All language subtitles for Nathalie.2003.1080p.AMZN.WEB

af Afrikaans
ak Akan
sq Albanian
am Amharic
ar Arabic
hy Armenian
az Azerbaijani
eu Basque
be Belarusian
bem Bemba
bn Bengali
bh Bihari
bs Bosnian
br Breton
bg Bulgarian
km Cambodian
ca Catalan
ceb Cebuano
chr Cherokee
ny Chichewa
zh-CN Chinese (Simplified)
zh-TW Chinese (Traditional)
co Corsican
hr Croatian
cs Czech
da Danish
nl Dutch
en English
eo Esperanto
et Estonian
ee Ewe
fo Faroese
tl Filipino
fi Finnish
fr French
fy Frisian
gaa Ga
gl Galician
ka Georgian
de German
el Greek
gn Guarani
gu Gujarati
ht Haitian Creole
ha Hausa
haw Hawaiian
iw Hebrew
hi Hindi
hmn Hmong
hu Hungarian
is Icelandic
ig Igbo
id Indonesian
ia Interlingua
ga Irish
it Italian
ja Japanese
jw Javanese
kn Kannada
kk Kazakh
rw Kinyarwanda
rn Kirundi
kg Kongo
ko Korean
kri Krio (Sierra Leone)
ku Kurdish
ckb Kurdish (Soranî)
ky Kyrgyz
lo Laothian
la Latin
lv Latvian
ln Lingala
lt Lithuanian
loz Lozi
lg Luganda
ach Luo
lb Luxembourgish
mk Macedonian
mg Malagasy
ms Malay
ml Malayalam
mt Maltese
mi Maori
mr Marathi
mfe Mauritian Creole
mo Moldavian
mn Mongolian
my Myanmar (Burmese)
sr-ME Montenegrin
ne Nepali
pcm Nigerian Pidgin
nso Northern Sotho
no Norwegian
nn Norwegian (Nynorsk)
oc Occitan
or Oriya
om Oromo
ps Pashto
fa Persian
pl Polish
pt-BR Portuguese (Brazil)
pt Portuguese (Portugal)
pa Punjabi
qu Quechua
ro Romanian
rm Romansh
nyn Runyakitara
ru Russian
sm Samoan
gd Scots Gaelic
sr Serbian
sh Serbo-Croatian
st Sesotho
tn Setswana
crs Seychellois Creole
sn Shona
sd Sindhi
si Sinhalese
sk Slovak
sl Slovenian
so Somali
es Spanish Download
es-419 Spanish (Latin American)
su Sundanese
sw Swahili
sv Swedish
tg Tajik
ta Tamil
tt Tatar
te Telugu
th Thai
ti Tigrinya
to Tonga
lua Tshiluba
tum Tumbuka
tr Turkish
tk Turkmen
tw Twi
ug Uighur
uk Ukrainian
ur Urdu
uz Uzbek
vi Vietnamese
cy Welsh
wo Wolof
xh Xhosa
yi Yiddish
yo Yoruba
zu Zulu

Original subtitles

Import: Triangelfilm

Översättning: Marianne Marty

-Var ska vi lägga presenterna? -I Bernards arbetsrum.

Allt väl? Har ni nåt att dricka?

-François! -Catherine!

Det här är Ingrid.

-Har inte Bernard kommit? -Inte än.

-Vet han inget? -Nej.

Ingen överraskning jag skulle gilla. Men ingen skulle komma på idén.

-Vad trevligt... -Nåt att dricka?

-Tack. - Vad vill du ha? Champagne? -Ja.

-Var träffade du henne? -På vanliga stället.

-Hon är sexig. -Ja.

Och du är underbar. Varför skrattar du?

-Du säger jämt samma sak. -Du skulle sakna det.

Mamma, det är till dig.

Hallå. Jag hör inget. Vänta lite.

Tysta, han kommer. Tala lägre. - Jag går upp...

Nu hör jag dig bättre. Var är du nånstans?

Men...

Jaha.

Och du kan inte ta ett annat?

Ja, då så.

Jag också.

Det blev vi som blev överraskade. Bernard missade planet i Zürich.

Synd för honom! Vi börjar.

-Vi samlas allihop och så... -Vi får väl ta flyget till Zürich.

-Du är hemma. -Jag är ledsen. Du borde ha berättat.

-Det skulle ju bli en överraskning. -Ja, men...jag hade själv glömt det.

Jag såg alla presenter. Det är verkligen snällt.

-Var vill du bli bjuden på middag? -Inte i kväll.

Ja visst, ja. Thierry och hans flickvän...

-Stämningen blev förstås förstörd. -Det gick utan dig. Vi drack mycket.

-Du är väl inte sen? -Nej, men jag ska fika. Vi ses i kväll.

Ni har två nya meddelanden. I går, 17:47...

Det är Richard Dumont. Kan du ringa mig? Det brådskar.

Idag, 09:01...

Tack för igår. Mitt plan går om en timme och jag kommer att sakna dig.

