vad fan är detta?

Nu blir jag jävligt besviken på dig.

Vad ska du hålla på så här för? Jävla skitunge. Kom, så går vi.

Känns det bra nu? Känns det bra nu, sa jag!

Skit i det, då.

Helvete.

Malmös elever ska ha hundra procent fokus på undervisning–

–utvecklande och inspirerande fritidsintressen.

Vi ska minimera riskerna för drogköp eller rekrytering av gängkriminella.

Russin, nötter, tvättlappar, C-vitamin.

Tack.

–Ska jag ställa dem här? –Tack, tack.

–Får jag ge dig en kram? –Ja, självklart.

–Kyrkan kan också hjälpa dig. –Jag brukar vara där.

Fan, jag älskar dig, Sara. – Eller hur, Faye. Visst älskar man Sara?

–Jag älskar dig, Sara. –Det var några bananer.

Gamla människor. Jobbat hela livet, sen får de bo under nån jävla buske.

Va? Trygga Malmöskolan.

–Vet ni vad den kostar? –En och en halv miljard.

En och en halv miljard.

Nog för att det vi gör behövs–

–men vet ni hur många bananer man kunnat köpa?

Statens kaka delas inte alltid som den ska.

65-1400 från 6-0, kom.

65-1400 lyssnar. Sofielundsgatan, kom.

Lägenhetsundersökning. Kvinna född -36 som ingen hört av på två veckor.

–Dotter boendes i Spanien har ringt. –Vi tar det, kom.

–Tack ska du ha. –Tack själv.

Vad är det ens i den där?

Proteinpulver, collagen, kreatin, kvarg, blåbär, spirulina.

–Lite gott och blandat. –Mums.

–Har du inga syror i? –Det tog jag i morgondrinken.

Kanske inte gott i munnen, men gott för kroppen. Känn här.

–Nej, det är bra, tack. –Bra. Du håller måttet.

Jag hänger i räckhäng 30 sekunder med 20-kilosvikter.

–Nu blev du impad. –Ja.

Eller vad då? Kanske avis.

Nej, alltså jag tränar.

Jag gör det. Jag hinner träna fortfarande.

–Jag tränade i... –När var det?

–I tisdags. –Tisdags.

Men faktiskt, det smakar inte kaka direkt, men jag tar en för laget.

–Tack för det. –För din lilla Leah, Mange.

Vi kan väl inte alla bli softisar? Då skulle världen bara...

Hon har faktiskt en poäng.

Du vet att insatsstyrkan söker folk–

–med hjärna och empati och inte så mycket testosteron?

–Ååh! –Du blev sur!

–Nej, det blev jag inte. –Jo, det blev du.

–Jo, du blev sur. –Sluta.

Det är bara inte så lätt att vara glad när hela stan har tappat det.

/LEAH GRÅTER/ Sara!

–Oj, oj, oj. –Så.

–Så, så, så. –Såja.

–40,9. –Gumman, kom.

Oj, hon kräks.

Såja, gumman.

Jag ringer 1177.

Nej, Magnus, det är ingen fara. Vi fixar det här själva.

Bara andas lite nu.

Hon är liten och har feber. Det är helt, helt, helt normalt.

Ja, älskling. Såja. Mm, jag vet.

Hon får sova i blöjan.

–Kan du öppna fönstret? –Ja, ja.

–Är det mycket kvar? –Ja, lite.

Hon får ligga med oss, va? – Kom, gumman.

Så.

Gode Gud...

...du som känner smärta, hjälp oss nu.

Helvete! Sara, kan du komma? Hon spyr igen.

–Jag visste att hon skulle bli sjuk. –Amen.

Här är en sån jävla massa bråte. Kan ni inte flytta på skorna?

–Aj som fan. –Förlåt.

Hej, Sara.

–Ska jag ta jackan? –Ja, ta den.

Sara, såg du Hemnet-annonsen som mor skickade?

–Huset precis bredvid er? –Låt inte så jävla sur över det.

–Ja, jag anmälde oss till visningen. –Det är ett bottenbra hus.

Det är fjärrvärme och extra allt. Hur bra som helst.

Det finns lite risk att hon smittar, men tempen är 37,8 i alla fall.

Du, kära tös, Malmö behöver sina poliser.

