Original subtitles

Jag startar kompressioner. En, två, tre. Andas.

En, två, tre. Andas.

–Kom igen, bebisen. –Fortfarande inget.

Blir hon okej?

Arytmi: onormala impulser i hjärtat som ger oregelbundna hjärtslag.

Hemokromatos: järnansamling i blodet som orsakar utslag och illamående.

Astma: inflammation i lungornas luftvägar som försvårar andningen.

Diabetes: nedsatt insulinproduktion som ger instabilt blodsocker.

Paralys: muskelförlamning som gör att man inte kan känna, gå eller springa.

Vem ska säga åt honom att borsta tänderna före frukost nu?

Eller köra till Costco för att köpa rätt Nivea?

Förlåt. Jag vet att varje år så går tusentals föräldrar igenom det här.

Jag kommer klara det här. Jag är stark. Hoppas jag.

Tack för att du berättade, Cheryl. Det här kan vara så himla krävande.

Särskilt för föräldrar som vi som umgås mer med sina barn än de flesta.

Men om jag minns rätt så går en annan förälder här igenom detsamma.

Diane? Hur känns det för dig?

Hur känns det med...?

HEMSKOLNINGSFÖRBUNDET MÅNADSMÖTE – OBLIGATORISKT !

Chloe börjar på college om nån månad. Hur känns det för dig?

Bra.

Bra? Kom igen nu, Diane. Du kan vara ärlig mot oss.

Okej.

Vi har inte fått svar från några skolor än, så inget är spikat.

Men när det gäller mina känslor...

Jag har vårdat Chloe i 17 år utan att resa, festa eller dejta.

Nu ska hon till ett ställe där hon får göra allt det och mer, så...

Jo, det känns skitbra för mig.

Men hennes... Jag menar, Chloe är ju...

Smart? Modig?

Mött mer motgångar sen hon föddes än de flesta vuxna nånsin gör?

Chloe är den duktigaste människa som jag känner.

Om det är nån man inte behöver oroa sig för, så är det hon.

–Nu vet du att jag gjort uppgiften. –Ja, jättebra.

Bara lite för högt.

–Dra upp. –Mamma!

Tack.

Fem, sex, sju, åtta – och andas ut.

Byt nu.

På förmiddan kör vi 90 minuter fysik–

–och bara 45 minuter litteratur, för jag gav dig några långa kapitel.

–Och så biologi resten av dan. Okej? –Okej.

Hej, Chloe. Posten är här.

–Jisses, Chloe. Inhalatorn, snälla. –Jag är okej.

Kommer det bara ett collegebrev blundar jag och ger dig det direkt.

Fortsätt plugga nu, Chloe.

–Jag slog mitt armcykelrekord i dag. –Gjorde du?

–61. Oroväckande lågt. –61 är knappast lågt.

Jäklar.

...på University of Washington. Var gränslös.

Beläget mitt i Seattle vid...

När var vi på bio sist?

Det vet jag inte.

Få se nu...

Vad är det för fel på den?

Jag vet inte.

Ledningarna, kanske.

Om jag hade en iPhone kunde jag nog säga det, vet du...

Ja, ja, du löser det.

–God natt, mamma. –God natt, gumman.

Hej, älskling. Kan du le för kameran? Titta upp.

–Tycker du om din kaka? –Brownie.

Kan mamma få lite? Kan du säga "Hej, mamma"?

Låt mamma få smaka.

Hej, Chloe.

–Hej. –Hey!

Hallå?

Hej, dr Qasabian.

Ursäkta, kan du dröja lite? Jag har usel täckning i huset.

Låt mig få gå ut.

VARNING

Mamma?

Förresten – dr Qasabian ringde förut.

Företaget som tillverkade Zocor har gått i konkurs. Helt galet, va?

Hon skrev ut en ny medicin och jag hämtade ut den i dag.

–Vad är fel? –Jag trodde att den här var din.

Min? Varför skulle du tro det?

Jag letade efter chokladen i eftermiddags.

–I Kroger–påsen. –Det stod ditt namn på den.

Sötis, jag anpassar din mat så att du kan äta lite.

