Original subtitles

Nattskiften tr�ttar ut mig.

Vi har fyra timmar kvar. Ta dig samman.

Ja, sir. F�rl�t.

Det �r en veckas nattjobb, men jag kommer inte i fas.

Och gl�m �ndrade s�mnm�nster f�r en effektivare s�mn.

Det kanske �r b�st f�r n�r vi jobbar dagtid igen-

- st�r jag inte i skuld till n�n l�ngre.

Har du gl�mt n�t?

- Jag tror inte det. - S�kert?

- Hundra procent. - Bra. Och den misst�nkte?

- Hej. - Hej.

- �r det en present till mig? - Japp. Och �len �r till mig.

Tack.

Vad �r det?

Inget. Presenter �r bara inte ditt k�rleksspr�k, s�...

- Vad �r mitt k�rleksspr�k? - Mest korta nickar.

Jag f�rs�ker att �ndra mig.

- Okej. F�r jag �ppna den nu? - Ja, sj�lvklart.

En radio som stupat i strid? Vad gulligt!

Den dog f�r dig. Det k�ndes schysst-

- med ett minne av din insats med Jeff Bundy.

Tack.

Oj. Jag gl�mde att ni hade en dejt. Jag g�mmer mig p� rummet.

- Det beh�vs inte. - Jo. Vad �r det som luktar s� gott?

Paella. Vill du ta med en tallrik till rummet?

Jag borde s�ga nej, men d� ljuger jag.

Ja. Bradford! Vem �r det?

Uppfattat. Jag �r d�r om 20 minuter.

- Vad h�nder? - Jag m�ste g�. F�rl�t.

- V�nta. - Jag kan inte. Jag ringer.

- Vad h�nde? - Jag vet inte.

Kan jag f� en vodka soda, tack?

Dr London?

Hej.

Jag fattar. Det �r knepigt att m�ta en patient ute.

F�rl�t. Jag mindes precis en hel termin av etiklektioner.

- Om det �r okej att prata h�r ute... - Absolut. F�r jag s�tta mig?

- Bor du i n�rheten? - Nej, jag bor p� West Side.

Jag s�g precis en film runt h�rnet och kom hit f�r en s�ngf�sare.

- Dricker du ensam? - Ja.

Men jag ser det som sj�lvf�rtroende, inte ett rop p� hj�lp.

- Sj�lv, d�? - Jag blev nobbad.

Vem skulle nobba dig? Du �r ett kap och lite till.

- F�rl�t, det var ol�mpligt. - Verkligen.

Men mitt ego uppskattade det.

- Okej. Jag borde g�. - Ja. Eller s� bjuder jag p� en drink.

P� ett patient-psykolog-s�tt.

- Jag borde inte. - Okej.

- En drink. - Okej. Vad vill du ha?

- Tack f�r att du kom. - Jag hade inget val.

- Om Ray lever har vi problem. - Det g�r han.

Hur? De hittade hans namnskylt och DNA. Vi s�g luftangreppet.

Ingen kan ha �verlevt n�t s�nt.

Visst, men f�r n�gra �r sen b�rjade folk s�ga att han levde-

- och jobbade som torped. Jag har bekr�ftat det.

H�r har vi Ray p� flygplatsen ig�r.

- Vad g�r han h�r? - Hans mor �r d�ende i cancer.

S� vi bevakar henne?

Tv� hus upp till v�nster. Inga sp�r av Ray �n.

- Sen n�r bryr sig Ray om n�n annan? - Det kvittar. Vi lovade.

- Det var l�nge sen. - Tiden suddar inte ut det han gjort.

Tiden ger inte tillbaka v�ra v�nner.

Vi lovade att om han �verlevt skulle vi d�da honom.

Jag t�nker h�lla det l�ftet.

De flesta m�nnen kunde ha varit min pappa eller �nnu �ldre.

Men jag ska vara en auktoritet.

Jag �ter flingor till middag minst tre dagar i veckan.

