Original subtitles

Vänta ett tag. Jag hyperventilerar.

Kör på.

Säg aldrig att du är för gammal.

–Jag älskar dig. –Jag älskar dig.

Jag får hår i munnen.

Det inte bara kul att ha barn. Det är kul att göra dem också.

–Säg att du vill ha barn med mig. –Jag vill ha barn med dig.

Janne... Du?

Du, jag...

Har ni knullat nu igen?

Om du var min riktiga pappa skulle du inte knulla.

Det är kanske för att han är död.

–Kom hit, Rickard. –Får ni aldrig nog av att göra ungar?

God morgon.

God morgon, mina älsklingar. Vet ni vilken dag det är idag?

–Julafton. –Ja, det är det.

–Vem kommer då? –Alla pappor!

–God jul, mamma! –Tack, älskling.

–Idag kommer tomten och min pappa. –Har du varit snäll?

Spring ner du.

–Bra att julen är en gång om året. –Visst är det härligt med jul?

–Tack, mamma! –Tack. Tacka Janne också.

Tack, Janne!

–Och Rickard. –Ratatatack!

–God jul, älskling. –Till mig?

Nej, men...

Nej, men tack. Vad bra.

Det är precis vad jag behövde.

–Prislappen sitter kvar. –Den ser jag inte. Vad bra.

–Sara? –Ja.

Vem ska äta allt det här? Din mamma, eller?

Det är till gästerna. Vi blir 13–14 personer.

–Vilka personer? –Barnens pappor och några till.

–Kommer de hit? –Ja, vi har bjudit dem.

–Varför har du inte sagt nåt? –Vi har talat om det.

–Det betyder inte att man gör det. –Minns du inte förra året?

Du skjutsade alla barnen hit och dit. Du slipper det i år.

–Nu behöver du inte gå ut. –Måste de komma idag?

När tycker du man ska fira jul? Är det inte bäst på julafton?

–Kommer Åke också? –Ja, och Erik och Gunnar.

–Och Åke. –Det här blir jättelyckat.

Jag är omodern. Du får ringa återbud.

Säg att vi är sjuka eller att vi inte pratat igenom det.

–Säg att vi är döda. –Det går inte. Tänk på barnen.

–De skulle bli så besvikna. –Du skiter i hur besviken jag blir.

–Så! –Var inte fånig nu.

Jag bestämmer här! De kommer inte hit. Över min döda kropp!

Välkomna! Vad roligt att ni kunde komma!

Hej! Välkomna!

Här har du en liten julklapp!

God jul!

–Sara borde haft en garderobsvakt. –Du ser stressad ut.

Hej. Välkommen.

–Roligt att du kunde komma. –Vad många vi blir.

Härligt att vara tillsammans. Alla ungar får vara tillsammans.

Idag ska vi vara vuxna och pedagogiska.

–Kan vi prata sen? –Ja.

Det är Erik och Pauline som fattas.

Har jag fattat rätt. Sara, som vi ska fira jul hos–

–har tre barn med tre olika karlar, dig bland annat.

Hon bor med en fjärde som inte har egna barn.

–Alla kommer att vara där? –Med nya fruar.

En del är föredettingar till någon annan man. Det klarnar.

Sara har alltid avslutat förhållanden innan hon påbörjat nästa.

Hon har aldrig vänstrat.

–Vem var det? –Ingen.

–Har Janne inga problem med det? –Han är psykolog.

–Kom igen, Janne. –Nu räcker det.

–Ta lite glögg. Den är god. –Det var jag som köpte den.

–Är det inte underbart? –Rickard är otroligt lik Janne.

Ibland tror jag nästan att han är hans biologiska son.

–Du får inte öppna! –Pappa!

Jag tror att vår dotter vill öppna en julklapp.

Det är ditt sätt att lösa problem att alla får som de vill.

Så går det inte till.

Får alla som de vill blir alla missnöjda. Det kallas psykologi.

Jag försvarar Åke. Hade han varit rädd–

–hade han inte gjort dig och Rita gravida samtidigt.

Din förra fru blev plötsligt lesbisk, eller?

Klart att Elin ska få öppna en klapp.

Är Ahmed hemma? Be honom ringa mig.

Jag är så lycklig.

Det är precis allt jag drömde om som barn.

Massor med folk som dansar, knäcker nötter och är glada.

–Det var bara mamma, Micka och jag. –Pappa var ju död.

–Varför är Micka inte här? –Hon firar med sin flickvän.

Jag öppnar! Sätt på lite mer glögg.

Hej och välkomna! Hej, gumman!

–Hej. –God jul.

–Janne, förmodar jag. –Vad fan...

Jag kan hjälpa dig med den. Ta den, Janne.

Välkommen. Det är jag som är Janne. Jag bor här.

–Jag tänkte inte på att Åke öppnade. –Åke vet inte vad han heter.

Hej, vad roligt att alla kunde komma.

–God jul. –Tack.

Det här är värdinnan, Sara. Det här är Marika.

Vem är du?

Marika, 26, singel, headhunter, inga barn och ingen katt.

–Jaså... –Vilket härligt hus.

Jag kan visa dig runt.

–Vem är hon? –Det är vår granne.

Jag är här. Det är så tråkigt.

Det här är Rita, min kvinna.

–Thomas. –De är inte så farliga som de verkar.

De är värre. Det här är Anne, min sambo.

Thomas är den enda som inte har legat med Sara.

Jag har en kusin som är homosexuell.

–Han heter Gunnel. –Gunnar.

Thomas heter jag. Gunnar är din före detta man.

Min kusin heter Gunnar, dummer.

Ibland går inte hissen ända upp.

