Original subtitles

Tidigare i Shogun.

Vi är här, i Portugals hemliga rike.

- Våra order gäller. - Hur då?

- Lever min besättning? - Snälla!

En har avrättats. Resten är härskare Yabushiges fångar.

Härskarinna Ochibas syster, min svärdotter, ska föda barn.

Har härskarinna Ochiba tagits som gisslan för att garantera din säkerhet?

Mor!

Du väljer fel bundsförvant.

Nu förblir vi deras gisslan.

Jag har redan fått ett annat erbjudande.

Regent...?

Ditt formella svar, tack.

Jag bugar inför dig.

Jag överlämnar mig till härskare Ishido.

- Han har kapitulerat. - Skåda den store krigsherren

som lurade sina egna lojala vasaller till en stilla kvävning.

Ni är alla döda.

Han slog huvudet i stenen.

Det var inte den död jag hade tänkt mig.

Vi måste dokumentera det.

Jag säger lägre än att kokas men högre än att ätas av hundar.

Saeki-samas armé ska slå läger vid utkanten av Edo

och vänta medan Toranaga-sama sörjer sin son.

Hur länge då?

Som brukligt, 49 dagar.

Och sen?

Då för de oss till Osaka.

Min härskare...

Jag beklagar sorgen.

Min härskare bad mig att ge dig dessa när vi anländer till staden.

Det avslutar din tjänstgöring.

När vi överlämnar oss till Rådet behöver du inte följa med

eftersom du inte längre står vid vår sida oavsett.

Fuji-sama tar hand om ägorna tills du återvänder.

Men jag vet inte vad min härskares efterträdare gör med dig.

Vilken bra strategi.

Nagakado-sama dog i alla fall i strid.

Dina män är här.

Din besättning. Du måste se fram emot att återförenas.

Och vad sker med min översättare?

Mariko-sama, res inte till Osaka.

Min lojalitet förbjuder mig från allt annat.

BASERAD PÅ EN ROMAN AV JAMES CLAVELL

SHOGUN

KAPITEL ÅTTA: THE ABYSS OF LIFE

Han har kapitulerat.

Ditt trick funkade perfekt.

En stor Minowara möter döden i en blygsam fiskeby...

Vem hade kunnat ana det?

Han sörjer fortfarande.

Tills hans huvud undergivet pressas mot marken

är vi inte fria från hans hot.

För att stärka vår allians borde vi kanske offentliggöra våra planer.

Det finns ingen ovisshet vad gäller vår pakt.

På den tiden när jag tjänade Taikō

var jag fascinerad av dig. Hans favoritgemål.

Oförliknelig i styrka, charm och mod.

Om du såg dessa saker var det bara vår härskares spegelbild.

Jag vördade vår härskare,

men låt oss sluta låtsas att han var en god man.

Vi överlevde inte bara vår tid, vi skapade oss en plats här.

Jag föreslår att vi stärker vårt band genom att gifta oss.

Vad säger du?

Fundera på saken.

Vad kan man säga om härskare Nagakado...

Han var angelägen om att vara till lags.

Full av långa historier som inte ledde nånstans.

En gång ramlade han ner från ett träd och bröt armen.

Han sa ingenting på flera dagar för att verka modig.

Han var verkligen tapper.

Men samtidigt så var han våghalsig.

Så förargligt.

Med förlov...

Det är svårt att förstå att härskare Nagakado inte är här med oss.

Han skulle ha uppskattat...

...våra hedersbetygelser.

Men det är han inte.

Eftersom vår härskare har valt att kapitulera

och skära upp magen inför den där ormen Ishido.

Härskare Nagakado kunde inte acceptera detta.

Han må ha varit våghalsig,

men hans liv...

...var tillägnat en enda sak.

Hans härskares namn.

Härskare Toranaga.

Han uteblir från sin egen sons begravning...

Härskare Toranaga blev visst väldigt sjuk efter resan.

Så du har inte heller sett honom?

Min brorsons tal i går kväll...

Han är bara en pojke, men han har rätt om så mycket.

