Original subtitles

Du har inte hört nåt? Inget krav om lösensumma?

Ingenting.

Vilket jävla svin. Varför lät du Niklas mördare vakta vårt hus?

–Han är en av pappas killar. –Niklas hade haft ihjäl dig.

När jag flyttade ihop med Anders var jag redan gravid.

–Det låter som en bil på tomgång. –Jag vet att det är Östling.

Dessutom har han motiv. Han vill åt hela mitt arv.

Han tycker att han förtjänar det.

–Om jag ger dig Rose? –Allt eller inget, Sonja.

Jag vet var Simon är. Du har en klubb jag vill ha.

Gisslan är säkrad!

–Hur kunde de hitta honom? –Barry.

–Hur känns det att vara morfar? –Han är hemma.

–Är du helt galen? –Har du barn?

Men, lilla hjärtat. Hej, älsklingen.

Vi måste hitta honom. Sätt Östling under bevakning.

Det finns inget som tyder på att det är Östling.

–Vi spårar Gustavs mobil. –Vi måste hitta honom.

Tyst!

–Hoppas att du har kaffe med dig. –Hej, mamma.

–Inget kaffe, alltså. –Jag tar med nästa gång.

–Vem är det? –Skit i det. Hjälp till istället.

–En injektion två gånger om dagen. –Hur mycket?

–Du kan börja med fem milliliter. –Om jag inte vill, då?

–Tänk om jag bara sticker. –Jag har hittat dig varje gång.

Försök ingenting. Då skickar hon hundarna på dig, okej?

Ja, om du sköter det här kan du behålla hundarna.

Går du redan?

Skönt!

–Hjälp. –Du är varm. Jag öppnar lite.

–Sonja, jag har precis fått veta. –Lägg av!

–Jag vill ha tillbaka Gustav. –Jag skulle inte kidnappa ditt barn.

–Jag vet att det är du. –Det råder fred mellan oss.

Jag skulle inte ge mig på dina barn. Aldrig.

Jag ber dig, Henrik. Jag ber dig.

Du gör mig verkligen besviken.

Jag önskar att jag kunde hjälpa dig. Jag gör det.

Det är lugnt.

Vet din mamma att du är här?

Är du hungrig?

–Är du ute efter jobb igen? –Gustav är borta.

–Nån har tagit honom. –Jag har inget med det att göra.

Östling har nåt med det att göra. Du känner ju honom.

–Har det varit krav på pengar? –Jag har inte hört nåt.

Gå hem till din mamma nu så hör jag av mig.

–Jag stannar inte länge. –Orkar han så orkar han.

Hur har du det, gamle vän?

Jag fick en känsla av att du sjöng på sista versen.

Jag beslöt mig för att åka hit och skyndade mig.

Det är nåt du måste veta.

–Är det nåt med Sonja? –Hon för över sitt arv på mig.

Inklusive marinan. Det här är nåt annat.

Du gick på Speedys enkla lögn–

–om att Niklas ville mörda Sonja. Han ville bara skrämma henne.

Niklas död är min näst största triumf.

–Du gjorde den möjlig, Anders. –Din jävel!

Detta handlar inte om det. Jag vill att Klara berättar nåt.

–Min största triumf är inte min. –Snälla, Henrik.

Klara, berätta för honom vem som egentligen är Sonjas far.

Jag är ledsen, Anders.

–Jag beklagar sorgen. –Tack för hjälpen.

Det är inte du som är Sonjas far.

–Du sa att du var ledsen. –Annars hade han inte trott mig.

–Du är totalt jävla hänsynslös. –Rätt ska vara rätt, öga för öga.

Jag vill inte. Jag vill inte.

Sluta, snälla!

Yes! Perfekt!

Lyssna!

–Vadå? –De skrattar, det smittar.

–Det ska inte Sonja få ta ifrån mig. –Det är ingen risk.

Sonja är seg. Vi kan inte vänta längre, kör igång.

Mamma.

Nej!

Sluta!

–Jag har gjort te till dig. –Tack, hjärtat.

Han kommer tillbaka.

Nej, allt är lugnt. Vi har hittat Gustavs cykel och hans mobil.

Vi är klara med den.

Det var inte långt härifrån de tog honom.

–Vad händer nu? –Han är efterlyst. Vi letar.

Vi kommer att hitta honom.

Tack.

–Är du okej? –Det är lugnt.

Syrrans bröllop.

–Jag vet inte när vi kan ses igen. –Kom igen!

–Du gör mig döv. –Du fattar inte hur tråkigt det är!

Jag kan inte vara själv. Jag orkar inte mer, på riktigt.

–Jag får ringa upp dig senare. –Lägg inte på!

Mamma. Det låg i posten.

–Mamma. –Sonja. Linus, hämta vatten.

Sonja, Sonja. Hallå.

–Linus, gå ut ur rummet! –Vems är det? Är det Gustavs?