Vi hade bra sex tillsammans. Puss och kram.

Vi ses...

-Jag tycker ju att hon var rätt trist. -Svårt att döma nån efter en timme.

-Vad sa du till Thierry? -Det han ville höra. Han bryr sig inte.

-Han trodde nog du menade allvar. -Desto bättre.

Jag har så ont i skallen. En huvudvärkstablett...

-Hittade du din mobil? -Ja.

-Du hade flera meddelanden. -Jag vet inte, har inte lyssnat av.

Jag raderade inga.

En kvinna säger adjö.

-Var det henne du var med i går? -Nej.

Lyssna på meddelandet. Det är ganska uppenbart.

Lyssnar du på mina meddelanden nu?

-Var du med henne i natt? -Nej.

-Var var du, då? Vem är kvinnan? -Det är en flicka. Hon är lite tokig.

-Hon är obetydlig. -Har det pågått länge?

-Det betyder ingenting. -Men vad säger du?

-Catherine, det är ingen idé... -Nej, säg framför allt ingenting.

-Jag trodde du stod över det där. -Vadå? Händer det ofta?

Det är klart att det inte gör.

Inte ofta.

Men emellanåt händer det, ja. Det är banalt, så jag nämner det inte.

-Du tror att det är därför. -Jag förstår att du blir sårad, men...

-Om du visste hur jag upplever det... -Det struntar jag i!

Du har rätt. Kanske borde vi tala mer med varann.

Men du talar faktiskt aldrig om dig, så vi har kommit ifrån varandra.

Du har kommit ifrån mig. Tala inte för min del.

Vi älskar ju inte längre och vi rör knappt vid varann.

Jag vet inte om det är ditt eller mitt fel. Kanske är det oundvikligt.

Att det en dag dör... Fast jag hoppas att det inte är så.

Hur går det till med de där kvinnorna?

Vad får dig att tända? Jag vet ju inte det.

-Jag tänker inte berätta hur jag... -Jo, låt oss dela nåt...

Vad talar du om?

-Jag kan ju också ge mig av direkt. -Catherine...

-Letar ni efter nån? -Nej.

Kan jag hjälpa er? Det är en privat klubb.

-Jag tar gärna en whisky. -Sätt er där.

-Whisky...med Perrier? -Nej, utan.

Du inbillar dig jämt en massa. Du är hopplös.

-Vem har du fått det av? -Det? Min favoritkille...

Kan jag få lite vatten? Det är så varmt.

-Det är lugnt i kväll. -Det börjar komma igång.

-Is? -Ja, tack.

Det räcker.

Inte mycket folk än...

-Hur dags brukar folk komma? -Elva, halv tolv...

-Bjuder du på ett glas? -Om du vill.

-Allt väl? Inte för vilse? -Nej då.

-Vad har du för parfym? -Jicky.

Den passar dig. Jag byter jämt sort.

-Gick du in hit av en slump? -Inte direkt. Jag jobbar i närheten.

-Sällan en kvinna som du kommer hit. -Jag förstår det.

Par ser man, men inte en ensam kvinna.

-Du kanske vill vara i fred. -Nej, nej...

Kanske att...

-...du kan hjälpa mig. -Ja, varför inte?

Säg...

-En del tar inte kvinnor, men jag... -Nej, det gäller inte mig.

-Vem gäller det då? -Jag tror att...

-...du skulle falla min man i smaken. -Är det du som väljer åt honom?

-Kan han inte komma hit själv? -Nej.

Varför inte? Är han handikappad?

-Vill ni vara tre? -Nej, han vet inget.

-Kände du inte igen mig? -Jag var inte säker.

En kaffe, tack.

Han heter Bernard.

Han sitter ofta nära baren och fikar innan han går till kontoret.

Hur beskriva honom?

Han har nog en blå halsduk, mörk rock och två, tre dagstidningar.

Han är lång med kastanjefärgat hår, är välbyggd och rätt snygg.

-Och om han frågar vad jag gör? -Du går en språkkurs för att bli tolk.

Ursäkta, har du eld?

-Tack. -För all del.

Jag bad om eld. Sen gick jag och satte mig igen.

Han låtsades läsa men när han reste sig, kom han fram och talade med mig.

-Vad frågade han? -Om jag ofta kom dit, om mitt jobb.

Jag nämnde språkkursen. Han skulle på möte men frågade vad jag hette.

-Jag sa inte mitt namn. -Vi får hitta nåt annat, för Marlène...

Är det ditt riktiga namn?

Du skulle kunna heta... Nathalie. Ja, Nathalie.

Vad tycker din man om? Vad tänder han på?

-Han måste ha vissa saker han gillar. -Vi har alltid haft det...konventionellt.

Han skulle väl vilja bli överraskad. Hur tittade han på dig?

Han blev genast intresserad. Du gjorde ett bra val.

-Ska jag betala dig nu? -Ja.

-Du kan kolla. -Nej, det är okej.

-Hur tar du dig hem? -Jag tar taxi.

Nej, jag skjutsar dig. Middagen var ju tänkt att förena två ensamma själar.