Det här är min bror, Gunnar, vars fru jag övertagit.

Hej, Gunnel.

Jag är Gunnars fru Eva. Jag var gift med Janne förut.

Rickard, Jeanette är mina barn, inte Jannes.

Rickard bor här. Verkar det krångligt?

Jag trodde att vi tog beslut gemensamt.

–Det har vi gjort. –Åke uppför sig som han bor här.

Jag vet. Kan du inte inviga bastun med grabbarna?

Basta på julafton?

Det är roligt för de andra att se vad du har gjort.

Du har nästan gjort allting själv.

–Vi ska sätta oss snart. –Det kan vänta.

Ingen av de andra hade kunnat göra den så fin.

–Menar du det? –Inte på långa vägar.

Jag satte på den förut i fall att. Vi kan vänta med maten.

Hör upp, allesammans!

Janne har en liten överraskning.

Ja...

Vi karlar ska inviga bastun.

Så får ni kvinnor sysselsätta er med fruntimmersgöra.

Snyta barn, städa och laga mat.

Vilken bra idé, va?

Mot bastun, män!

–Okej. –Jag vill också basta.

–Du stannar med kärringarna. –Jag har ju klätt upp mig.

–Vad skönt! –Bra gjort, Janne.

–Man känner sig lite stolt. –Hantverkarna var ju här.

På min tid hade Sara och jag planer på en bastu.

–Till och med på min tid. –Det minns du väl, Åke?

–Kom in, du släpper ut värmen. –Det är varmt här.

–Gå till mamma så länge. –Jag vill vara med dig.

–Kom in. Stäng dörren. –Det är för varmt.

–Är de inte underbara? –Apropå små liv.

Ska inte ni ha ett kärleksbarn?

–Vi jobbar på det. –Inte så intensivt i så fall.

Sara blir på smällen bara man viftar med ett par kalsonger.

–Vi är väl inte kompatibla. –Skitsnack.

Det gäller att sätta på. Sara har alltid varit bra på att knulla.

Eller vad säger ni?

Så bra har jag aldrig haft det. Ja, jävlar.

Det bästa hon visste var att bli påsatt i garderoben.

–Vad garvar ni åt? –Sara, garderoben.

–Kör hon den fortfarande, Janne? –Var inte du först, Åke?

Du har inte hört det värsta som hände första gången.

Menar du kartan?

När var det här?

Vi var väl 14–15 år.

Sara var inte nöjd så hon gav Åke...

...en fittkarta så han kunde lära sig var saker sitter.

Jag letade och letade...

Jag vände upp och ner...

Apropå kärringar. Rita är jävligt välbibehållen.

Hon är ett vilddjur. Det här kanske känns löjligt–

–men det känns bra att Rita inte varit med nån av er.

Hur vet du att hon inte har varit med nån av oss?

Hon orkar nätt och jämt vara trogen.

–Nu börjar det bli hett. –Mot Sherwoodskogen!

–Mats? –Ja, älskling!

Jag kommer.

De verkar ha så mysigt där. Mycket folk, många barn.

–En riktig jul. –Vi kan gå över och önska god jul.

Vi kan ge den hemska pingvinen från din mor.

God jul var budskapet inte dra åt helvetet.

Titta. Vi får nog vänta med att gå över.

–Tja, du är väl ensam kvar? –Ja.

Bra.

–Vi har känt varandra länge. –Ja.

–Du har aldrig velat ha barn. –Nej.

–Du vet ju hur nyfiken jag är. –Ja, det vet jag.

Men du... Jag tror inte på det–

–men Åke påstår att Sara sagt att ni jobbar på att få barn.

Men det säger hon väl bara för att berätta hur lycklig hon är?

–Hur menar du? –Har du ändrat dig?

Nej.

Har man fyra barn så gör ett till ingen skillnad.

Har man noll så blir det skillnad.

Jag har noll barn. Jag är för gammal för att bära på ett spädbarn.

Det är inte ditt beslut.

Kvinnan får som hon vill. Du kan inte göra nåt.

–Jo, det kan jag. –Knappast. Nej.

–Jo, säger jag. –Ska vi slå vad? 500 spänn?

–500 000 spänn. –Är du sjuk?

–Nej. –Vad är det då?

Vadå?

Har du steriliserat dig?

–Varför har du steriliserat dig?! –Vad hade du föreslagit?

Herregud, det här fattar jag inte!

–När gjorde du det? –För två år sen!

Då hade ni ju nyss träffats. Vad sa Sara då?

Hon vet inte. Du har inte berättat det för Sara.

–Du är den enda som vet. –Du är inte riktig i huvudet.

Rita, din söta trut har talförbud. Tyst!

–Förbi macken först. –Den växer snart fast i örat.

–Statoil–macken. Sen till höger. –Vem tar till höger?

Tyst! Inte du, Ahmed. Här blir man galen.

Hör nu, Muhammed. Du ska låta kamelen stå parkerad hela dagen.

Låt oss vanliga svenskar fira jul i lugn och ro! Fattar du?

–Ditt rasistiska missfoster! –Ska du inte flytta snart?

–Fixa lägenhet, då? –Hur ska du få pengar? Prostitution?

–Du tror att alla går att köpa. –Till rätt pris, unga dam.

–Till rätt pris. –Kannibalsvin, du äter människor!

–God jul. –God jul.

–Har någon sett Janne? –Han kanske är i bastun.

–Jag fattar inte hur du kunde. –Det var enkelt.

Man ska vara två om det beslutet.

Doktor Olsson och jag var överens. Det räcker. Jag är 47 år.

–Har du aldrig önskat egna barn? –Nej.