–Men mer är inte nyttigt. Det vet du. –Jag vet. Förlåt.

Rektor Nguyen ringde.

Han frågade om jag kunde vicka på matten i morgon.

Jag lämnar dina uppgifter på bordet, okej?

–Ditt namn stod på receptet. –Mitt namn stod på kvittot.

Men det var fäst...

Fäst på sidan, ja. Ja, det var där de satte receptet.

God natt.

Kom igen.

Mamma? Är det du?

–Jisses! –Förlåt.

Älskling, jag sa ju att om det är från ett college så öppnar du det.

Är du klar med biologin?

Jag bara rundar av.

–Hur var det att vicka? –Hemskt.

Jag ska hämta mina saker.

Trigoxin...

Du löste det.

–Jaha! Precis som du sa. –Ja, precis som jag sa.

God natt, mamma. Älskar dig.

Älskar dig med, gottegris.

Inget internet

Det är på tok för länge. Hur tror du att...

Nej, jag tittar på avtalet just nu–

–och ingenstans står det att ni kan hålla en kund ovetande så länge. Även om jag...

Nej, sätt mig inte i kö. Jag väntade i 20 minuter för att prata med dig.

Behandlar ni alla som ringer så här?

Det är kundtjänsten. – Ja, jag är kvar här.

Så det finns inget du kan göra? Och ni meddelar mig när...

Ja, okej. Hej då.

–Hur länge kommer det att vara nere? –Vet ej. Till i morgon, nästa vecka.

De sa att det kommer tillbaka nån gång före månadsskiftet.

Hur visste du att det där var om internet?

Jag använde datorn i går kväll.

–När? –När du sov.

Vad googlade du på?

Varför skrivaren dör. Modulkortet är okej, men munstycket kan vara kasst.

–Behöver det bytas? –Vet inte. Vi hade inget internet.

–Pasco apotek. –Kan du kolla ett läkemedel åt mig?

–Det heter Trigoxin och stavas... –Diane? Jag kände igen numret...

Tack för att du har ringt 411, din nummerupplysning.

Säg först en ort och en delstat, som till exempel "Derry, Maine".

Seattle, Washington.

–Sa du "Seattle, Washington"? –Ja!

–Ledsen. Jag uppfattade inte det. –Ja!

Okej. Säg nu namnet på företaget som du söker.

Om du inte vet företagsnamnet, säg vilken typ av tjänst du söker.

–Som "pizza" eller... –Apotek.

När du hör det du söker, upprepa numret i listan.

–Nummer 1. Evercreek apotek. –Nummer 1.

Evercreek apotek. Southwest Barton Street 2180, Seattle, Washington.

–Om det stämmer, säg "koppla mig". –Koppla mig.

Okej, jag kopplar samtalet. Kom ihåg att när det ringer–

–så tillkommer en servicavgift på 99 cent. Jag ringer upp nu.

–Hallå? Vem är det här? –Hej. Det kommer låta skitskumt.

Säljer du nåt? Tigger du pengar? Jag har sagt åt er att stryka mig.

Nej, det är inte välgörenhet. Jag heter Chloe Sherman...

Vänta. – Jag ser dig kika in där. Jag sa ju att Paola bara är en vän.

Nej, nej, nej. Vart ska du?

–Slog du bara ett nummer? –Jag har inte internet eller mobil.

–Jag behöver hjälp med en googling. –Fråga dina föräldrar.

Nästa gång Paola ens försöker krama mig, så får hon på käften.

–Jag är föräldralös. –Nej, vänta.

Jag försöker lösa en kris här. Jag hinner inte hjälpa en främling.

–Snälla, det går jättefort. –Du vet inte hur jobbig hon är.

Tjejen vägrar tro på fakta. – Älskling, jag skojade bara.

–Hon lugnar ner sig. –För att du känner henne så bra?

För att du låter som en väldigt sansad och klok kille.

–Det är för att jag är just det. –Och Paola kunde inte låta bli dig.

Hon kommer tillbaka.

–Vad fan behövde du så akut? –Googla ordet "Trigoxin" åt mig.