Men det ställs inga som helst krav. Varsågod.

Hej då, Ghislaine. - Hej då, François.

-François var klistrad vid dig. -Jag frågade om hans kärleksliv.

-Rätt trist, va? -Han söker äventyr. Varför inte?

Nej, inte äventyr. Han betalar.

Han är rädd. Han flyr undan. Han är rädd för riktiga förhållanden.

-Och du, då? Ligger du med horor? -Varför undrar du det?

-Du kan säga det. -Nej, det är inget jag tänder på.

-Varför inte? -För mig är det så kallt.

-Har dagen varit bra? -Nej.

Jag hade en viktig grej på gång och fixade det inte.

Jag gillade inte personen och det drog ut på tiden.

Gryner verkade fullständigt bestört.

Och du?

Jag gick hem tidigt och vandrade runt. Jag köpte skor, rätt dyra...

-Ska du läsa? -Nej.

Mamma?

-Sover du inte? -Nej.

-Du kunde ju stiga upp. -Uppe eller i säng, sak samma...

-Nej, snälla... -Klockan är tolv och det är vackert.

-Be fru Mora att städa undan lite. -Absolut inte. Hon stjäl.

Handdukar och bestick. Jag kan inte säga nåt.

Du måste ge henne sparken för det är du som betalar henne.

Dessutom är hon så ful. Hon är i alla fall ingen skönhet.

Din man ringde. Jättetrevlig! Vi undrade varför vi inte ses längre.

-Du vill ju inte längre gå ut. -Eller så hindrar du oss från att ses.

-Han är upptagen. Han reser mycket. -Han är lustig, får mig att skratta.

-Du har tur, du! Det är en snygg karl. -Ja, han är rätt fin än.

Du pratar aldrig om honom. För dig är det så självklart men...

-Han har bedragit mig i åratal. -Förjäkligt, men inte särskilt ovanligt.

-Är det gott? -Ja.

-Vill du ha nåt att dricka? -Ja, en coca-cola.

En coca-cola, tack.

-Allt väl? -Ja. Vi har träffats igen.

Han satt på samma plats med sitt kaffe och sina tidningar.

Han skulle till jobbet. Vi bestämde att ses på lunchen. Han bjöd på ett glas.

Men det var rätt mycket folk, så han tyckte vi skulle gå nån annanstans.

-Och vi hamnade på ett hotell. -I en hotellbar.

Nej, i ett hotellrum.

-I ett hotellrum?! -Ja.

Det bara blev så. Han kände för det.

Låg du med honom?

-Ja. -Det var inte det jag bad dig göra.

-Vad skulle jag göra? -Inte kasta dig över honom.

Han kastade sig över mig som om han inte knullat på tio år.

Du missuppfattade mig. Vi var överens. Du är en vanlig tjej, heter Nathalie.

Hur snabbt hoppar Nathalie i säng, då? Jag förstår inte vad du vill.

Ursäkta, jag gjorde en missbedömning.

Skynda dig, vi kommer för sent.

-Mår du inte bra? -Gå du, jag mår inte bra.

-Så kan du inte göra mot mig. -Jag har nog fått influensan.

-Är du arg på mig? -Varför skulle jag vara det?

Ibland säger man saker som man inte borde säga.

-Vill du ha en huvudvärkstablett? -Jag har redan tagit en.

Jag blir inte sen.

-Nåt att dricka? -Jag tar gärna en whisky.

Jag kommer alldeles strax.

-Vad vill du? -Jag är ledsen för det jag sa förut.

-Det är okej. -Du berättade inte.

-Vadå? -På hotellrummet, hur ni gjorde...

-Tyvärr, jag hinner inte nu. -Du fick betalt.

Kom.

Det är här vi byter om.

Jag måste tänka efter...

Det var ett vackert rum. Det gick i rött.

Först kändes det inte så bra, kanske för att vi hamnat där så fort.

Vi tog en drink i minibaren. Jag sa inget.

Inte han heller, men jag visste han ville ha mig. Hans sätt att se på mig...

Han såg på mina bröst och jag spände ut bröstkorgen lite grand.

Han förstod att jag ville behaga honom.

Jag knäppte drog tillbaks upp, håret-

-Som om jag inte visste att blusen öppnades.

Han kom fram till mig, och jag kände hans andedrag.

Han var nog redan jättekåt.

Sen tog han mig om nacken, bad mig ta av allt-

-Lägga mig på sängen och blunda.

Han släckte överallt utom i badrummet.

Han klädde av sig.

Jag såg honom inte men visste att han tittade på mig.

Han la sig på mig och jag kände hans mun på halsen, hans tunga på brösten.

Och sen här.

-Ska jag fortsätta? -Ja.

Han ville ta mig direkt, men jag tyckte det gick lite för fort, så...

...jag reste mig upp och hämtade ett glas till. Jag var törstig.

Han följde efter mig och tryckte sig mot mig bakifrån.

Jag började svänga höfterna...

