Original subtitles

Fan, vilket otroligt bra ljud det här är.

Förut lät det så här, nu låter det så här. Det är otrolig skillnad.

Ni kladdar väl inte ner i pappas nya bil?

Nämen, Peter! Vad gör du? Kom, så får jag torka av dig.

Vad har de gjort nu, har de kladdat ner på sätena? Vad han ser ut!

- Varför gör du ingenting? - Nu slutar du! Sätt dig ner nu.

- Sluta, Peter! - Sitt stilla där!

- Det är inget roligt! - Nej, det har aldrig varit roligt.

Det har aldrig nånsin varit roligt alls.

- Kladdunge! - Sitt still där nu.

Titta, där är det! Ser ni?

Vilken luft det är. Känner ni? Det här kallar jag för luft.

- Helt otroligt! - Jamen, allvarligt talat.

- Jag kommer älska det här stället. - Vad säger du då, grabben?

- Jag har fått choklad på min tröja. - Jaså?

- Ger du mig dörrnycklarna, Sara? - Dem har väl du?

- Varför skulle jag ha dem? - Du sprang och viftade med dem.

- Ja, det var det. - Fan, typiskt, alltså.

Här är de ju! Vad bråkar ni om? Ni skulle inte klara er utan mig.

- Jag vill inte ha choklad på tröjan! - Dumskalle, du har ju satt dit den.

Mamma ska tvätta den åt dig.

- Nu, nu, nu! - Sluta gnälla nu, Peter.

- Gud, vad snyggt de har gjort. - Det är fräscht, va?

Tur att man slapp göra skiten själv. Så är det när man är egenföretagare.

Glöm inte att alla sovrum där uppe är kvar.

Lite tapeter är väl inget att bråka om. Det spikar jag upp på en kvart.

- Hur mår du, då? - Bra.

- Du oroar dig ju hela tiden. - Jag mår visst bra.

Ryck upp dig. Jag har ju ordnat århundradets kontrakt till firman.

Du har ju inte fått det än?

Jag har ju en kanonidé, har jag ju sagt. Det kommer rasa in pengar.

- Lovar du det? - Ja, försök att njuta av livet.

Vi fixar i ordning här i helgen, så ordnar jag jobbet på måndag. Okej?

- Är det bra, då? - Ja, det är bra.

- Var är vårat rum nånstans? - Det ligger där uppe.

- Var har du Peter nånstans? - Han packar upp sina leksaker.

Nej!

- Vad tycker du om huset då, lillan? - Det är stort.

- Är vi de enda som ska bo här? - Ja, det får vi verkligen hoppas.

- Tjena! Dagens skörd. - Åh, tack.

- Vilken service ni har här på landet. - Det är bara idag.

- Ni måste skaffa en låda vid vägen. - Nere vid vägen? Det är jättelångt.

Jag är journalist, jag brukar få mycket post nästan varenda dag.

Du skulle inte kunna tänka dig att köra upp hit med den?

Kan jag väl. Men då får ni skaffa en låda här ute.

- Jag har fan inte tid att stiga ur. - Det är klart. Jättegulligt av dig.

Visst, schyst!

Så där får inte du göra, pappa!

Man trippar uppför stegen, sen trycker man fast den.

Satans jävla ungjävlar, som sitter och skrattar när man jobbar.

Man ska bara trycka till den... Satan, jävla skit!

- Går det bra för dig? - Ja, skitbra. Syns inte det?

Jo, otroligt tjusigt.

- Och inte enda tapet på snedden. - Ti, hi, hi.

Du vara lagom stöddig, va! Ni kommer att få se ett proffs "in action".

Man tar tapeten så där, man måste preparera den lite grann.

Sen, för att få den rätta snitsen på grejen trär man den över huvudet.

Man gör en liten schnitzel, sådär. Då kommer man ut här... koko, koko...

Sen, för att alla ska bli nöjda rör man sig lite fram och tillbaka.

Sen kan man luta sig tillbaka. Man njuter av den njutbara grejen.

Man mår jättebra!

Va? Ni skrattar på mig, va? Hela jävla arslet gick rakt av på mitten.

Man kan inte skratta åt den störste målaren på världen.

