Original subtitles

- Det var fan p� tiden. - Vad har h�nt?

En flicka i sex�rs�ldern. Visst samband med ditt fall. Nedstoppad i ett h�l...

De tar upp henne nu. Coronern kom tre. Hon kan ha legat d�r i veckor.

H�r... vi hittade det vid kroppen. Det var d�rf�r vi ringde dig.

Ja.

Jag stannar h�r ett tag. Jag beh�ver lite luft. Du har v�l inte en cigg?

Jag trodde du hade slutat.

V�nta tills du f�r se henne. Du f�r kv�ljningar...

H�r... ta p� den h�r. Ta trapporna och f�lj tejpen.

H�let �r fyllt med syra eller n�t. Ingen vet vad. Det �r skit �verallt.

DE NAMNL�SA

Hall�.

Ja, det �r jag.

Va?

Javisst. Vad �r adressen?

D� s�... Vi kommer genast dit. Tack.

Vad g�llde det?

Det var polisen. De har hittat en liten flickas lik.

De har �nnu inte identifierat kroppen, men...

Polisen tror att det kan vara Angela. Vi m�ste �ka dit.

Se h�r. Hela kroppen �r full av dem. De stack in n�lar och l�t dem sitta.

- Men varf�r? - Jag vet inte, men hon levde d�.

Det var koagulerat blod i alla s�r. Br�nnskadorna blir sv�rare att l�sa.

Vad tror du att de br�nde henne med?

Antagligen svavelsyra, f�r industribruk - ytterst giftigt...

Sn�lla du, stig upp nu. De v�ntar p� oss.

Sn�lla du... kl� p� dig nu.

De har f�rst�rt alla delar som �r till hj�lp vid identifikation.

Det �r som om de hade br�nt henne systematiskt.

Se p� t�nderna. De har f�rst�rt dem med flit.

De �r bortfr�tta. Det finns n�stan inget kvar.

- De ville om�jligg�ra identifiering. - Men...

Benen �r inte lika l�nga. Det h�gra �r fyra centimeter kortare.

Enligt vad jag h�rt, g�ller samma sak flickan i fallet du unders�ker.

Om man velat hindra identifiering, hade man inte missat en s�n sak.

Varf�r br�nde de henne d�?

Kanske f�rlorar identiteten f�r dem sin betydelse efter d�den.

Det f�rekommer vid rituella mord. Jag skulle s�ga att det �r hon.

De hittade hennes armband, med namnet inristat, bredvid liket.

- Bingo! - �terst�r att familjen identifierar...

F�r�ldrarna �r h�r.

Massera, g� inte in p� detaljer. Bespara f�r�ldrarna det.

- Det �r v�l inte hon, eller hur? - Vi vill att ni identifierar det h�r.

Fru Gifford, vi m�ste f� veta om det �r er dotters armband. Det �r viktigt.

Det �r hennes, men jag vill se henne f�r att vara s�ker.

Ni har r�tt att f� se henne, men jag vill inte rekommendera det.

- Ni skulle inte k�nna igen henne. - Hur kan ni d� veta att det �r hon?

Benens olika l�ngd. Det r�der inga som helst tvivel.

Varf�r just hon? Vad har de gjort med min dotter?

5 �R SENARE

- �r jag sen? - Bara lite.

De vill se ditt material. De v�ntar d�r inne.

- Sen l�nge? - Fem minuter.

D� ska vi se... H�r f�r du. Och den h�r... och den h�r.

- Till i morgon? - Jag ska f�rs�ka.

Hitta Toni ocks�, s� jag f�r bilderna som saknas.

- H�r! F�rsiktigt, det �r varmt. - Tack.

Jag st�llde mer mat till fiskarna bredvid akvariet.

- De kan tacka dig f�r att de lever. - Det �r s� sant.

Bilderna med tatueringarna f�r vi senare idag.

- Har du n�t f�rslag till omslag? - Inte �n, f�rst n�r jag sett allt.

Okej, s�g till n�r du har det.

- Kommer jag och st�r? - Nej, jag satt bara i tankar.

- Allt �r klart. - Tack.

Du har inte r�rt ditt kaffe.

Claudia, m�r du bra?

Jad�, jag m�r bra. Det �r inget.

- Men s� h�r �rs s�... Jag �r s� dum. - Nej, det �r du inte alls. Det vet du.

- Varf�r tar du inte lite ledigt? - Ja, det skulle nog g�ra mig gott.

Vad skulle jag g�ra utan dig?

Vet du vad? Jag tar ledigt, och det �r ditt fel.

- Claudia! - Hej, jag h�rde dig inte.

- Du s�g n�stan d�d ut. M�r du bra? - Ja.

- Det var l�nge sen du var h�r. - Jag har jobbat med min bok.

- Jag �nskar jag var klar med den. - Den om tatueringar?

Jag s�g f�rresten Toni h�romdan.

- Han sa att ni hade �terv�nt. - "�terv�nt?"