Han tog kuken i handen och smekte mig överallt med den.

Han frågade om jag gillade det. Han ville höra mig säga det.

Jag gav honom ett gummi och han trängde in i mig.

Han rörde sig knappt, rädd att komma...

Han drog plötsligt ur den och ville att vi skulle gå till sängen.

Där runkade jag honom långsamt. Jag ville inte att det skulle gå än.

Sen satte jag mig på honom och lät huvudet falla bakåt.

De vill inte man ska se på dem, så de kan tänka på det som gör dem kåta.

-Hur länge höll ni på? -Jag vet inte, ganska länge.

När det gick kvävde han skriket. Han verkade gilla det.

Och du? Hur upplevde du det?

Att han inte visste att du låg bakom gillade jag.

Annars, inget. När jag är med en kund är allt mig totalt likgiltigt.

Märkte han det?

Jag låtsas. Det är mitt yrke.

Nu måste jag gå.

-God morgon, Alice. Allt väl? -Ja, tack.

Hej.

Varsågod.

-Träffades ni här första gången också? -Ja, det går varken hos mig eller dig.

Han kom lite för sent.

-Han hade inte ätit lunch. -Beställde han den här?

-Han tycker inte om Vouvray. -Det gör jag.

Vill du ha lite?

-Det är mitt glas. -Tack.

Det är väl gott?

-Gjorde ni det före? -Före...och efter.

Sätt dig.

Den här gången var det han som klädde av mig, fast inte helt.

Jag gick till andra sidan av rummet-

-Och sen mot honom och såg honom i ögonen.

Jag började smeka mina bröstvårtor. Han kom närmare för att se bättre.

Sen sög han på dem, bet lite grand...

Sen stoppade han in sina fingrar i min mun.

Han har vackra händer, vacker hud.

-Tycker du? -Ja, den är mjuk.

Jag satte handen mellan mina lår, han gled in i trosan och stack in fingrarna.

Lite brutalt men han kunde sin sak. Jag höll ihop benen.

Han gillade nog att jag spjärnade emot.

Han trängde in i mig och det varade en lång stund.

Sen gick det för honom och denna gång höll han inte tillbaka sina skrik.

Han ville inte att jag skulle gå.

-Gick han inte tillbaks till kontoret? -Inte med en gång.

Han var trött och somnade en stund. Jag väntade tills han andades lugnt.

Jag hade en kräm i väskan. Jag tog lite i handflatan, den här doften...

Jag smekte hans kuk med krämen och jag tog lite på magen.

När han var nära att komma, satte jag mig på honom och knullade honom.

Då kysste jag honom men lite lätt bara.

Jag tänkte att du skulle gilla det.

Sen rökte vi en cigarett. Han höll mig i handen, tryckte den försiktigt.

Men fler väntade så jag ville gå. Han sa: "Jag vill inte att du går."

-Nathalie skulle väl ha stannat? -Ser du Nathalie på det sättet?

-Ungefär så, ja. -Se upp, han ljuger som borstbindare.

-Han får inte bara dumpa dig sen. -Det tror jag knappast.

Måste vara mysigt att bo på hotell.

-Har han sagt nåt om mig? -Ja, han sa att han älskar sin fru.

Ja, han lär älska mig så mycket.

-Har du jobbat med det här länge? -Jag håller inte räkningen.

-Hur dags börjar du? -Klockan sju.

-Hur många dar i veckan? -I allmänhet fyra. Om jag vill, fler.

Du luktar gott. Vad är det för doft?

Tycker du om den? Jag köpte den idag.

Nej, låt bli, jag är så trött.

-Jäkla bitch! -Apropå bitch, så hade jag en nyss.

Hon ville ha fräknar påmålade, som dina.

Och förra veckan ville hon se ut som Marilyn Monroe.

Hon fick hjälpa mig med läpparna.

Har ni setts igen?

-Ja, men jag höll på att inte gå dit. -Varför inte?

Jag hade ett typiskt tjejproblem, men han ville ändå gå till hotellet.

Han ville se mig strippa. Jag sa nej men han fick smeka mig.

Men han ville att vi skulle komma tillsammans.

Plötsligt ställde han frågor om mitt liv. Jag broderade på.

Han talade om sig själv också. Och om dig.

Han sa att han tyckte du verkade frånvarande just nu.

Jag har undrat, om han fick veta, om han är våldsam av sig...

Hur skulle han ta det?

-Hallå? -Jag är kvar.

-Stör jag? Är du inte ledig i kväll? -Nej, inte i kväll.

-Vad synd. Jag jobbar inte. -Hej då, jag ringer dig.

Vem var det?

Din mamma?

Ett mysterium.

Mår du bra?

Ät, innan det kallnar. Inte ofta vi äter ihop alla tre.

-Hur var han? Belåten? -Ja.

Han fick syn på några han kände. Han vinkade åt dem.

-Hur såg de ut? -Ett par.

-Var kvinnan ung? Gammal? -I din ålder.

Han oroade sig efter att ha sett dem.