Nej, Frank! Nej! Nej!

Fläskegubbe, fläskegubbe!

- Ärligt talat, visst blev det fint? - Jättefint.

- Vem var det som kom? - Brevbäraren. Vi måste skaffa låda.

Jaha. Fick vi nåt intressant, då?

Ja... Elverket... Televerket...

- ...Vatten- och avloppsverket... - Tack, det räcker.

Mamma, titta. Det är min pistol.

- Hur dags ska du vara där imorgon? - 9.

- Du har inte glömt nåt? - Nej.

- De här, då? - Jaså, dem?

- Lycka till, då. - Med vad?

- Vad är det där, då? - Ojdå.

Du, Frank? Kan inte du köpa en brevlåda idag?

Han behöver ju inte kasta posten på marken för det, den idioten.

Glöm inte att köpa brevlådan!

Mamma, mamma! Kom, det här hänt nåt jättedumt.

- Kom snabbt, snabbt. - Mamma, kom, kom!

Nu kommer nog inte pappa att bli glad.

Hallå?

Hej!

- Var är spriten? - I bokhyllan.

- Vad fan står den här för? - Du har ju själv satt dit den.

- Det gick inte, va? - Nej.

- Min idé var inte originell nog. - Jag visste det.

Visste du det? Ta det lite lugnt nu, spågumma.

Hur ska jag kunna ta det lugnt? Hur ska vi betala allt? Bilen...

Jag har inte pratat färdigt.

Det är så att vara egen. Jag ska hitta på en ny idé tills på fredag.

Hur fan det nu ska gå till...

Nej, hur ska det gå till?

Mamma? Jag är hungrig.

Förlåt för det jag sa förut.

Du kommer säkert på nånting. Det brukar du ju göra.

Vi kan väl tala om det, så kanske det lossnar. Berätta vad det handlar om.

Jag vet bara att det är en reklam- kampanj för ett försäkringsbolag.

Stanna hemma i veckan och fundera, du har ju ändå inget annat jobb inne.

- Anna passar ju telefon. - Mm.

Idag på TV såg vi ett program om påfåglar.

Visste ni att påfågelns stjärt är två meter lång?

Oj, då. Nej, det visste jag inte.

Hanen måste göra sig fin för honan, sen kan de para de sig.

Här i huset säger vi knulla!

- Nej... - Jaså, är det det vi gör?

Var har du hört det?

Vad bra att du stannar hemma, då kan du fixa tapeterna i vårt rum.

De har trillat ner.

Frank, hur är det? Gud, förlåt! Hur gick det?

- Vad du skräms! - Vad sjutton håller du på med?

Jag hörde nåt som krafsade i väggen, kanske en råtta eller nåt.

- Inne i väggen? - I rören, alltså.

En kärring i tidningen hittade en så stor råtta i muggstolen.

Vi har nog inga råttor i rören. Lägg dig, så du kan tänka klart imorgon.

Nu har jag satt på dubbelt så mycket klister, nu ska väl skiten hålla.

Vad bra. Vad gör du?

Fan, att man inte kan komma på nån ny idé. Jag är helt tom i skallen.

Jag måste ha kontraktet, vår ekonomi bygger på det.

Det är ju så dags att tänka på nu.

Lägg av! Du ville väl ha huset lika mycket som jag?

Ja, men jag har ju tyckt att vi skulle avvakta.

Nu är allt helt plötsligt mitt fel. Du har väl aldrig protesterat?

Det är felet. Jag borde ha gjort det, men man får aldrig komma till tals.

Vad är det för jävla skitsnack? Du har väl en käft som alla andra?

- Det kvittar väl om du inte lyssnar. - Nu är man nån jävla knöl också.

Nej, det är du inte.

Men ibland handlar det bara om dig. Ditt hus, din bil, ditt jobb...

- Vi är faktiskt några till här. - Det är för fan er jag tänker på.

- Du förstår inte vad jag menar. - Nej, jag är väl för dum för det?

Först vill du att vi ska prata om det, sen blir man utskälld.

Tack så jävligt mycket för ditt stöd. Tack så in i helvete mycket.

Sara?

Sara!

- Nämen, vad i...? - Vad fan är det här?

- Har du försökt med klister? - Jättekul.