Jag med.

- Med torkade marshmallows. - Det �r problematiskt.

- Jag borde g�. - Ja. Dags att ringa en Uber.

- Jag kan skjutsa dig. - Jas�?

- Det �r inget problem. - Okej.

H�r bor jag.

- Tack f�r skjutsen. - Ingen fara.

God natt.

7- Adam-15, flera anm�lningar om skottlossning, 715 Sycamore.

Inga misst�nkta fordon. Jag skickar tv� enheter till.

Du kom hit snabbt.

Vi var i n�rheten och h�rde skotten.

- Ni f�r inte g� l�ngre. - Vi stannar tills du s�ger till.

- Var f�rsiktig. - Okej. F�lj mig.

- H�ll dig vaken. Du �r ju tr�tt. - Inte nu l�ngre. Adrenalinet fl�dar.

Bra. Nu k�r vi.

Juarez!

G�.

Vad har h�nt h�r?

Centralen, 7-Adam-15, tv� offer med skottskador. Vi kollar vidare.

Jag g�r till v�nster. G�.

Konstapel Nolan!

Ambulansen �r utanf�r. D� inte.

7- Adam-15, bostaden �r s�krad.

Kod 4 f�r brand. En skottskadad som �r medvetsl�s, men andas.

- Hur m�r hon? - Pulsen �r svag.

- John. - H�r borta.

Hon �r den enda som lever.

- S�krade du inte garderoben? - Nej.

Polisen. Kom ut nu.

Vad g�r du h�r inne? Kom hit.

Vad g�r du?

Jag �r ledsen. Titta p� den h�r. Du beh�ver inte se det.

- Hur m�r mamman? - Hon opereras.

De tittar till flickan. Inga synliga skador.

Hon heter Anna Hughes. Remi �r mamman, Ellis pappan-

- och kvinnan i matsalen var mormor Debra.

- Tror du att hon s�g vad som h�nde? - Hon har inte sagt n�t �n.

Jag har pratat med socialen. De letar efter n�n-

- som kan komma och h�mta Anna sen.

Vi har mycket pappersarbete kvar. Vi stannar tills operationen �r klar.

- Ja. Jag h�r av mig om n�t f�r�ndras. - Tack.

H�ll mig uppdaterad.

Ett familjemord mitt i natten h�ller m�nga p� helsp�nn.

Ja, sir.

Ang�ende att du inte s�kte igenom garderoben.

Det finns ingen urs�kt. Jag s�g kvinnan och prioriterade henne.

- Det ska inte h�nda igen. - Bra.

Hade skytten varit d�r inne hade vi varit d�da b�da tv�.

Bradford h�r. Du vet hur man g�r.

Hej, det �r jag.

Jag vet inte var du �r, men jag �r h�r om du beh�ver mig.

Ring mig n�r du kan.

Det finns en bakd�rr som man n�r via granntr�dg�rden.

- Vi ser inte om Ray �r inne. - Vad h�nder om han �r det d�?

Ska vi binda och dr�nka honom?

Jag t�nkte p� soptippen...

Det �r inte roligt. Det h�r �r st�mpling.

Har liemannen blivit bl�dig?

Nej. Men pakten sl�ts f�r l�nge sen i krigets ilska och t�cken.

Jag �r polis nu. Du �r advokat. Vi har b�da byggt upp v�ra liv.

Henderson och Coyle, d�?

De fick aldrig m�jligheten, p� grund av Ray. De f�rtj�nar r�ttvisa.

Det �r vi skyldiga dem.

Jag var inte mycket �ldre n�r pappa dog. Tror du att hon vet?

Jag vet inte. Tror du att hon skulle f�rst�?

Mamman �r opererad. Hon fick hj�rtstillest�nd-

- men hon kom tillbaka. L�get �r fortsatt illa.

- Har du hittat n�n sl�kting? - Det finns ingen i L.A.

Socialen ut�kar s�kandet i morgon.