Vänta. Det här är det skummaste som jag nånsin har gjort.

Klickar på Google...

–Okej, vad sa du nu? T–R–I... –T–R–I–G–O–X–I–N.

Okej. Jag har det.

"Trigoxin är ett medel för att behandla svåra hjärtsjukdomar"–

–"däribland förmaksflimmer, förmaksfladder eller hjärtsvikt."

–Jisses, det är tunga grejer. –Kan du klicka på "Bilder"?

–Tar du det här? –Ja. Säg bara vad du ser.

Piller. Bara en massa piller.

–Ser alla likadana ut? –Ja, de är identiska.

Vad har de för färg?

Hallå?

Var det allt du ville veta? Trigoxin, litet rött piller. Hallå?

Vad i helvete är du?

När var vi på bio sist?

Vad vill du se?

Kom nu! Jag vill inte missa trailrarna.

Jag vill inte missa trailrarna. Kan han köra lite fortare?

Att bo i en sömnig stad kan vara påfrestande.

Jag väntar inte på dig. Vi måste köpa godis och...

–Jag behöver kissa. –Va?

–Säg bara vad jag missade. –Nej.

PASCO APOTEK

Ursäkta mig. Tack.

Ursäkta mig, jag måste fram här.

Ursäkta. Förlåt att jag besvärar dig, men kan du låta mig gå före?

Nej, jag har väntat här i...

–Ja, självklart. Varsågod. –Tack.

Släpp fram mig. Jag är förlamad. Tyck synd om mig. Hej, mrs Bates.

–Jösses, Chloe. Är du okej? –Ja, men jag behöver din hjälp akut.

Självklart. Vad behöver du?

Vad heter det här pillret?

Mamma köpte dem förra veckan. Vad heter läkemedlet?

–Är det allt du behöver veta? –Ja.

–Nästa gång väntar du på din tur. –Ja, mrs Bates.

–Det är lätt om de står på dig. –De står på mamma.

Om de står på Diane kan jag inte hjälpa dig. Det är sekretess, som...

Jag vet vad sekretess är, mrs Bates.

Fast jag är förvirrad. Varför kan du inte fråga din mamma om pillren?

LÖS GÅTAN OCH TA ER UT !

–Vännen? –Det är en lek.

–En lek? Vad då för slags lek? –En skattjakt.

–Verkligen? –Ja, ja! Ett hundra procent ja.

Mamma och jag älskar skattjakter. Så många minnen av skatter, jakter...

Nästa ledtråd är om mammas medicin och hon räknade nog inte med–

–att jag skulle ta mig hit och därför behöver jag dig för att vinna.

Jag älskar lekar. Men sekretess betyder sekretess.

Jag är ledsen, jag vill hjälpa dig, men jag kan inte om allt står på...

Jag tror att det är en kuggfråga. Din mamma tar dem inte själv.

–Jo, de låg i hennes väska och... –Hon får pillren till er hund.

Vi delar huset med veterinären här.

Svaret som du söker är Ridocaine.

–Grön kapsel med grått lock. –Är det hundmedicin?

Det står: "Muskelavslappnande"–

–"som lindrar hundens bensmärtor från solskador, bett eller skärsår."

Och vad skulle hända om man gav en människa Ridocaine?

–Vad är det för slags fråga? –Chloe? Chloe?

–Ni tar era lekar på blodigt allvar. –Vad skulle hända?

–Man förlorar väl känseln i benen. –Chloe!

Chloe!

Vad hände? Vad hände med dig? Är du okej?

–Vad gjorde du? Vad sa du? –Hon började plötsligt andas så där.

Chloe. Titta på mig.

–Du repar dig. – Ishink. –Kommer!

Snälla. Kan ni ge oss lite svängrum? Backa!

Det blir bra.

Nej.

Det är okej. Det blir bra.

Du är okej.

Jag har dig. Jag har dig, min söta flicka.

Hej, Kathy, det är jag. Har du ett ögonblick?

Förlåt för uppträdet i dag.

Hennes doktor gav henne ny medicin som har gjort henne helt snurrig.

Jag uppskattar det, Kathy. Jag försöker.