Det luktar metall eller elektricitet. Var fan kommer det ifrån?

- Hade du inte för mycket klister? - Jag vet vad jag gör.

- Varför vill du...? - Nu gör jag som jag gör.

Varför går inte du och gör det du ska göra?

Vad fan ropar du på mig för, då?

Jävla tapetjävel!

- Du får inte stå på diskbänken! - Jag skulle bara ta ett glas saft.

Du kan ju ramla baklänges. Ta en stol.

Vad är det? Varför tände du lampan?

Jag tyckte bara att... Vill du ha en cigarett?

Nej. Måste du röka här inne?

- Vill du ha nånting att dricka? - Jag sover ju.

Ja, just det.

Fy fan!

Nämen, vad fan håller du på med?

Men, Frank... Du har ju spillt öl över hela mig.

- Det är nåt skumt här. - Jag vet, han heter Frank.

Släck lampan nu.

Allvarligt talat, varje gång jag går förbi...

Frank, jag försöker faktiskt sova. Kan du inte släcka lampan?

- Du, Sara? - Ja?

Tänk om det spökar här.

Sluta nu.

- Hoppa över på din sida, Peter. - Jag vill sitta bakom pappa.

- Vad är det? - Vad håller du på med?

- Vadå? - Varför kastar du posten på marken?

Ni har ju ingen låda.

Du behöver inte kasta posten i gruset för det, din dumme fan.

Tror du att posten kommer med kaffe och macka på sängen? Skaffa låda.

Anställer de vilka idioter som helst? Ge fan i att göra så tills dess.

Var jävligt glad för att jag kör upp hit!

Vad ska du göra om det regnar?

Va?

- Då får jag väl gå in med den. - Du har hajat principen.

Gör på samma sätt när solen skiner, så ska du få din jävla låda.

- Peter? - Den här vill jag ha.

- Nej, inga leksaker nu. - Snälla pappa?

Pappa har inte råd med det. Lägg tillbaka den.

Men jag vill ha den!

Nej, säger jag. Det får bli en annan gång.

Du säger alltid att det ska bli en annan gång.

- Ja, ta bilen då. - Tack, snälla pappa!

280 spänn för den, det är ju löjligt. Du får lägga tillbaka den.

- Du lovade ju att jag skulle få den. - Ja, men 280 kronor är för mycket.

Kom nu, då.

- Jamen, ta bilen då. - Jag vill inte ha den.

Börja inte bråka nu, jag säger ju att du får bilen.

Vi skulle köpa en tidning till mamma också.

Vänta här, då.

Ursäkta.

Tack.

Glöm inte att betala för den där.

- Frank? - Ja?

Kom ett tag!

- Varför har du köpt så mycket mjölk? - Det är bra att ha lite i lager.

Vi kommer att få slänga över hälften.

Förlåt, då får jag personligen dricka upp skiten.

- Köpte du nån brevlåda, då? - Helvete! Det glömde jag!

- Men en dyr bil till Peter köpte du? - Vad ska jag göra när han tjurar?

Vi är ju överens om att han inte ska få tjura till sig saker.

Jaha?

- Du? Har vi såna här trådgalgar? - Ja, hur så?

Nej, det var inget.

Frank, vad håller du på med?

Jag kollar om vi har några kalla fläckar.

Det är någon slags energisamling. Det står om det här. Spöken, alltså.

Det står om hur man kan hitta dem.

- Man tar två trådgalgar. - Ar det det du sysslar med?

- Vadå? - Jaga spöken?

- Ja. - Hur går det med reklamidén då?

Jag har försökt att koncentrera mig. Men jag kommer inte på något.

- Har du verkligen försökt då? - Vad fan menar du med det?

Det verkar som att du ägnar mesta tiden åt att fantisera om spöken.

Jag fantiserar inte om några spöken.

Det är nåt skit i det här huset. Jag vill ta reda på vad det är.

- Var inte löjlig nu. - Jag är inte löjlig.

Tapeterna som trillar ner, är det normalt?

- Vadå, har de trillat ner igen? - Nej.

Du menar inte på allvar att det är spöken som har rivit ner dem?

- Nej, jag är väl dum i huvudet. - Fattar du inte att jag blir orolig?