Jag hade den här klänningen och mitt axelband föll hela tiden ner.

En gång förde han upp det och han passade på att smeka min axel.

Sen tog jag hans hand under bordet och drog den utmed mitt lår.

Han kände att jag inte hade trosor. Han tvekade men vågade inte.

Så fick jag plötsligt för mig att säga att jag skulle gå på toaletten.

Och att han skulle komma efter.

Jag väntade två, tre minuter på damtoa med dörren på glänt.

Jag var inte alls säker på att han skulle komma.

Men just när jag skulle gå upp igen kom han.

Vi gick in i ett bås.

Han tryckte upp mig mot väggen och kysste mig och bet mig på halsen.

Han särade på mina lår.

Men en kvinna försökte komma in och han stängde till dörren med handen.

Vi smet ut från restaurangen som tjuvar.

Så allt var förgäves?

Nej.

Vi gick på gatan.

Han såg på mig som om han ville be om nåt men inte fick fram det.

Jag kände att han var mycket kåt.

Vi gick in genom en inkörsport.

In till en gård med liten kökstrappa och jag satte mig där.

Han stod där bara. Utan att röra sig, utan att röra mig.

Jag tog av mig klänningen och stod där spritt naken.

Nån kunde komma men vi sket i det.

Jag gick upp för trappan, han efter... Vi hörde röster från vindsrummen.

När vi kommit högst upp tryckte jag mig mot ett fönster.

Han tog mig.

Han knullade mig. Det var så intensivt.

Och sen...

...hände det nåt.

Det gick för henne också. För Nathalie.

För Nathalie...eller för dig?

Du vet att jag aldrig får orgasm när jag jobbar.

-Men den här gången fick du det. -Det är ditt fel.

Älskar du honom fortfarande?

Jag vet inte.

-Varsågod. Er mor ringde. -Då ska jag ringa henne. Tack.

-Kan du hjälpa mig? -Javisst.

-Din första mens? -När jag var fjorton.

-Ditt yrke? -Jag är dansös. Klassisk dans.

-Använder du preventivmedel? -Nej, inget alls.

-Vill du ha barn? -Nej, absolut inte.

Skyddar du dig inte vid sex?

Jag har aldrig haft sex.

Berätta...

Jag försökte en gång.

Det var rena katastrofen. Jag kunde inte genomföra det.

Jag kände en hemsk smärta och fick panik.

Jag undrar om jag är skapt som alla andra.

-Hej då. -Tack så mycket.

Hej då, Alice. Vi ses i morgon.

Vad gör du här?

Jag såg skylten och tvekade först men gick sen upp. Gjorde jag fel?

Nej.

Jag ska byta om.

-Kommer även flickor som jag hit? -Ja.

Jag skulle inte kunna. Vi känner varann för väl.

-Jag borde kanske inte ha kommit. -Här arbetar jag. Har ni setts igen?

-Ja, men vi kan tala om det sen. -Vi är ju här nu.

-Här känner jag inte för det. -Börja ändå...

Ja då så. Vad gjorde vi idag?

Jo, han bad mig stå på knä och så särade han på skinkorna.

Vi saknade glidmedel så han spottade. Han sa: "Jag vill knulla dig i arslet."

-Jag lät honom göra det och... -Det räcker, sluta.

Blir du chockerad? Det är du som vill höra allt i detalj.

Säger han så? Jag kan inte tänka mig att han uttrycker sig sådär.

-Skyll inte på mig. -Och du berättar det utan vidare.

-Som en annan hora... -Och vad är problemet?

-Du vet inte vad de kan säga. -Han är ingen vanlig kund.

Det är du som inte är det.

-Det funkar inte alltid. -Vad talar du om?

-Inte mitt fel om du inte blir våt. -Jag vet att det är ditt levebröd.

Men dina knep för att kåta upp killarna är inget alla tänder på.

Det är bäst att du går.

Du får hitta nån annan.

Nu säljer jag möbler igen. Min specialitet från början.

Här är ännu ganska tomt, men här finns en väldig potential.

Jag bjöd inte in er av en slump. Jag söker finansiärer.

Ni har säkert lagt märke till...

...kvarteret utvecklas...

Det här är min fru.

-Fortfarande i Strasbourg? -Ja.

Ring mig.

Marianne!

Hej då.

En mycket begåvad flicka, arbetade hos oss nästan ett halvår.

Nej, faktiskt inte.

Stället är fint. Jag vet inte vad han kommer att göra av det, men...

-Det löser sig. -Hur som helst är det lyckat.

-Du vet jag har ett plan att passa. -Tack för att du kom. Vänta! Här...

-Nej, inte nu. -Jo! Jag vill bli av med skulderna.

Hej då, älskling. Vi ses i morgon. - Hej då, François. Bravo!

Åh, hur är det med dig?

Han reser mycket. Åh, förlåt! Det angår inte mig.

Jag tar gärna ett glas champagne till.

Tack.

-Tycker du om musiken? -Ja, mycket.

-Vad är det? -Joy Division.

