Original subtitles

/MÄNNISKOR SKRIKER/

/KULSPRUTEELD/

-Nu är det klart. -Tack.

Tack så jättemycket.

-Det är sant. Stort tack. -Tack. Tack för allt.

Våra tankar går främst till föräldrar och andra anhöriga-

-till de barn som dog i konsertkön.

Och till den familj som sköts ihjäl utanför Judiska centret i Stockholm.

Våra tankar går också till poliserna som dödades vid samma tillfälle.

Vi tänker på dem som förlorat barn, en släkting, kollega eller vän.

Vi vill att de ska veta att vi delar deras smärta.

Att sorgen för detta som hänt sträcker sig långt...

-Hej. -Ja, 42.

Du? Varsågod.

Är den till mig? Vad snällt. Tack.

-Hej då. -Hej då.

Så gulligt, alltså.

Visst?

De dödar ditt eget folk, och du säger "gulligt". Va?

Ditt eget folk. Judar!

Till slut handlar det alltid om oss. Höger, vänster, islamister...

Ja, det är skithemskt, det som har hänt! Det är fruktansvärt, absolut.

Det finns inga ord. Men du kan inte leva som om du ska dö varje sekund.

Men jag håller på och dör varenda jävla sekund, och du med.

Jag klarar inte av att gå på din begravning.

Jag ska inte dö.

Är du aldrig rädd?

Du ljuger eller är korkad. Men du är inte korkad, alltså ljuger du.

Jag tycker att du ska gå nu.

-Bara några timmar efter. -I fredags?

Ja, på natten. Vi har varit på konferens i Alingsås, ingen var här.

-Har ni några övervakningskameror? -Nej, men nu kanske vi får tillstånd.

Här är mina barn. - Kom och hälsa.

-Hallå. Jens. -Aidam.

-Leah. -Hallå. Jens.

Det blir oroligt för dem, förstås, när de kommer hit och ser...

Jag beklagar det som hände i Stockholm. Det är fruktansvärt.

-Släpp då, för helvete! -Men lugna ner dig.

Släpp mig, för fan!

För helvete! - Vad fan har du ställt till med, Katarina?

-Vad fan, gör nånting då! -Tyst med dig.

Fucking jävla lögnare! Vad fan var det här lönt?

-Är allting okej? -Ja, det är okej.

Ambulansen kommer. Ska vi ta med nåt?

/BEBISSKRIK/

Så gullig. Oj, han har bajsat.

Jävlar, vad han har bajsat!

-Ta den här och ge mig en... -Vad ska jag göra?

Vad heter det? Servett. Och en blöja.

♫ En elefant balanserade ♫ på en liten, liten spindeltråd

♫ Det tyckte han var så intressant...

Sån liten kämpe. - Är du en kämpe?

-Så, det var det. -Kom då, älsklingen.

-Så. -Vi skulle behöva lasta.

Jag vill bara ta en liten minut.

-Du... -Ja?

Han skriker mycket på nätterna.

Det är därför... Nick har så mycket på jobbet just nu.

Kommer du ihåg vad vi sa?

Det är inte ditt fel att han slår dig. Ingenstans. Förstår du det?

Ingenstans. Och sen sa vi en sak till, eller hur?

Nej, vi ska inte åka. Du ska lyssna på mig. Vi sa en sak till.

Och det var vad då? Att du ska lämna honom.

Eller hur? Han kommer inte att sluta. Kan du inte bara titta på mig?

-Du kan vara... -Faye, det är bra nu.

-Du ska få nummer av mig. -Du får lägga dig ner med ryggen.

Det finns folk. Hör du det? Ring. Soc, familjehem...

Och vi finns här hela tiden. Hör du det?

-Han tycker att ni stör. -Det låter som om kultingar plågas.

-Det låter som om nån dör. -Det är kärlek, närhet. Det låter så.

Det som sker här inne är motsatsen till plågeri - det är njutning.

Hur tror ni att det låter inne hos mig? Det där brölandet är tortyr!

Vad är det världen kommer till? Vad är det ni vill?

Våld och hat och otrevligheter är mer accepterat än kärlek och ömhet.

Så klart inte. Men dämpa er lite.