- Vad h�nder med henne nu? - S�g inte barnhem.

Jo, p� kort sikt. Och familjehem om ingen sl�kt hittas.

Barnhemmen kan vara hemska. De �r kaotiska och underbemannade.

Sant. Det �r ingen bra plats f�r ett litet barn-

- som precis f�tt sin familj d�dad.

Ett �gonblick. Jag tar honom.

Han landade p� rumpan. S� d�r ja. Han m�r b�ttre.

Har du honom? Vars�god.

- Vad tycker du? - Om vad?

Jag kommer strax.

Anna kan v�l sova hos oss?

Vi �r inte hennes fosterf�r�ldrar. S�nt tar tid.

Jag vet, men vi �r f�rst p� plats. Socialen skulle s�kert godk�nna det.

- Allt �r b�ttre �n ett barnhem. - Det vet jag inte.

Bara en natt tills de hittar sl�kten eller ett familjehem.

- Men... - Men vad?

- Inget. Du har r�tt. - Du kommer inte att �ngra dig. Luna!

Anna kan v�l f�lja med oss?

Varf�r inte? Jag ska ringa och se om vi kan ordna det.

Precis som f�rr, va? Vi spanar p� v�rt m�l och timmarna g�r.

- Med dina d�liga sk�mt. - Jag �vade p� att vara pappa.

Jag har tv� nu: Scott och Nancy. B�sta barnen n�nsin.

De br�s nog p� sin mamma.

- N�t r�r sig. - Var det Ray eller hans mamma?

- Vi tar reda p� det. - �r det en bra id�?

Vad vill ni?

Mrs Watkins. Vi kommer fr�n polisen.

- Vi vill prata om din son. - Han �r d�d.

- Vad mer beh�ver ni veta? - F�r vi komma in och prata?

- Det vill jag inte. - Vi tj�nstgjorde med Ray.

Vi beh�ver bara ett �gonblick.

L�t det g� fort.

Jag har inte mycket tid kvar och vill inte sl�sa den p� er.

Jag beklagar.

- Jag f�rlorade min mamma i cancer. - Tro mig, hon har det b�ttre.

- F�r jag l�na toaletten? - L�ngre ner i korridoren.

Tack.

Du beh�ver inte den, Bradford.

Vad �r det? Har du sett ett sp�ke?

Herregud, Greer. Du har blivit gammal.

Jag sa att du var d�d. Nu fick du mig att se dum ut.

Lugna dig. Du ser inte dum ut. Kan du ge oss en minut, mamma?

- Du kommer att gr�ta n�r jag d�r. - Vi f�r se.

Vad g�r ni hemma hos en d�d kille?

- St�ller dig inf�r r�tta. - Jas�? F�r vad?

F�r desertering, fejka din egen d�d, grov st�ld.

- Du stal en halv miljon fr�n staten. - CIA gav ju bort v�skor med pengar.

Ingen skulle sakna det.

Du uppmanade till ett luftangrepp mot dina egna.

Det blev inget kvar av Coyle och Henderson.

Det l�ter riktigt illa.

Men det �r inte sant. Och hur vet jag det?

Jo, jag l�ste rapporten-

- som var undertecknad av er tv�.

Rapporten ser bara ut s�-

- f�r att din fru och dotter skulle f� ut din livf�rs�kring.

Jag bad aldrig om det. Hon t�nkte precis l�mna mig.

Men tack vare er bl�dighet �r jag nu o�tkomlig.

Tar ni in mig m�ste ni v�l ber�tta f�r Onkel Sam om er l�gn?

Ni f�r ett retroaktivt vanhedrande avsked-

- och troligen sparken fr�n era nuvarande jobb?

S�, ni kan gripa mig. Vars�goda.

H�r �r jag. Inte det? Jag t�nkte v�l det.

Jag ska vara h�r, se tanten kola och �terg� till det jag h�ll p� med.

Och vi kommer aldrig att ses igen.

- Hur l�ter det? - H�rligt.