-Inga jag känner till. -Sångaren hängde sig.

Förut kallade sig gruppen Joy Division för Warsaw.

Nu kallar de sig New Order. De är kända i hela världen.

De är för övrigt vänner till mig.

-Spelar du nåt instrument? -Ja, gitarr.

-Sjunger du också? -Ja, det med.

-Du ska väl inte hänga dig? -Nej, absolut inte.

-Är det nåt som är fel? -Jag ska nog åka hem.

-Vet du var jag kan få tag i en taxi? -Ingen brådska. Kom upp på ett glas.

Så stöter jag på dig i trappan...

Öppna ögonen. Ja, det är bra.

Det var inte det lättaste att hitta dig.

-Vem sa att jag var här? -Jag tittade in på baren.

-Är det detta yrke du vill ha om... -Ja, varför inte? Jag gillar det.

Jag fick mitt diplom. Och jag måste ju tänka på framtiden.

-Så en dag tänker du sluta. -Ja.

En del ser det som sitt kall, inte jag. Men det är inte aktuellt än.

Jag fick ditt meddelande.

-Vad ville du berätta? -Att jag legat med en kille.

En rätt snygg kille. Ganska brutal.

-Fick han betala? -Jag missade det. Jag var full.

Det hjälper.

Jag har funderat. Vi kan inte sluta nu.

Jaså? Jag trodde vi var klara.

Inte jag.

-Jag har träffat honom igen. -Ringde han dig?

Jag ringde honom. Jag kände för det. Jag trodde inte vi två skulle ses igen.

Vi pratade bara med varann för jag var lite deppig den dan.

Jag hade blivit utslängd från lägenheten-

-Och han lyssnade vilket gjorde mig gott.

-Han låtsades intressera sig för det. -Nej, han låtsades inte.

Var sover du nu?

-Han sa han kunde hyra nåt åt mig. -Men du tackade inte ja.

Jag sa att jag skulle tänka på det. Det skulle förstås kännas fel mot dig.

Som ni ser ligger lägenheten fint. Den här sidan vetter åt söder.

Köket är välutrustat med många skåp.

-Är det för två personer? -Nej.

Ursäkta mig. - Hallå? Ja, ett ögonblick.

Ni kan se er omkring i lugn och ro. Jag väntar utanför.

-Tycker du om den? -Ja, men jag vill inte att du betalar.

Det är en hjälp för dig nu. Vart ska du annars ta vägen? Bo på hotell?

Jag är van. Jag hade ett. I Västindien, i Saint Barthélemy.

-Ett litet hotell. -Hur länge?

Två år. Det gick åt pipan. Det var då jag började igen. Återfall!

Träffa honom inte på ett tag. Säg att du ska hälsa på släkten eller nåt.

-Ring sen igen om några dar. -Varför det?

-Vad vill du? -Att du låter honom vänta.

Han ska bli frustrerad, så utebli från några möten.

Då har jag ju inte längre nåt att berätta.

Marlène!

-Din kund har väntat i en halvtimme. -Be honom vänta lite till. Ursäkta mig.

Hon kommer strax.

Är du här?

-Fick du inte mitt meddelande? -Nej.

-Det har krisat igen hos din mamma. -Åh, vad jobbigt!

-Ska vi äta lunch? Var nånstans? -Vi kan ju gå till La Frégate.

-Du ser trött ut. -Lite, men det är ingen fara.

-Har du problem? -Inte direkt.

-Berätta. -Nej, det är inget.

Men jag sover så dåligt.

-Vill ni ha vin? -Har ni Vouvray?

Jag visste inte att du gillade Vouvray.

Ska vi inte åka bort några dar nästa vecka? Kan du?

Det är inte så lätt. Jag har mycket jobb just nu.

-Men du kunde väl inte lämna Paris? -Just därför vill jag åka bort lite.

Nej, jag kan inte. Blir du besviken?

Ja, mycket besviken.

Jag förstår inte.

-Vad är det du vill fly från? -Jag vill inte fly från nåt.

Bra.

Hemskt.

-Mår du så dåligt här? -Nej, du är så snäll.

Men jag har så jävla tråkigt. Förlåt, ursäkta mig.

-Nej, men ligg kvar. -Nej. Hårbotten kliar, jag har väl löss.

-Klockan är...sex. Vi går till frissan. -Nej! För att klippa av allt i så fall.

Sluta, du gör illa dig.

Hallå.

Ja, hej.

Säg bara att du inte känner dig bra. Att du ringer i morgon.

Du behöver inte förklara varför.

Jag är hemma hos min mor nu. Nej, inte så bra.

Nej, det handlar om håret.

-Min mor. -Hej. Nathalie.

-Hej. Är det ditt yrke? -Ja.

Nathalie arbetar på en salong.

Jag ser inget, men vi behandlar ändå så vi tar död på eventuella löss.

Sen klipper vi lite, sätter i spolar och torkar håret. Sen syns det ingenting.

Jag får lita på dig. Jag har inget val.

-Hur träffades ni? -Vi arbetar i samma kvarter.

