Original subtitles

- Du ljuger för mig. - Vad vill du att jag ska säga?

- Sluta ljuga för mig! - Det var exakt dit jag åkte!

Jag kollade miltalen på bilen. Prata inte med mig som om jag vore dum!

Hur många gånger ska jag behöva säga det?

Jag har sett hur du pratar med honom. Du får mig att framstå som en idiot.

- Nej, snälla! - Jag tror dig inte.

Nej! Snälla, förlåt mig. Hjälp!

Gerald?

Jag ser spår av det varenda dag.

- Vad menar du? - Igår tog jag fram en tallrik

och det var intorkat blod på den.

Jag antar att jag inte hade diskat den ordentligt innan jag la in den.

Allt känns så kaotiskt.

Intressant.

- Ska du gå snart? - Ja, efter det här samtalet.

Jag måste avsluta ett annat samtal, men vi ses där.

Varför var det intressant?

Din kommentar om kontroll.

Våld i nära relationer handlar egentligen inte om våld.

Det är det, men det ligger något mycket djupare och mörkare bakom.

- Vad? - Kontroll.

Din man vill kontrollera dig, Jane. Det är därför han gör som han gör.

Och därför är han ett hot mot din dotter.

Du gör vad alla föräldrar gör när de måste skydda sina barn.

Du gör det du måste.

- Marnie. Vad kul att se dig. - Tack, Logan.

Ledsen att jag är sen, men jag är glad att vi ses här och inte i rätten.

Jag hoppas att vi kan hitta en lösning på situationen.

Tack, fader Michaels. Det vill min klient också.

Ska du flytta? Vart då? När?

Till Kalifornien i slutet av sommaren.

Kalifornien? Min klien har fått ett jobberbjudande.

Ursäkta, men ett 'erbjudande?' Vad innebär det?

- När får Hitch träffa Scottie i så fall? - Precis som det står i vårt förslag.

På somrar och lov? Jag är ledsen, men det är förjävligt.

- Trevligt språk. - Det är inte mitt språk.

- Jag trodde ni ville lösa det här idag. - Vad finns det att lösa?

Allt det här idag. Det är vad som är förjävligt.

Rastlöshet, impulsivitet, drastiska livsförändringar.

- Hon kunde ha självmordstankar. - Självmordstankar?

Dra åt helvete, Hitch.

Ska jag dra åt helvete? Tack vare dig är det det enda jag kan göra nuförtiden.

Här är mitt svar på det här. Du kan dra åt helvete.

Herregud...

- Vad gör du här? - Jag jobbar här.

- Du svarar inte på mina samtal. - Du kan inte komma till mitt jobb, okej?

Det är slut!

- Ta den här. Jag menar allvar. - Du kan dra åt helvete.

Du kan inte komma till mitt jobb! Det är slut! Jag är trött på den här skiten!

- Jäklar. - Jag vill aldrig se dig mer.

Lägg av med det här, okej? Jag menar allvar.

Vad?

- Inget att se här, försvinn. - Jag kanske kan hjälpa dig.

Det tvivlar jag på.

Vad tycker du om insekter? De är dumma, visst?

Slår du på en lampa kan de inte låta bli att flyga rätt in i den varenda gång.

De lär sig aldrig, då de är korkade. Men vi är lika korkade.

- Lyssna, försvinn! - Det är precis det du gör, visst?

- Är du döv? - Är han läkare? Kirurg?

Tjänar mycket pengar? Nåt sånt? Låter om en rätt skarp lampa.

Så vida det där inte är ditt första blåmärke.

Jag såg min pappa göra samma sak mot mamma i flera år, okej.

Jag vill hjälpa till.

- Ser jag ut som ett offer. - Du ser definitivt sårad ut.

Ledsen, men inte så ledsen. Jag behöver inte din hjälp.

Kom förbi imorgon klockan tre.

Hej. Jag trodde att det var mammas kväll.

Det är det. Jag ville träffa dig bara. Vi får hänga imorgon kväll.

- Är det mamam som övar? - Japp.

- Tycker du om min vän, Rufus? - Ja.

- Några middagsönskningar imorgon? - Jag vill ha frukost till middag.

Pannkakor med... Hur mycket lönnsirap snackar vi?

- Det vet du. - Tillräckligt för att täcka hela världen

- eller bara Nordamerika? - Den stora.

- Hur länge övar hon? - För evigt.

Får jag prata med henne, lillen?

I college fick jag vänta hela kvällen för att få bjuda ut din mamma

då hon aldrig slutade öva.

- Vad håller du på med? - Jag ska inte stanna länge.