Vi hjälper dig så gärna.

–Sara, var är den tunna overallen? –Den borde vara där nånstans.

Hon har fått en ny inhaleringsmedicin – Pulmicort heter den.

–BVC tror hon har förkylningsastma. –De tror så mycket.

Barn ska ha 6–8 infektioner om året. – Men Sara, vet du var overallen är?

–Det har hon haft på två månader. –Det är inget fel. Sluta gnäll nu.

–Hej! –Vad gör du här?

–Vem var det som kom nu? –Hon ska hjälpa till.

–Vem kom nu? –Är det fasters gosegryn?

–Tack så mycket igen. –Ingen fara.

–Vi vet inte vad vi gjort utan er. –Här är den! Jag hittade overallen.

Ska jag få säga hej då?

Hej då, gumman. Hej då, Leah. Jag kommer snart. Puss, puss.

Magnus, vilken dag var den där visningen på huset?

–Det vet jag inte. –Ta reda på det, då!

–Det kommer att gå bra. –Har jag sagt nåt, eller?

–Dina föräldrar är där. –Yippee ki-yay...

–Vad? –Ingenting.

Passa! Passa, Mange!

Jaa! Så snyggt!

12–3, losers!

–Tagga ner, det är synd om dem. –Nä, nu kör vi. Kom igen.

Höga hopp! Ja, vad roligt!

Du behöver inte gå på visningen.

–Tänk på det. Det vore praktiskt. –Nu kör vi igen.

–Vad fan går du på? –Endorfiner!

Vi har ont om personal, så jag är tacksam för alla som tar gnetpassen.

Det gäller även eget turlag. Vi behöver hjälpas åt.

Det är mycket som händer samtidigt.

Och räcker inte mina böner, så kanske Brås trygghetsrapport motiverar er.

Det kommer inte som nån överraskning att våra medborgare känner stor oro–

–för att utsättas för brott. Hela 55 procent...

Det är 55 procent av befolkningen 16–84 år som i stor utsträckning–

–känner sig oroliga över brottsligheten i samhället 2024.

Det är rejält mycket högre än 2023.

Bland män är andelen högst i åldrarna 55–64. Det är hela 63 procent.

Gruppen där det ökat allra mest är faktiskt män 39–54 år.

Hallå, hej. Jag tänkte bara kolla hur det går.

Ja, vad bra.

Har ni tagit tempen? Ja, det är jättebra.

Ja, vad härligt. Vällingen då, fick ni i henne den?

Ja.

Är...

Mari, är hon kvar?

Ja, hon älskar verkligen sin faster.

–Vad ska du bli när du blir stor, då? –Polis!

–Jamen, det låter bra. –Elon Musk!

–Elon Musk? –Jag tar en bild här.

–Åh, vilken fin bild. Tack. –Vill du ta en till mig också?

Kolla, här sitter tjuvarna. Ska ni sätta er och vara tjuvar?

Och så är du polisen. Har du koll på dina tjuvar där bak?

Men hur kommer tjuvarna in i bilen?

–Den är trög... Ja, där blir bra. –Tusen tack.

De sköt igen utanför mitt hus.

Det var blod där sen.

Ja, det var ju inte bra.

–Herregud... –Aah! Aah!

Är det pappa polis som är ute och kör?

Jag har en viktig fråga som jag måste få svar på: Hur snabbt går den där?

Nu får du byta repertoar. Du kan inte fråga hur många gånger som helst.

–Jag får ju aldrig nåt svar. –Jag frågar. – Hur snabbt går den?

Den går...tillräckligt snabbt, det gör den.

Tillräckligt för att jaga i fatt en kokainsläde som bränner genom stan?

–Jo. –Du ser.

–Går det fortfarande bra med den nya? –Josefin? Ja, absolut.

Ja, ja. Hon är lite egen, får man väl ändå säga.

Men hon har bra energi – och mycket, vilket man kan vara lite avis på.

–För hon har inga småbarn. –Det är fan sant. Inga småbarn.

Jag gillar ändå Josefin.

Ja...jo...

Hon är så positiv. Hon säger: "Kom igen, gänget, det här fixar ni."

Det är den inställningen jag tycker att vi behöver.

Vete fan om jag vågat söka till insatsstyrkan utan henne.