–Du måste berätta för henne. –Hon skulle inte förlåta mig.

Jag har svikit hennes innersta önskningar.

Hon får acceptera att jag inte kan bli pappa.

Stackars Sara.

Ja, där är du. Du också.

Vad pratar ni om?

Snygg bastu.

Julhemlisar.

Vad sa killarna? Tyckte de att den var fin?

De tyckte att hantverkarna hade gjort ett fint jobb.

När vi har satt oss–

–kan inte du önska alla hjärtligt välkomna eller nåt?

–Det skulle vara fint. –Självklart. Jag ska bara duscha.

Ta mat nu. Lägg av med vegetariantramset när det är jul.

Vegan. Tusentals djur mördas varje dag...

Inte nu! Jag menar det!

–Jag är ingen talare... –Håll käften, då.

Om bröderna kan behärska sig vill jag säga ett par ord.

Ett par ord? Bara det är tre ord.

Jag vill utbringa en julskål till Sara.

Det är Saras idé att gammalt groll ska glömmas.

Sara och Rita har inte pratat med varandra på flera år.

Inte sen Daniel och Elin föddes.

Vi är gamla skolkamrater, vänner och grannar som blivit en familj.

Åka var gift med Sara, men vänstrade med Rita.

De blev gravida i stort sett samma dag.

Vi tar det lite lugnt med spriten så blir det här en jul att minnas.

De födde samme mans barn samma dag.

Det kan bli en tradition.

Jag kan säga till Elin och Daniels barn–

–"Jag var med första gången." –Jag ska inte ha några barn.

Du hinner ändra dig, Elin.

Skål och god jul, alla barn. Julen är barnens högtid.

Och Jesus. God jul!

Tack, Åke.

Kära alla som sitter runt vårt bord ikväll.

Det betyder oerhört mycket att ni gör det.

Och Janne, min älskade.

Jag har nåt jag vill berätta för dig.

Något stort och väldigt vackert.

Jag väntar vårt kärleksbarn.

Grattis!

Du ska äntligen få bli pappa på riktigt.

Det är min julklapp till dig.

–Grattis, Sara. –Visst är det underbart?

–Är du inte glad? –Vad sa du?

–Jag blev lite överraskad. –Det är en speciell överraskning.

Nu ställer vi oss upp och hurrar för Sara och Janne.

Sätt dig, Janne. Du är mannen i huset.

Vi skålar och... Jag tycker att vi...

Hipp, hipp, hurra!

Hej.

–Är du inte glad? –Jovisst.

–Du verkar inte det. –Varför sa du inget till mig först?

–Jag försökte, men barnen avbröt. –Någon gång kunde du väl...

Att berätta för alla på det sättet. Jag hamnade i en konstig sits.

Varför är du irriterad? Jag trodde att du skulle bli glad.

Nu vet vi att du kan bli pappa. Att dina spermier är okej.

Jag tyckte att det var ett fint tillfälle att berätta det.

Det är uppenbarligen din åsikt.

Är det nåt annat?

Nej.

–Kom. Kalle Anka har börjat. –Vi har sett den förut.

–Det är det som kallas jultradition. –Det är samma som förra gången.

Gör som de vuxna barnen och titta ni med. Skit i det, då!

–Vi är upptagna, fetto. –Spela in om det är viktigt.

Man spelar inte in Kalle Anka.

Jag vet inte varför det känns så här.

Jag tänker på hur Janne och jag hade det i början.

Då Roland körde ihjäl sig. Då ville jag ha ett barn med Janne.

Jeanette och Rickard var små och vi var så kära.

Var ni ihop när Roland dog?

Roland och jag gick i familjeterapi hos Janne.

Vi hade haft det så jobbigt och inget samliv alls.

Ungarna bara skrek så fort vi såg på varandra.

–Du blev ihop med terapeuten. –Det kanske inte var så bra.

Roland tog illa vid sig. Men vi var så kära.

Varför skulle han ut och köra bil mitt i natten?

Jag har accepterat att Janne inte vill ha barn...

Men att han vill ha ett barn med Sara.

Då var det mig han inte ville ha barn med.

–Säg inte det. –Vadå?

–Kan du hålla tyst om en grej? –Självklart.

Janne kan inte vara far till Saras barn.

Han har steriliserat sig.

–Ursäkta? –Janne kan inte...

Vänta... Vet inte Sara om det?

–Vem är far till barnet? –Säg det.

Herregud.

Du måste lova att inte säga det till någon.

Du måste tala om det för henne.

Ska jag tala om? Hon har en del att berätta för mig.

–Jag ska ta reda på vem det är. –Hur ska det gå till?

–Din man står överst på listan. –Åke?

–Är det Åke, dräper jag honom. –Är det okej om det är de andra?

Det är den kåta jäveln. Han tänder på allt med bröst.

Sara har bröst.

–Man blir tårögd. –Hur fan hinner människan med allt?

Hon är duktig med ungarna.

–Visst är de duktiga? –Verkligen.

–Hur har du hunnit med det här? –Det händer mycket när du jobbar.

–Rickard bor inte med er? –Ungen avskyr mig.

Det låter kanske konstigt, men Rickard har det bättre här.

Om fler mödrar kunde vara mindre själviska när det gäller deras barn.

–Jag är väl självisk. –Men jag ska bo hos er.

–Du kan flytta när du vill. –Vad säger du?

Varför är du med det där fettot? Jag vill inte det.

Sluta. Rickard reagerar så här.

Terapeuten säger att han har behov av uppmärksamhet. Sluta.

–Varför ger du honom inte det? –Rickard pekar och Gunnar köper.

