Original subtitles

–Tjenare, Pekå. – Raska dig på! –Mors, Knatten.

–Tjenare. Sticker du med ut? –Nä, Jompa har inte kommit än.

–Är det bara vi oppe? –Lång-Sam är på muggen. – Heja på!

–Här kan man väl få sitta i fred! –Varför det, sitter du och roar dig?

–Vi sticker ut. –Jompa brukar väl aldrig vara sen.

–Tjenare, Lång-Sam. Var är gänget? –De stack ut.

–Jag fick inte jobbet, säger jag ju. –Säg som det är – du var inte där!

Jag fick inte träffa killen som hade hand om det.

Jag känner Andersson på verkstads- kontoret. Jag ringde opp honom i går.

Det hade inte varit nån där och sökt, mer än den andra. Så han fick jobbet.

–Eftersom du inte kom! –Jag hann inte.

Jaså... Men du var ju där, sa du. Ska du ljuga mig mitt opp i ansiktet?

Nej, jag var inte där!

Vi vill ju bara hjälpa dig...

Man får ju aldrig sköta sitt eget i det här huset!

Ja, han ska få sköta sitt eget bäst han vill.

Han ska få mat och husrum, men sen får han sköta sitt som han kan.

Det blir inte ett öre ifrån nån av oss!

John, du vet ju att pappa och jag gör vad vi kan för att hålla ihop hemmet.

Kan du inte gå in till honom och be om förlåtelse nu?

Vad då för?

Killen for över stolar och bord efter mig, men det var ju dö'nobben direkt!

–Hej. –Fan, vad du dröjde.

Hej. Ska vi träffas vid sextiden... i parken?

Mm, det blir fint.

Ni får ju inte stå här och hångla!

–Ni får inte stå här och hångla! –Äh, studsa.

Äh, skit i gubben. Kom, vi sticker.

Stick med upp och titta på min nya kappa i stället!

Förbannade ungar att ställa till...

/TUTAR/

Fan, vad det är trist om söndagarna.

Bara man hade nånstans att lira.

Äh, vi är inga småkillar heller! Jag har en grej att snacka om...

Man ska inte bara snacka. Men gäller det stålar är jag alltid intresserad.

Man tippar och tippar, men i helsike att man får nåt.

–Två bullar och en fika. –Sockerdricka.

–Fika. –Fika och wienerbröd.

Får jag en slät och en bulle, va?

Förra veckan fick jag ett skubb ut till en dirre i Saltsjö-Duvnäs.

Det var en massa blomkrukor som skulle till hans syrra. Hajar ni?

Dirren bortrest, kåken tom! – Sune, du får fixa en kärra.

Ja, en kärra kan man alltid fixa – som den där gången med Elsie...

–Håll käften! Snacka inte om Elsie. –Åker vi dit är det inget vidare.

–Och du ska vara kompis... –Akta're för mig bakom ratten!

–Ta nån kärra och pryttla upp låset! –Vi får vänta tills det blir mörkt!

–Vi sticker till Hallen så länge. –Nu kommer fikat.

Har du släten med dig också?

Vet du inte hut, förbaskade gangster- yngel! Har ni inte annat att göra!

Snorvalpar! Gör nån nytta, i stället för att gå här och skräpa på gatorna!

–Ska vi ha utslagsmatch eller serie? –Serie. Den som torskar får pröjsa.

–Sticker du med till Saltsjö-Duvnäs? –Ja, det kan man väl göra.

–Är du rädd? –Det är taskigt att svika gänget.

Jag har ingen lust.

–Alltid blir det väl lite spännande. –Det är inga större risker vi tar.

Sune, det är dags att fixa kärran. – Och vi ska ha väskor för prylarna.

Så träffas vi i trappan till Skanstullsbron klockan nio – prick.

–Vad ska det bli av nu? –Jag ska träffa Jonny.

–Det är grabben som kallas Jompa, va? –Ja, av Slampen och grabbarna.

–Varför kallar du Gunnar Slampen? –Alla säger ju Slampen.

Jag har aldrig gillat den där Jompa, eller Jonny, eller vad han ska heta.

–Det är nåt med den grabben som... –Du känner inte Jonny, du.

Vad ska du ha? Riv inte till i garderoben så där!

–Jag måste ha tag i ryggan! –Den hänger ju här på kroken.

Vad ska du med ryggsäcken till nu?

–Jag ska ut och...plocka ris. –Plocka ris...?

–Vad konstig han var. –Ni är lika tokiga båda två.

–Ut i mörkret och plocka ris?! –Ja, inte begriper då jag nånting.

De som predikar att man ska förstå ungdomen, de är nog lite vrickade.

Eller så har de inga ungar själva.

Har du glömt hur det är att vara ung?

Nä, men inte kallade vi det för att "plocka ris".

Håll om mig. Det är kallt. Kan det aldrig bli för oss som för andra?