Jag vet att hon frågade dig om en annan medicin.

Jag hoppas du kan påminna henne om att jag aldrig skulle ge henne–

–ett läkemedel som är avsett för djur.

Kan du ringa henne–

–och försäkra henne om att även om hon tog medicinen...

Du ska bara säga till henne att det är helt ofarligt.

Jag är rasande.

Dr Qasabian, Chloe har haft svåra vanföreställningar–

–ända sen ni ordinerade

hushållsnervgifter

Mamma?

Är du där, mamma?

Jag vill bara prata. Kan vi göra det?

Jag är säker på att det finns en bra förklaring till allt.

Kan vi bara prata så att du kan berätta för mig?

Snälla.

LÅGT

Jävla...

PASCO JÄRN OCH FÄRG

–Chloe? –Hjälp, hjälp...

Vad har hänt?

–Okej. –Hon såg mig. Hon såg mig.

Vänta här.

Tom?

–Tom, blöder hon? Är hon okej? –Chloe berättade precis nåt som...

Jag skiter i vad hon berättade, Tom! Är hon skadad? Är hon skadad?!

–Hon sa att du skadar henne. –Sa hon att jag skadar henne?

Sa hon till dig att jag skadar min egen dotter?

Tom...

Doktorn bytte hennes medicin för fyra dar sen och hon är förvirrad.

Jag kom precis från sjukhuset. Hon vet inte vad hon säger.

Du har säkert rätt, men hon ser illa däran ut.

Illa däran? Vad har hänt med henne?

–Det är nog bäst om vi bara... –Vänta lite.

Skulle jag tro på att min dotter, min unga dotter–

–hittades av dig, en vuxen man, och blödde eller var blåslagen–

–och nu låter du mig inte prata med henne?

Låt oss höra vad de tycker.

–Jag tror inte du har täckning här. –Hur länge har du känt mig, Tom?

Hur många sjukdomar och besvär tror du att jag har fått tampas med?

Såna som du då? Normala, friska människor som tror att de hjälper–

–när de bara gör det värre?

Vill du hjälpa? Tro då på en mamma som säger att hennes dotter är sjuk.

Snälla, snälla, jag ber dig...

Låt mig få ta hem henne.

Jag... Jag kan inte göra det.

Det är okej.

Det är okej.

Kan jag köra efter er till sjukhuset?

–Ja, absolut. Visst. –Tack.

Sjukhuset eller polisen?

Polisen.

–Jag ska köra jättesakta. –Tack.

Javisst.

Om nån av lådorna trillar ner...

GRATULERAR!

CHLOES FÖDELSEDAG 2006

DÖDSBEVIS

DEN AVLIDNES NAMN: CHLOE

ÅLDER: 2 TIMMAR 11 MINUTER

Nyfödd bebis bortförd från Stocktonsjukhuset

Den okända kidnapparen är ännu på fri fot

Blir hon okej?

Chloe... Vad gör du?

–Är du inte min riktiga mamma? –Jo. Jo, det är jag. Det är jag.

Jag är din mamma.

–Vilka är de då? –Inga. De betyder inget för oss.

–Du tog mig ifrån dem. –Jag räddade dig från dem!

Älskling...

Ingen i hela universum älskar sitt barn mer än jag gör.

Allt jag gör, allt är för dig, Chloe.

Var jag nånsin sjuk på riktigt?

Säg en gång som jag inte var en bra mamma för dig. Säg en gång.

Kunde jag gå?

Slog mitt hjärta normalt?

Hade jag inte utslag över hela mig?

Du var sjuk.

Vet du hur många gånger jag fick köra dig till sjukhuset?

Du förgiftade mig.

Skyddade. Jag skyddade dig.

De här?

Borta.

Vi börjar om.

Vi glömmer allt det här.

Precis som det var förut.

Han är okej. Han sover bara.

Gumman...

Allt jag gjorde var för dig, Chloe.

Gumman...kan du ta min hand?

Du gjorde inte det här för mig.

Det är inte sant.

Du gjorde det här för dig själv.

Nej. Det är inte sant.

Mamma?

Vad gör du?