Det är nog inte det terapeuten menade. Det förstår du nog.

Folk fattar inte att alla går att köpa. Även barn.

–Vill Janne ha barn? –Ja, han älskar mig.

Det är inte samma sak.

Ska jag ta ut det här?

–Snygg klänning. –Tack. Jag köpte den i London.

Vet du vad de säger om gravida?

"Hon betalar för två på bussen."

De menar att hon är två. "Hon betalar för två på bussen."

Hon betalar för två på bussen eftersom hon har en person i magen.

–När var du i London? –I början av november.

Vad gjorde du mer än shoppade?

Någon gång måste vi prata om det.

Jag förstår inte vad du snackar om.

Sluta.

Hur är det? Du är väl inte med barn igen?

För att bli med barn måste man knulla.

Jag sa till Janne att han måste berätta för Sara.

–Det borde skett för två år sen. –Han tror att det är Åke.

–Varför tror han det? –Ahmed hämtar mig snart.

Han säger att Åke skulle sätta på vad som helst.

–Du menar vem? –Nej, vad som helst.

Vem har Åke satt på förutom dig och Sara?

Ditt lilla piggsvin. Du blir inte gammal om du fortsätter så.

Ahmed firar väl också jul? Han får väl inte åka på julafton?

–De är muslimer, mamma. –Du åker ingenstans.

Det är julafton. En familjekväll. En svensk tradition.

Jag visste inte att Jesus var svensk.

När Ahmed kommer åker jag.

–Mats, hittar du nåt snöre? –Jag hittar ingenting.

Jag är glad att jag hittade henne.

Det får duga ändå.

Du är en fegis, Mats.

Man ger inte gröna pingviner till folk man inte känner.

Vem har lagat all mat? Det måste ha tagit veckor.

Urmodern.

Kvinnan utan vilken jorden skulle vara mindre överbefolkad.

–Man gör så gott man kan. –Jag skulle adoptera.

Du kan adoptera mig. Var bor du?

Tack och lov att man lyckats yngla av sig på normalt sätt.

–Vad menar du med det? –De som adopterar kan inte få barn.

–Nu får du ge dig. –Efter hormoner och provrör...

...återstår inget annat än att adoptera. Det är ett andrahandsval.

Det är ett andrahandsval.

Får man välja vill man ha sina egna ungar.

Inte någon annans.

Man vet inte ens om det blir vitt.

Det här är våra nya grannar.

–Helena, Mats och lilla Josefin. –Hej.

Vi hade tänkt önska god jul. Vi flyttade in i går.

Vad roligt. Vad söt.

Det här måste jag se. Jag ringer.

Jag heter Sara. Välkomna.

Det är lite rörigt här. Vi är en stor familj.

–God jul. –Tack.

–Var kommer hon ifrån? –Vietnam.

–Asien, fint. –Vi ska nog...

Ni ska väl stanna. Det finns mat och dryck åt alla.

–Jag kan följa er ut. –De kan ju...

–Jag sa ju att flickan var söt. –Eller hur.

Jag sa att det var ett fint barn. De hörde...

Tjafsa inte om det där. De har glömt det i morgon.

–Jag ska anmäla henne. –För att du...vi inte kan få barn?

–För hets mot folkgrupp! –Mot oss adoptivföräldrar, då?

–Du tar lätt på det här? –Varför bry sig om vad hon säger?

Hon ska komma hit och be om ursäkt på sina bara knän.

–Är det nödvändigt? –Hon ska hit!

Fiffigt att extrajobba på julafton.

–Hur många ska du till? –Fem.

Hoppas att det är bra betalt. Hon ska be om ursäkt!

Gör hon inte det sätter inte du foten i det här huset!

Vi borde ha gett henne den jävla pingvinen!

Jag är så klumpig.

De måste tro att jag är rasist. Jag menar om man har barn.

Det var inte så farligt.

Inte en människa uppskattar att man har en julfest.

Jo, det gör de.

Och du som inte verkar glad för barnet.

–Vill du inte ha barn med mig? –Jo...

–Vill du inte ha barnet? Är det så? –Det är inte så enkelt.

–Vill du inte ha barnet? –Kanske inte just nu.

Du är 47 år. När hade du tänkt skaffa barn?

–Många är äldre än mig. –Än jag...

Det heter äldre än jag. Säg som det är.

Jack Nicholson, Lennart Bernadotte, Yassir Arafat...

Yassir Arafat? Vill du eller vill du inte ha barn?

Nej, jag vill inte ha barn.

–Vill du att jag ska ta bort det? –Ja, det vill jag.

–Varför det? –Av helvetes massa skäl.

Jag har mycket att göra på jobbet. Jag har en chefstjänst som väntar.

Jag hinner knappt köra runt barnen som det är idag.

Till fritids, dagis, innebandy, simhopp...

–...hästar, fiollektioner, kör... –Teatergruppen.

Det räcker med ungar. Hela huset är fullt med ungar.

Du har ljugit hela tiden.

Du sa i morse att du ville ha barn.

–Vad skulle jag ha sagt? –Sanningen, till exempel!

–Jag älskar dig, men... –Vill du inte ha barnet?

Då kan du dra! Valet är ditt!

Okej, om det är så du vill ha det.

–Vad är det? –Erik har en annan.

Är du säker?

Han pratar inte med mig. Han tar inte i mig. Jag vet.

–Vet du vem det är? –Nej.

Jag hade inte tänkt skaffa barn.

–Men med Erik... –Kändes det helt rätt.

Varför hade ni så bråttom? Hur länge hade ni varit tillsammans?

20 minuter.

–Du kände honom inte så väl? –Hur väl känner jag honom nu?