Det är inte så lätt. Vi håller på med en "Kamasutra"-övning.

"Hängande kongressen". Du håller honom runt nacken och grenslar honom.

Han lyfter upp dig. Man får balle på djupet. Han är välhängd, vet du.

Ni ser ut att må bra tillsammans. Prova den. Min gåva till er.

-Vi får tänka på det. -Tänk på det till nästa gång. Hej.

-Vad då? -Inget.

Jo, men säg. Vad då?

Från 6-0 till 65-1220. Prio etta, misstänkt beväpnad man på en buss.

6-0 från 65-1220. Vi tar det.

Sara: Spreta på armar och ben!

-Vad heter du för nåt? -Memet. Jag bor på Lindängen.

-Vad har du i ryggsäcken? -Kläder och mellis till min bror.

Sara...

-Kolla ryggsäcken. -Stå still. Du stannar där.

Kan du säga vad jag har gjort?

-Hallå? -Tyst.

Sara... Det är inget.

Är du hans bror? Okej, kom. Så, ta det lugnt bara.

-Tänkte hon skjuta honom? -Nej, absolut inte. Ingen fara.

-Han har inte gjort nånting. -Gick det bra?

-Ursäkta för detta. Är det lugnt? -Jävla idioter.

-Ni får ta bussen, killar. -Det är lugnt.

/KULSPRUTEELD/

/MÄNNISKOR SKRIKER I MOBILEN/

-Du skulle ju inte kolla på det där. -Har du sett det?

-Nej. -Det var en ren jävla avrättning.

Kolla inte mer på de där klippen. Det är bara det jag säger.

Ja, ja.

-Aj som fan! Vad var det? -Batongen.

-Ta den. -Vad fan, ringer det?

Ja.

Shit, det är Jesse. Fan.

Hallå? Tjena, hej.

Va?

-Jag har inget ledigt på skärmen... -Vi måste ha kommit åt volymen.

Det blir tårta på den.

Okej. Ja, men vi kan dra dit nu.

Ja, det är uppfattat. Hej.

-Har det hänt nåt? -Stort jävla pådrag vid Segevång.

-Ska vi åka dit, eller? -Nej, de har tillräckligt med bilar.

Från 6-0. Nu har vi order och prio.

Samtliga lediga resurser till Segevång. Utrymning pågår där.

Sjunde våningen, tredje uppifrån, där glaset är öppet.

Det är enligt anmälaren en man där inne som har vapen, så vi går upp.

-Vi kan tyvärr inte släppa in nån. -Varför då? Jag måste hämta min hund.

Jag är ledsen, det går inte just nu.

Varför är ni så många? Är det nåt med den nye killen?

-Påbörja avspärrningar där borta. -Men hjälp, jag måste hämta min hund.

Hon är precis bredvid!

Polis! Öppna!

/JESSE BANKAR PÅ DÖRREN/

Polis! Öppna!

/KRASCH/

Nej, vi backar undan och inväntar insats.

I den aktuella lägenheten befinner sig en man som kom hit hösten 2015.

Det är oklart om han har nån koppling till dem som mördade femton personer-

-utanför ett tivoli i Stockholm-

-för att sen även döda sex personer utanför en judisk föreningslokal.

Det går rykten om en beväpnad man på Centralen, men det är obekräftat.

-Vet vi nåt mer om läget? -Tyvärr.

-Jag hinner inte hämta på förskolan. -Men du får inte köra mot rött.

Det du säger till mig just nu är att jag måste ta bilen i stället.

Nej, du ska bara inte köra mot rött.

-I så fall kanske jag måste ta bilen! -Kör inte mot rött, bara.

-Du får ha en trevlig dag. -Jaga terrorister i stället, idioter.

-Från 6-0 till 65-1320, kom. -6-0 från 65-1320, kom.

Ni var på ett bråk i förmiddags. De är i gång igen. Ni åker på det.

Klockan 14.02 kom det in en anmälan om en man med ett eventuellt vapen.

Vi har inte fått kontakt med honom.

Har han koppling till terrordådet?

Det finns i nuläget inga som helst upplysningar om nån terroranknytning.