Vill du ha snygga ord och månsken får du gå till nån annan.

Jag tycker om dig, Jonny...bara dig.

–Nej, inte nu, det kan komma nån. –Fan, vi har ju ingenstans att vara!

Jag tycker om dig, men jag vill inte att det ska vara så här.

Jag tror jag blir ensam hemma i morgon.

Det kommer nån!

–Jag trodde du gillade mig. –Det vet du, Jonny!

Du, jag måste ordna en sak. Var här vid tiotiden, så är jag tillbaks då.

Bara han inte tar nån kärra som lyser för mycket.

/VISSLING/

Dirren har satt upp mörkläggningsplattor. Tänd ljuset!

Knatten, kila ner och titta efter så det inte lyser i nån springa.

Mitt namn är direktör...Kronholm. Vad fan gör herrarna här?

–Får det vara en grogg? En cigarr? –Tror du killen har sponken hemma?

Det var väl inte därför vi kom hit! Kolla om killen har stålar!

–Var fan lägger folk stålar nånstans? –I banken!

Sponken på gång!

–En sån jädrans fläskig subba! –Det är dirrens brallis, serru.

Champagne!

Skit i flaskorna! Vi kan ta några med oss. Det går alltid att beckna.

–Den här står i 30 spänn helpåsen nu! –Äh, sånt säljer man väl inte?

Det finns korkskruv med.

Nä, vad är det för dumheter!

–Ja, hej! –Vi skulle ju inte supa.

–En liten borst kan man väl unna sig! –Jag tar ingen.

Äh...

Den här dirren är nog en kåt kille – bara nakna fjällor på varenda sida!

Vilken dalgång, va!

–Det är sånt där de kallar kultur. –Klart de har nåt fint namn på't!

–Grabbar, hon är lik Elsie! –Se på fan, bara klassiska plattor.

–De där jävlarna njuter nog av det. –Säkert!

Dirren dricker konjak...röker cigarr. Vad fan vet vi om en sån? Ingenting!

Vi lever ju inte i samma värld.

Jävla barnrumpor...!

...för millioner, jag är så full!

Ska ni föra ett sånt jävla liv!

Kom, vi måste försöka få i väg dem innan de fyllnar till alldeles.

Helan går, sjung hopp-fallerallan-lallan-lej

Helan går, sjung hopp-fallerallan-lej

Och den som inte helan tar...

Idioter! De väcker hela samhället!

–Hallå där! –Vi sticker! Vi skiter i grabbarna.

Stopp!

Vänta! Jompa! Jag sitter fast!

Jompa! Jompa!

Jompa, vänta!!

Jag är såld! Väskan står kvar – det står farsans namn i den!

Jävla idiot!

–Grabbar, vi väcker hela samhället! –Vart stack Jompa?

Han och Knatten skulle visst se om kusten var klar.

Helan går, sjung hopp-fallerallan-lallan-lej

Helan går, sjung hopp-fallerallan-lej

Och den som inte helan tar...

Snuten, grabbar!

Jävla Jompa...!

–Hej. Har du väntat länge? –Ja, var har du varit?

Vi har ju ingenstans att gå.

–Badrummet. Kom, så sticker vi ner. –Men det kan komma nån.

Jag tycker om dig, men...

Låt bli, då. Då vet jag att du inte gillar mig.

Du vet att det är bara du...

–Tänk om portis kommer? –Lugn.

Det är portis! Vad ska vi göra?

/SLAG/

–Vänta! –Han såg ju att det var vi!

–Gå opp och slagga nu. –Ja...

Jaså, du kommer nu? Bror din sitter hos polisen.

Så var det med riset... Din "snygga gosse" var väl med dem, han med?

–Jonny har varit med mig. –Om jag bara kunde förstå...!

Jag ska ge honom för "plocka ris" – det kan han ge sig fan på!

–Förbannat hånglande! Å, är det ni... –Herregud, så herr Hansson blöder!

De kommer att ta livet av mig, de förbannade busarna.

Jaså, ni har inte fått nån lägenhet än... Tack ska ni ha för hjälpen.

Du store, så han såg ut!

Bäst vi skiljs. Jag ringer i morgon, sen jag varit på Bostadsbyrån.

–Hej. –Hej...

Ni skulle sett vad nån av grabbarna slagit portis. Han blödde, och...

–Vad ser ni så dystra ut för? –Vi talade om John och arbetet...

Ingenting hjälper! Han bor hemma – inte ett öre betalar han!

Maten har han gratis, men tiderna kan han inte bekväma sig att passa ens!

Du håller maten varm åt honom, och pengar ger du honom till cigarretter!

Morsan menar ju bara väl...!

Han ska jobba för dem – det får jag göra!

Vad stimmade den om, då?

Har du nåt krubb, morsan? Jag är hungrig som fan.

Tack.

Är det någon fråga som åklagaren vill ställa till de tilltalade?

–Pojkar, var det bara ni fem? –Ja, det var det.