Se till att inte Kasper kommer hit!

–Vad är det för sjukt som händer? –Det är ett riktigt finger.

Vänta. Låt mig titta på den först.

Du... Sluta! Låt mig vara!

Sluta!

Nej, sluta!

Sonja.

–Hallå. –Är Sonja där?

Det är till dig.

–Hallå. –Jag vet vem som har honom.

Jag har inget med kidnappningen att göra.

–Var är han? –Det är Östling.

Han har en kontakt inom polisen, Fickan Olsson. Hon heter Mimmi.

Mimmi Olsson har en galen morsa som hon gömmer undan.

Jag tror att Gustav är där. De har gömt folk där förut.

Tyvärr kan jag inte hjälpa dig även fast jag vill. Du löser det här.

–Du vet var hon jobbar. –Sonja, vad är det som händer?

Det måste ha levererats under natten.

Inga krav, inga direktiv.

Fingret matchar Sofia Lindgren, en uteliggare i Hornstull.

–Det är sjukt. Hitta henne. –Mimmi?

–Ursäkta. –Jag fixar skydd så länge.

Där. Hon.

–Är det hon? –Vadå?

–Ingenting. Ett jävla svin bara. –Kör efter henne. Fort.

Så.

Fan, inte hundar. Fan.

Kaffe.

–Sluta! –Hur länge ska han vara här?

Han är på väg ut över kanten. Bara så du vet.

–Jag vet att han är där. –Kan vi inte hämta hjälp?

–Vi väntar tills hon blir ensam. –Det är fullt med äckliga hundar.

Tänk om jag släpper honom lite tidigare, då?

Shit!

Jag gillar inte dig.

Du bestämmer inte längre.

Fuck!

–Kom ut, jag vet att du är där! –Fuck, hundarna.

Jag är här för att hämta min son!

–Här finns ingen. –Ta ut honom!

–Hämta honom nu! –Ni får inte vara på min mark!

–Jag skickar hunden på dig! –Jag skjuter den!

–Stick härifrån? –Hämta honom!

–Här finns ingen! –Hämta honom, säger jag!

–Jag skjuter nästa hund! –Är du inte klok?

–Ge fan i hundarna! –Hämta honom! Hon skjuter en till!

–Ett, två... –Vänta! Jag kommer!

Jävla galning! Hon sköt!

Fan. Du sköt den.

–Gustav! –Jag hämtar honom!

–Kom. –Vad har du gjort med honom?

Kom, älskling. Kom, hjärtat. Är du okej?

–Din jävel, det här får du ångra! –In i huset, din jävla kärring!

Mimmi kommer att hitta er! Då jävlar!

Jävlar, Leroy! Vad fan!

–Hallå, vi behöver hjälp! –Han har fått i sig droger.

Aj, inte halsbandet. Älskling, jag är här.

Hej, mamma.

–Hur är det med honom? –Det kommer att ta några dagar.

Pappa dog igår morse.

–Är du ledsen? –Jag vet inte.

Hej, mormor.

Hej.

–Vad har du gjort med benet? –Skjuten.

–Hur gick det med grabben? –Bra.

–Får jag bjuda på nåt? –Whisky.

Östling och Fickan är lite sura på oss båda.

Jag behöver din hjälp. Jag vill att du tar hand om Fickan.

Eller så tar vi båda. Har du nån idé?

Ja, det har jag. Jag har 15 kilo kokain undangömt.

–Fan vad du skräms. –Jag vet.

–Har du inget viktigare för dig? –Nej.

Där är lådorna.

–Några frågor? –Nej.

Vadå?

Hade jag haft dig som morsa hade allt gått bättre.

Barry, sluta skylla på mamma nu.

Nu är det på gång.

Okej. Det är bra.

Hej. Hugo är på sjukstugan och plåstrar om benet.

Det lämnar inga spår. Det är insulin.

–Var har du snott det? –Det är mitt eget.

–Kamerorna? –De är bortvridna.

Okej. Aj!

–Vill du ha smärtstillande? –Det sticker som nålar.

–Jag fixar det. Ni stannar här. –Skynda dig!

Här.

Är det här klart snart?

Var är doktorn?

Du har besök. Sonja Ek.

–Skicka upp henne. –Du kan gå upp.

Sonja, jag glömde. Tack att du roade mina älsklingar på Gröna Lund.

De verkade ha haft roligt. Hur är det med din son?

–Är du här för att göra upp? –Jag vill ge dig en varning.

–Jaha. –Polisen kommer att göra razzia.

–Här hittar de inget. –Är du säker på det?

Det är alltid en utmaning med en motståndare av format.

Jag är ledsen att säga det. Det är inte du, Sonja.

Polis! Lägg dig ned!

Stå still! Visa händerna!

–Avbryt. –Det är uppfattat. Vi avbryter.

Du är ingen motståndare av format. Tänk på dina barn.