Jag måste be alla som sprider såna rykten på sociala medier att sluta.

/SMÄLL/

-Utrym torget, utrym. -Backa, backa.

-Vi ska försöka ta oss härifrån. -Backa! Backa längre bort.

Hallå, det är polisen.

Katarina?

-Vill hon inte svara, eller? -Nej.

Från 6-0. Alla lediga patruller till Segevång, utrymning pågår.

-Vad fan, vi får dra. Faye, nu. -Jävlar.

När ni evakuerar, håll er längs huskroppen bort till samlingspunkten.

Där ska alla evakuerade samlas. Börja med trappuppgång A, avsluta med B.

Vissa vill inte gå ut. Det skiter vi i.

Byggnaden ska tömmas och inte en jävel ska över våra avspärrningsband.

-Vet vi om det var sprängmedel? -Det vet vi inte. /MOBILEN VIBRERAR/

Jens Lind. Va?

Ja, jaha. Ja, det är uppfattat.

Det kommer in rapporter om beväpnade personer på Centralen och på Värnhem.

Men vår prio är här och nu.

Har nån några frågor? Då evakuerar vi.

-Följ med mig, kom. In mot väggen. -Skjuter de på Värnhemstorget?

-Mitt barn var där. -Jag kan inte kommentera det.

Lugnt och fint. Raka vägen nu, tack.

-Ni kan komma förbi här. -Lugnt och fint. Ni samlas där ute.

Muhammed Hadad står på kontraktet.

Säpo har inget på honom, men han har varit tillbaka i Syrien flera gånger.

Insatsstyrkan påbörjar.

-Säkrar trapphuset. -Hallå?

-Är du beredd? -Yes.

Vid Hadads dörr om fem.

-Förbereder inbrytning. -Ser du nåt?

/MOBILSIGNAL/

Bryter dörr om tre, två, ett...

Polis, polis! Ner på golvet!

Nu är insatsstyrkan på plats.

-1300, insatsstyrkan, kom. -Från 1300, kom.

-Det verkar vara falskt alarm. -Repetera, kom.

-Läge grönt. Ni fick fel uppgifter. -Allvar? Kom.

Ja, det verkar vara falskt alarm.

-Hej. -Hej.

Jesse: Vi betalar. Det betalar vi.

-Vad är det som händer? -Han skulle sätta upp en gardinstång.

Han står här med borren som en granne tror är en pistol.

Så slinter han med borren, som slår i plåttaket. Det var det som small.

Både han och tjejen är döva, så de hör ju inte när vi bankar på heller.

Så jag vet inte...

Hur, hur... Hur mår du?

-Vi lämnar nu. -Okej, tack.

Har du ont?

-Kan jag gå in till min hund? -Ja.

-Är han terrorist? -Nej, det är han inte.

-Och det är helt säkert? -Du kan gå in till din hund nu.

Det finns i nuläget inga kopplingar... /SMÄLL/

-Vi kör en avstämning på stationen. -Vi ska avsluta ett ärende först.

Okej. Gör vad ni ska, så ses vi sen.

Jens, Leah. Ursäkta att jag stör. Ni hittade inget i Hadads lägenhet-

-men det florerar rykten om att han har haft kontakt med IS-återvändare.

-Är det nåt ni kan kommentera? -Nej.

Ni kanske inte vill snacka med media-

-men kan ni inte vara med i vår sändning och förklara vad som hände?

Annars hittar de på egna sanningar. - Leah, kan inte du vara med igen?

-Jo, det kan vi tänka oss. -Tack.

Jag messar dig uppgifterna, och jag tror att din telefon ringer. Hej.

-Du har inte sett dem? -Nej, inte i dag.

Och inte hört nåt konstigt ljud? Nåt skrik eller bråk? Ingenting.

-Hej. -De var hemma. Tack.

-Jag trodde att du satt anhållen. -Pratar du inte med dina kollegor?

-Var är Katarina? -Hon är inne och tar hand om Leo.

Vi vill prata med henne. Kan du hämta henne? Ropa.

Katarina?

-Katarina? -Du behöver inte gå in. Ropa bara.

-Hej. Hur är det? -Jo, det är bra.