Hon var så här: "Det fixar du, Dani. Tro på dig själv."

Då blir det enklare. Fattar ni?

Ja, det är bra. Jamen, härligt ju.

Ja ja, sen är ju du bäst. Hon är här, du är där. Det finns ingen som Jesse.

Akta så att han inte ramlar nu.

–65-1220 från 6-0, kom. –1220 lyssnar. Hertha Odemanskolan.

Nån ringde om en naken man som kröp in i en återvinningslåda.

Okej, så kan vi inte ha det. Vi tar det, kom.

–Vi måste dra. –Ja.

Hallå?

Nej, det är grönt.

6-0 från 1220. Ingen här på Kristianstadsgatan, kom.

–Tack för återkoppling. Klart, slut. –Då drar vi och käkar. Najs.

Hallå!

–Hallå? –Hallå, ja.

–Är det nån här inne? –Kanske det.

–Vad gör du där inne? –Ingenting.

–Hur har du tagit dig in här? –Skit i det!

–Då skiter vi i hur du ska ta dig ut. –Snutjävel!

Polisgris! Snutjävel! Släpp ut mig nu.

–Jag hämtar bultsaxen. –Jag skämtar inte.

Jag hör på radion att vi måste sätta oss i bilarna.

–Okej, ha det bra! Hej då! –Jag älskar polisen.

–Jaha, gör du det? –Jaa!

Jag älskar polisen, jag sjunger det.

Här är polisen som mitt i gatan står

–Tutelitut tut –Okej.

Nu tror jag att du har glömt nåt, Molly.

Nästa lektion har vi stalltjänst. Du får hämta mig tidigare från skolan.

–Kommer du ihåg det? –Ja.

–Fick du med laddsladden från mamma? –Vilken sladd?

–Men Alice. –Jag fick den.

–Vad blir det för mat? –Spagetti och köttfärssås.

–Hallå? –Vegetarisk, ja.

–Jag behöver dra om 30 minuter. –Tur att maten redan är klar, då.

Hej, Doris.

Gick det bra att plugga till NO:n i helgen?

Nej.

Men du, jag hjälper dig sen. Vi gör det tillsammans.

–Men herregud. –Jag är snart klar.

Sista... Så.

Är du säker? Tack.

Så. Kanske vi äntligen ska få dra och käka nåt.

65-1220 från 6-0. Avliden person, Hotell Klaffbron.

–Personal har ringt, kom. –1220, vi tar det. Kom.

Tack.

–Hej. –Hej. Död sen länge.

–Likstel, har legat några timmar. –Tack ska ni ha.

–Hej. –Tack, tack.

Alltså, det här har hänt förut flera gånger.

Varför väljer man att ta livet av sig här?

Förstår de inte vad det gör med vår personal? Ser de bara sig själva?

Tabletter.

–Säg till när vi kan börja städa. –Ja, så klart.

"Problemen ska vara åtgärdade nu"–

–"så de små barnen kan få tillgång till parken utan att vara rädda."

–Vill du höra #MFFimitthjärta? –Ja, gärna.

"Stök? Det har varit knivslagsmål och öppen knarkförsäljning."

"Det är inte stök, det är fängelsestraff."

"Tänk att polisen fortfarande sover."

Jag förstår inte hur de orkar.

–Josefin eller de som skriver? –Ja du, det kan du välja själv.

Okej, här kommer Konrads kalas. "Folk röker gräs utanför mitt hus."

"Jag kan inte ha fönstret öppet utan att bli hög."

"Jag har ringt 114 14. Det var två timmars väntetid. #knarktwitter"

/TELEFONSIGNAL/ Hallå.

Ja. Han var där med sin bror, så jag vet inte.

Från 6-0. Samtal om en man–

–som förföljs av 3–4 personer med ett pistolliknande föremål.

Sågs springande bakom Båghallarna. Har vi patruller för det? Kom.

6-0 från 1320. Vi tar det, kom.

En man med ett vapenliknande föremål vid parkeringshuset Elina.

Eventuellt har man även hört en smäll, men inga uppgifter om skadad.

Ett antal män jagade eventuellt mannen.

Yttre leder insatsen. Kvittens 65-1320, kom.

65-1320, vi är nån minut ifrån.

Ja...