Polisen har uppgivit att det var sex glas på bordet. Hur förklarar ni det?

Det kanske var nån som drack ur två glas.

Killen hela dan...

Och det är ingen av er andra som vet varför det stod sex glas på bordet?

–Och ni var bara fem i bilen? –Ja.

–Inga ytterligare frågor? –Nej, tack.

Och så får jag be er att iaktta ett värdigt uppträdande inför rätten.

Ta händerna ur fickorna!

Häradsrätten förklarar jämlikt 3:e kapitlet, 1:a paragrafen–

–och 10:e paragrafen strafflagen, Sundberg, Lindström, Knutsson...

...Gustavsson och Samuelsson...

...saker till grovt egenmäktigt förfarande, försök till grov stöld.

Häradsrätten förordnar om villkorligt anstånd med straffets ådömande–

–under en prövotid av tre år, då de skola stå under övervakning...

Jag har gamla Pelle från plugget som övervakare.

Gubben kommer och glor varenda dag: "Nu sköter väl sig Gustafsson?"

Man vågar knappt flukta på en kärra för att man känner snuten i nacken.

Det är en pastor jag fått. Han vill att jag ska börja i hans förening.

Iris är så jävla stolt för att inte Jompa har varit med om nåt.

Tjenare, grabbar! Fan, vad ni ser dystra ut.

Ja, du har ju ingen miniatyr-Jesus springande hemma hos dig!

Om man visste att ni kunde sköta er och inte söp er fulla, pojkar...

Jag kanske vet ett ställe där det bara är att hämta kosingen.

Förbannat små risker. Ni vet den där gubben med lumplagret vid tullen...

Honom är det bara att ta rakt ner – inga vakter.

Då är vi överens om att vi inte går med på det där som Jompa snackade om?

–Men det vore nog en chans... –...en ny chans att åka dit, ja!

Det finns så mycket annat man kan göra, sånt som GER mer...

...sånt som man är nöjdare med. Om vi snackar med vicevärdinnan–

–kanske vi får vara i den där salen som de hyr ut. Vi måste GÖRA nånting.

–Jag har ingen lust att åka dit igen. –Vi kunde ju snacka med Jompa...

–Vi skiter väl i vad Jompa säger. –Är det nån som vet var killen är?

Jag tror han ska gå och jazza...

–Tjenare, Rutan. Ska vi opp? –Kan vi väl.

–Vad var det för kille du satt med? –Känner du inte igen Kalle Lund?

–Är han ute igen? Vad gör han, då? –Sånt snackar man inte om.

Salt kille! Han höll sig ju undan länge innan snuten fick tag i honom.

Det var nån av killarna som tjallade.

Om jag fick reda på att en kille tjallat, skulle jag nita'n direkt.

Håll inte så hårt. Vi kilar inte stadigt.

–Kilar du stadigt med Kalle Lund? –Stadigt? Du är nog lite barnslig.

Det gäller att sälja sig så dyrt som möjligt. Man lär sig...

Det är visst några av små-kisarna hemma från kåken som väntar på dig.

De kanske vill att du ska vara med och plundra nån tioöres-automat?

–Jompa – Kalle Lund. –Ska du inte bänka dig?

Nä, kompisarna väntar där borta.

Bänka dig.

Jag hörde om intjacket. Det gick ju skapligt...för dig.

Kompisarna var väl syrak? Tur att du inte har några tjallare i gänget.

Tjallare skulle man...

Ja, vi snackade om det, Rutan och jag.

Frän slips du har. Och så petar du naglarna...

En kille som dig kan man ha användning för.

Jag måste nog gå... Killarna väntar.

Hör av dig.

Snygg gosse, va? Skapligt risslad. Han kommer att gå långt...kanske.

Kalle Lund sa att det var en tjallare som satte dit honom.

–Men såna risker ska inte vi ta. –Det var om risker vi skulle snacka.

Vi går inte med på den där stöten.

Jag trodde inte ni var så svaga.

Vi fick ju villkorligt. Fortsätter vi kanske vi fastnar i skiten.

Så du jobbar hellre för några fattiga stålar?

Det är mina stålar, och jag åker inte på Holmen för dem.

–Är det du som hittat på det här? –Det kan tänkas.

–En sån ynklig kille. –Jag gör vad jag tycker är riktigt.

Det finns inget som heter riktigt!

För mig är det riktigt att inte hamna på Holmen. Men du kanske trivs där.

Sätt i gång med din söndagsskola, så får vi se hur många du får med dig.

Vi kanske är med om det allihop...

–Aj aj... Har du gått bakom ryggen? –Varför måste vi alltid höra på dig?

Därför att ni inte klarar er utan mig.

–Som när du stack med bilen, va? –Håll käften, din jävla glasögonorm!

Det måtte vara jävligt tomt i bollen!

Ska du ha mer, din jävla krake! – Ska du ha en jävel, du också?