-Vi ville kolla att det är okej. -Allt är bra.

-Är det säkert? -Ja.

-Vi kan prata i bilen. -Det behövs inte.

Säkert? Hur är det med ögat?

-Det har läkt fint. -Hon kan svara själv.

Det är bra, det läker snabbt.

-Vi pratar gärna lite. -Det är ingen fara.

Bara en minut?

-Allt är bra. -Var det nåt mer?

Tack så mycket.

Fan... Kom.

Tufft ärende.

Det går ju inte att prata med henne när han står där.

Katarina, hallå. Hej.

-Jag kan inte prata med dig. -Jo, det kan du. Lämna honom.

-Jag kan inte det. -Jo. Lämna honom.

Men...

Skit samma om han slår ihjäl mig.

Men han slår ihjäl hela min familj om jag lämnar honom. Det har han sagt.

Jag förstår. Vad är alternativet, då? Ska du låta din lilla kille växa upp-

-med en mamma som inte ens får prata med vem hon vill? Va?

Eller växa upp helt utan en mamma, för mamma är ihjälslagen?

Föräldralös.

Vi hjälper dig.

-Jag måste gå nu. -Men vänta. Katarina, ta...

Fan.

-Vad spelar du? -Vad sa du?

Det är ett spel bara.

Okej.

Du... I går var najs.

-Hej då. -Hej då.

/MOBILPLING/

Nämen, titta! Finbesök mitt på blanka dagen.

-Varför är det låst? -Vad menar du?

-Varför är dörren låst? -Ingen aning.

Hela idén med kontoret är att öka närvaro och synlighet.

Det går förlorat när det är låst.

Det är säkert riktigt, men jag vet ingenting om nån dörr.

De här lådorna, då? Vet du nånting om dem, kanske? Ska de bara stå här?

Snyggt, supersnyggt. Verkligen, perfekt.

Okej. Jag vet att ni unga inte tycker om när vi gamlingar fattar beslut-

-utefter erfarenhet i stället för order och styrdokument.

Nu är det så här: det här kontoret kommer att finnas max två månader.

Sen ska allting packas ner igen i samma kartonger.

Du kan hojta till om du hittar kaffekokaren.

Vad bra att du kunde komma. Vi tittar färdigt på reportaget, sen kör vi.

Vad hände egentligen?

Jag stod här och borrade, försökte sätta upp fästena för gardinerna.

-Känns det bra? -Absolut. Kör vi det vi pratade om?

Ja. Jag tar upp lite andra grejer också.

-Men det är kring...? -Ja, ja. Oroa dig inte.

Leah Gross, områdespolis. Välkommen igen.

Nu handlade det inte om ett terrordåd och Muhammed var inte en terrorist-

-men hur jobbar ni på polisen med att skydda Malmö mot radikala islamister?

Vi har framför allt haft problem med högerextrema terrorister här i Malmö.

Med tanke på händelserna i Stockholm fokuserar jag på radikal islamism.

Hur jobbar ni med att hantera den och hur möter ni Malmöbefolkningens oro?

Jag förstår att det finns en oro, och jag har respekt för den.

Vi jobbar dagligen med att möta problemen som finns.

Men jag vill också säga att folk ska försöka leva sina liv som vanligt.

Terroristerna vill ju skapa rädsla.

-Vi skulle ju prata om Muhammed. -Vi kommer att återkomma till det.

En moské utsattes för ett attentat efter det som hände i Stockholm.

Efter det var det ett attentatsförsök mot synagogan här i Malmö.

Ser du nåt samband mellan de här två?

Du visste väl om att nån försökte kasta in en brandbomb i synagogan?

Ja, det... Absolut.

Malmös judiska befolkning har länge känt en rädsla för sin egen säkerhet-

-inte minst en rädsla från vår stora befolkningsandel från Mellanöstern.

Det måste vara svårt att känna rädsla i sin vardag. Hur jobbar ni med det?

-Hej. -Hej.

Här.

Aj.

-Kan jag få ett bloss? -Ett.

-Du får inte dö. -Jag ska inte dö.

Lova.

"Och ekorren sa: 'I nattens mörker finns inget att oroa sig för.'"