Jag vill gottgöra.

Scottie, kan din pappa och jag få prata själva en stund?

Det lät fantastiskt. Jag är riktigt glad att du spelar igen.

- Du kan inte göra så här. - Du tänkte sälja den där, minns du?

- Kalifornien? Varför Kalifornien? - Jag ska provspela.

- Skitsnack. - Hitch, inget kan förändra det som hände.

Du får lära dig acceptera det.

- Har du borstat tänderna? - Ja.

- Kan vi spela 'fem frågor'? - Jag vet inte, gullet. Jag är rätt trött.

Snälla.

Okej.

Fråga nummer ett.

Vad var det roligaste du gjorde med pappa?

Scottie...

- Jag vet inte. - Snälla, du måste svara på frågan.

Ledsen, men det svarar jag inte på. Jag vill inte prata om din pappa.

- Ställ en annan fråga. - Men det är inte reglerna.

- Ställ vilken annan fråga som helst. - Det är orättvist.

Okej, det har varit en lång dag. Dags att gå och lägga sig.

- Var fick du den här hunden ifrån? - Pappa gav mig den idag.

Dags att sova.

Hej, det här är Marnie Hitchfield.

Och jag tror att jag måste boka in en tid.

Jag behöver hjälp med några av bygg- ritningarna. Investerarna kommer imorgon.

- Boka om mötet. - Det går inte.

- Du vet hur viktigt det är. - Du behöver mig inte ens där.

Marnie är oresonlig, jag förstår det.

Men det får inte förstöra det vi försöker göra.

Logan, hon försöker ta Scottie 400 mil från mig.

Se på mig. Hitch, se på mig.

Jag vet att det ine är rädsla du känner, min vän, utan ilska.

Men det är inte rätt. Jag borde inte vara så arg, jag...

- Jag vet vad det kan leda till. - Du känner dig hotad.

Ilska är en naturlig reaktion.

Ilskan är normal. Men vad du gör med den är det som kan bli farligt.

Förlåt mig.

Lämna ritningarna, så kollar jag på dem imorgon bitti.

Jag satte huvudet på siken, inte sant?

Jag prickade det.

- Du prickade det. - Jag prickade det.

- Ja, det gjorde du. - Jag vet.

Se på dig själv. Flinandes som om du fått ligga.

Inte för att du vet något om det.

Skulle jag inte veta något om romantik? Glöm inte att jag är gift med kyrkan.

Jag trodde att det var nunnorna. Gillar Jesus både präster och nunnor?

Ja, kyrkan tycker om båda.

Dra härifrån nu.

Gerald?

Du har ett nytt meddelande.

Hej, det här är Bruno Daniels, Marnies advokat.

Jag skulle vilja diskutera vårdnadsförslagat vi la fram.

Så...

Du vet grejen med att psykologer inte inleder samtalet?

- Ja? - Sån är inte jag.

- Berätta vad som hände. - Med vad?

Bråket häromdan.

- Du har insekten härinne. - Det är en gammal byggnad.

De vill inte vara ute i kylan, så de kommer in hit.

- Och du sa att insekter var korkade. - Ursäkta?

Häromdan sa du att de var dumma.

Men de dödar och äter upp sina partners., det tycker jag verkar smart.

Ja, men de får sällan en andra dejt.

Jag vill inte prata om det här. Ledsen, men inte så ledsen.

- Den där meningen är rätt irriterande. - Du kommer att börja använda den snart.

Jag kommer använda den obarmhärtigt. Ska vi bara ignorera det som hände?

- Det låter ju smart. - Strunt samma.

Det spelar ingen roll längre.

- Han gjorde vad män gör. - Som är?

Skaffade det han ville ha och lämnade mig.

- Som om jag vore nåt smuts eller skräp. - Jag ska vara helt rak, Grace.

Det låter som en hel del dramatik.

- Är du inte lite för gammal för det? - För gammal? Tack ska du ha.

- Att få en insikt är alltid smart. - Jag vet inte ens vad jag gör här.

- Du kan nog inte hjälpa mig. - Det vet jag att jag kan.

Nu vet du att jag inte snackar skit.

Vad vill du egentligen?

Du kan väl börja med att berätta vad han heter?

- Tänker du prata med honom? - Nej, jag vill bara veta vem han är.

Han heter Jeffries Stewart.

Han jobbar på läkarmottagningen mellan 9 mile och Big Beaver.

Scottie, glöm inte gafflarna.

Efternamn, Wendice. Förnamn, Grace. Ålder 29. Kvinna.

Kan du faxa över det till mig senast imorgon?