Mannen är svartklädd och har ett pistolliknande föremål i handen.

Han förföljdes av en grupp med till- hyggen. Sågs senast på Föraregatan.

–Jag drar ur. –Ja.

Hejsan, jag heter Dani. Det här är Magnus, min kollega, från polisen.

–Är det du som är Tova Jonsson? –Ja.

Vi skulle vilja prata lite. Vi har något allvarligt att berätta.

Säg.

Vi måste tyvärr meddela att din man Niklas dog tidigare i dag.

Är det okej att vi kommer in och pratar lite mer i lugn och ro? Kom.

1320, vi anländer till platsen nu.

Ska vi köra in från norra sidan först?

Där är parkeringshuset.

En del säger att det bara är hot.

Ett rop på hjälp.

Jag har förstått att det skulle hända.

Fast jag trodde nog att han skulle vänta tills vi blev gamla.

Önsketänkande.

Det blev så svart ibland.

Allt bara rann rakt in.

Han kände sig så misslyckad.

Fast ingenting han oroade sig för var egentligen hans fel.

Det blev för mycket.

1320, uppfattat.

Där. Där, där, där.

1320, vi har visuellt. Fortsätter till fots, kom.

6-0, uppfattat. Klart, slut.

Han kunde bli sängliggande i flera dar.

Och jag sa: "Men titta inte på det där, då. Blunda."

/NOTISSIGNAL/

–Nu skjuter de igen. –Tova, du...

Finns det nån vi kan ringa åt dig så att du slipper vara ensam.

–Det kan vara skönt att ha nån. –Känner inte ni...

Blir inte ni frustrerade över att ingenting ni gör har nån betydelse?

Tova, ska vi inte ringa nån du kan ha med dig till sjukhuset?

Mamma!

Hej, gubben. Har du vaknat? Kom till mamma.

–Vad säger de? –Letar fortfarande.

–Vapen är inblandat, fler har ringt. –Fuck.

–Dani... –Ta det lugnt bara.

Ta det bara lugnt, det löser sig. Andas.

–Jag kunde inte sova. –Hallå, killen.

–Han vaknade. –Ingen fara.

Har du poliströja på dig? Ska du bli polis när du blir stor? Så gullig.

/BULLER/

Stanna! /SPRINGANDE STEG/

6-0. Någon av de efterföljande bär på en svart låda–

–med något som kan vara sladdar.

Fler bilar är på väg. Vi ber alla om att respektera radiodisciplinen.

Stanna, din fucking jävel! Stanna!

Stanna, din lilla fitta!

Polis! Släpp vapnet!

–Släpp vapnet! –Släpp vapnet nu!

–Släpp vapnet! Släpp vapnet! –Släpp vapnet, annars skjuter jag!

-Släpp vapnet! -Släpp vapnet, annars skjuter jag!

/SKOTT/

–Förlåt, det är inte på riktigt! –Lägg dig ner!

–Ner på mage! Kryp mot min röst! –Du ligger kvar!

Kryp mot min röst! Händerna på ryggen!

–Korsa ben och händer! –Förlåt, det är inte på riktigt.

–Ligg kvar. –Det var inte meningen.

–Ligg kvar. –Vänta, vänta!

–Polisen! Stanna! –Snälla, snälla...

–Stanna där ni är! –Det är film. Snälla.

Visa händerna! Lägg er ner!

Det är inte på riktigt. Snälla.

Det är bara till skolan. Snälla.

6-0, vi avslutar insatsen.

Det visar sig vara filminspelning och vapnen är attrapper.

6-0, kopplar ner insats 53. Klart, slut.

/KNACKNING/ –Va? –Du, ungen vill sitta lite i bilen.

–Är det lugnt? –Ja, så klart.

Wow, kolla på dig. Få se hur du kör bilen, då.

Hur skulle vi kunna se skillnad på denna? Det är mörkt, det är bråttom.

Förklara det. Du har haft sån jävla tur nu.

–Det var ett skolprojekt. –Vi vet.

Vi vill att ni ska tänka själva. Det här hade kunnat gå så himla illa.

Jag förstår att ni är arga, men vi fick ingen information från skolan.

Det borde vara deras uppgift att söka tillstånd.