Vi har inga pengar kvar och du springer runt och jagar spöken!

Jag har försökt komma på något, men det går inte.

Det blir inte bättre av att du gnäller.

Det här gäller oss alla, så jag gnäller hur mycket jag vill.

Vad vill du att jag ska göra då? Va?

Jag vill att du anstränger dig lite.

Du är så duktig, min lilla älskling. Du tror att det är så jävla lätt.

Det räcker med att släcka lampan och sen är det klart?

- Jag vet hur det är. - Jaha, du vet det?

Det är jävligt bra. Toppen!

Det är ju jävligt bra. Kanon.

Vad gör du, pappa? Vad är det där?

- Vad ser det ut som? - En gubbe.

Ja, det liknar faktiskt en gubbe.

Såna gjorde min pappa också när jag var liten.

- Farfar! Men han är ju död. - Vem är det?

Det är min pappa. Men honom har du aldrig träffat.

- Men det har jag. Han var vithårig. - Ja, det var han.

Fast inte när jag var liten. Då såg han ut ungefär som jag gör nu.

Nej, nu pratar inte vi mer om det. Nu får du gubben av pappa.

Han kan åka omkring i din dyra bil.

- Tack, snälla pappa. - Får jag titta, pappa?

Det förstår du väl att den inte kan.

Lotta, hjälper du mig att duka?

- Gå och hjälp mamma nu. - Han vill inte hjälpa till.

Bråka inte nu, du vet att han är liten.

Sara! Sara!

- Sara, kom! - Vad är det?

- Skynda dig och kom, säger jag! - Vad är det som har hänt?

Har det hänt nåt? Vad är det?

- Varför säger du inget? - Vad fan är det där?

- Vad snackar du om? - Fan, nu är de ju borta.

- Vad? - Spår.

Det var blöta spår över hela jävla golvet.

- Frank, lugna ner dig. - I helvete jag lugnar mig!

Det är nåt som har gått med sina slemmiga jävla fötter på min vind.

Frank? Frank, kom.

- Sara, vänta nu. - Vi pratar inte om det nu.

- Varför tror du inte på mig? - Det är ingenting.

- Varför är pappa så arg? - Ingenting. Kom, så går vi och äter.

- Vad var det med pappa? - Det var ingenting.

- Kommer du? Maten är klar nu. - Jag är inte hungrig.

Nähä.

Nämen, Lotta! Vad gör du?

- Det Ockulta. - Hej, jag heter...

Jag skulle vilja prata med nån som heter Allan Svensson.

Han har skrivit nån artikel om... Tack.

- Allan. - Tjena, hej.

Du, jag heter Frank Eriksson. Frank Eriksson.

Jag läste din artikel om trådgalgar, kalla fläckar och energisamlingar.

- Jaha, den. Kan du prata lite högre? - Nej, jag kan inte det.

- Vad tyckte du om den, var den bra? - Ja, den var skitbra.

Du vet, det här så här... Det låter kanske lite löjligt-

- men vi har flyttat in i ett hus och det har börjat hända konstiga grejer.

- Jaså, vad? - Tapeterna rasade ner flera gånger.

Rasade ner? Det var inte roligt, hör du.

Sen har det hänt en massa andra jävla underliga grejer.

- Du, kan inte jag få komma ut dit? - Komma ut hit?

Ja, jag vet inte... Det kan du väl göra.

- Frank? - Ja?

Det känns som att allt håller på att spåra ur.

Det som oroar mig mest är faktiskt du.

- Jag? - Så här har du aldrig varit förut.

Tacka fan för det, med tanke på vad som springer omkring i huset.

Vad har du fått allt det här ifrån? Har du glömt att du ska...?

- Glömt? Jag har inte glömt nånting! - Ta det lugnt nu.

Jag är lugn, men det är nåt...

Frank, du hetsar upp dig för minsta lilla sak.

Jag förstår. Allt far runt i huvudet och så kan du inte koncentrera dig.

Du?

Kan vi inte ta med ungarna imorgon och gå en lång skogspromenad?

Då rensar vi ut allt det här. Vi behöver det, båda två.

Sen börjar vi på nytt igen, så ska du se att det lossnar till slut.