- Att ni var ihop igen. - Va?

- Det var vad han sa. - Fan, vilken j�vel!

Claudia...

�r n�t p� tok?

Claudia, Toni h�r. Bilderna �r klara. Jag kommer f�rbi med dem i morgon.

Hon borde ha kommit nu. Hon �r ju halv elva! Hon b�rjar v�l nio?

Ja, vanligtvis, men n�t har v�l kommit emellan.

Vad skulle det vara? Hon borde v�l meddela.

Ja, det �r konstigt att hon inte sagt n�t.

Fan! Det var s� br�ttom med fotona och sen kommer hon bara inte.

Hon dr�jer nog inte s� l�nge. Du kan v�nta p� henne.

- Okej, jag v�ntar inne p� hennes rum. - Det �r b�ttre att du v�ntar h�r.

- H�r? F�rr var det annorlunda h�r. - Saker och ting f�r�ndras.

Uppenbarligen.

Varf�r ringer du inte hem till henne? Hon kanske har f�rsovit sig.

Ja?

Hall�?

Ma...

Mamma, mamma...

- Jag �r ledsen, du har ringt fel. - Nej, mamma, det �r jag.

Mamma, det �r jag. Bryt inte samtalet. Sn�lla, mamma!

- Min dotter �r d�d. - Nej, det �r inte sant.

De ville att du skulle tro det, men det var inte jag. Det �r sant.

- Vem �r du? Varf�r g�r du s� h�r? - Mamma, h�r p�! Du m�ste tro mig.

Jag kan inte prata mer nu. De kommer tillbaks och sl�r mig.

Du m�ste komma oc h h�mta mig p� strandkliniken. Du vet var.

Ring inte polisen. D� d�dar de mig.

Lova att du inte s�ger n�t till n�n. Lova det!

- Vad �r det h�r? - Lova mig det.

INTE D�D.

SM�RTANS HISTORIA.

J�sses, vad du ser ut!

- Jag har saknat dig med. - Visst! Ge mig en.

- Du f�rs�ker sluta som vanligt. - Det g�r jag snart. Du f�r se.

Jag t�nker b�rja tr�na p� gym. Du f�r se.

Visst.

Du, den feta typen �r d�r uppe.

Han blir f�rbannad om han ser dig h�r, s� st�ll inte till det.

Jag kom bara hit f�r att st�da ur mitt skrivbord.

- Hur m�r du? - Bra.

B�ttre...

- Vet du vad du ska g�ra? - Ja, f�r tillf�llet ingenting.

Jag ska bara fundera.

- Beh�ver du n�t, s� s�g bara till. - Visst. Helt klart g�r jag det.

Vi borde g� ut en kv�ll, f�r gamla tiders skull.

- Du minns v�l hur det gick sist? - Vilken baksm�lla!

Ja, f�r fan!

- Ring mig! Och s� din bricka... - Du f�r den n�r jag har hittat den.

- Jag har ett meddelande till dig. - Till mig?

- Claudia Gifford ringde. Minns du? - Ja, det g�r jag.

Hon sa att det g�llde hennes dotter.

- Hon l�mnade ett telefonnummer. - Okej, tack.

Hej, tack f�r att du kom.

- Hur �r det? - Jag var r�dd att du inte skulle ringa.

Ren tur att jag fick ditt meddelande. Jag slutade f�r tv� veckor sen.

- Jag bara h�mtade n�gra saker. - Ja, kvinnan sa det.

Jag �r glad att jag fick tag i dig.

Du borde inte ha �kt dit ensam. Det kunde ha varit j�tte farligt.

Vad skulle jag ha gjort? L�tsas som ingenting?

Hon beskrev kliniken jag brukade ta henne till, n�r hon var liten.

Och r�sten... det var hennes.

S�g du tecken p� att n�n varit d�r?

Det fanns massor av saker d�r - madrasser p� golvet...

Jag vet inte, Claudia, din dotter �r ju d�d. Du vet det lika v�l som jag.

Nej. Jag trodde det f�rut, men nu vet jag inte l�ngre.

Jag hittade den h�r p� kliniken.

Den l�g d�r s� jag skulle hitta den. Jag vet inte l�ngre vad jag ska tro.

N�n l�ter dig g� igenom ett helvete. Jag vet inte vem eller varf�r.

Men din dotter �r d�d. Jag s�g sj�lv liket.

- Och hon var helt s�kert d�d. - Du sa att identifikationen var sv�r.

Vi hittade ju armbandet. Det fanns inga tvivel. Du vet det.

Nej, det vet jag inte. Det r�cker inte. Jag fick inte se henne.

- Och din man...? - Vi kunde inte leva ihop efter det.

Han bor n�nstans i London. Jag har ingen och f�r g� igenom detta ensam.

Kan du inte hj�lpa mig? Vi kan ju inte vara helt s�kra.