"'Där är vi starka och allt som sig bör.'"

"Och så somnade ekorren och musen. God natt."

Den var väl fin?

Pappa, kan jag få somna här?

Nej, Alice. Vi sa att vi läser här, sen får vi sova i våra egna sängar.

Men i skolan säger de att man skjuter poliser så att de dör.

-Nej, det stämmer inte. -De sa det.

Gumman... Jag ska inte bli skjuten.

Lova.

Vet du vad? Molly sover redan. Ska du sova här i alla fall?

Bädda ner dig, då, under täcket.

Jag ligger här tills du har somnat. Blir det bra? Ja, då så.

Sov gott, vännen.

Så jag är så jävla stolt över er.

Över hela vår kår. Stolt över vårt mod.

Vad vi gör varenda jävla dag för att hålla ordning på den här stan.

Om det är nån som vill säga nånting så är ordet fritt.

Leah?

Okej.

Då föreslår jag att vi sluter ögonen och tar en tyst minut tillsammans.

Nästa gång kanske inte är falsklarm. Tänk på det, och tänk på er själva.

Vad vill ni ha ut av livet? För man får fan ta mig bara ett.

Så tänk på vad ni längtar efter och ta tag i det. Ja.

Dani, Faye. En kortis bara. Ni var ju väldigt sena på att svara på anrop.

Ja. Vi var på en annan insatskanal. Vi hörde inte alla anropen.

Jaha. - Du sa ju att ni hade kommit åt nån volymkontroll på radion.

Det kan ha varit så. Jag vet inte vad som hände, faktiskt. Jättekonstigt.

-Men ni måste ju ha koll på radion. -Precis.

-Inget annat? -Nej, nej.

-Jamen, då så. -Fint.

Kolla här. Jag vet att du tycker att jag tjatar och så, men...

Jag skulle vilja att vi berättar att vi är tillsammans.

Okej. Varför då? Jag älskar att ligga med dig i bilen.

-Kom igen... -Om vi berättar får vi inte åka ihop.

-Jag vill jobba med dig. -Vi är i samma turlag. Inga problem.

Jo, det kommer det att vara. Fan, vad du tjatar. Det är inte bråttom.

Men jag älskar dig och vill starta familj med dig.

-Det spelar ingen roll om folk vet. -Man måste stå upp för sin kärlek.

-Jag har inte bråttom. -Jag är redo...

65-1320 från 6-0, kom.

6-0 från 65-1320, kom.

-En kvinna bad om er, en Katarina. -Sa hon vad det gällde? Kom.

Hon vill att ni kommer. Hon vill inte ha nån annan.

-Okej. Var det allt? -Nej, men det får räcka.

Bara en sak till.

Om han ringer... Du vet, han har kontaktförbud, så han får inte ringa.

Och det gäller åt båda hållen, så du får inte heller ringa honom.

Och du får under inga omständigheter träffa honom ensam.

-Det är jätteviktigt. -Jag fattar.

Det hade inte gått utan dig.

Tack.

-Okej. -Okej vad?

Okej. Vi kan berätta.

Berätta vad?

Vi kan berätta att...

Vi kan berätta att vi är ihop.

Du vill berätta att vi är ett par?

-Hörde du inte vad jag sa? -Jag kan fan inte tro det!

-Menar du allvar? -Ja! Det gör jag.

Kom här.

Hon. Rakt i bröstet, så. Jag sa bara till henne att ta av sig den där.

Hallå! Har du den på dig när du är själv? Pratar du svenska, eller?

-Ja, jag pratar svenska. -Då förstår du det här.

Ta av dig sjalen, du är i Sverige nu. Har ni uppehållstillstånd?

-Ja, vi har det. -Har ni kollat det?

-Lugna ner dig. Du skrämmer barnet. -Jag? Skrämmer jag barnen?

Det ligger barn på bårhuset i Stockholm på grund av såna som hon.

De skulle spränga Segevång, ett helt dagis.

Segevång hade inget med det att göra.

Påstår du, ja. Jag vet andra saker.

Jag förstår inte varför ni skyddar dem. - Ta av dig sjalen!

Lugna ner dig. Vi avlägsnar dig från platsen. Du kan inte hålla dig lugn.