- Låter inte det bra? - Mm.

Så får du lova att inte prata om en massa underliga ljud och syner.

- Kan du det? - Mm.

- Mhm? - Mm.

Du? Försök att slappna av nu, så att du kan sova.

Hallå?

Hallå? Det är jag! Brevbäraren.

Jag blir så jävla sne, alltså.

Hej! Jag tyckte väl att jag hörde nån här.

Jag kan knappt bärga mig. Var är de nånstans?

- De är inte här i alla fall. - Nähä? Var är de då?

- Inte fan vet jag. - Varför vet du inte det plötsligt?

Vadå, plötsligt? Vad fan ska jag veta det för? Jag skiter väl i var de är.

- De bråkar ju bara. - Vad sa du?

- Bråkar de? - Ja, om brevlådan.

Brevlådan? Har de flyttat sig dit nu?

De har inte skaffat nån, för fan! Det var ett jävla liv på den ene igår.

Vad sa du? Menar du att du kan se dem röra sig?

Alltså, att de förflyttar sig runt, så här?

- Du, jag måste nog glida nu. - Nej, vänta, vänta.

Det här ska vi reda ut. Du säger att de har förflyttat sig-

- men de kommer säkert tillbaka. Ett sånt tillfälle får vi inte missa.

Jag har utrustning i bilen, vi gillrar en fälla.

Sen fotograferar jag dem, sen ger vi dem en elchock.

- Skämtar du? - Nej, det är klart att jag inte gör.

Alla tror att jag skämtar. Jag fattar inte varför.

Nu hajar jag ingenting.

Vitsen är att vi fångar dem innan de tar oss.

Man vet inte, de kanske står här och lyssnar på oss nu.

- Vem fan snackar du om, egentligen? - Dina kalla fläckar, så klart.

Det står en jävla snubbe där inne. Han verkar helt skruvad.

- Jaså? Hej. - Hej, du.

- Allan. - Jaha?

Från Det Ockulta.

Ja, just det! Det var vi som snackades vid... Tjena, Frank.

- Så du har hittat hit? - Nej, det är bara min ande.

Själv ligger jag hemma och sover.

Ni tycks ju trivas bra tillsammans.

Du har inte tjackat nån låda. Det är taskigt väder, jag la posten i köket.

Oops! Du, ha en bra dag. Om du kan.

Japp.

Det är väl lika bra, ska vi ta och titta på tapeterna?

- Just det. Det här är min fru Sara. - Hej, Allan.

Vi tar in utrustningen på en gång, den står utanför. Ge mig ett handtag.

Herregud, har du tagit hit en målare? Hur ska vi betala honom?

Vänta, ta det lite lugnt. Han är ju inte nån...

- Du kan väl ta den där? Vart ska vi? - Opp.

Helvete!

Hoppla!

Du har en jävla massa prylar.

Sådär.

Ja, då ska vi se här...

Sådär.

Vad ska du ha alla grejerna till?

Det här? Det här, mina vänner, det ska registrera energi.

Energi?

Liv.

- Frank, kom. - Vad är det?

Vad är det där för människa?

- Det är så löjligt, han ville komma. - Vem är han?

- Han är nån slags forskare. - Vad för forskare?

Spökforskare.

Då är det klart. Då får vi vänta och se om det dyker upp nåt.

Japp.

Ingen får vistas i rummet, det stör mätningarna.

Okej, ungar!

Var kan jag lägga mina övernattningsprylar, då?

- Tar det så lång tid, alltså? - Ja, om man ska ordentliga resultat.

- Var lägger vi ungarna, då? - De lägger vi på din plats, så klart.

Ja, herregud!

De flesta människor inser inte riktigt-

- hur lite vi vet om omänskliga och onaturliga saker.

Oftast får de aldrig nån möjlighet att lära sig, innan det är försent.

Har du varit med om såna här grejer fler gånger?

Ja, visst.

Men en kompis till mig var med om en jävligt otäck grej.

Vad var det, då?

Demoner.

Demoner?

Han fick för sig att övernatta i ett riktigt gammalt spökhus.

Det hade bott en familj där tidigare, men de bara försvann.

Men huset levde kvar, precis som om nån bodde där.