Jag kan inte forts�tta att leva i ovisshet om hon lever eller inte.

Okej, d�, jag ska g�ra vad jag kan. Men du stannar hemma och g�r inget.

H�nder det n�t, s� ring mig direkt. Du ska f� mitt nummer.

- Sn�lla du, s�g inget till polisen. - Jag s�ger inget f�r tillf�llet.

G�r som jag sagt, jag ringer dig. Drick nu kaffet innan det kallnar.

Teresa? Bruno Massera, allt v�l? Jag m�ste be dig om en tj�nst.

Jag vet, men det �r viktigt. Det �r n�t personligt.

Perfekt!

Jo, jag beh�ver f� fram alla flickor, f�dda mellan -87 och -89 i Spanien-

- med kortare h�gerben, en skillnad p� tre till fem centimeter.

Bra. Kan du skicka det via fax? Har du numret?

Ja, jag vet. Okej, d� �r jag skyldig dig en.

Mamma...

D� ska vi se.

H�r! "Aguirre." En liten flicka.

- Det m�ste vara hon. - Bra. Jag beh�ver familjens adress.

Nej, den kan jag inte l�mna ut. Alla patientdata �r konfidentiella.

Men... det �r mycket viktigt.

- Polisen... - Som ni ser.

H�r st�r inget telefonnummer, bara adressen.

- Det r�cker bra. - Jag skriver ner den.

Tack.

Ja?

�h, Toni... jag kan inte prata just nu.

Nej, jag vet inte riktigt.

Jag m�r inte s� bra just nu. Jag har en del problem.

Nej, jag vill bara bli l�mnad i fred.

Jag vill inte tala med n�gon just nu. Jag s�ger ju att jag inte kan det.

Nej, du ska h�ra p� mig. H�r p�!

Jag �r ledsen �ver bilderna, men du kunde ha l�mnat dem p� kontoret.

Nej, jag har tagit tv� veckor ledigt. Ring sekreteraren, s� s�ger hon det.

Nej, jag beh�ver ingenting.

Nej, jag har inte tagit n�t. Detta r�r inte dig, Toni, jag vill inte prata mer.

Nu l�gger jag p�. Jag l�gger p�!

- Hej. - Vad vill du?

- �r familjen Aguirre h�r? - Nej, nej, nej...

Du fr�gar fel person. Vill du veta n�t om familjen Aguirre b�r du fr�ga mig.

- K�nner du dem? - De bodde h�r en g�ng, men flyttade.

De f�rlorade dottern och flyttade. Hon f�rsvann eller n�n tog henne.

- De kallade henne "Haltan". - N�r var det?

Det var f�r flera �r sen. Jag jobbade �nnu p� fabriken.

Ungef�r f�r fem �r sen?

Kan det ha varit f�r s� l�nge sen som f�r fem �r sen?

Fem... ja, n�nting s�nt.

Claudia, det �r Massera.

Jag har uppt�ckt en underlig sak. Du har kanske r�tt.

- Va? - Jag �r inte helt s�ker �n.

Ta en taxi och m�t mig vid ing�ngen till universitetet om... en timme.

Jag tror jag k�nner en person som kan hj�lpa oss vidare.

- Fy fan! - Jag har v�ntat i en halvtimme.

- Det var s� sv�rt att hitta hit. - Skitsnack! Nu m�ste vi jobba p�.

Jag hoppas att inte alla �r "gr�tande oskulder".

Raka motsatsen! Kyrkvaktm�staren ringde, mysko att vilja ha s�n reklam.

- Och vad g�r den h�r oskulden? - Det �r ingen oskuld som de andra.

- Vad �r det d�? - Vi f�r se vad du kallar det. Kom!

- Det var som fan. - Du ser vilka detaljer...

Och s� altaret! Jag ska tala med pastorn. Vi f�r se vad jag f�r fram.

Den h�r kom, utan avs�ndare. Jag tror det �r en video.

N�r du �r klar h�r, s� kolla vad fan det �r.

�r det n�t viktigt s� s�g till, s� kommer jag och tittar.

Mer skit... Som om vi inte hade nog!

Detta �r Green House i Liverpool.

Det var det f�rsta huset som kn�ts till ryktena om "De namnl�sa", 1962.

Se p� �nglarna. De omn�mns i allt med anknytning till gruppens historia.

Och h�r �r sambandet mellan ert fall och gruppen.

Den h�r bilden togs i samma hus. V�ggen i bakgrunden visar det.

Det h�r �r Santini, argentinare, "far" till gruppen "De namnl�sa".

Han ingick i hemliga cirklar i London p� 60-talet, ockulta extremister...

Men Santini gick �nnu l�ngre. Han skapade sin egen grupp.

Ett hemligt samh�lle, en parareligi�s sekt. Det hela �r n�got diffust.

Vad tror du?

Det var v�l m�ten som n�gra fanatiker h�ll.

Men Santini och hans anh�ngare var allts� mycket popul�ra i London.