-Påstår du, ja. -Lugna ner dig. Du får gå härifrån.

-Är du lugn? Bra. -Då ber vi dig gå härifrån. Nej.

-Herregud! -Minst sagt.

-Man slutar fan aldrig att förvånas. /SARA HÄRMAR KVINNAN/ -Påstår du, ja.

Jag är så jävla kär i dig.

Fast det visste du redan, eller hur?

Från 6-0, prio ett. Jureks livs, sjukvårdslarm.

6-0 från 65-1220. Vi tar det, kom.

1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10...

Han bara föll ihop.

Sätt fast defibrilleringselektroder.

-Kom igen. -Rör inte patienten.

-Allt kommer att gå bra. -Analys pågår.

Chock rekommenderas. Tryck på den blinkande chockknappen.

-En chock har levererats. -1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10...

-Hej. Han bara föll ihop. -Han ligger här på elvan.

-Vi väntar på dig. -Nej, ni kan åka. Åk.

Hej, morfar. Jag är här nu.

Det är Leah. Córuś är här.

Morfar, hör du mig?

Allt kommer att bli bra. Jag lovar, allt kommer att bli superbra.

Känner du min hand? Känner du min hand, morfar?

Hej. Du är Leah, förstår jag. Yasmin Agarwal, läkare.

-Och Jurek är alltså din morfar? -Ja, precis. Hur är det med honom?

Jag har tyvärr tråkiga besked. Jurek har fått en stor blödning i hjärnan.

Min bedömning är att han inte har så lång tid kvar att leva.

Jag förstår att det här kommer som en chock.

-Har du nån annan anhörig? -Nej.

Har du nån du kan ringa?

Nej.

Nån vän?

/RÖSTEN HÖRS DÄMPAD/ Det är bra om du inte är ensam i den här situationen.

-Förlåt, vad sa du? -Det är bra om du inte är ensam nu.

Jaha. Nej, det är lugnt. Det är inga problem. Tack.

-Hej, hej. -Hej.

Du... Tack.

Du ska inte... Ska du inte säga nånting, då?

Om det jag sa innan.

Sara, jag börjar känna mig naken här.

Okej.

-Jag tycker jättemycket om dig. -Åh fy fan.

Jag är verkligen ledsen om jag fått dig att tro saker som inte stämmer.

Jo, det har du.

Jag vet det, jag förstår det. Förlåt för det.

Jag har varit otydlig. Jag tar helt på mig ansvaret för det. Förlåt.

-Okej. -Förlåt.

Du, Magnus... Kan jag få vara tydlig nu i alla fall?

Du vet ju att jag har en kille.

Vi är ihop och delar en massa saker som du och jag aldrig kan göra.

Vad då? Jesus, eller?

-Jag vill inte att du är ledsen. -Okej. Fint, då vet jag det. Tack.

Du...

/SÅNG UTAN ORD/

/OHÖRBART TAL/

/OHÖRBART TAL/

Faye: Jag kommer inte att orka med det här jävla skitjobbet utan dig.

Dani...

Måste vi berätta?

Nej.

Nej, det måste vi inte.

Du och jag.

Tack.

Hallå? Vet du var han är?

-Hej, tjena. -Hej.

Du har nånting kvar i fickan.

Lägg det där. Såja.

Du kan ta dina saker.

/SÅNG PÅ HEBREISKA/

Vi avslutar denna gudstjänst genom att speciellt tänka-

-på våra medlemmar som lämnat oss den här veckan.

Nina Larsson, 53 år.

Och Jurek Gross, 74 år.

Jag ska också läsa upp namnen på församlingsmedlemmarna i Stockholm-

-som i fredags blev terroristernas offer.

Fabian Lukas, 25 år.

David Weisberg, 37 år.

Mårten Weisberg, 8 år.

Shoshanna Weisberg...

...4 år.

Vi hedrar deras minne med att hålla en tyst minut.

-Stort tack för att du kom. -Självklart.

-Kom, du kan stå här. -Det blir bra.

/SÅNG PÅ HEBREISKA/

Svensktextning: Lena Edh Iyuno Media Group för SVT