Tack.

Du kommer att sova gott ikväll.

- Tänk om jag drömmer mardrömmar? - Dröm dem i så fall.

- Du med? - Ja.

Men... då kommer jag ihåg att det bara är drömmar.

Och de skrämmer mig inte längre.

- Berätta om en mardröm du haft. - Jag vet inte.

Snälla, pappa, berätta.

Jag tycker inte om när jag drömmer att jag är helt ensam.

Men sen vaknar jag och minns att jag har dig...

och då försinner alla mardrömmar...

bort.

Hej, Mr Hitchfield, vårdnadslösningen?

Hitch, det är jag, Marnie.

- Hitch? - Vad vill du?

- Jag måste prata med dig. - Jag behäver faktiskt prata med dig med.

Kan du bara lyssna på mig?

Jag vill ta med mig Scottie på min provspelning.

- Den i Kalifornien. - Hur länge då?

En vecka.

- Vem mer ska dit? - Det är bara vi.

- Du ljuger. - Hitch, snälla.

Jag vet vad du gör. Du ska ta dit honom och se hur det funkar därborta.

- Är inte det bra? - Marnie, jag är inte okej med det.

Är du helt jävla galen?

På riktigt? Ska du skrika på en klinik för folk med våld i nära relationer?

Vad är det för fel på dig?

Hej, Alfredo. Dirty Blonde, tack.

Har du precis slutat jobbet?

Ja.

Det var brutalt, mannen. Som ett riktigt rövknull.

Skål.

- För vad? - För brutala rövknull uppenbarligen.

Det är definitivt värt att skåla för.

- Stewart. - Gerald.

- Wow. Vilken röra. - Då skulle du se mitt privatliv.

Då så.

Skål för att det suger lika mycket för oss.

- Är det okej om jag tar det här. - Varsågod.

Hallå? Hej.

Okej. Är allt som det ska?

Visst.

Ja, okej. Jag kommer imorgon.

Okej, bra.

Okej, det låter bra. Hej då.

Så... Vad jobabr du med, Gerald?

- Det är ointressant. - Kom igen, var inte sån. Vad gör du?

Jag är psykolog.

- Knäppdoktor? - Ja, jag behandlar knäppisar.

- Har du övergreppsfall? - Visst.

Ungdomar idag är såna mesar.

Vill du veta hur övergrepp verkligen ser ut?

Hur skulle jag kunna säga nej?

Så när jag var typ... tio eller nåt...

hade jag riktigt ont i magen.

Och...

Problemet var att farsan inte var försäkrad.

Så en vecka senare blev smärtan så stark...

att jag svimmade i skolan.

Min blindtarm hade brustit. Den var inflammerad och jag kunde ha dött.

Så min farsa kom till sjukhuset och det första han säger till mig

och jag skojar inte...

är: 'Hur kunde du göra så mot mig?'

'Mot mig.'

Det är tufft.

Det aset var riktigt brutal.

På riktigt? Titta på den här idioten.

Svårt att missa.

- Okej... - Stewart!

- Oj då. - Varför gjorde du så?

- Han ligger fem centimeter från min... - Du kan inte bara göra så där.

- Var det lite för mycket? - Lite?

- Vad fn är det för fel på dig? - Jag vet inte, du är knäppdoktorn.

Bara för att du är arg så kan du itne förstöra allt du ser.

- Enligt vem? - Enligt vem?

- Karma har en åsikt om det. - På riktigt?

Lyssna, jag räddar folks liv. Och jag har massor av kredit kvar kan jag garantera.

- Ett hemskt sätt att leva. - Jag vet, det är fruktansvärt.

Jag förstår inte hur jag kan leva med mig själv. Kolla på den här skräphögen.

Jag har två likadana till.

Och du skulle se mitt hus.

Och du skulle se min flickvän.

- Vad är det med henne? - Hon är fantastisk.

Hon är vacker, smart...

och sexig som fan.

Och dessutom spelar hon cello. Cello. Vem fan spelar cello liksom.

- Inte många. - Nej.

Vill du veta hur vi träffades?

Jag räddade livet på henne.

Det är karma för mig, mannen.

Du kan dö om du kör nu.

Lyssna. Att vara full ökar chanserna att överleva rent statistiskt.

Din kropp är mer avslappnad, du vet. Förarna överlever alltid.

Men du kan skada någon annan.

Ja... Okej, visst. Du har nog rätt.

Jag vill visa dig en sak.

Han har gjort det tidigare.

- Välja fel män är min grej, Hitch. - Var inte så hård mot dig själv, Grace.