- Att rykten tar fart �r f�rst�eligt. - Vad f�r slags rykten?

Det talas om flera kidnappningar och f�rsvinnanden �ver hela v�rlden.

Alltid p� olika platser, s� sambanden inte uppt�cktes.

- Greps aldrig Santini? - Det �r just det som �r s� underligt.

Jag tror det var 1982 som han greps av den spanska polisen i Valencia.

Jag vet inte vad anklagelsen var. I det jag l�st var det inte angivet.

Men han d�mdes till livstids f�ngelse, medan inga av anh�ngarna d�mdes.

- Och om en flicka r�kade ut f�r dem? - Jag tror aldrig att det h�nde.

Ja, men om det hade h�nt, hade d� flickans liv varit i fara?

Kom med.

Ett av de mest kompletta teologiska arkiven i Europa!

Kanske inte i antal verk, men med en del fr�n 1000-talet, rariteter!

Parareligioner etc st�r h�r borta. Fast det mesta �r ju modernt.

S� detta har vi lite i skymundan, eftersom en del inte gillar det.

- Har ni n�t p� honom? - Ja, h�r har vi n�t.

En tidningsartikel, en av de f�rsta han skrev.

Den publicerades i London, �mnad f�r kretsarna med ockulta intressen.

"Ondska utan dom �r nu m�jlig och d�rmed f�rsvinner alla f�rdomar."

"Bort med m�nsklighetens skal som f�rd�rvar den."

"Mutilation, tortyr, skr�ckupplevelser f�r att uppn� rening."

"Grymhetens och r�dslans sm�rjelse."

Det handlar om den absoluta ondskan.

En s� barbarisk och monstru�s akt att det skulle ge dem en h�gre existens-

- en �ppning till en annan dimension av makt, njutning, utan begr�nsningar.

En avvikande de finition av helgonskap. En tro p� det yttersta.

- Alla ytterligheter samlade. - Det l�ter sjukt.

Det finns mer. Jag vet inte om ni h�rt om Thule-samh�llet.

Ett hemligt ockult samh�lle som de v�rsta nazisterna tillh�rde.

Viktigaste medlemmen var Hitler sj�lv, kallad "mediet".

Egentligen var Santinis id�er bara vidareutvecklingar av det de startat.

- Men de �r inte direkt f�rknippade? - Troligen inte.

Folk har alltid ifr�gasatt moralens gr�nser och dess effekt.

- Var kommer �nglarna in i bilden? - H�r p� det h�r.

"De ska vara vilse och handikappade."

"De ska inte ha namn d� ju namn �r ord, och ord anv�nds f�r l�gner."

De ogillar namn. En namnl�s beh�ver ju inte t�nka p� moral.

De �r tokiga allihop.

Jag har sett �nglarnas hus. Jag har varit d�r.

Var d�? I sj�lva huset? Har ni kontakt med dem?

De kommer att g�ra n�t hemskt med min Angela. Hj�lp mig hindra dem.

Inget svar.

- Det kanske bara �r ett sk�mt. - Kanske inte.

- Jag gillar det inte. - Prova igen, du kanske slog fel.

"Santini d�md. En sl�ppt i brist p� bevis."

Hejsan, jag har s�kt information om Santini.

- Och...? - Mycket lite.

Han anklagades f�r misshandel av minder�riga.

- Var �r han? - Inl�st, antar jag.

N�gon mer var inblandad men han sl�pptes i brist p� bevis.

Det finns s�kert mer.

N�n ringde fr�n parapsykologisk skrift. Han hade n�t av intresse f�r mig.

Jag vet inte vad. Han ville inte s�ga det, men det kanske �r n�t viktigt.

- Har du adressen? - Ja.

D� s�, d� �ker vi dit. Du har inget att f�rlora.

Ert nummer stod p� bandet - d�rf�r jag ringde...

- Vad �r det? - Jag vet inte. Ni kanske vet.

Vi tittar p� det.

Du vet vad jag sagt.

- Vad �r detta? - Det det ser ut att vara...

- Vad har det med mig att g�ra? - Det kommer mer. Ni �r med.

Jag?

- De var d�r. - Vad fan �r det h�r?

- Vem k�nner till det h�r? - Bara jag och min chef.

Hur s�?

- Vi skulle uppskatta er hj�lp. - Med vad d�?

Vad sysslar du med? Vi vet alla vad det d�r bandet inneh�ller.

Det �r inget v�ra l�sare vill ha, skriv om s�nt de vill l�sa. Vad �r problemet?

- Jag har inget problem. - Perfekt! Gl�m nu det d�r, f�r fan!

- S�ger "De namnl�sa" dig n�t? - Det har v�l med de d�r tv� att g�ra.

Jag vet inte, men jag k�nner igen det.

Vi skrev n�t om det f�r n�gra �r sen. Jag tror det var Romero.

Nej, du k�nner honom inte. Han var kvar h�r till -82 eller -83, tror jag.