Varför går han till en annan? Vad har jag gjort?

Du tror väl inte att det är ditt fel.

Vill du höra en hemlighet? Lova att inte säga det till nån.

Janne är inte far till Saras barn.

Han har steriliserat sig och det vet inte Sara.

Så farligt är det väl inte?

Då är det ju Erik.

Vad gör du? Vi har inte delat ut julklappar.

–Jag har fått min julklapp. –Jämför du barnet med en julklapp?

Minns jag inte fel så gjorde du det i ditt tal.

Janne, titta på mig. Jag älskar dig.

Jag älskar dig också.

–Jag tänker inte ta bort det. –Vi får prata om det senare.

Janne, allt är väl inte förstört?

Jo, i morgon begår vi kollektivt självmord. Så känns det.

Vi kan göra det ikväll. Få hit ungarna och Åke...

Förlåt.

Jag tycker att vi samlar ihop oss och är världens bästa värdpar.

Ja. Vill du det?

Ja, jag ska vara jättetrevlig mot dina tidigare relationer.

Jag ska försöka lära känna dem på riktigt.

–Behöver du hjälp? –Nej, nu gick det.

Snygg tjej. Hon är en brud som vet hur hon vill ha det.

Det vore väl nåt. Hur är det med dig och Rita?

Vi hinner knappt vara trogna.

Du sa att hon inte hinner vara trogen.

Varför svansar du efter henne och gör dig löjlig?

–Det gör jag väl inte? –Det är klart, kåt fan som du.

Vissa står emot lockelsen och andra svaga gör inte det.

Kul att du och Sara blivit vänner igen. Blir väl så efter ett tag.

Man ser saker man inte såg förr. Hittar tillbaka till varandra.

–Kanske tredje gången gillt. –Vad snackar du om?

Rita är en god vän till mig.

Om du är otrogen mot henne så...

Jag vet inte vad det är med dig.

Ho, ho, ho! Finns det snälla barn här?

Nej.

–Inga snälla barn? –Nej.

–Då har jag kommit fel. –Antagligen. God jul.

–Vem var det? –En jävla tomte.

Tomten! Kom tillbaka! Barnen väntar på dig.

Det här är min man, Janne. Tomten.

Ta den här så kommer vi strax.

–Finns det snälla barn här? –Ja!

Elin har inte varit så snäll.

Jaså. Här är ett paket till Daniel.

–Och byggbranschen? –Knäppisbranschen?

Här är ett stort paket till Liselotte från mamma och pappa.

De kanske kan hjälpa dig att öppna.

Jag klarar det själv.

Det här är min mamma och min pappa är hennes första man...

Ursäkta om jag uttrycker mig gammeldags...

Har du käkat blängsylta?

Du har inte hälsat på Johanna så ofta på sistone.

Du kanske har gjort det när jag varit på jobbet.

Vi har knappt setts under hela hösten.

Du är inte alltid hemma när jag är här.

–Har du problem med det? –Nej, jag är psykolog.

Titta!

Har du nåt att fråga så gör det.

Sara, hon har tröjan bak och fram.

Vad lider du av?

–Här är ett paket till Janne. –Tack, tomten.

Älskling.

–Vad lider du av? –Lugna ner dig!

–Vad håller han på med? –Janne har steriliserat sig.

Han berättade det för Rita i bastun.

Då måste det vara nån annan som...

Kolla på datorn! Precis en sån jag önskade mig av dig, Janne.

Mamma, Sara! Tack, Gunnar!

Ja, lilla vän.

Vem i helvete har flyttat på soppåsarna?

Vem är hon? Säg inte "vem" för då blir jag arg!

–Varför ändra på nåt som fungerar? –Det kan man undra.

Det finns ingen "hon".

Vem har hemligt telefonnummer? Vem träffar du när du jobbar över?

Vem ringer när du stänger av?

En kollega? Det är väl Sara?

–Du är inte klok! –Det är lika bra att du erkänner.

Det vi har är Liselott. Hon är dessutom gravid.

Just det!

Kolla in datorn.

–Du har det bra? –Goda vänner, sprit och fikon.

Fint hon har ordnat, Sara. Tomte och allt.

Förlåt. Goda vänner, sprit, fikon och jultomten.

Jag tänkte på nåt. Vi är de enda som inte har barn med Sara.

–Hur känns det? –Jag sover gott om natten.

Jag har inte ätstörningar och är inte rädd för döden.

Jag undrar om du känner dig utanför?

–Stackarn. –Jag är oskyldig.

Varför säger inte bara Janne som det är till Sara?

–Vill han ha knäskålarna krossade? –Det skulle inte komma fram.

Helt omöjligt. Då skulle han inte ha sagt det till dig.

Helena!

Öppna, för i helvete!

–Jag fryser ihjäl! –Du är full!

–Var är hon? –Hon? Hon är hemma.

Har du sagt att hon ska be om ursäkt?

Jag delar ut julklappar åt barnen.

Se till att hon kommer hit om du så ska släpa hit henne!

Säg till Janne. Han gör sig bara löjlig.

–Säga vadå? –Jag vet inte.

–Att vi vet. –Att vi vet det?

–Han vet inte att vi vet. –Jag vet.

Jag hade tänkt berätta att jag också varit med Sara.

Det var frestande efter allt snack om kärlek och omtanke.

–Är Sara så vass i garderoben? –Tänk inte ens tanken.

Jag förstod att du skulle vara kvar här!

–Varför tror du att Erik har nån? –Det känns i hela kroppen.

Som han inte tar i. Vad skulle du göra i min situation?

Som psykolog skulle jag säga ärlighet.