Nog fan ska jag klara...

Slå inte! Han är ju ensam!

Stick! Stick, din halta jävel!

Jag har nyckeln till källarn.

–Nej, låt honom vara, för fan! –Åja, nåt ska han väl ha.

–Vi släpper ut honom i morgon bitti. –Det gör jag när jag går till jobbet.

–Det är synd om grabben. –För fan, säg ingenting till Iris!

–Vad kostar nya brillor? –Vet inte.

Nu sticker vi upp och kvartar, va?

Vi har splittrat gänget nu, men det var väl det enda vi kunde göra.

Jompa och Knatten kanske märker att de inte kan hålla på som de gör.

Jävla svin... Svin!

Sankta Lucia

Sankta Lucia

Natten var stor och stum

Nu, hör, det svingar

i alla tysta rum

sus som av vingar

Se, på vår tröskel står

vitklädd, med ljus i hår

Sankta Lucia

Sankta Lucia

Se, på vår tröskel står

vitklädd, med ljus...

Staffan var en stalledräng

vi tackom nu så gärna

han vattnar sina fålar fem

allt för den ljusa stjärna...

Jonny, vad har du gjort?!

–Det kan du ju fråga brorsan din om. –Du kan inte gå hem så där!

Ge fan i att löjla dig. Låt mig vara!

Nu är fröjd uti vart hus, vi tackom nu så gärna

julegran och juleljus...

/DÖRRKLOCKAN/

Är det du...?

Du är väl inte förbannad på mig? Jag försökte hjälpa dig, men...

–Är du ensam? –Javisst. Morsan är på jobbet.

–Kan jag vaska mig? –Javisst.

–Varför öppnade du inte källardörrn? –Jag visste inte var du var.

–Du stack med detsamma, förstås. –Jag höll ju på att åka på spö.

Du är ett förbannat kräk!

Men nu ger du fan i Slampen!

Annars ska du få så mycket spö så köttbilen får hämta dig!

Det vet du väl att jag helst vill vara med dig!

–Jag har plåtar till klockan nio. –Vad ska vi se?

Det var nåt med Richard Widmark.

Det är en sak jag måste tala med dig om.

–Kom och sätt dig här. –Ja, det kan jag väl göra.

–Du får inte bli arg. –Nej. Säg vad det är, nu.

–Vi måste gifta oss. –Måste?

Är du inte klok? Är du säker?!

Det är för jävligt! Du får ta bort det.

Jag törs inte. Jag vill inte heller.

Vi kan inte gifta oss – jag har ju inget jobb! Inte vill jag heller.

–Tycker du inte om mig? –Det är klart jag gillar dig.

Men jag tänker inte gänga mig – inte nu, och inte med dig.

Men det blir väl inte bättre för att du grinar...!

–Klart att du kan ta bort det. –Jag vill inte ta bort det!

Äh, sluta. Vi måste ju gå nu.

Vi kan snacka om det en annan gång när du lugnat ner dig.

–Kan vi inte... –Nej! Jag tänker inte gänga mig.

Jag är inte en sån man gängar sig med. Vi skulle bara få det jävligt.

Förresten kan du ha fått ungen med nån annan...

–Nekar du till att det är ditt barn? –Ja, hur fan ska jag veta det, då?

...för millioner, jag är så frälst

Jag byter ej bort den skatt jag fått

–Är det där brallisarna kamperar? –Nä, några kåkar till är det.

Nu börjar du med fel fot igen!

För jag är frälst, ja, härligt frälst...

–En brallis! Ska vi snacka med'na? –Nä, hon kan ju ändå inte komma med.

–Jag tror det är din syrra. –Vad fan gör hon här? Jag kommer.

Iris, vad är det? Är du sjuk?

Gå. Låt mig vara.

Vänta, så säger jag till grabbarna, så går vi hem tillsammans sen.

–Är hon sjuk? –Vet inte. Stick ni, jag kommer sen.

Jag är så frälst, så härligt frälst...

Du! Du var ju med och skramlade till tårtan!

Är det Jompa? Vad har han gjort?

Vi ska ha barn...!

Det ska jag säga, att nu för tiden huttlas det inte med såna som dig!

Så det blir att betala barnbidraget – om du inte gifter dig med flickan.

Annars åker du in på tvångsarbete, och då får ni lära er att sköta er.

Jag är inte den som vill plåga nån, men ordning och rättvisa vill jag ha!

Hon har inte sagt ett ont ord, men vi tyckte vi borde snacka med dig.

Börja jobbet nu på måndag, så hinner du komma i gång innan ni gifter er.

Och så tar ni ut lysning i morgon!

Jag kan höra om ett annat jobb...

Nej, nu slår vi till med detsamma. Eller vad säger du själv?

–Vi säger väl det, då. –Bra, gosse.

–Nå, trivs du med jobbet? –Åjavars.

Tänk på att jag rekommenderade dig för verkarn. Apropå det...