Han la ner mycket tid p� fallet. Han var som besatt...

Var f�rsiktig med den historien. Det �r n�got f�r polisen.

Du vet vad jag tycker.

De skickade filmen till oss, f�r de trodde v�l att Romero �nnu var kvar.

- Vilka j�vlar! - Vad fan snackar du om?

Var f�r man tag i honom? I denne... Romero.

Hoppas du vet vad du ger dig in p�. Han st�r v�l i telefonkatalogen.

Men l�t inte detta ta �verhanden, vi har annat som ska vara klart imorgon.

Nu g�r vi, det �r sent.

Du f�r l�sa, okej?

Jag blir kvar en stund - tills de kommit �verens...

- Men vad �r det som har h�nt? - En flicka fl�g ur, b�lten saknades.

Och de m�ste unders�ka varf�r. N�r det �r klart kan jag forts�tta.

- Och vad har du kommit fram till? - Jag vet inte vad det �r.

Det verkar underligt och jag gillar det inte. Misshandel av tv� barn.

Han f�rgrep sig p� dem och h�gg samtidigt av flera fingrar.

En utomjording! F�r kick av att sticka upp brinnande bomull i arslet p� dem.

Och var �r han nu?

Han har inte flyttats sen han sp�rrades in, n�ra Huesca.

Han sitter p� avdelningen f�r mentalt st�rda. Du kan s�kert f� tr�ffa honom.

Och den andre?

Jag kan r�ka j�vligt illa ut. Det vet du, f�r fan!

Ta det lugnt, f�r fan. Inget kommer att g� snett.

Ta det f�rsiktigt!

Var r�dd om dig!

Se p� den h�r. Jag sa att jag ville ha den skuren i bitar.

Jag t�nker inte �ta upp den.

S�g varifr�n du fick information om "De namnl�sa". Du pratade med n�n.

Det var en tysk l�kare. Bolggen eller Bolgger, jag minns inte s� noga.

Det var han som kontaktade mig. Han var neurolog.

Aldrig f�rr hade jag sett n�n som var s� skr�ckslagen.

Han hade visst varit r�dgivare �t tyskarna under kriget.

Han hade varit inblandad i medicinska experiment i Dachau.

Det var i samband med nazisternas kemofarmaceutiska avdelning.

Han sa att en viss Santini hade kommit fr�n Tyskland-

- f�r att finansiera n�n slags forskning.

Han kallade det "bem�stra sm�rtan".

Och den d�r Santini kopplade in n�n slags heltokig sekt.

De utf�rde en massa experiment p� m�nniskor.

De s�kte n�t...

Det slutade med att Santini hamnade i f�ngelse.

- Men l�karen sl�pptes i brist p� bevis? - Exakt.

Det var d� han ringde mig. Vi m�ttes hos honom. Jag minns adressen �n.

Han var s� r�dd att han inte ens v�gade g� ut p� gatan.

Han hade blivit inblandad i det d�r med "De namnl�sa" och var illa ute.

Men om Santini satt inne, vem var han d� r�dd f�r?

Alla de andra.

Alla de andra, alla de andra namnl�sa...

Men, vad fan...?

"SM�RTANS LABYRINTER."

Vem �r det?

Var bara lugn och h�r p� mig. Ni m�ste ber�tta om de namnl�sa.

Nej, sn�lla, hj�lp mig. Det st�r folk bakom v�ggarna.

S�ja, lugna ner er.

Jag vet var de �r. Hj�lp mig, s� s�ger jag det. Jag vet var de �r.

Det �r jag, Toni.

- Jag m�ste f� snacka med dig. - Du h�ll p� att skr�mma livet ur mig.

F�rl�t mig. Jag tog med mig bilderna till dig.

Tack f�r det, g� nu.

- V�nta lite, jag vill snacka med dig. - Men jag vill inte snacka med dig.

Jag vet inte vad som h�nt, varf�r du inte jobbar och s�.

Men detta �r ett problem och jag vill inte att du b�rjar med tabletter igen.

Nej, men g� nu. Jag s�ger inget. Det var ett �r sen vi separerade.

- Har du sv�rt f�r att fatta? - Ly ssna p� mig!

Jag vet inte med vem du varit eller var du varit.

Men inget f�r h�nda dig. Jag vakar �ver dig. Fattar du?

- Du �r full. - Ja, du har s� r�tt.

Men jag vakar �ver dig. Med den d�r snubben s�g du ut som en hora.

- F�rsvinn, f�r helvete! - H�ll �gonen �ppna n�sta g�ng.

Jag vakar �ver dig.

Du vet inte vad jag �r kapabel till. Du har ingen j�vla aning!

- Vem �r det? - Det �r jag, Claudia.

- �r allt bra med dig? - Jag kan inte vara hemma, s�...

Okej, kom in.

Du f�r urs�kta r�ran. Jag �r ny inflyttad.