Det var kul att tr�ffa mina gamla krigskompisar.

Greer! Du ser verkligen gammal ut.

Gick det som du t�nkt dig? Nu vet han att vi �r ute efter honom.

Nu blir det �nnu sv�rare.

Det var l�nge sen jag stoppade om ett litet barn.

- Hur k�ndes det? - Underbart.

Jag str�ckte nog ryggen lite.

Vi m�ste g�ra en lista.

Ja, det m�ste vi. Vi beh�ver bl�jor, v�tservetter.

Mat, Cheerios. Henry �lskade det. Mj�lken �r slut.

- Och vi beh�ver nog leksaker? - Ja, definitivt leksaker.

Och vi m�ste barns�kra, f�r det h�r �r farligt.

Ja, okej. Allt stort ska tas ner.

H�rnen �r vassa.

De �r spetsiga. Jag �ngrar suckulenterna nu.

Hur f�rst�rd kommer ungen att bli?

Det beror p� vad hon s�g och var hon hamnar.

Lila var �ldre �n Anna n�r hon s�g mig bli attackerad-

- men jag vet inte hur hon p�verkades.

Hon �r s� v�lanpassad. Du har inget att oroa dig f�r.

N�n information om f�r�ldrarna?

Mamman var d�md f�r narkotikainnehav.

Hon gick ett avledningsprogram och verkar ha varit ren.

Pappan �kte in och ut ur f�ngelse. Ett par drogfall, en misshandel.

- Kom deras f�rflutna ikapp dem? - Kanske.

Men de verkar ha kommit p� r�tt k�l sen Anna kom.

B�da f�r�ldrarna var anst�llda och h�ll sig i skinnet.

Vi f�r kolla p� deras ekonomi.

Det kan ha blivit tufft med ett barn.

Pappan kanske var tvungen att kontakta n�n i drogbranschen.

- Vad �r det? - Det �r Blairs jacka.

Hon gl�mde den i min bil ig�r kv�ll. Kan vi l�mna den p� hennes kontor?

- Vem �r Blair? - Min terapeut.

Var du ute med din terapeut ig�r?

Vi sprang p� varandra och tog en drink. Helt oskyldigt.

- Men jag fick n�gra vibbar. - Det g�r �ver s� m�nga gr�nser.

Du vet v�l att man inte ska g� ut sin terapeut?

Jag och Lil Gherkin gjorde alltid det.

Vad s�ger du?

Vi gick ut med min f�rra terapeut!

Hade han n�n licens?

- Nej. - Va?

Tror du att Blair l�mnade jackan i bilen med flit?

- Som en urs�kt f�r att ses igen? - Det har hon redan:

- Terapi. - Ja.

- Hon �r s� s�t. - Verkligen.

N�r ens barn v�xer upp och flyttar saknar man dem inte bara.

Man saknar alla versioner av dem.

De �r som olika individer. Man saknar sp�dbarnsversionen-

- sm�barnsversionen, 10-�ringsversionen-

- och sen mannen som Henry blev.

Folk skaffar fler barn f�r att f� tillbaka versionerna de saknar.

De borde utveckla en tidsmaskin. Det skulle g�ra saker enklare.

- Och billigare. - Och billigare.

Det �r Luna.

Hej, kul att se dig. Vad �r det?

Annas mamma, Remi, dog f�r en stund sen.

- Vad h�nder nu? - Vi har inga bra alternativ.

Hon hamnar p� ett barnhem tills vi hittar ett familjehem.

- Om inte... - Om inte vad?

Om inte ni kan ha henne kvar tills vi hittat en familj.

- Vad tycker du om det? - Jag tycker att det �r en d�lig id�.

- Kan du ge oss en minut, tack? - Sj�lvklart.

- Vad �r det? - Inget.

Nej. Du �r alltid extremt gener�s annars.

Det handlar inte om det. Jag vill Annas b�sta.