Du är medbjuden på festen. Jag satte ditt namn på kortet och la en bagis.

Verkarn ska ha en skiva för oss. Han fyller inte förrän i morgon, men...

–Nej, jag tror inte jag vill gå med. –Var inte dum! Det blir festligt.

–Ja, jag får se. –Ja, tänk på saken.

–Betalade Lundbergs för skåpbilen? –Ja. Det har kommit in en hel del.

Det är avlöning i morgon, så låt det ligga kvar i kassaskåpet.

–Jag kommer väl med i kväll, då. –Ja, jag visste väl det!

Det kommer att bli alla tiders skiva – han har lånat boken av alla här!

Nu åker vi hem till mig på verkstan! Men ni får inte dricka upp allt–

–för släkten kommer i morgon och de är också törstiga!

Du är lycklig som inte har nån käring – du kan supa hur mycket du vill.

–Din jäntas grabb har inga tag. –Sup, för tusan, när firman bjuder!

Jo du, där sitter du bra!

När gäddorna leker i vikar och vass

och sola' går ner bakom Sjöbloms dass

ja, då är det vår – och helan går

Halvan går, sjung hopp-fallerallan-lej

Och den som inte halvan tar han heller inte tersen får...

Jompa, hur känns det att vara ihop med de stora grabbarna, va?

Jo, det är grejer, det...

Pengarna är borta – allihop! Kassan är stulen!

–Har de sprängt kassaskåpet? –Nej!

–Det är väl bara du som har nycklar. –Har du inte tappat nyckeln?

Jag har ju knippan här!

Och så är det avlöningsdag. Jag som gängar mig har ju avbetalningar...

–Behöver du det i dag, då? –Ja.

Ja, jag har ett par tior. Kan du klara dig med det tills i morgon?

Ja, men sen måste jag fixa avbetalningarna.

Tänk att ni fick våning. Det är så man kan bli grön av avund.

Ja, det hade ju aldrig gått om inte Iris varit "på det viset".

Då blir det sånt där "katastroffall"...

Så det är nog bäst att ni går sta och gör likadant.

–Iris kan nog bli en duktig maka. –Jodå.

–Hon var mycket händig hemma. –Jaha.

–Nå, vad tror du om'et? –Jag tror inget. Jag hoppas bara.

Ja...en annan är ju ingen talare precis–

–men när nu en dotter ställer till'et så här...

Ja, jag menar...gifter sig och lämnar sina föräldrar och sin bror–

–så måste man ju säga nåt.

Och då får Greta och jag säga att du har varit en bra dotter, Iris.

Riktigt händig, som mamma din säger. – Så det är en bra tös du får, John.

Ja, jag menar Iris – vad det blir av det andra kan man ju inte veta än.

Ja, så du får ta bättre vara på flickan än vad vi kunde.

Du vet att Iris är bra. Hon är trogen som guld, som man säger.

Ja, då får jag väl önska er hjärtligt lycka till, då.

Och så tycker jag vi förenar oss i ett fyrfaldigt leve för brudparet.

De leve! Hurra, hurra, hurra, hurra!

–En annan ville bara säga grattis. –Larva dig inte!

Vad vackra blommor. Tack.

–Du är inte förbannad, va? –Nä, men det här är så jävla fånigt.

Hurra, hurra, hurra, hurra!

Nå, är du nöjd nu när du har fått det som du ville?

Har du nåt krubb hemma? Nähä.

Har du inte till en macka ens?

En massa tallrikar och burkar, men inget krubb. Typiskt frunti...

Har du redan börjat gå i plånboken? Ge fan i det, annars går det illa.

Du kanske undrar var jag fått stålarna ifrån?

Jag har snott dem i ett kassaskåp. Så enkelt var det.

Är du förvånad? Ska du springa efter morsan...eller sticka till snuten?

–Jag visste inte... –Nej, du visste inte...tänkte inte.

6 000 spänn på en kväll! Det är mer än vad din farsa tjänar på ett år.

Man får inte... Det är inte rätt!

Kom inte och snacka om att det inte är rätt och att man inte får!

De som snyter millioner hittar på vad som är rätt. Jag har MIN rätt!

Jag är lite för klok i skallen för att slava som din och min farsa.

–Vad ska jag ta mig till? –Låtsas som om inget har hänt.

Och vad ska det bli av ungen?

Iris, stanna. Gå inte...

Iris lilla...hur har du det?

Var det svårt?

Tack för blommorna.

–Har mamma hört av John? –Har han inte varit här?

Nej. Han ringde och hörde att grabben var född. Syster berättade det.

–Har mamma inte sett honom alls? –Jag vet inte var han håller hus.

Där fick du dig en omgång! En annan har ju träning, förstås...

Om inte käringen var så knasig kunde man bygga en egen motorbåge här nere.

Nej, låt bli det där!

Jag har en idé. En kille på radio- verkstan har börjat läsa psykologi.