- N�t att dricka? - Nej, nej.

Jag �r ledsen, men jag klarar det snart inte l�ngre. Jag blir tokig.

S�ja, t�nk inte p� det. H�r �r du i s�kerhet.

Vi kan turas om att sova i soffan.

Jag hade t�nkt ringa. Jag har hittat Santini. Vi g�r dit i morgon.

I morgon?

Det �r mer �n 20 mil dit, s� vi m�ste vara uts�vda. Jag h�mtar filt �t dig.

S�tt p� en skiva, om du vill. Det enda jag kan erbjuda dig!

- Vem �r det? - Vem d�?

P� fotot.

Min fru.

Hon dog f�rra �ret. F�r j�vligt, eller hur?

Jag k�pte den h�r skivan...

...samma dag som hon...

F�rl�t mig, men jag saknar henne s� mycket.

Det �r v�l d�rf�r du hj�lper mig?

Du tror det ska r�dda henne, men det g�r det inte.

- Vart ska du? Ge mig artikeln idag. - Det kan jag inte.

"Kan inte?!" Kom ih�g att du jobbar �t mig!

Jag �r n�t p� sp�ret. N�t som h�ller! Inga flygande tefat, inga skithoroskop!

Det finns viktigare saker �n skiten du s�ljer.

Det �r den skiten som s�ljer! Du ska inte luska i historier du vill skriva om.

Du ska g�ra som jag s�ger. G�r du, beh�ver du inte komma tillbaka.

D� kan du dra �t helvete!

Om du tror jag h�r till dem som gillar ringar i kuken och s�nt...

D� har du inte fattat ett skit.

Kan du inte knipa ihop ett tag?

Han insisterade p� att f� tala med henne ensam, s� stanna h�r.

Men hur kunde han veta det? Ingen sa att hon skulle komma.

- Jag vet inte. - �r han farlig.

Problemet �r inte hans aggressivitet, utan att han �r en organisat�r.

Men nu kan han inte organisera n�t.

Han har hudf�r�ndringar p� ansikte och h�nder.

L�tsas som ingenting. Han kan brusa upp.

- Vad �r det? - Det vet vi inte.

N�t de sprutade in i honom p� Dachau.

Han talar ofta och g�rna om utrotningsl�gren.

Jag �r inte hemma just nu, s� l�mna ett meddelande efter signalen.

- Det har fan strulat till sig. - Gl�m det.

Jag k�nner igen dig fr�n n�nstans. Jag har sett dig f�rr. Vem �r du?

Se h�r...

- Jag l�t g�ra den h�r �t henne. - J�ttefint! Hon kommer att gilla den.

Ja, men jag vet inte var hon �r. Jag vet fan inte vart hon tagit v�gen.

Du borde visa henne den. Vi �ker och v�ntar p� henne.

Vi skulle kunna �ka hem till henne.

V�nta lite. Jag har nycklarna... n�nstans.

Hon vet inte det. Hon tror jag har l�mnat igen dem.

- Okej, d� drar vi. - Ja, vi sticker hem till henne.

Claudia, du �r s� vacker.

Det vet du v�l?

Jag s�ker min dotter. Om du vet var hon �r, s� s�g det. Hj�lp mig.

Jag har en br�stv�rta som �r l�ngre �n den andra - lik en pytonorm...

Mig satte de i utrotningsl�ger bara f�r det.

Tillsammans med judar och b�gar. De satte mig i en koboltkapsel.

Vet du vad det �r?

Du anar inte...

Det g�r ont, mycket ont...

Fast alla var inte elaka mot mig.

Det fanns de som litade p� mig och l�rde mig saker.

Otroliga saker.

De hade en tro. Allt jag har gjort...

...har jag l�rt av dem.

De har v�l sagt att jag �r en brottsling, en sjuk d�re.

Det �r bara en massa l�gner. Det �r inte sant.

Jag �r en forskare. Jag forskar. �r det n�t ont i det?

Jag k�nner din dotter.

Jag kanske har sett henne i dr�mmar.

Jag ser alla mina barn i mina dr�mmar.

Hj�lper du mig att hitta min dotter?

Tror du inte att jag fattar din sm�rta?

Jag vet hur det �r.

Man h�mtar barnen, undervisar dem.

Man f�rs�ker f� in dem p� r�tt v�g, ge dem r�tta v�rderingar...

Man vill ge dem kunskap.

Ber�tta bara vad du vet...

Se p� bordet, Claudia.

Du ser v�l bara ett bord.

Men se bortom det. Se inuti.

Det finns saker i bordet, Claudia.

Men du kan inte se dem.

Termiter, de �ter upp bordet allt eftersom.

Men ingen vet det. De vilar aldrig. De arbetar under tystnad.

Men s� en dag... faller bordet s�nder.

Det �r hemligheten.

Det �r samma sak med min kropp. Inuti ser det likadant ut.

Jag �r full av parasiter, Claudia.