Att knyta an till oss i n�gra veckor kommer bara att skada henne mer-

- n�r de v�l tar henne fr�n oss.

Kanske. Men det �r v�l inte d�rf�r du tvekar?

N�r jag var 15 satt jag barnvakt �t min fyra�rige granne Ryan.

Jag blev distraherad av n�t.

N�r jag v�nde mig om var han i poolen.

Jag hoppade i. Jag drog upp honom. Han m�dde bra.

Men sen dess... Jag orsakade n�stan mina grannars sons d�d.

- Jag �r inte mamma-material. - Okej.

Jag h�ller inte med. Men jag f�rst�r.

Vi s�ger hej d� till Anna.

V�nta. Okej.

�r du s�ker? Jag vill inte g�ra det om du �r obekv�m.

Hur kan det handla om mig efter allt hon har g�tt igenom?

Luna, Anna stannar tills du hittar en sl�kting eller ett familjehem.

Ni �r fantastiska som g�r det h�r.

F�rl�t, det �r Wesley. Jag m�ste svara.

- Hej, vad h�nder? - "Vad h�nder"?

- Du vittnar i Oscar-m�let idag. - Det hade jag gl�mt. F�rl�t.

Du m�ste b�rja skriva in s�nt i din kalender.

Det g�r jag. Det gjorde jag. Jag har bara s� mycket p� g�ng.

Fallet �r l�jligt, men innan det �r avskrivet m�ste du ta det serl�st.

Du har helt r�tt. Jag �r p� v�g. Skit.

Jag hade gl�mt Oscars vittnesm�l. Det tar bara ett par timmar. F�rl�t.

- Ingen fara. - Jag kan ta med henne.

Var inte dum. Jag vill l�gga Oscar-situationen bakom oss.

Jag med.

Thorsen, Chen! Vad h�nder?

Smitty. Du ska inte g� i terapi under arbetstid.

Jag �r inte patient h�r. Jag tar mina raster h�r.

Dessutom har de f�rstklassiga snacks och st�mningen �r v�ldigt zen.

- Det �r nog inte heller okej. - Sak samma.

- Snacks. - Den var ny.

Konstapel Thorsen? Vi har v�l ingen tid bokad idag?

Nej, jag tog bara med din jacka.

Du hade bara kunnat ta med den n�sta g�ng.

Jag t�nkte att det kanske var din favoritjacka.

Tack. Det var sn�llt av dig.

- Okej. Tillbaka till jobbet. - Jag �r f�rvirrad.

Fl�rtade hon verkligen med dig ig�r?

- Jag trodde det. - Drack du?

Bara en drink.

- �h, nej. �r jag den killen? - Va?

Han som tror att alla tjejer st�ter p� honom?

- Vet du vem vi kan fr�ga? - Vem?

- Celina! - Kul!

Jag vet. Jag �r j�tterolig. Hejd�, Smitty.

- Vi d�dar honom inte. - Men t�nk efter. Ray �r redan d�d.

- Vi ska bara cementera det. - G�m dig bakom den id�n, du...

...men den hj�lper inte mot mardr�mmar.

- S� vi l�ter honom komma undan? - Nej. Vi erk�nner allt.

Gl�m det! Ray har r�tt. Det skulle f�rst�ra v�ra liv.

- Jag f�rlorar min karrl�r och familj. - Jag till�ter inte det.

Jag tar p� mig skulden. Jag hade ansvaret.

- Jag skrev ocks� p�. - Jag s�ger att jag tvingade dig.

Ingen k�per det! Du f�rlorar allt och f�rst�r mitt liv.

Och Ray kommer att vara kvar d�r ute. Det finns bara ett s�tt.

Jag kan inte. Och jag l�ter inte dig g�ra det.

Skulle du gripa mig f�r att ha d�dat den d�r skitst�veln?

Ja.

Okej. D� drar jag mig ur.

Och all d�d och f�rst�relse Ray orsakar har du p� ditt samvete.

Konstapel Nolan ville oomtvistligt skada Oscar Hutchinson.