Så ni är grannar?

Känner du Bernard?

Varför skrattar du? Vad sa jag?

...som ville glömma

En gammal sliten sång

Som hördes på sommarens gator

Men du

Kommer aldrig att glömma

En speciell gata en sommar

Och en flicka som trallade

Drömmar rimmar med strömmar Men din rimmar inte alls

Den tar slut redan innan den börjat Varar en dans, lång som en refräng

Vad vackert!

Jag tyckte mycket om den låten. Men idag är jag som en torr träbit.

-Nej, du sjöng jättebra. -Tycker du?

Jag säger godnatt nu. Hälsa på mig igen nån dag.

-Godnatt, mamma. -Godnatt, gumman.

Fint foto.

-Jag var 17 år. -Jag föredrar dig idag.

-Har du allt du behöver? -Kan du ge mig cigaretterna på byrån?

Tack.

Vill du ha en?

-Vad fint. -Ja, jag köpte det i Marocko.

Är det silver?

För stort.

Var det här ditt rum? Så jag sover i din säng?

Tog du hit killar?

Det hände. Det fanns en bar bredvid skolan.

Jag tog med några stycken hit. Inte så många.

Och...?

Jag var visst ett bra ligg.

Man glömmer.

Var det inte nån som betydde mer än de andra?

Jo, en.

Det var så intensivt. Jag gjorde slut men jag tänkte på honom i åratal.

-Även när det var bra med Bernard. -För det har det varit?

Ja.

Det är sent.

Kaffe, tack.

-Hur har dagen varit? -Bra, bara bra.

-Jaså? -Ja, vissa dar går allt bra.

-Varför då? Vem träffade du? -Ingen särskild.

-Fjärde raden. -Tack.

Där.

Ursäkta.

Ursäkta.

-Jag åt lunch med Thierry igår. -Med Thierry?

Det var jättetrevligt. Vi har aldrig förr pratat så.

Och sen kom hans flicka, jättetrevlig, så avspänd.

-Du ser inte särskilt uppåt ut. -Jodå.

Varför vill du se pjäsen? Har den fått bra kritik?

Det var du som ville se den. Kom du inte ihåg det?

Nej.

-Jag mår dåligt och åker hem. -Jag skjutsar dig.

Nej, stanna du. - Ursäkta.

Ny laddning!

Jag älskar bubbel. Man blir fort varm. Det behövs i den här kylan.

-Vi är från södra Frankrike. -Jag också. Jag jobbade i Cannes.

Vi har en butik i Nice men jag är från Cannes.

Jag gick i skolan där. När var du där?

För...fem, sex år sen.

Vi är här för modemässorna. Därför vi kommer till Paris...

-Är Marlène inte här? -Hon har kunder och får inte störas.

-Får det vara nåt att dricka? -Nej tack.

-Kan jag få träffa Simone? -Visst, jag ska presentera er.

Känns det bättre?

Hur var pjäsen?

Inte så tokig. Inte alls tokig. Slutet var lite utdraget, men bra.

-Det är sent. Vill du äta nåt? -Nej, jag är inte hungrig.

Men...

Varför ser du på den soppan?

Han la sig över mig. Han ville komma på mitt ansikte.

Jag var inte säker på att du skulle gilla det. Jag tvekade.

Sen sa jag ja, men lite blygt som om det var första gången.

Han stod över mig och runkade.

Jag fick hela satsen över ansiktet. Det var varmt.

Sen gick han och jag låg kvar ensam, naken, i rummet.

Jag sov nog en stund. Jag drack, jag var törstig.

Jag fick lust att ringa dig, men...

Jag steg upp, fönstret var öppet. Jag tittade ut.

Det regnade lite men var inte kallt. Jag ville inte gå därifrån.

Jag måste till London som jag sa. Då var det ännu inte säkert.

Jag är tillbaks i morgon bitti eller på kvällen. Har du sett min svarta tröja?

Tack.

Ditt pass ligger där.

-Hej, mamma. -Hej.

Marie är här. Vi kunde inte vara hos henne. Hon har tappat sina nycklar.

-Så vi sov här. -Det gjorde ni rätt i.

Hej, kom in.

Jag kommer strax.

-Tar du emot kunder här? -Inte kunder precis, snarare vänner.

-Vänner...men inte Bernard? -Nej, inte han.

-Jag tänkte du inte skulle gilla det. -Inga andra heller.

-Det får ske nån annanstans. -Okej.

Inför mig verkar han lugn. Jag vet inte vad han har i skallen.

Han blev arg för våningen, övertygad om att det fanns nån annan.

-Jag kunde inte säga att det var du. -Stackarn.

Han var svartsjuk. På sätt och vis gillade jag det.

-Du blev smickrad. -Inte enbart.

Svartsjuka hos män är en reflex.

-Men sen blev ni vänner igen? -Ja.

Han klädde av dig. Han fick stånd. Du sög honom. Han knullade dig.

Han kunde inte. Jag förstod att jag inte fick insistera, han mådde dåligt.