–Vi kommer att ta det med rektorn. –Hon verkar inte bry sig alls.

–Vad händer med Trygga Malmö? –Vi kommer att prata med henne.

Nu får ni åka hem. Ta hand om varann och var glada att det ändå gick bra.

Ursäkta...

Förlåt, men kan vi använda det klippet till vår film?

–Nej, absolut inte. –Men snälla...

–Nej! Nej. –Okej. Tack ändå.

Tack och hej.

–Är det bra? –Mm, ja.

–Vad är det? –Har du sett det här?

–För i helvete... Vilken kanal? –Det ligger typ överallt.

Där är Sara.

–Du, det är grönt nu. –Är det inte...

/KOLLISION/ Oj, jävlar!

–Kukhuvud, vad fan...! –Jävlar, min nacke.

Det var verkligen grönt. Det är ju mitt fel självklart, men mina...

–Bilen, är den din? –Ja.

Eller...ja.

Hur så?

Är du inte säker? Den står skriven på dig nämligen.

–Det vet du om, va? –Ja. Ja.

–Har du tagit nåt i dag? –En...

–En Xanor Depot, köpt på apotek. –Jag måste få se ett recept.

Hon körde in i oss, men vi är ganska säkra på att hon är påverkad.

–Varför är ni så många? –Rutin när en polis varit i en krock.

Hej, Josefin heter jag. Yttre befäl. Kan du berätta vad som hände här?

Det var ingen krock, jag snuddade knappt. Det syns ju inte ens.

Min kollega säger att du tagit ett narkotikaklassat läkemedel.

–Mer än rekommenderad dos? –Nej!

Du behöver inte hetsa upp dig.

Okej, min läkare har sagt att jag får köra bil, så att...

Det är okej, men inte om du är så påverkad att du kör in i nån annan.

Jag har ångest, jag är ingen knarkare!

–Nej. Du kommer att få åka med oss. –Kom ut ur bilen.

–Mina kollegor parkerar din bil. –Seriöst?

Kom ut ur bilen. Händerna på bilen, tack.

–Alltså, helt Kafka. –Händerna på bilen.

Gör bara som jag säger. Har du nåt vasst på dig?

–Är du pigg, eller? –Det var ju hon som körde in i mig.

Jag fattar.

–Har du nåt vasst på dig? –Nej, jag har inget vasst.

/KÖRSÅNG/

Det är frestande att beundra dem som lägger ut–

–de mest imponerande bilderna på Instagram och så.

Ni vet, de lyckliga, framgångsrika, de friska.

Men vad säger Jesus egentligen?

Jo, han säger: Ha inte för höga tankar om er själva.

Tänk i stället som ni SKA tänka.

I Guds rike är den minste störst, och den siste kommer först.

Men nu har Mari bett om att få säga några ord.

Jag brukar inte ha svårt för att snacka–

–men den här gången vill jag att det ska bli rätt.

Det betyder så jävla...

Förlåt. Det betyder så himla mycket för mig att jag får vara här.

När man är knarkare liksom, alltså när man är i aktivt missbruk–

–då...får man inte vara med nånstans.

Man hör inte hemma nånstans.

Och det är det som är så svårt när man blir ren.

Man har inget annat än den man var och dem man var med.

För man har liksom stängt alla jävla dörrar och pajat alla relationer.

Och ni har varit så jävla schysta mot mig.

Ja... Jag har fått vara med här, och ni har litat på mig.

Det kanske inte betyder så mycket för er, men för mig betyder det allt.

Så tack för det. Tack för det.

Tack, Gud, för att jag fick lägga mitt liv i dina händer.

Och för att du gav mig någotsånär hyfsad sångröst.

Tack, Mari, för att du vågar dela. Tack för förtroendet.

Vänta, det var en sak till. Ursäkta, det är viktigt. Eller...viktigast.

Sara, min svägerska...

Alltså, utan dig, då hade...

Skit samma, vi pratar inte om det.

Men tack så jättemycket, Sara. Tack för allting, verkligen. Tack.

Ingenting hade varit så här bra om det inte vore för dig.

Tack.

/IHÄRDIG BILTUTA/

Hallå. Du, ta och lugna ner dig lite grann.

Ja, jag fattar.

/TUTANDET FORTSÄTTER/

Ta det lugnt.