Samma natt som de försvann hade man hört ett fruktansvärt skrik-

- uppe från det där huset.

Han satt där, mitt i natten, med bara ett stearinljus tänt.

Men plötsligt kommer det en vindpust genom rummet-

- och blåser ut ljuset.

Han trevar efter det i mörkret, men det är borta.

Plötsligt hör han ett ljud, som kommer nånstans från huset.

Det låter som nåt stort och tungt, som närmar sig rummet där han sitter.

Då vände han sig om, mot dörren.

Han ser att den sakta, sakta, sakta glider upp.

Vad fan var det?

Jag vet inte.

Nånting har rört sig inne i rummet.

Var är de?

- Vad fan kan det vara, då? - Det är det vi ska ta reda på.

Vad är det där?

- Vad är det där? - Vadå?

- Bakom dörren. - Jag vet inte, den är låst.

Aj!

Vänta! Varför springer du?

- Det började spraka om apparaten. - Jag kom bara åt fel knapp.

- Vad fan sprang du för, då? - Du sprang ju.

- Vi hittar nog ändå inget med den. - Det tror inte jag heller.

Jag vill se vad som finns bakom dörren. Har du ingen nyckel?

Vi skiter i det här!

Kan vi inte bara mecka upp låset och göra en snabb koll?

Det är ditt hus, du måste veta vad som finns där uppe.

- Jag går och hämtar verktygen. - Vänta! Fan också!

- Gör det nåt om jag har sönder dörrn? - Nej, ha sönder den, bara.

Här, du ska ju lysa här.

- Du väcker ju de där nere. - Har de inte vaknat förr, så...

Pst! Kom.

Titta. "16/11: Mina efterforskningar om tidigare ägare till huset"-

- "har ej givit nåt resultat. Men den senaste veckans händelser"-

- "har sopat undan alla spår av tvivel."

"17/11: Jag vet att jag inte är ensam."

"Någonting finns här, någonting ont."

"18/11: Mina besökare är på väg. Jag kan höra dem komma."

- Vänta, vänta! Lugn. - Ge fan i det där!

Vi får dra härifrån. Vi måste väcka de andra och sticka.

- Nej, nej, nej. - Det är min familj och mitt hus.

- Vi vet inte vad det är. - Jag ska iväg härifrån.

Lugna ner dig! Vad ska du säga till henne?

- Låt mig undersöka det närmare. - Vad ska du göra då?

"Tjena, finns det några glada demoner här?"

- Vi vet inte att det är demoner. - Vad är det annars?

- Jag tänker sticka härifrån! - Lugn.

Det finns ett sätt att ta reda på det. Hjälp mig, så går det snabbt.

- Vad fan tänker du hitta på nu? - Håll i den här!

- Så, hugg i här! - Vadå hugg i? Vad fan är det här?

Vad har du i lådan? Va?

Du ska få se. Du är så jävla nyfiken.

- Tacka fan för det. - Det här är en riktig apparat.

Den registrerar energi, precis som de andra apparaterna.

Det är bara att den här utvecklar högspänning.

Ja, andar och kalla fläckar, det är bara samlad energi.

Ger man dem en riktig högspänningschock så försvinner de.

Kan du hämta kabelvindan i bilen? Vi måste jorda skiten också. Skynda dig!

Nu jävlar ska du få se. Nu aktiverar vi generatorn, så vi får högspänning.

Den stimulerar alla energifält som finns i huset.

Sen väntar vi och hoppas på att nåt dyker upp. Sen trycker vi på knappen.

Sen åt helvete med dem.

Pass på, nu.

- Vet du vad du håller på med? - Ja, jag har gjort den själv.

Nu är nånting på gång.

Vad fan!

Du är för fan inte riktigt frisk i huvudet!

- Den! Jag glömde ju jorda den. - Vänta här nu!

Allan!

- Vi lägger av med det här nu. - Det är inget att oroa sig för.

Allan? Allan?

Allan!

Ja...

Då kommer det alltså att stå i min rapport-

- att det var spöken som tog livet av herr Svensson.

Demoner.

Jag tror inte att vi kommer särskilt mycket längre, just nu.

Vi hör av oss när vi har fått obduktionsrapporten.