Titta hur hans Edo-generaler bär sina rustningar som protest.

Det är de som inte har gett upp.

Varför inte marschera till Osaka med vapen och kanoner?

Endast du reser till Osaka.

Som ett villkor för vår kapitulation

begär Ishido att du återvänder med vapnen och kanonerna till Osaka.

Hennes farfar måste vara så stolt.

Jag hoppas det.

Sitt nya barnbarn...

Har inte härskare Toranaga träffat henne än?

Jag har hört att han har varit sjuk sen han kom tillbaka.

Har du hört från din syster i Osaka?

Bara via brev.

Hon försäkrar mig om att när Toranaga har kapitulerat

så får min familj leva.

Utöver det, ingenting.

Du vet hur härskarinna Ochiba kan vara.

Var och en står ut på sitt eget sätt.

Att gömma sig är hennes.

Härskare Buntaro.

Välkommen tillbaka till Edo.

Det är skönt att vara hemma, härskarinna Rin.

Härskare Toranaga ber om ditt sällskap i eftermiddag.

Jag förstår.

Jag går nu.

Stanna kvar.

Jag vill inte störa.

Det är tuffa tider, detta med Osaka.

Jag vill dricka te med min hustru. Vad säger du?

Jag tackar ja.

Men vi gav dig ved i går.

Jag förstår, men jag behöver inte ved.

Jag är ute efter...

Min vän ber om mer ved.

Ursäkta barbarens oförskämdhet.

Tack för ditt vänliga försök att översätta, fader.

Men du har fel.

Jag vill ha träkol, den värmer bättre.

Jag är imponerad.

Du har lyckats klara dig här.

Tack, fader.

Lotus i kväll, tack.

Fast det finns visst fan katoliker överallt.

Precis som kackerlackor.

Jag kom inte till Edo på grund av dig.

Jag har ett viktigt möte med Toranaga-sama.

Det är märkligt att du bor här ute.

En hatamoto bor normalt i sin härskares slott.

Vad är dina planer nu när han har släppt dig fri?

Jag ska återförenas med min besättning. Gå ombord mitt fartyg igen.

Och sen besöka det svarta skeppet som jag har hört så mycket om.

Kommer du att ha på dig de kläderna när du träffar dina män?

Ja.

Ja, det tänker jag.

Tack, fader.

Härskarinna Maria.

Jag är så glad att ni är i säkerhet.

Om bara omständigheterna var bättre...

- Hur går det för er härskare? - Jag har inte sett honom sen vi återvände.

Ni har hört att härskare Ishido har fått Rådet med sig.

Så klart vet vi det.

Vårt avtal från det svarta skeppet...

Vår kyrka gjorde sitt bästa,

men härskare Kiyama och Ohno

kunde inte övertalas att gå över till er sida.

Saker mina spioner redan har rapporterat...

Kom du verkligen så här långt för att berätta det?

Mariko.

Från och med nu översätter du för denna präst

eftersom kyrkan inte är vår bundsförvant

och heller inte pålitlig nog att tala vårt språk.

Min härskare, med förlov...

Kyrkan skickade inte hit mig på detta uppdrag.

Jag är här på egen hand.

Tsuji säger att han inte är här enligt kyrkans order.

Jag vet att det är svåra tider, och många i Edo har tappat hoppet.

Men inte jag.

Ochiba no kata har manipulerat Ishido på grund av sitt hat mot er,

och jag förstår inte hennes vrede.

Trots att Ochiba inte har anledning att vara er fiende

kontrollerar hon Ishido.

Jag kan inte ändra det faktum att hon hatar mig.

Till skillnad från Ishido så älskar ni arvingen. En allians med hans mor

betyder att arvingen kan vända sig mot Ishido.

Han tror att ni kan skapa en allians med Ochiba.

Och vad tycker du?

Vill ni höra vad jag tycker?

Ja.

Tsuji har en poäng.

Varför då?

Osaka är inte vår fiende. Ishido är det.

Om vi slår oss samman med härskarinna Ochiba

avlägsnas Ishidos enda väg till makten

eftersom arvingens armé blir vår bundsförvant.