–Snack, bilar ska det vara. –Äh.

Jag har grunnat på varför vi åkte dit på Jompas snack. Varför gör man det?

–Hur ska jag veta det?! –Ta hit killen.

Tror du han håller på med bord som flyger och sånt?

Tänk om bordet flög upp i taket – med racketar, nät och allt!

Nämen, vad näpet – hela barnkrubban församlad.

–Iakttar ni ett städat uppförande? –Vi gör vad fan vi vill.

–Hur går det med söndagsskolan, då? –Vi klarar oss nog.

–Killen har fått ärva! –Jag kanske vet hur man gör stålar.

Vad hemtrevligt ni har det, grabbar!

–Ge fan i att skräpa ner! –Men pysen... – Tjenare, Pekå.

–Och här sitter ni och dillar... –Ja, vad gör du själv?

–Jag kanske gör stålar. –Jaså, man kanske gör stålar?

Jaså, det är så här ni bär er åt?!

–Här försöker man hjälpa er... –Vi lovar att städa efter oss.

Dekorationerna river ni ner, och förordningarna struntar ni i.

–Vi skiter väl i att krusa. –Det ska bli slut med ert busliv nu.

–Men om jag kunde få förklara... –Det behövs nog inga förklaringar!

Vi sticker. Vi ger fan i käringen.

–Det där ordnade du fint, din jävel! –Det kunde vi skött själva!

Jag har inte tid med er nu. Jag ska neråt stan. – Följ med, Knatten.

Hej, pysar!

–Du har ju blivit riktigt flott. –Ja, dig kan man ju inte neka nåt.

–Du vet att jag är dyr i drift. –Man kanske har råd.

Nu skulle man ha nåt mer kul.

Jag vet en som gärna vill snacka några ord med dig: Kalle Lund.

Han har sagt att om jag fick syn på dig skulle jag ta med dig till honom.

Det kunde kanske vara kul. Men vi kunde väl ha skojigare hos dig...

–Eller måste du be Kalle om lov? –Om lov?! Du är inte klok.

Men vi kan ju stanna bara ett litet tag...

Och så har han fixat nylonstrumpor åt mig som jag gärna ville hämta.

Ja, vi kilar väl förbi honom ett tag, då.

–Pinne? –Härligt! Men mest vatten.

Var har du strumporna?

Ett par? Det var inte mycket för...

Har du sett, va? Å, vilka skapliga grejer!

–Du, då? –Bara lite för mig.

Jag kom över dem i Frihamnen.

Kompisen hade lastbil, så vi fyllde med strumpor under kylarhuven.

Skapliga fodral på skapliga spiror.

Skål...och välkomna.

–Hur vore det med en stilla poker? –Nej, jag lirar så sällan.

Vi kan ju roa henne med att klämma ett par varv.

Vi kan ju ta tvåspänns-max?

Ja, gärna för mig.

–Herregud, så här ser ut...! –John hade svårt att klara sig själv.

Något kunde han väl ha plockat undan.

Och inte hör han efter dig heller...

Pappa har gjort i ordning en låda att ha honom i. Den kommer i morgon.

Det blir nog fint.

Jag tycker han kunde hålla sig hemma.

Triss i ess! Trettio spänn!

–Ingen tur i dag...! –Fan, att man vinner, va?

En smart gosse som du skulle kunna göra mycket kosing.

–Jag kanske har ett förslag... –Kläm fram med det, då.

Det finns en gubbe som köper lite av varje – gamla kläder, antikviteter.

Om du får tag i något som är svårt att bli av med, så köper gubben det.

Gubben har stålar hemma – stora slantar – rätt ofta.

Det behövs bara att man söver honom lite och tar reda på det som finns.

Han törs inte tjalla för snuten sen. Han har för skumma affärer för det.

Bara ett tips. Det är säker förtjänst – och utan större risker.

Ja, men jag tar inga risker i onödan. – Nå, vad säger du?

Jag antar.

Jag öppnar med fem spänn.

–Fem bättre. –Jag står med.

50.

Viker mig.

–50 på. –Syn.

Flush.

Kåk.

Ja, nu börjar det bli riktigt spel!

Jag slutar nu. Jag har ingen lust att förlora mer stålar.

–Du vann ju nyss. –Och jag vill inte gå hem än.

Jaså, du är en sån där kille som backar ur?

–Okej, då. –Just det, ja!

Två. – Fan, nu gick en maska!

–50. –Syn.

–Jag har inga stålar kvar nu. –Du kan bli skyldig.

Turen vänder sig alltid, gosse.

Ja, nu är du skyldig mig 825 spänn.

Nu får det vara slut.

Men vi ska snacka lite först... om gubben i affären.

Jag vill ha mina pengar. Fixa gubben, så räknar vi 50–50 på det du får där.

–Jag skiter i dina stålar! –Jag ska lära dig, din snorgärs...