Det �r inte sant. Det �r v�ldigt omtvistat.

�r du tr�tt, konstapel Nolan? �r klientens liv inte viktigt?

F�rl�t. Jag har jobbat dubbla skift p� sistone.

Ig�r tog vi hem en flicka vars familj hade m�rdats.

Stryk det. Nolan f�rs�ker st�lla sig i god dager f�r r�tten.

Nej, men jag kan f�rst�-

- hur en n�t gener�st ses som manipulativt.

- Nu forts�tter vi. - Ja. Det g�r vi.

Kan du l�sa det markerade sms:et-

- fr�n dagen d� Oscar Hutchinson attackerades?

"Kan han inte bli knivhuggen i f�ngelset?"

Vem skickade du det till?

- Min flickv�n, Bailey Nune. - Vem syftar du p�?

Vem vill du se "knivhuggen i f�ngelset"?

- Jag vill inte se n�n... - Svara bara p� fr�gan.

- Vem syftade du p� i sms:et? - Oscar Hutchinson, taget ur kontext!

I vilken kontext vill du se min klient d�d?

Och hur l�ngt skulle du g� f�r att fixa det?

Han var frustrerad �ver sitt jobb och sa det till sin fru. Inget annat.

Ska vi g� vidare till sms nummer tv�, konstapel Nolan?

- Oj. - �h, ja.

- Visst �r det h�r ett coolt fort? - Ja.

Och h�r inne �r vi trygga.

Jag �lskar att se dig le. Du kan rada upp dem.

Ja! Jag sitter g�rna n�rmare.

- Det �r r�tt coolt h�r inne, va? - Ja.

- Bra, du �r inte d�d. - F�rl�t.

Det r�cker inte. I 1,5 dygn har jag trott att du f�rbl�tt n�nstans i L.A.

- Jag hade ringt om jag kunnat. - Att s�ga att du lever �r inget val.

Vad fan g�r du som g�r dig s� galen?

- Jag kan inte ber�tta. - Varf�r?

Vetskapen skulle ge dig problem med polisen.

- Har du beg�tt ett brott? - Nej, inte tekniskt sett.

Men n�t jag m�ste rapportera f�r att inte bli bestraffad?

- Mina intriger ska inte p�verka dig. - Vad g�r du h�r d�?

- Jag kom f�r att tr�ffa dig. - Och vad?

�ta n�t? Se p� TV? L�tsas som ingenting?

Om du inte �r h�r f�r att ber�tta sanningen...

...m�ste du g�.

Uppfattat.

- Hur g�r det med morden? - Inget �n s� l�nge.

Inga �gonvittnen, f� �vervakningskameror i omr�det.

Vi pratade med kollegorna-

- som bekr�ftade att de f�tt ordning p� sina liv.

Vi kom ingenstans med ballistiken. Inga tr�ffar p� fingeravtrycken.

Vi borde ut�ka s�komr�det. Jag skickar ut n�gra enheter till.

V�nta. Hughes verkar ha f�tt en betalning-

- varje m�nad den tredje, p� 300 dollar.

Drogpengar? Pappan kanske b�rjade igen.

- K�r m�nga pundare med avbetalning? - Och?

Hyran? De har ju haft pengaproblem.

Och det bakre rummet k�ndes annorlunda.

D�r fanns inga personliga saker och d�rren hade en skjutregel.

De kanske hade en hyresg�st.

En hyresg�st som f�rsvinner n�r familjen d�dats?

Vi verkar ha en misst�nkt.

Hej. Jag beh�ver din hj�lp med Tim.

- God morgon. - God morgon.

Hej. Hur �r det? Bra, tack.

Jag lj�g. I f�rrg�r fick Tim ett konstigt samtal och f�rsvann.

Sen sjukanm�lde han sig.

Nu s�ger han att om han ber�ttar kan jag f� sparken.

D� �r det v�l bra att han inte ber�ttade.