Du kände henne en gång.

Tror du verkligen

att Ochiba nånsin skulle bli min bundsförvant?

Jag tror inte att ni är hennes fiende.

Jag tror att rädsla är hennes fiende.

Hon skulle hellre begrava mig.

Vad då?

Tala.

Ert ansikte... Ni ser besegrad ut.

Det är inte likt er.

Jag...

Denna seger skulle ha ett för högt pris, så jag väljer en fredlig förlust.

Då sviker ni dem som aldrig skulle svika er.

Tyst!

Om jag ville ha ditt råd skulle jag ha frågat.

Kalla mina vasaller till ett möte i morgon.

Det ryktas att de trotsar min vilja.

De bar rustning till min sons begravning.

Min härskare...

Min son är död.

Inget mer blodvite.

Jag vill ha deras garanti

att de överlämnar sig med mig.

Säg till prästen att jag är tacksam för att han försökte förändra mitt öde.

Eftersom han höll sitt löfte kommer jag att hålla mitt.

Han får bygga en ny kyrka här i Edo. Marken är reserverad.

Jag har bara en begäran.

Att han återvänder till Osaka och berättar vad han ser här.

Allt jag vill ha är en fridfull död.

Han kommer att kämpa.

Hur vet du det?

Annars skulle inte vår härskare skicka honom till Osaka med ett budskap.

Naturens skönhet.

Vintern är snart slut.

Ja.

Plommonens doft avsöndras från blommor och blad

och försvinner i fjärran.

Mitt sinne dras till den avlägsna dimman dit vinden bär den avsöndrade doften.

Lite cha?

Jag tackar vördnadsfullt.

Du uppförde dig exemplariskt.

Det var bara för dig.

Oavsett vad min far säger så tror jag att vi kommer att dö i Osaka.

Det är kanske det som gör detta te så betydelsefullt.

Jag minns våra första tid tillsammans.

Vi var lyckliga.

Jag har svårt att minnas.

Är du fortfarande förtrollad av anjin?

Låt oss möta döden i kväll.

Jag vill äntligen ge dig den.

Som protest mot vår härskares kapitulation och dina fiender,

låt oss välkomna döden tillsammans.

Låt oss gå in i glömskan som man och hustru.

Inte ens nu förstår du.

Det du har nekat mig...

...var inte döden.

Det var ett liv bortom dig.

Och jag lever hellre i tusen år

än dör med dig så här.

Dina män bor på värdshuset.

De har druckit hela regionens saké i flera månader.

Vi blir glada när de reser.

Allihopa.

Det stinker som en fiskmarknad i lågvatten.

Kom igen. Vad är det? Du är vacker.

Du är en duktig hora.

Kom tillbaka. Kom tillbaka! Du är vacker!

Lotsen?

John Blackthorne! Är det du?

Hej, Salamon.

Hur går det?

Vi trodde att du var död.

Hur många av oss är kvar?

Sex. Knappt vid liv.

Okej.

Jag har fått tillstånd att återvända till Erasmus.

Jag har några vänner som kan bli en bra besättning.

Jag har redan visat dem kanonerna.

För att göra vad då?

Hjälpa oss...

...att ta oss hem.

Nej.

Vart vill lotsen ta oss denna gång?

Afrika kanske? Eller tillbaka till Amerika?

Eftersom du är här, lotsen, berätta en sak.

När vi lämnade Santa Maria,

var det verkligen spanska fartyg söder och norr om oss?

Var vi tvungna att åka hit?

Det är en hemsk tanke att vi svalt i dessa månader

eftersom vår lots hade sina egna ambitioner.

Den förste engelsmannen genom sundet, redo att skapa sig ett namn.

Vi hade våra order.

Vi kunde ha vänt om, och det vet du!

Våra order slutade gälla när kapten sköt sig i huvudet.

Du insåg att vi var här.

Det som återstår av oss är ditt fel.

Jag ska prata med de andra.

Ta av dig kjolarna.

Och så kölhalar och skrapar vi henne.