Jag blir upp�ten allt eftersom, och ingen vet om det.

Du anar inte hur sm�rtsamt det �r. Och det tar aldrig slut.

Men jag ska s�ga vad jag vet, eftersom jag vill hj�lpa dig.

Din dotter... vill tr�ffa dig.

Du borde g� och h�mta henne om du �r en bra mor.

- Min var det inte. - Ja, men var �r hon?

Din dotter �r p� platsen d�r allt tog sin b�rjan.

Jag fattar inte. Vad menar du med "tog sin b�rjan"?

Anv�nd minnet, Claudia. T�nk!

Sn�lla, jag b�nfaller dig. Sn�lla...

- M�r du bra? - Det gav inget.

Jag �r inte s� s�ker p� det.

Han vet vem du �r. Det �r som ett pussel och han gav oss n�gra bitar.

Vilka bitar?

Han kanske kontrollerar allt h�rifr�n. F�ngar f�r ringa samtal.

Allt snack om utrotningsl�gren har de satt i hans huvud.

Det �r sambandet pr�sten talade om.

S�g du numret p� armen - som om allt st�mde in...

Claudia, jag gillar det inte. Du f�r inte vara ensam hemma.

- Och vad vill du att jag g�r? - Ta det du beh�ver och f�lj med mig.

Ondskan �r nyckeln, Claudia.

Den �ppnar d�rrar. Det �r bara en fr�ga om att sammanst�lla allt.

Mina barn har f�rberetts, men du �r redan d�d.

Santini kanske vet mer �n han s�ger. Ondskan, en nyckel som �ppnar d�rrar!

- Hissen �r trasig. - Pr�sten sa samma sak.

En syntes av ondskan, ren ondska f�r att uppn� n�t h�gre medvetande.

- Ja, men varf�r? - Jag vet inte. Jag t�nker p� det.

Kanske en g�ta... han ger ledtr�dar. "Platsen d�r allt tog sin b�rjan."

Vi hinner inte t�nka nu! Min dotter �r d�r ute n�nstans!

De kanske v�ldtar eller d�dar henne just nu. Och vi ska gissa g�tor?!

Nej! T�nk! Han sa att vi skulle t�nka s� g�r det, f�r fan!

Men jag vet ju inte. Jag vet inte vad han talar om.

Jag vet bara att de vill henne illa. Du sa sj�lv att de f�rbereder n�t.

S�ja, ta det bara lugnt, f�rl�t.

Fort nu, ta bara det du beh�ver.

Kom inte hit...

Vad �r det?

Kom inte hit.

Herregud.

- Vem �r det? - Toni.

- Toni. Vem fan �r Toni? - Han jobbade p� agenturen.

- Vad har h�nt? - De f�rs�ker skr�mma dig.

- De �r r�dda f�r dig. - Men varf�r vill de skr�mma mig?

INTE D�D.

Vi m�ste ringa polisen. Vi kan inte v�nta l�ngre.

Nej, jag vet inte. Kom, vi sticker h�rifr�n.

Ja?

Det �r Quiroga. Jag f�rs�kte n� dig hela dan ig�r. Jag tror jag hittat dem.

Jag fick tag p� ett bra sp�r. Jag vet var det �r.

Jag k�rde runt hela natten.

Var ringer du ifr�n?

Nej, v�nta d�r, vi kommer dit.

Nej, v�nta! Quiroga!

- Helvete, vilken idiot! - Vad �r det som h�nder?

Han s�ger att han hittat dem. De �r i ett �vergivet hotell.

Bredvid en bensinstation, p� norra sidan. Hoppas han vet vad han g�r.

- Ett �vergivet hotell, p� norra sidan... - Han skulle ringa fr�n bensinstationen.

Jag var p� ett hotell d�r n�nstans med min man, innan motorv�gen fanns.

- Det var d�r Angela kom till. - Va?

- �r du s�ker p� det? - Ja, det �r klart att jag �r.

- De �r p� platsen d�r allt b�rjade. - Jag sa ju att det var en g�ta.

- Har han ringt? - Nej.

Jag fr�gade bitr�det. Det �r f�rst en skog, sen motorv�gen och s� hotellet.

- Nej, det finns ingen motorv�g. - Det fanns det inte d�, Claudia.

Den byggdes f�r �tta �r sen. Det var d�rf�r hotellet st�ngdes.

Allt st�mmer.

De anv�nder �vergivna hus och �r som termiter. Den d�r j�vla Santini!

Jag g�r dit. Vi kan inte v�nta l�ngre.

V�nta h�r! Han kanske ringer. Det kan vara mycket farligt.

Jag vill tr�ffa min dotter. Jag �r hennes mor.

Vi vet inte vad vi m�ter. Jag vill inte ta n�n risk. Det �r b�ttre att jag g�r.

Nej, jag vill h�mta henne. Jag stannar inte h�r.

Lugna ner dig. Se p� dig! Du �r ju hysterisk.