- Skulle du acceptera om Bailey sa s�? - Nej.

Om jag f�r veta kanske jag kan hj�lpa till.

Men om han inte ber�ttar har du inget val.

Vad �r det som p�g�r?

Vi har identifierat killen som hyr Hughes rum.

- Han �r intagen. - Jag m�ste...

- Sj�lvklart. Lycka till. - Detsamma. Jag �r h�r f�r dig.

Den varma mj�lken och ljudmaskinen �r klara.

Vi �r redo f�r en tupplur.

Anna?

Anna?

Kom fram, raring! Vi leker inte kurrag�mma.

Anna!

Anna!

Anna, �lskling.

Herregud. Var �r John?

Hej, det �r John Nolan. L�mna ett meddelande efter tonen.

Anna, s�tnos.

�h, s�tnos.

Du skr�mde mig. Kom hit.

�h, jag blev s� r�dd. Okej.

Det �r mysigt h�r inne. Jag f�rst�r varf�r du gillar det.

- Var var du i f�rrg�r kv�ll? - Jag var hemma med min fru.

- Du kan ringa henne. - Vad har du f�r relation till Hughes?

Jag har k�nt Ellis l�nge. Jag jobbar i Brentwood och bor i Victorville.

Det tar minst tv� timmar att k�ra. Jag hyr rummet f�r sena jobbdagar.

- Men jag skulle aldrig skada dem. - Vet du vad som h�nde?

- Det �r p� nyheterna. M�r Anna bra? - Hon �r i s�kerhet.

Jag borde ha tr�tt fram och sagt n�t-

- men jag s�g vad han gjort och jag var r�dd.

- Han? - Bad Rod.

Ellis vann p� en lott f�r n�gra dagar sen.

Han skr�t om den stora vinsten och Rod verkade intresserad.

Jag kunde inte hitta henne och pl�tsligt-

- var jag 15 igen och pojken l�g i poolen.

T�nk att jag gav mig p� det h�r.

Jag f�rst�r att traumat p�verkar dig.

Men den pojken klarade sig och det g�r Anna ocks�.

- Jag �r livr�dd att svika henne. - Det �r vi alla.

En g�ng kl�mde jag Dominiques finger-

- i en skjutd�rr. Jag h�r fortfarande hennes skrik.

Du beh�ver inte vara perfekt f�r att ta hand om henne.

Du m�ste bry dig tillr�ckligt f�r att ta dig igenom de l�skiga stunderna.

Men jag kan ta med henne om du vill. Jag d�mer dig inte.

Nej. L�t henne sova.

Du klarar det.

Ett lotteri? Var det d�rf�r han d�dade familjen?

Det var bara en skraplott p� 1500 dollar.

D�dade han tre personer f�r 1500 dollar?

- Hur ska han slippa f�ngelse? - Nolan, Juarez. Ni tar baksidan.

Ni tre tar framsidan.

F�ljer han inte med lugnt l�ter vi SWAT h�mta honom.

Okej, g�.

Mamman har nog varit med om n�gra razzior. Ska vi h�lla en l�g profil?

Vi h�ller en l�g profil.

Roderick kanske inte �r hemma och vi vill inte skr�mma kvinnan.

Uppfattat. Vi �r p� plats. Inga r�relser i huset.

Det �r polisen. Mrs Eaves?

Vi har order om en husrannsakan och att h�kta Roderick Eaves.

Han �r inte h�r. L�s skylten.

Jag har inte sett honom p� m�nader, s� f�rst�r inte mitt hus.

En husrannsakan �r inget val. G� ut, tack.

- Golvet knarrar n�r jag dammsugit. - Knappast. Kom hit.

Vi har r�relse d�r inne. Avvakta. Vi g�r in.

- Vad skjuter han? - H�ghastighetsammunition.

Vi har en barrikaderad misst�nkt med vapen.

Skicka hit SWAT.

- F�nstret �r �ppet. T�rgas? - K�r!

T�ck mig.

Klart.