Det är viktigt att vara ärliga när man talar med varandra.

Att man vågar lämna ut sig själv.

–Sätt er ner och tala med varandra. –Jag tror att det är Sara.

Försök få honom att försäga sig.

Ställ om frågan med nya ord. Låt honom inte ana att...

–Varför tror du det? Har du bevis? –Min kvinnliga intuition.

Jag har en idé.

Låtsas att du vet mer än du gör. Då pratar folk.

–Lägg ut några fällor också. –Som vadå?

Jag vet. Säg att du har talat med kvinnan och vet allt.

–Ska jag låtsas? –Då inser han att spelet är slut.

Herregud så mycket gröt.

Jag har aldrig sett så mycket gröt!

Det tog tid.

Äter veganer verkligen gröt? Korna måste lida när man mjölkar.

Storebror storidiot, lillebror lillidiot.

Hörrni! Är det ingen som har fått mandeln?

Jag fick den, men åt upp den.

Du skulle önska dig nåt! Han är en liten knäppis!

Jag önskar att Janne och mamma gifter sig–

–och att vi tre flyttar till ett stort hus på landet.

–Vad menar han? –Hur kan ni prata så här?

Antingen hånar ni barnen eller så pratar ni över huvudena.

Hur många barn har du själv?

Inga, jag har varit barn!

Jag blir förbannad när vuxna människor tänker på sig själva–

–och byter partners som andra byter underkläder.

Nu ska vi sjunga. Jag hämtar mer dricka.

–Hur står du ut, brorsan? –Terapi.

Skaffar man barn ska man älska dem–

–och göra dem till bra människor. Inte för att förverkliga sig själva–

–binda en kvinna vid spisen eller känna sig behövd.

Erik, Gunnar eller Åke...

Tala om hur mycket jag älskar mina ungar.

Det vore trevligt om nån kom till mitt försvar när jag blir angripen–

–av nån som inte har barn själv.

–Jag står för det jag säger. –Intressant.

–Akta så de inte ploppar ut. –Det behöver inte du oroa dig för.

–Ta för er. –Vem orkar vara nykter här.

Det är typiskt att Åke går runt och serverar sällskapet.

–Han försöker hjälpa till. –Han är snäll och vi är tacksamma.

Nu ska vi ha trevligt och rå om varandra.

Vi ska väl fira jul och njuta av varandras sällskap.

God jul!

Jag ska inte hålla nåt längre tal.

Skål på er, buksvågrar!

Buksvågrar? Det är en kille som har knullat samma tjej.

–Vad betyder det där? –Vadå?

–Är du fortfarande arg? –Trodde du att det skulle gå över?

Jag hoppades att du skulle bli glad.

Tycker inte du att det räcker med barn?

–Vårt barn får bästa pappan. –Fjäska inte.

Vad ska jag göra? Gjort är gjort.

Tror du inte att jag är medveten. Jag vet.

–Vad menar du? –Du har varit otrogen!

Inte konstigt att de skulle hitta dit.

Åke har ju karta och kompass.

–Vad säger du? –Du döljer nåt för mig.

Du sa inte att Åke tog din oskuld och att ni hade sex flera gånger.

Du har väl inte talat om vem du låg med första gången!

Hon hette Lotta! Jag trodde att hon njöt men hon spydde!

–Byt inte ämne! –Jag trodde inte att det var viktigt!

–Jag har aldrig varit otrogen! –Vad fint, Sara!

–Vem är det, Åke? –Varför tror du att jag och Åke...

Eller Gunnar, Erik, Thomas, kanske?

Du står här och anklagar mig! Gör du det?

–Varför svarar du inte på frågan? –Varför tror du att jag är otrogen?

Jag ser det!

Du ser det! Den var fin!

–Psykologen har talat. Har du bevis? –Ja, min manliga intuition.

Fy fan! Så lojal som jag alltid varit.

Du ska ut härifrån! Du har förstört min julafton!

–Du har berikat min! –Ut med dig!

–Vem blir nästa? –Jag älskar julen.

–Vem behöver tv? –Eller Lars Norén?

Vem är det?

Du behöver inte gå ut på hela dagen.

–Har ni ätit färdigt? –Det var jättegott.

–Vad hände med Janne? –Han skulle ta en promenad.

–Köpa tidning. –På julafton... Aj!

–Fikon? –Håll käften.

Men vad fan.

–Ja. –Hur mycket kostar det?

–Vart ska du åka? –Till kontoret.

Min fru har slängt ut mig. Jag måste värma mig.

–Var ligger kontoret? –I stan.

21 kronor.

Det var fem.

Det var allt jag fick med mig.

–Kan du tänka dig... –Det här är Sverige.

Hur skulle det se ut om alla skulle åka gratis?

–Det är bara att kliva av. –Det ju för helvete julafton!

–Här. –Vad fint. Den tar jag.

–Vad ska du göra? –Jag ska torka bort det.

–Vet du vad golvet har kostat? –Göra, Sara.

Jag vet vad jag ska göra. Jag ska föda hemma.

Jag är ju född här så det kan bli en släkttradition.

Vad säger du? Du är född på Södra BB.

Hela familjen kan vara tillsammans. Alla känner sig delaktiga.

Ibland... Ibland så...

Jag älskar dem allihop så mycket att det gör ont härinne.

Minns du hur det var?

En liten god unge som kryper upp och säger: "Jag älskar dig."

Till skillnad från en hårig karl som säger: "Jag älskar dig."

Med Janne känns allt så rätt.

Sara, du har slängt ut Janne.

Det behöver inte vara Erik som har varit med henne.

Det kan vara vem som helst. Alla är Saras före detta.