...att spelskulder är hedersskulder! Du tror du är smart, va? Tuff "guy"?

Men farbror Kalle vet en del om såna som dig. I dig finns inget hederligt.

Du är född till att söva gamla gubbar och sticka ifrån kompisar.

Och långschalarna som du vädrade...

Och så var det en kåk som nån klarade sig ifrån – fast kompisarna åkte dit.

Sticka ifrån kompisar – nästan som en tjallare. Man vet lite för mycket.

Tror du att du kan sticka upp mot Kalle Lund, va? Nu gör du som jag sa!

Ja, men sen vill jag sköta mitt.

Visst får du det. Du minns adressen? Så sköter du det som du vill.

Men inget snack om farbror Kalle!

Kriminalen.

Jourhavande överkonstapel. Vad sa ni? Nylonstrumpor?

Togs i Frihamnen...

Kalle Lund... Adressen?

Jaha... Vem är det som ringer?

Det är...en vän, en i hamnen som såg det.

Hej, hej, hälsa på pappa...!

Vi har bara några kronor kvar...och vi måste betala på bosättningslånet.

–Mamma och pappa lånar oss inte mer. –Jag får ju stålar om några dar.

–Hur då? –Lägg dig inte i det, du. – Tjena.

–God dag. –Hej.

–Vad kul han är. –Har du fixat...? Då sticker vi.

–Du gör väl inget farligt? –Äh, löjla dig inte!

–Vi har lite att sälja. –Folk köper så lite gammalt numera.

–Och köper de, vill de inget betala. –Det kan ju vara värt att titta på.

Visst, jag säger det bara så ni vet. Det blir inga stora pengar på kläder.

Vi kanske har annat än kläder.

Vi får väl se...

Farliga saker, det här. Mycket farliga saker.

Polisen är mycket effektiv. Det är inte som förr, inte.

–Hur mycket får vi? –Jag tar in den och tittar på den.

–Tänk om han ringer efter snuten! –Nä, inte den gubben.

60.

–50. –Minst 100. Det är gammalt silver.

–Den är svår att sälja. 50. –75.

50. Det är för stora risker. Försök på nån pantbank, så får ni se.

50 spänn, då. Fan, vad ni tjänar på det.

Man måste ha nåt för riskerna. Såna här gamla silverpjäser är svåra.

Jag ska hämta pengar...

Kläderna kan ni behålla. Det är bara lump. 10, 20, 30, 40 och 50.

Titta in en annan gång.

Javisst...

Han är rätt lik dig.

–Hur har du det på jobbet? –Jo, jag fick påökt i förra veckan.

–Basen tycker att jag jobbar bra. –Det var väl kul.

Du har det marigt med stålar, va?

Ja, John arbetar ju inte nu, men han skulle skaffa lite, sa han.

Vet du hur han gör när han "skaffar"?

–Ja. –Det kan aldrig hålla i längden.

Tänk om du kunde tala med honom!

Jag är säker på att han håller på med nåt farligt. Han är rädd, förstår du.

Nej, det lönar sig inte. Det är ingen idé att du säger nånting.

Du får inte ge opp, Iris! Blir det för jävligt, så kom hem.

Jag kom egentligen för att jag fått mer stålar än vanligt i dag.

Både påökt och övertid.

Så när morsan sa...

Det är inte så mycket, men...

Men säg inget till Jompa! Han gillar nog inte att jag varit här.

Och skulle han se nåt, kan du ju säga att morsan har lånat dig.

–Nu är du inte förbannad längre, va? –Nej, man får väl ta dig som du är.

Kalle var så jävla säker–

–och så åkte han dit direkt – på mina nylonstrumpor!

Du var inte nåt vidare pigg på det där som Kalle snackade om, va?

Pigg och pigg... Jag tyckte inte om sättet. Vi lirade visst poker också?

Jag trodde ni kunde ha nytta av varann.

Vi snackar inte mer om Kalle Lund. Vi kan ha det mycket trevligare...

–Du, jag vill nog ha en päls av dig. –Smart tjej, va?

Har jag väl aldrig nekat till. Tvärtom, du är varnad.

Ja, du ska få den där pälsen i nästa vecka. På hedersord.

–Nå, är du klar? –Ja.

–Det här kan aldrig löna sig. –Det är just nu det lönar sig!

Nå, vad ska det vara här, då?

Nej, jag ska inget ha.

Jag sa åt honom att vi hade nåt vi inte ville ta dit när det var ljust.

Nu fixar jag gubben, så kilar du in och hämtar stålarna bakom böckerna.

Och sen går vi därifrån – långsamt. Långsamt utav helvete...!

Ja, nu ska det väl bli lite mer stålar.

–Vi får se... Riskerna är ju stora. –Våra risker, då?

Det är er sak, jag tänker på mina. – Öppna paketet, så får vi titta.

Ta av dig handskarna så går det bättre.

Vi kanske kan få låna saxen? Den brukar ju ligga i lådan där.