- Lämna de extra männen till mig. - Ta av dig dem!

Din jävel!

Kom.

Ta din skitiga jävla...

Säg att jag förstår att vi har haft våra tvister, han och jag.

Men nu är mina val begränsade.

Även om han tyvärr inte har nåt val kommer han till er utav desperation.

Vad vill han?

Jag erbjöd mig en gång att segla för Toranaga-sama mot hans fiender.

Nu har han bestämt sig för att dö.

Okej.

Ödet.

Nu vill jag skapa en lojalitet

som gynnar detta land ekonomiskt och strategiskt.

Jag har mitt fartyg. Jag kan träna en besättning.

Jag behöver bara ett nytt baner att segla under.

Önskar du att segla å Yabushige-samas vägnar?

Nej, han är en skitstövel.

Men en modig skitstövel. Det är ett faktum.

Så jag måste fråga.

Han tror att vår härskare snart kommer att dö,

och han vill segla för er.

Jag tror att han oförståndigt nog räknar med

att ni inte vill följa med Toranaga till Osaka.

Detta är skandalöst!

Min brorson har rätt.

Jag vägrar.

Yabushige-sama tackar nej.

Anjin har fel när han tror att härskare Toranaga har gett upp.

Jag vet inte vad den gamle mannens planer är,

men det är inte att kapitulera.

Även Yabushige står på Toranagas sida.

- Det är bara du som vacklar. - Låt mig förklara det igen.

Det går inte att förklara förräderi, särskilt inte mot sin egen härskare.

Jag är inte skyldig honom nånting, han var tydlig med det.

Om han var i min position skulle han göra samma sak.

Detta vapen är inte mitt.

Ärligt talat så skäms jag mest för att bära det.

Det fanns en stund när jag inbillade mig att jag kunde höra hemma här,

men den stunden är borta sen länge sen.

Han säger att han vet att han inte hör hemma i Japan.

Men trots det...

Mitt folk...

...verkar...

...märkliga.

Jag vet inte vad det innebär för mig, men mitt öde vilar i mina egna händer.

Han har inget annat val än att kontrollera sitt eget öde.

Sen jag nästan såg er dö

på den där klippan för många månader sen

har jag vetat att ni förstod betydelsen av att ta sitt öde i egna händer.

Han minns när ni var nära döden på en klippa.

Han tror att ni också vet vad det innebär att kontrollera sitt eget öde.

Säg att eftersom han är utlänning så har jag överseende med hans misstag.

Jag skulle aldrig förråda vår härskare.

Vi har kallats till slottet för att hylla honom,

och det är det jag tänker göra.

Han avvisar ditt erbjudande. Det är ett svek mot vår härskare.

Lojalitet, när den väl finns där, är oändlig.

Annars skulle det inte vara lojalitet.

Men lojalitet blir fort vansinne när ordern är självmord.

Vill du att jag ska översätta det?

Eller var det till mig?

Här är huvudporten.

Mitt tehus kommer att vara här...

Kiku ska få ett separat hus.

Jag ser ingenting här.

Det är en idé hon har jagat i hela sitt liv.

Det måste vara så fint att äntligen se den framför sig.

Det var ditt hårda arbete som gav henne detta.

Att tjäna min mästarinna gör mig stoltare än nåt annat.

Tror du att lojalitet nånsin kan vara en otjänst?

Eller till och med skadligt?

Nej.

Jag vet inte vad jag slåss för längre.

Om man tittar och inte ser nånting...

...måste man bara titta noggrannare.

Det var generöst av Toranaga att ge dig denna mark.

Den är mycket eftertraktad.

Vilka är det där?

Dina grannar.

De är visst kurtisaner.

Kurtisaner...

God morgon, härskarinna Daiyoin.

Jag har te och er favoritsawara...

Hämta en doktor!

Hon fick ett slaganfall tidigt i morse.

Vi kan bara se till att hon inte lider.

Jag visste att detta ansikte skulle bli det sista jag ser.

All din styrka. Och sorgsenhet.

Du måste sluta med detta spel.

Lova att släppa gisslan.