–Inte Thomas, förstås. –Jag har sagt att jag är oskyldig.

Vad är Thomas oskyldig till?

Regnskogarna, att Michael Jacksons näsa faller ihop.

–Älskar du mig? –Jag älskar dig.

–Säg att du älskar mig. –Jag älskar dig.

Pappa! Mamma!

–Hej på er. –Lek någon annanstans.

–Jag är inte trött. –Gå upp till barnkammaren.

–Jag har inte gäspat. –Vi kommer och nattar sen.

Vi ska leka mamma, pappa och barn.

Jag har en bra idé. Vi gör det där uppe.

Åke...

–Sara... –Nej.

Vad fan gör du här?

Sara. Jag måste träffa Sara.

Kom igen om ett år.

–Liselotte sa nåt jag vill... –Han skulle bli världens finaste far.

Han är en underbarn styvpappa.

–Det är teaterpjäsen... –Har det nåt med Åke att göra?

–Att han är här ikväll? –De ska ha premiär nästa...

Jag ville aldrig såra Janne.

Det vore viktigt för Liselotte...

Han är så svartsjuk utan minsta anledning.

–Bry dig inte om det. –Allt jag gör blir katastrof.

Gråt inte nu.

Vem hade kunnat fixa den här julen.

Du är stark och duktig.

En jättebra mamma.

Tack.

Det kunde man ge sig fan på!

Janne! Janne!

Erik! Erik! Nej, tack. Rör mig inte!

–Vad gör du? –Erik.

Är det inte Åke du är förbannad på?

För att han tagit över och fixat och donat.

Fixat och donat? Vad kallar du det Erik har gjort?

Vadå? Vad har du fått på skallen!

Mamma kommer snart! Janne?

–Fick du tag på tidningen? –Nu ska du lyssna på mig.

Du kan inte häva ur dig konstigheter och springa.

Du har fel! Det är inte som du tror!

Får Janne vara ifred för Sara så blir Janne nöjd.

Men Janne!

Han är lite upprörd.

Det är lärorikt att se hur proffs hanterar krissituationer.

–Mamma är med barn igen. –Det finns för många barn.

Han kommer att flytta. De gör de efter att de har fått barn.

Här sitter ni.

Rickard säger att Janne ska flytta. Är det sant?

–Nej. Han var bara arg. –Ska han det?

Är ni nöjda med era julklappar? Datorn var fantastisk.

–Han tog resväskan med sig. –Alla föräldrar grälar med varandra.

Det betyder inte att man ska skilja sig.

–Du skiljde dig från min pappa. –Och min.

Och min.

Vad gör du, Janne?

Din jävel!

–Det är Eriks bil. –Jag vet det.

–Vart ska du ta vägen? –Vart som helst.

–Jag har fått nog av... –Julgröt, fikon, sprit.

–Det är Eriks! –Vad är Eriks?

Barnet som Sara väntar, för helvete!

–Hur vet du det? –Det spelar ingen roll!

Är det inte hans... Någons måste det ju vara!

Ligger inte du och Sara med varandra?

Jag ska berätta varför jag inte vill ha barn med Sara.

Hon har barn med hälften av männen i bygden.

Jag ser henne framför mig med Gunnar, Erik och Åke!

Det är fint för att komma från en psykolog.

Det är från en helt normal man.

Ni ska inte skoja om att Marika är homosexuell...

–Hon kan faktiskt inte hjälpa det. –Jag är inte homosexuell.

När du lämnade Thomas fick jag honom.

Jag förstår inte hur din hjärncell arbetar.

Marika är inte Thomas före detta. Micka och han har en 19–årig dotter.

Hur kan Marika ha en 19–årig dotter?

–Hon är 25 eller nåt. –Jag ger upp.

Hur gör ni egentligen?

Hur karlar gör det fattar man? Men hur gör ni?

När de gör vadå? Lägger järnvägsspår? Hoppar säck?

–Saknar ni aldrig en penis? –Usch!

Jag kan inte tänka mig två män i sängen.

Det är äckligt och strider mot naturen.

Jag tror att det blivit en missuppfattning här.

Jag förstår dig. Det gör jag.

Jag har inga förutfattade meningar om homosexuella.

Får jag en kram?

Man måste acceptera att kvinnan haft ett liv före en själv.

Tre liv. Vi går in. Det finns massa gott i köket.

Det borde du veta. Du bor här.

–Nu har jag fått nog av det här. –Janne!

–Du är inte nykter. –Vilken tur jag har då.

–Var bor Sara Hamrell? –Där, nummer 34.

–Vad gäller det? –Äktenskapsbrott!

–Vad är det nu? –Jag vete fan.

–Janne tror att det är ditt. –Jag skulle rösta på Åke.

–Åke, är det du? –Är du inte klok?

Ni passar ihop. Det blir tredje gången gillt.

–Passar Åke och Sara ihop? –Du är för svag för honom.

Det kanske ni har rätt i? Har du gjort Sara på smällen?

Helvete, Rita! Inte den här gången!

–Du måste tro på mig, Rita. –Jag måste ingenting.

–Du ljuger så jävla dåligt. –Jag ljuger inte sämre än nån annan.

Du blir röd om öronen när du ljuger.

Jag älskar dig!

Är du nöjd nu! Jag heter Carina Bolander!

Min man, Kenneth, har lämnat mig på julafton!

Är du beredd att ta hand om det här?

Jag visste det!

Du har knu... Du har bedragit mig!

Ljug inte. Hon står ju här.

–Du har en affär med min man. –Det är inte som du tror.

Det är Sara... Vilken Kenneth?