Lugna dig, Mange.

–Fuck, vad het hon var. –Det var mycket längre kö.

–Dumt att parkera där. – Sluta tuta! –Det skulle ta två sekunder.

–Det kommer att kosta dig... –Jag ska i väg nu ju. Jag är färdig.

–Nej, nej, vänta lite nu. –Det skulle seriöst ta två sekunder.

–Det var kö. /TUTANDET FORTSÄTTER/ –Kan du sluta tuta?!

Hallå, snälla, var lite schyst.

–Jag brukar aldrig stå så här. –Jag fattar, men det funkar inte.

–Sitter du och tänker på bruden? –Låt honom vara. Han är nykär.

–Aah. –Vad fan är det med dig?

–Med nacken? –Det är lugnt.

–Du kan ju knappt röra dig. –Det är lugnt.

–Jag har en riktigt bra naprapat. –Sluta. Det går över av sig självt.

Okej.

Bara sjukt störigt, jag kunde inte träna i går.

Samtliga lediga bilar från 6-0. En explosion på Hertha Odemanskolan.

Flertal personskador, oklart skade- läge. Ambulans och brandkår på väg.

Ärendet hanteras på insats 53. Samtliga resurser anmäler sig.

6-0 kopplar ner Poma. Klart, slut.

–Mitt barn är där inne! –Vi får inte släppa förbi nån.

–Jag förstår att du är orolig. –Ni berättar ju ingenting!

–Säg vem som åkte med ambulansen. –Jag vet inte mer än det jag säger.

–Vad säger de? –Åtminstone fyra skadade.

Flera barn. Det är ett par som blir förhörda nu.

De flesta andra är där inne.

Vaktmästaren som hittade bomben är på väg till iva.

–Har du barn själv? –Ja, men du får backa. Sluta flaxa.

Jag är lugn! Har du barn själv, så förstår du hur orolig jag är.

–Ja, men det här är en brottsplats. –Lyssna på mig, då!

Hon är sju år och hatar skolan. Hon ville inte hit, jag tvingade henne.

Förstår du? Jag tvingade henne hit. – Hon förstår inte mig.

–Lugna ner dig. –Jag behöver komma in!

–Lugna ner dig. –Vänta.

Jag behöver komma in. Mitt barn är där inne och hon lyssnar inte på mig.

Så. Ja, såja.

Såja. Ingen fara.

Jag fattar att du är orolig.

Du ska få berätta allting.

Han försökte ta upp nånting utanför B-ingången.

–Nej, sluta. –Stå inte och filma henne!

Ner med telefonen, visa lite respekt.

Min kollega tar hand om det. Nu tar vi oss in.

Det här är en skola. Ungarna lägger väskor var som helst, skor, kläder...

Egentligen var det inget anmärkningsvärt.

/STÖRANDE LJUD I HÖGTALAREN/ Nej, för helvete, stäng av den där!

Stäng av! Hallå, stäng av. Åh, nej, helvete...

Vet du vad? Vi tar hand om det.

Jag tror att dagens affirmation får bli: Ge aldrig upp!

Efter gårdagens detonation har det nu bekräftats att vaktmästaren avlidit–

–och för ett barn är läget kritiskt.

Polisledningen inleder en särskild händelse. Jag återkommer om den.

Vi har också en lastbil som har vält på riksväg 11, med farligt gods.

Det blir en hel del stök med det.

Ska vi prata i telefon? – Hallå? Ja, hon är precis här bredvid.

Det var till dig. – Hon är upptagen med en hund.

Hallå! Hallå, hallå!

Hallå, hallå!

Nämen, hej du.

/MEDDELANDESIGNAL/ Kolla den här, då.

Eller hur?

–Så konstigt hade det väl inte varit? –Jo.

Kolla trädgården. Stor trädgård ju.

–Inga fästingar. –Det finns väl fästingar i Umeå.

Ja, fast de har inte TBE. Det är sant, jag kollade precis.

–Mm... –Varför bara tänka Malmö liksom?

Egentligen.

–Eller? –Nämen...

...har du tänt lampan?

Titta, ja.

Ja, titta. Hon vakar över dig när du sover.

Ja, titta.

Titta.

Textning: Ulrika Jansson Båving Svensk Medietext för SVT