Mamma, vad gör du?

Mamma?

Mamma, snälla. Varför har du det där, mamma?

FÄRGFÖRTUNNING

Mamma?

Mamma? Mamma, vad gör du?

Mamma? Mamma!

Vad gör du?

Snälla, gör inget farligt.

Snälla. Snälla mamma!

Snälla! Snälla mamma!

Nej! Nej!

Mamma, nej! Mamma, snälla, nej! Mamma, snälla! Jag vill inte dö!

–Säg inte så! Jag skulle aldrig... –Snälla!

Mamma!

Älskling?

Älskling, öppna dörren.

Gumman?

Gumman?

Du kanske inte förstår det nu, men jag gör det jag vet är rätt för dig.

Så, snälla du, var inte rädd. Och gråt inte.

Jag ska inte skada dig.

Det här får dig att glömma allt det här.

Och när du vaknar sitter jag vid din sida.

Och du blir min bebis. För evigt.

Älskling! Snälla, öppna dörren.

Älskling?

Älskling...?

ORGANOFOSFAT

VARNING: VID FÖRTÄRING, RING SOS ALARM OMEDELBART

Hej.

Du behöver mig!

Nej! Nej!

Nej! Nej!

VÄTEPEROXID

Nej! Herregud, nej!

Nej!

–Du sa att hon var stabiliserad. –Det är hon.

Men en tonåring som försöker begå självmord är en högriskpatient.

En psykiater måste undersöka Chloe och bedöma risken för nya försök.

–När händer det? –I dag. När hon kan prata igen.

Det påminner mig om att fråga dig... Det står att Chloe har bytt läkare–

–mer än dussinet gånger på sex år.

Hey, vad är det?

Vad...? Vill du skriva nåt?

Du får inte använda den. Det är en säkerhetsgrej.

Men...

Den här kan funka.

Prova långsamt.

Kod blå, 507 väst. Patienten i kritiskt tillstånd.

–Kod blå... –Jag kommer strax tillbaka.

Andas!

Jag har haft det på hjärnan hela kvällen, det där du sa.

Jag vet att jag har skrämt dig.

Och jag vet att jag har skadat dig.

Men jag lovar att jag ska ägna varje minut av vårt liv åt att se till–

–att du aldrig känner så igen.

Och du hade rätt.

Jag behöver dig faktiskt.

Och du vet innerst inne att du behöver mig också.

Du har alltid behövt mig.

Jag är din mamma.

Hjälp.

Har nån flyttat patienten från 511 väst under kod blå–larmet?

Det tror jag inte.

Varför är då hennes säng...?

MAMMA

Vakter till södra flygeln!

Alla vakter till södra flygeln nu!

UTGÅNG – SÖDRA FLYGELN

UR FUNKTION

UNIVERSITY OF WASHINGTON VAR GRÄNSLÖS

TILL RAMP

Jag...behöver...inte dig.

–Det kommer du att göra. –Lägg ner pistolen!

Vi åker hem!

SJU ÅR SENARE

BESÖKARE

–Hur är det med dig, Chloe? –Precis som förra månaden. Du?

Precis som de tio senaste åren. Behöver du hjälp?

Jag klarar mig.

KVINNOFÄNGELSE

Jag går bättre.

Sjukgymnasten säger att det kan bli bättre eller inte.

Men jag är nöjd vilket som.

Annie lär sig också att gå.

Hon ser fortfarande ut som Godzilla när hon gör det, men du vet...

Det går framåt.

Hon fick vara med alla sina mor– och farföräldrar över julen.

Jag tror att hon gillar mina mer.

Ara är okej. Han hatar fortfarande sitt jobb, men vi ska lösa det.

Och jag fick sätta ben på en sjuåring i förra veckan. Det var asgrymt.

Det var en fin liten kille som hette Kay.

Det var hans första ben. Jag älskar att ge folk deras första proteser...

Det är skönt att se dig, mamma.

Men det är nog dags för mig att gå.

Jag älskar dig, mamma.

Gapa stort.

Text: Thomas Jansson Scandinavian Text Service Ansvarig utgivare: Anders Melin