–Vem är du? –Har du ingen affär med Carina?

Erik har en affär med Kenneth. Det är därför han har lämnat mig!

Kenneth har lämnat mig för Erik.

Han skulle ut på en balkong och visa sig eller vad han sa!

På julafton! De har varit bögar hela tiden.

Hela tiden har de ljugit. På julafton!

På julafton...

Jag är...

...bög. Homosexuell.

–När kom du på det? –När jag såg dig i bastun.

–Jag behöver ta en grogg. –Vad är det för fel på den du har?

Den är slut.

Det var därför du aldrig var intresserad?

–Har du ljugit alla år? –Jag har inte ljugit för dig.

Jag har inte ljugit för Pauline heller, men för mig själv.

Hallå? Jag kommer strax.

Den som är utan skuld kan roa sig med att kasta första stenen.

–Stackars Pauline. –Hon tar det säkert balanserat.

–Hallå, unga dam. –Det här är ingen bra plats för mig.

Vi gör det här för din skull. För alla barns skull.

Hur många klasskamrater bor med båda sina biologiska föräldrar?

–Lisa... –Du har inte fattat nåt!

Det är så här den moderna familjen ser ut idag. Vi har skött oss bra.

Det är inte många familjer som skulle klara av det här.

I all vänskaplighet fira jul med före detta partners och styvungar...

–Janne har steriliserat sig... –Det är oväsentligt.

Du är konservativ för att vara så ung.

Jag köper inte mina vänner och jag ligger inte med kuratorn.

Det här med Ahmed... Ni har väl inte?

Du har väl läst om det nya tonårssexet?

–Framifrån och bakifrån... –Du är väl inte med barn?

Jag behöver bara gå in här för att vilja köra med dubbla kondomer.

Vad är det för fel på oss?

Thomas kan inte hålla käften, Anne är full, Åke är kåt–

–Sara vill bli befruktad, Janne krockar bilar–

–Erik är plötsligt bög och Pauline gråter. Behöver jag fortsätta?

–Nu förstår du att det inte är Erik. –Det är väl Åke, då?

Ska vi inte samla ihop oss? Vi ska ha en glad jul.

–Har du varit otrogen? –Nej.

–Vem av oss är bäst? –Lägg av, Janne.

Sara är på smällen. Jag vill veta vem som satt på henne.

Jag har bara varit med dig! Varför tror du mig inte?

Janne...

Är det inte nåt du vill berätta?

Sara är gravid utan att ha varit otrogen.

Jag har steriliserat mig.

Nej, nu skojar du!

Det här är skoj. Skulle du ha steriliserat dig...

...utan att jag visste det?

Det går jag inte på. Det är nån skruvad idé du har fått–

–för att kolla om jag varit otrogen.

–Du har inte gjort det! –Mitt liv, mitt beslut.

–Man kan inte göra så. –Jo, då.

Du kan inte bli far. Är det det du säger?

–Du skulle inte få reda på det. –Du är inte sann.

Skulle jag gå månad efter månad och undra varför jag inte blev gravid?

–Man gör inte så. –Det gjorde jag.

Du bara bestämmer... Du tänker inte.

Tänkte du någonsin på att jag ville ha barn!

Det var det jag tänkte på, Sara.

Sen bestämde du att det inte ska bli fler barn!

–Vem tror du att du är? Gud? –Verkar nästan så.

Är ingenting heligt för dig? Jag fattar det inte!

–Hur kunde du? –Hur kunde du?

Ni är för fan inte kloka!

–Nu går jag. –Du sitter kvar.

Mamma!

–Vad är det? –Allt är förstört.

Men lilla barn!

Vad är det som har hänt?

Janne har steriliserat sig.

Du är ju gravid. Vem är det då?

Jag vill att ni svär på att det inte är ni.

–Nu får du ge dig. –Håll käften!

Räck upp handen och säg efter mig! Räck upp händerna!

–Vi har ju sagt... –Ställ er upp!

Räck upp händerna och säg efter mig!

Inte du!

Vi lovar och svär...

Att vi inte har knullat med Sara Hamrell...

–Det har vi ju allihop. –Jag menar nu.

–Jag är inte med längre. –Ställ er upp.

Vi lovar och svär...

...att vi inte har knullat med Sara Hamrell.

–Vem fan är det då? –Sara?

–Vad vill du Sara? –Det vill du gärna veta.

Helvete! Stopp!

Vem fan är du?

Det är du, din jävel! Du ska ut!

Dö, för helvete, tomtejävel!

–Är du galen? Sluta! –Jag ska slå ihjäl honom!

–Sluta! –Har du knullat med jultomten!

Jag har låtit inseminera mig!

Jag lät inseminera mig när jag var i London.

Tiden gick...

Vi har försökt i över två år, Janne.

Jag var rädd att du inte skulle få bli pappa på riktigt.

Vi har det ju så bra.

Barnen älskar dig lika mycket som jag älskar jag.

Jag ville hjälpa naturen på traven.

Jag trodde att du skulle bli glad.

Vem som nu är fadern så gjorde det ingen skillnad för mig.

Det var min kärleksgåva till dig.

Jag gjorde det för din skull.

Din skull. Det var aldrig meningen att du skulle få veta.

Jag kan ta det här. Jag ammar inte.

Har du sovit gott?

Hej! Har det hänt nåt?

Det här är Ahmed!

Ska du vinka till mamma?

Kära, kära familj.

Så sitter vi samlade här igen.

Jag är så glad.

Janne, min älskade. Och lille plutt.

Janne, det är nåt jag vill berätta.

Nej!

Vänta! Lyssna!

Lyssna! Sluta!

NORRSKEN