-Men jag blev rörd. -Vad då "rörd"?

-Han ville inte längre utnyttja mig. -För nu respekterar han dig plötsligt?

-Jag tror han är uppriktig. -Det är han inte.

Hur som helst vill han leva med mig.

-Det kan han inte ha sagt. -Varför inte?

-När han får veta vem du är... -Säg det, så får vi se.

Naken på ett hotellrum, ja. Men inte i den värld han lever i.

Vad är det med den? Förutom att ni aldrig knullar. Inte mitt fel!

Jag skiter i honom.

Det är inte sant. Då hade du lämnat honom.

Vi ses sen.

Kom, det finns ett bord där borta.

Vill du ha ett glas champagne? - Hej, Djamel!

-Två glas champagne! -Fan, vad du skriker!

Killar tillsammans... Om de åtminstone var bögar.

-Finns det nån i ditt liv? -Nej.

-Du känner visst alla här. -Jag går hit efter jobbet. Trevligt.

-Vill du ha en cigg? -Tack.

-Sen går vi och dansar. Gillar du det? -Jag dansar inte så bra.

Jag hade inte ens sett killen. Du tänker ju inte på annat.

-Nu har vi väl gått vilse? -Nej, jag vet precis var vi är.

-Du var ju ganska elak mot honom. -Nej då.

Vad är det här?

Det är väl lite underligt?

-Mår du bra? -Ja.

Den där karln luktade nåt särskilt. Som pingstliljor. De är väl knallgula?

Jag undrar om man kan göra parfym på pingstliljor. Det är inte så säkert.

Taxi...

-Sist jag åkte taxi var det jazz i den. -Vad för nåt?

Jag har ingen lust att åka hem.

Jag släpper av dig där.

-Hej. -Har du tappat hårborsten?

-Ät lite frukost. -Jag tar ett äpple.

Ha en bra dag.

Jag var orolig.

Du kunde ha sagt nåt. Jag visste inte vart jag skulle ringa.

Förlåt.

-Var du verkligen orolig? -Mycket!

-Det förvånar dig. -Jag trodde du klarade av mer än så.

-Har du träffat nån? -Det skulle man kunna säga.

Var det länge sen?

För några veckor sen.

Ja.

Jag anade det.

-Vem är han? -Jag trodde du skulle bli lättad.

-Jag vet inte vad du talar om. -Sluta ljuga hela tiden.

-Du träffar ju nån. -Nej. Vad pratar du om?

-Jag vet. -Vet vadå?

Om du vet så berätta för mig.

-Det är så uppenbart. -Nej, det är inte sant.

Se på mig.

Jag förstår dig inte, Catherine.

Vad har jag gjort dig?

Du kan säga allt till mig.

-Vad är du? Blyg eller tvilling? -Tvilling.

-Då måste du ha en stark ascendent. -Jaså?

Vi tar väl en flaska till? Skål.

Får jag ställa en fråga?

Är du rakad?

Ursäkta, jag kommer strax. Väntar du?

-Vi hade inte stämt träff. -Han vill lämna mig.

Du hade rätt. Han vill lämna mig.

-Har han sagt det? -Nej.

Inte rakt ut, men jag känner det. Han är så frånvarande, så kall.

Han säger knappt nåt, bryr sig inte ens om att ljuga om sina arbetstider.

Du kanske tar fel.

Det tror jag inte.

Men ni har väl inte pratat igenom det.

Nej.

Marlène, din kund väntar.

-Ja. -Kan vi ses i hotellbaren sen?

-Jag är väl skyldig dig pengar? -Nej.

-Allt väl med dig? -Jadå, och med dig?

-Vackert här. Kommer du ofta hit? -Det händer.

-Vad får det vara? -En whisky, tack.

Jag vet fortfarande inte vad det är du vill säga.

-Säger jag det blir du nog arg på mig. -Nej. Nej då, jag kan förstå.

Kanske har jag förstört nåt.

-Hör du på? -Ja.

Jag tror inte det är en annan man. Det hade du sagt.

Men så fort jag säger eller gör nåt... Jag vet inte, du tar illa upp, blir arg.

-Så kan det väl inte sluta? -Varför inte?

För jag älskar dig.

Vem var det?

Jag vet inte.

Jag tänker flytta ifrån lägenheten.

Jag väntade på att du skulle komma.

Din man tittade inte på mig. Han gav mig eld, det är allt.

Han såg mig inte ens. Ni har inte samma smak.

Jag stal från dig.

Ja, du ljög för mig.

Du stal från mig.

Varför gjorde du det?

Ett sånt tillfälle hade jag aldrig haft.

Att inte behöva göra det.

Och du...ville ju att det skulle hända.

Så det var jag som hittade på allt?

Om jag sagt sanningen hade vi inte träffats igen.

Det är lätt att säga.

Du kommer aldrig tro mig igen.

-Vi kommer för sent. -Jag skyndar mig på.

Om vi skulle strunta i att gå dit...

DVDRip/OCR/Synk: DaTore

Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.