Herr Svenssons tillhörigheter är lastade i hans bil.

Den är låst och plomberad.

Jag förväntar mig att den kommer att vara det, tills vi hämtar den.

Sara, jag...

Det här är det mest vansinniga jag har varit med om.

Jag begriper inte varför du skulle släpa hit honom.

- Svär inte åt mig hela tiden. - Det var för fan han som ville komma.

Var det han som ringde dig, kanske?

Tack vare dina absurda fantasier är han död nu. Fattar du? Han är död.

Du är på gränsen till sinnesförvirrad.

- Vad pratade ni om, då? - Dig, så klart.

- Borde jag åka in på psyket, eller? - Det vore kanske ingen dum idé.

- Har du glömt affärsmiddagen? - Jag tänker inte åka dit.

- Vad säger du? - Du hörde.

Pressa inte det här längre nu.

Ska du snacka, som konspirerar bakom min rygg?

Snälla Sara, fatta att vi måste flytta härifrån.

Vi måste dra, Sara. Vi måste packa och åka härifrån nu.

Det är livsfarligt att stanna en natt till.

Vi åker ingenstans, hör du det?

Nu ska du sätta dig och åka till det där mötet. Be om mer tid eller nåt.

Fattar du inte vad det handlar om?

En människa är död, vi har inga pengar och du jagar spöken.

- Det är nästan komiskt. - Skratta då, för fan!

Sluta nu! Varför gör du så här mot mig?

Jag skiter i det där jobbet. Och jag behöver inte det här jävla huset!

Det enda jag vill är att vi kommer härifrån nu!

Då sticker jag, Frank. Jag lovar dig, det är allvar. Då är det slut.

Peter! Lotta!

Sara?

Sara, vänta! Du?

Du kan ju inte åka utan oss! Jävla människa, stanna bilen!

Du kan inte lämna oss här!

Stanna bilen och uppför dig som en vuxen!

- Sara! Sara! - Släpp! Släpp!

- Släpp då! - Stanna bilen, för i helvete!

Aldrig!

- Släpp då! - Stanna, Sara!

Släpp, Frank! Släpp!

Sara, för i helvete!

Sara!

Mamma skulle bara åka ett ärende. Vänta här, så ringer pappa en taxi.

Kom med pappa.

Aj!

Snälla pappa, kan vi inte gå in?

Gå in ni, så kommer pappa strax.

- Varför är pappa så tokig? - Han är bara arg på mamma.

Han är visst tokig, han är jättetokig.

Varför är du och mamma ovänner?

Vi är inte ovänner, lilla gumman.

- Varför kommer hon inte, då? - Jag vet inte.

Snälla pappa, kan inte du läsa saga för oss?

- Jo, det kan jag. - Ja, en läskig!

Ja, en med monster i.

Kom och sätt er här, då.

Det är direktlinje på alla rummen, så det är bara att ringa.

Pappa!

Pappa, jag vill härif...

Det är tyvärr fel för tillfället, var god försök senare.

- Var är mamma? - Lugn, mamma kommer snart.

- Jag vill att mamma ska komma nu. - Pappa är ju här nu, lugn nu.

Pappa?

Jävla idiot!

Kör!

Jävlar!

Inte vara rädda nu, så kommer pappa snart.

Peter! Lotta! Är kontakten i?

- Den har hoppat ur! - Lotta, sätt i kontakten!

Du måste sätta i kontakten!

Lotta!

Lotta!

Lotta!

Kontakten! Kontakten!

Lotta! Kontakten!

Lotta!

Frank! Frank!

Frank!

Peter! Lotta!

Mamma! Skynda dig!

- Frank! - Mamma, kom fort!

- Mamma! - Lotta!

- Nej! Öppna dörren! - Vi kan inte öppna!

- Var är pappa? - På vinden!

Aj!

Frank!

Frank? Frank, vakna! Frank!

Frank, vakna!

Titta på mig. Hör du mig? Hör du mig, älskling?

Frank! Peter! Lotta!

Såja, såja. Kom.

Mamma är här!

Nerför trappan! Ut, ut, fort!

Nej! Nej!

Sara! Sara!

Tror du att vi kommer till stan i den här?