Skriv över allt på mig nu så får du lugn och ro sen.

Linus kanske inte märker nåt idag eller imorgon.

Han kommer aldrig få uppleva sin 15–årsdag.

–Det aset visste vad vi höll på med. –Jag hade inget val.

–Hur fan kunde han veta det? –Det är mitt fel.

–Vad? –Det jävla aset, Fickan...

Hon satte en pistol mot huvudet på Winston.

Fan.

–Då får vi berätta. –Inte med tanke på Winston.

–Okej. –Det är tanterna från Gröna Lund.

Hej, morfar!

–Kolla barnens ryggsäckar. –Sonja, nu får du...

Ska du inte ha en kaka? Du som jobbar så hårt.

–Släpp dem! Vad gör ni? –Varför är polisen här?

De förstör min ryggsäck.

Då så.

Det här förlåter jag dig aldrig!

Du är anhållen för misstanke om grovt narkotikabrott.

Ta ut honom.

Jag är snart ute igen.

Då ses vi. Din jävel!

Hur visste du? Eller så vill jag inte veta.

Jag ger honom max fem år. Du kunde ha satt dit honom för gott.

–Jag vet inte. –Du kan inte vinna kriget.

Om du vill sätta dit Östling finns det en sak att göra.

Det borde du ha gjort för länge sen. Vi försöker sänka ditt straff.

Du är kladdig. När slutar du svettas?

Jag vet inte. Om ett tag.

–Kommer du åka till Australien sen? –Vi får se.

–Jag älskar dig, brorsan. –Jag älskar dig med.

Var fan är resten? Gubbjäveln måste ha gömt det.

Vi måste hitta det. Bra, vi hörs. Hej.

–Ha, ha, vad ni är tråkiga. –Hej.

–Hur är det? –De skriver ut mig idag.

Nu har du chansen att låsa in Östling för gott.

–Det har du drömt om. –Vad vet du om mina drömmar?

Är hon medveten om konsekvenserna?

Då vill jag ha ett filmat vittnesmål.

Jag vill inte hamna i situationen igen att hon ändrar sig.

–Det gör hon inte. –Stäng här sen.

Ska du ut och resa, fining?

Åh, vad tråkigt.

Jag trodde att jag fick dig.

Det du gjorde mot Sonjas son, det var inte okej.

–Har du gömt kolan här? –Nej, allt är sålt.

Rosales köpte tillbaka allt för halva priset.

Pengarna finns här. Det är ganska mycket pengar. Mer än jag behöver.

Vad säger du?

–Aj, aj. Vad håller du på med? –Du ville inte ha bedövning.

Kan du vara färdig idag?

Det är första gången nån blir skjuten i samma ben två dagar rad.

–Är du Sonja Ek, född 73–08–01? –Ja.

Då ska du avlägga vittnesed, är du redo?

Jag, Sonja Ek, lovar och försäkrar på heder och samvete–

–att jag ska säga hela sanningen och intet förtiga eller förändra.

–Kommer jag att ligga här? –Älskling, det bestämmer du själv.

–Det är långt kvar. –Så tänkte Magda och Nicke också.

–Jag går inte på pappas begravning. –Vem gör det?

–Ska han ligga här? –Nej, nej, nej.

–Det är en familjegrav. –Hej, älskling.

Här är din son. Visst är han fin? Nu ska vi se.

Hälsa på pappa här. Här är han. Inte så långt ned.

–Hanna, vad gör du? –Han är här.

Han är här! Jag ser dig! Jag saknar dig!

–Jag vill se dig! –Sluta!

Han är inte där, sluta!

–Jag ska åka hem. –Nu åker vi hem. Vi går till bilen.

–Ska jag ringa psykakuten? –Gör det.

–Borde du inte berätta för din mamma? –De som behöver veta, de vet.

Det är fridfullt här.

Här är pengarna för grejerna som Östling snodde.

Jag tog min del, lite extra för benet också.

Hoppas att det är okej. Resten är ditt.

Det kan vara bra att ha efter din resa.

Du är rädd för att bli kriminell som jag. Det är för sent.

Kom förbi Rose nån gång. Jag fixar bord till dig.

–Jobbar Zac kvar? –Han är död.

–Jag skojade. Jag gav honom sparken. –Varför det?

–Han knullade runt med personalen. –Helt oacceptabelt.

–Hur blir det med Fickan? –Vi låter henne vara.

–Vi har användning av henne. –Vi? Vi är kvitt nu.

–Louise Blom hälsar. –Hälsa inte tillbaka.

Det ska jag inte göra.

Östling får 16 år tack vare dig.

Fortfarande för lite.

Är du redo?

–Du behöver inte följa med. –Du är tuff.

–Hej, jag heter Sonja Ek. –Vi väntar på dig, välkommen.

–Hej, Chris heter jag. Välkommen. –Tack.

Text. A. Andersson www.sdimedia.com