Ishido kommer från ingenting, och han är ingenting.

Vill ni ha lite medicin mot smärtan, härskarinna Daiyoin?

Säg åt vår son att leta efter mig i det rena landet.

Titta vad jag har skapat...

I morgon reser Yabushige till Osaka.

Förutom att leverera mina vapen till Ishido

ska han ge namnen på dem som kapitulerar tillsammans med mig.

Jag behöver era namnteckningar på listan.

Min härskare, vi kan inte acceptera denna ploj.

Det är ingen bluff.

Förlåt oss,

men vi kan inte följa er på denna ödesdigra resa!

Vägrar ni att tjänstgöra?

Vår plikt är att råda er.

Om ni stannar i Edo tvingas Ishido att slåss mot oss här.

Han kommer att förstöra staden.

Låt honom försöka!

Vad är viktigast?

Vår klans överlevnad eller Japan?

Min kamp är avgjord.

Min härskare...

Om ni inte ändrar er...

...så begår jag omedelbart seppuku.

Tvivlar ni alla på er lojalitet mot mig?

Alla förrädare måste erkänna nu!

Att kapitulera inför Osaka är ett förräderi mot ert arv...

Tyst!

Detta är mellan mig och härskare Toranaga.

Min enda vän.

Min härskare.

Jag har

stått vid er sida sen ni var en liten slyngel.

Så dö vid min sida i Osaka.

Ni kastar bort allt vi har kämpat för.

Jag har fattat mitt beslut.

Nu måste du göra samma sak.

Så ni tror faktiskt på meningslös död.

Min härskare!

Er vasall dör förgäves!

Dö då.

Min härskare!

Sätt stopp för detta...

Han har vänt sig mot mig.

Jag ger mig inte.

Härskare Toranaga...

Då är detta farväl.

Buntaro, ta mitt svärd och ge mig nådastöten!

Jag följer dig in i döden.

Nej.

Far...

...snälla...

Du måste leva.

Du vet hur det är att bli avvisad.

Ge inte upp hoppet om vår härskare.

Även när han verkar ha gett upp hoppet om sig själv.

Ge mig nådastöten!

Härskare Toranaga! Detta är vansinne!

Sätt stopp för detta!

Förlåt mig...

Ursäkta.

Motsätter du dig dagens händelser?

I dag drabbades vi alla av en stor förlust.

Jag tänker inte fördjupa såret genom att motsätta mig.

Vi hör ljudet av regnet på löven.

Men ännu ömtåligare

är mina tårars dagg på ärmarna,

även på våren.

Tallen, i sin väntan, vissnar aldrig på vintern.

Om jag kunde använda ord,

som utströdda blommor och fallna löv,

vilken brasa min poesi skulle vara.

Jag erkänner mig besegrad, Mariko.

Din poesi var alltid överlägsen.

Berätta...

Har anjin gått till Yabushige än?

Ja.

Men härskare Yabushige sa nej.

Han kommer att ändra sig efter i dag.

Det såg Hiromatsu till.

Anjin och Yabushige är båda duvhökar.

Kortvingade och förutsägbara.

Då...

Härskare Hiromatsu...

Hiromatsu...

...min gamle vän...

...visste väl vad hans plikt var.

Osaka måste tro att mitt nederlag är genuint.

Är du redo att göra ditt?

Jag är redo.

Skynda på!

Fort.

Vad gör du?

Snabba på!

Ja...

Om härskare Toranaga får veta att du har ställt dig på anjins sida...

Jag tänker inte dö å en galen gammal mans vägnar.

Men anjin är farlig.

Farbror!

Vad vill du?

Ta hand om dig.

Det du sa häromdagen betydde mycket för mig.

Bundsförvanter.

Du och jag.

Bundsförvanter.

Vi är bundsförvanter.

Det kommer nån.

Härskare Toranaga vill att jag följer med till Osaka.

Tack, min son.

Du vann mig lite tid.

Den blir inte bortkastad.

Det gäller både Hiromatsu och dig.

Den blir inte bortkastad.

Översättning: Monika Stewart