Sn�lla, h�mta henne �t mig!

Jag ska f�rs�ka.

�r vi inte h�r om en halvtimme, s� ring polisen.

- F�rst�tt? Har du f�rst�tt? - Ja.

Fiskarna... jag gl�mde mata dem. De kommer att d�.

- Ja? - Mamma, det �r jag.

- Angela, var �r du? - Jag �r i huset.

Jag tror att de d�dat dina v�nner. Hj�lp mig, mamma.

Skynda dig, mamma! Kom fort, de kommer snart tillbaka.

Vi har v�ntat p� dig. Vad du dr�jde l�nge.

- Var �r min dotter? - Du kommer f�r sent, hon �r v�r nu.

Ge mig min dotter! Hon �r min!

Och min.

Eller har du gl�mt det?

Du?! Vad g�r du h�r? Vad �r det h�r?

Sanningen. �r det inte den du �r ute e fter?

Det h�r kan inte h�nda, det h�r kan inte h�nda...

Du fattar inget. Det var f�r henne. Det var vad vi beh�vde.

En oskuldsfull flicka.

N�gon vi kunde f�rleda redan fr�n b�rjan. Och du gav mig henne.

- Var �r hon? Vad har du gjort? - Jag tror inte du vill veta det.

- Hon �r v�r lilla leksak, den b�sta! - Nej, jag vill ha tillbaks henne.

- Jag �r h�r nu och jag har r�tt att... - "R�tt?!"

Du fattar ju �nnu inget!

Du �r h�r d�rf�r att vi s�g till att du kom hit.

Vi var tvungna att f�rbereda dig och nu �r du perfekt. Se p� dig!

Vi spann ett spindeln�t med en massa ledtr�dar.

Vilka ledtr�dar? Jag f�rst�r inte.

Du �r s� oskyldig, Claudia. Huset p� stranden...

Fattar du inte hur l�tt det var? Skon i l�dan och videobandet.

Vi ville hj�lpa dig �nnu mer.

Vi visste att killarna p� tidningen skulle bli till hj�lp.

Det var l�tt. Varenda ledtr�d du fick ledde dig hit. Du var str�lande.

Varf�r?

Varf�r?! D�rf�r att det �r dags f�r oss att g� vidare.

D�rf�r att vi ska er�vra det som ingen hittills har er�vrat.

Vi st�r f�r avl�sningen.

Claudia, vi m�ste isolera ondskan.

L dess renaste form. Syntesen g�r ut p� maximal renhet.

Det ohyggliga slutet... Extasen!

Och du ska bevittna det.

Ditt j�vla svin! Jag l�ter dig inte r�ra min dotter! Hon �r min!

Spring, spring...

�h, Claudia...

Det vi ska g�ra �verg�r allt det n�gon n�gonsin gjort.

- Angela! - Det vackraste av allt.

Du anar inte hur vackert!

Och du, du �r h�r f�r att se det.

�r det s� h�r du ville ha det? Du �r bara en sjuk sate!

Nej...

Det var inte jag.

Nej, nej...

Det var jag, mamma, bara jag.

Angela...

Kalla mig inte f�r det. Jag har inget namn.

Det �r jag, det �r mamma.

- Extasen, v�lkommen till en ny v�rld. - Vad har du gjort med henne?

Syntesen, och denna g�ng utan n�gra misstag, det �r sj�lva k�rnan.

Det r�ckte inte med att f�rst�ra och pl�ga. Det var n�t mer vi ville.

Det kallas "perversion", att f�rvr�nga det goda.

H�ll k�ften!

Ditt svin, ditt f�rbannade svin.

Var �r den?

Leta inte efter den, mamma. Det �r jag som har den.

D�da henne, min lilla gumma, precis som vi planerat.

Lyssna inte p� honom.

Vad v �ntar du p�? Tryck av!

Min �lskling, de bara utnyttjar dig.

G�r det nu! G�r det!

Nej, sl�pp den, sl�pp den.

D�da henne, d�da henne.

- D�da henne. - Sluta!

Jag klarade det inte l�ngre. De tvingade mig till det.

Sn�lla, mamma, f�rl�t mig.

Du �lskar mig v�l fortfarande?

Det �r klart att jag �lskar dig. Jag �lskar dig s� mycket.

Nu �r det �ver, lilla gumman. De kan inte skada oss mer. Vi vann.

- Jag beh�ver k�nna att du �lskar mig. - Jag �lskar dig s� mycket, s� mycket.

�h, Angela...

Det �r bra. D� kommer du att lida �nnu mer.

Du kommer att lida mycket. Till och med mer �n de hade t�nkt sig.

Det som v�ntar dig �r miljoner g�nger v�rre.

Det de v�ntar p�... syntesen!

Men de f�r inte se den. Den �r bara f�r oss... f�r dig, din slyna, och f�r mig.

Vad t�nker du g�ra?

Jag ringer dig...