Han har minne, han.

/STÖNANDE/

/DJUPT ANDETAG/

Hjälp! Hjälp!!

Jompa! Jompa! Kom! Vi måste ju i väg, för helvete!

Hjälp!

–Fan! Hur mycket stålar fick du? –Jag sumpade dem när käringen kom.

Vi måste fixa stålar – hos Rutan, kanske.

Nej, det är ingen idé att försöka. Iris kanske har nåt...

–Vad du är sen! Vad är det?! –Har du några stålar?

–Bara en femma till mjölk... –Jag måste ha vartenda öre.

Du är ju söndertrasad i ansiktet!

Nej, Knatten, lipa inte.

Du, lugna dig...!

Du måste säga precis som det är.

Vi råkade slå ihjäl en gubbe.

Det var inte meningen. Han bara ramlade så.

Vi tänkte dämpa'n, men han ramlade och slog huvudet i en vass kant.

Det är inget mord! Jag har inte dödat nån! Det bara blev så!

Vore det inte bättre att du gick till polisen och sa som det var?

Aldrig... Jag ger mig aldrig!

Vi klarar oss om vi håller Knatten undan tills reporna är borta.

Du skulle aldrig ha brytt dig om mig – du vet hurdan jag är.

Jag bryr mig bara om dig hur det än blir, det vet du.

Å, om jag kunde få sova! Jag är så jävla trött.

Det är taskigt att du ska behöva...

Det är inte synd om mig, det är synd om lillen.

VI vet vad vi får betala för, men han kan inte veta nånting om det.

Jag har aldrig sett nån död människa. Det är ruskigt med döda människor!

Håll käften.

Det var precis som att han skrattade i hela ansiktet!

/FOTSTEG I TRAPPAN/

Ryck opp dig! Snuten är på spåret! Vi måste ha tag i en kärra!

Jag följer med. Jag vill inte bli kvar här ensam.

–Nej! –John, låt mig komma med.

Ja, som du vill, då.

Plocka ihop allt käk du har. Jag kommer så fort jag fixat en kärra.

–Har du en kopp fika? –Jadå.

–Varför skulle du ta grabben med?! –Vi kan lämna honom till mamma.

Är du inte klok?! Det är ju där i kåken de letar efter Knatten!

Knatten, kommer du ihåg kolonistugan vi var i med Lång-Sam? Hans farsas.

Vi får gömma oss där i några dar. De bevakar säkert utfarterna...

–Vi måste elda...! –Och visa att det är folk här?!

Vi borde ha mer mat också, och mjölk till lillen.

Du får gå ut. Dig är det ingen som känner igen.

Är det tant? Hör på mig nu. Tant måste ta hand om lillen.

Men lova att inte tala om var vi är. Ingen får se vart tant åker.

Kom till bron som går över järnvägs- spåren vid Tanto. Kom klockan nio.

Om det dröjer beror det på att jag måste göra det så John inte ser det.

Tack, snälla tant. Adjö, tant.

Vad är det? Har det hänt nånting?

Det var John som dödade honom...

Han har Iris med sig. Hon vill att jag ska hämta lillpojken.

–Var då? –Ingen får veta det...!

Polisen måste ju få veta det.

Vi hjälper dem inte med att tiga. Vi vet ju hur det här måste sluta.

Jag kan inte! Jag kan inte!!

Var skulle du möta Iris?

21:an, från SHD. Kom.

21:an, Riddarholmen. Kom.

Till järnvägsviadukten, Tantolunden, för vidare order. Kom.

Polisen kommer! De har hittat oss!

Det var du! Det var du som gjorde det! Jag har inte mördat nån!

Tjallare! Kräk!

Håll er undan, pojkar.

Gott om skumma typer i de här trakterna – biltjuvar och snattare.

Åja, det finns nog många fina pojkar också.

Men det är skillnad på dem och den där grabben vi är efter nu.

Var vänliga träng inte på! Stå kvar på era platser. Gå tillbaka.

/SKOTT/

Ge dig, pojk. Du är inringad. Du har ingen chans att undkomma.

Det är lika bra att du ger dig. Ta chansen innan det är för sent.

Annars tvingar du oss att använda våra vapen. Vi vill inte skjuta.

Tvinga oss inte att skjuta, utan ge dig! Det är din enda chans!

–Jonny, jag ska vänta på dig! –Du tjallade, din jävla subba!

Iris!

När Jompa var grabb slog han av tre fingrar på en kille, med en bräda.

–Sånt gjorde inte nån av oss. –Man vet aldrig vad man kan göra.

–Vi var rädda för honom. –Rädda?! Vi försökte ju hjälpa honom.

–Knatten hade klarat sig, utan Jompa. –Han förstörde Iris med.

Och eftersom det gick som det gick, var det nåt vi INTE gjorde för honom.

Det är det vi behöver grubbla jävligt länge på och försöka göra nåt åt...