Kod 4. Vi har den misst�nkte. Skicka en ambulans f�r en skottskada.

- M�r alla bra? - Alla �r oskadda.

Hej. Allt v�l? Jag h�rde att det blev farligt idag.

Ja. Det var helt galet, men vi klarade oss.

- F�r en skraplott? - Ja.

- Jag har goda nyheter. - Har Oscar d�tt?

- L�gg ner de d�r sk�mten! - Fast han knivh�gg dig?

Okej. En domare beviljade yrkandet om avskrivning.

- S� det �r �ver? - F�r dig.

Du var minst skyldig, sa domaren. Polisen utanf�r sjukhusrummet-

- var huvudansvarig f�r s�kerheten.

- S� himla bra. - Ja. Tack.

Sov lite. Du har ju ett litet barn hemma.

Ja. S�mnen kan jag gl�mma.

Jag m�ste rensa luften.

- H�romkv�llen... - Det var mitt fel.

Jag borde inte ha tackat ja.

Det var en �vertr�delse som kan ge mig problem.

Jag skulle aldrig tjalla p� dig.

Jag vet, men jag borde aldrig ha f�rsatt dig i den positionen.

Jag f�rst�r om du vill byta terapeut.

Nej, inte alls.

Jag har aldrig k�nt mig bekv�m med att �ppna mig f�r n�n f�rr.

Jag kan inte f�rlora det.

S� trots den fysiska attraktionen vi k�nde...

Aaron. Jag m�ste vara tydlig.

Det fanns och finns ingen attraktion fr�n min sida. Du m�ste f�rst� det.

Uppfattat. Bra att vi rensade luften g�llande det.

- Vi ses n�sta g�ng. - Ha en bra vecka.

Tack. Du med.

- Vad g�r du? - Inget.

Jag ringer inte, letar inte, f�rf�ljer inte.

Jag �r bara en bra flickv�n och litar p� min man.

S�msta countryl�ten n�nsin. Fortfarande inget?

- Vi pratade ig�r kv�ll. - Det �r bra.

Jag blev arg och han bara stod d�r, s� jag k�nner mig vilse.

Jag vet. Vi s�tter en sp�rare p� hans bil.

Du har d�ligt inflytande.

- Nej, du �r bara en bra l�rare. - Va?

Jag har l�rt mig en del-

- av att bo med en polis med undercover-kompetens.

- Vad�? - H�ll aldrig kaffet i pistolhanden.

Den �r faktiskt v�ldigt bra, men du har ingen pistol.

- Vad mer? - H�ll huvudet p� skaft.

- Vad �r det h�r? - Balans.

Bra.

�h, vad fint du har ritat. Jag ser en gris, men ocks� en katt.

Lite som en griskatt. Ganska briljant. Hon �r briljant.

Urs�kta mig.

Vi g�r det. Vi tar hand om henne.

Vi skulle inte skaffa barn, men det h�r k�nns som �det.

Ja! �r du s�ker p� att det h�r k�nns okej?

Ja. Jag �r r�dd, men jag springer in d�r det brinner, s� jag klarar det!

Sj�lvklart! Det h�r kommer att bli toppen.

Ja.

- Hej. Kom in. - Hej.

Goda nyheter. Det h�r �r Don Hughes, Annas farbror fr�n Tampa.

- Trevligt att tr�ffas. - Detsamma.

Anna ska bo hos honom.

- Det �r fantastiskt. - Ja.

Tack f�r att ni tog hand om henne.

- Ingen orsak. - Hon �r s� fin.

Ja, det har varit toppen.

Hej, �lskling. Hur �r det? Fantastiskt.

Det h�r �r farv�l, s� high-five, lillan.

Hej d�, raring.

Vi m�ste till bilen. V�rt flyg g�r snart.

- Okej. - Kom.

Det gjorde ni bra. Tack r�cker inte.

- Allt v�l? - Nej.

Samma h�r.

Text: Sofie Bergstrand