Men jag är bra på det.

Dras du till... självsäkerhet och styrka?

- Ja. - Självsäkra män är inte bara dåliga.

Bara våldsamma, självsäkra män.

Varför stannade du kvar när det började bli våldsamt?

- Jag vet inte. - För att det är jobbigt?

- Han gav mig chansen att dra. - Dra från...

- Gary, Indiana. - När var det här?

För mer än åtta år sen.

- Otroligt hur det följer oss, visst? - Ja.

Otroligt.

Jag undrar vad du skulle tycka om du träffade honom.

- Det gjorde jag. - Du vad?

- När då? - Igår kväll.

- Men du sa att du inte skulle göra det. - Jag ville se vad jag skulle se.

- Vilket var? - Han är snygg, och läkare.

Han kör en fin bil.

Jag förstår attraktionen. Men jag såg en misshandlare också.

Gjorde du? På riktigt?

Jag ser det du ser.

Jag ser det du ser.

- Tack. - Jag vill att du berättar för honom...

att du verkligen ser vem han är.

- Det finns itne en chans att... - Konfrontera honom.

Ta tillbaka makten han tog ifrån dig.

Dessutom kanske du räddar någon annan.

- Jag trro inte att jag klarar det. - Han träffar någon ny.

Vem då? Vem träffar han?

- Ledsen att jag är sen, gullet. - Det är okej, jag fastnade i nyheterna.

- Vad händer i världen? - Katastrofer och död, inget intressant.

Du ville prata om något. Är allt som det ska?

Jag klarade det.

Jag klarade provspelningen.

Just det. Det är ju toppen.

- Är du okej? - Ja, jag bara...

När du sa att du ville prata blev jag nervös.

- Varför då? - Jag vet inte. Jag tänkte att...

du skulle vakna en dag och inse att du inte vill det här längre.

- Varför tror du det? - Jag vet inte. Jag blir nervös bara.

- Vem är det? - Det var ingenting.

- Så Scotty är inte hemma, va? - Nej.

Inte?

Se där.

Det har läkt fint.

- Ja. - Ja.

- Jag har en bra idé. - Vad?

När vi kommer hem från Kalifornien kan vi väl spendera tid i min stuga?

Bara vi två, så där romantiskt.

- Det kan funka. - Jaså?

Vi kan sova hela dan och ta långa promenader på stranden.

- Har du gått på sanddynor tidigare? - Nej.

Inte? Jisses, det är som att vara på en annan planet, du kommer att älska det.

Så vad säger du?

- Är de på? - Ja, jag är på.

Jaså?

Var var du när jag ringde igår kväll? Det lät som en bar.

- Det var en bar. Det var helt sjukt. - På riktigt?

- Vad gjorde du? - Spelade dart av alla saker

med en konsult för våld i nära relationer eller nåt liknande.

- Ursäkta mig. - Kan jag hjälpa er?

- Jag kom hit för att varna er. - Vad?

- Lita inte på honom. - Ursäkta?

Han är ett svin som tycker om att slå kvinnor, så lita inte på honom.

- Vad pratar du om? - Berätta för henne, Stewart.

- Vem är det här? - Jag är verkligen ledsen för det här.

Känner du henne?

- Ja, vi kände varandra. - Kände varandra?

- Vi dejtade i två år, din jävel. - Grace, det tog slut för över ett år sen.

- Jag vet inte vad som pågår här... - Han slog, kvävde mig

kallade mig slyna och hora och det är inte första gången.

Vad är det här?

- Lyssna, Marnie... - Är det sant?

Ja. Jag menar, ja och nej. Jag blev arresterad, men det var länge sen

och åtalet las ner. Och jag svär att jag aldrig någonsin skadat henne.

- Du är en lögnare. - Hon är galen, okej?

Hon förföljde mig, bröt sig in i mitt hem och påstod att hon var gravid

och följde efter mig till jobbet. Hur kunde hon ens veta att jag var här?

Hur hittade du honom?

- Vem gav dig den här? - Min psykolog.

Heter han Hitch?

Hitch... Gerald?

Vänta, vad?

Någon knackar på.

Gå och lägg dig igen, Scottie.

Snälla! Säg att det var ett misstag!

Har du tappat det helt? Gör du så här precis när vi fått vårt stöd?

- Vad har du gjort? - Det är inte så enkelt.

Dejtar han Marnie? Hur kunde du vara så självisk? Det kan kosta oss allt!

Kosta? Marnie försöker ta ifrån mig min son.

Och hon betalar för det med hjälp av en man som slår kvinnor. Fattar du ironin?

De här kvinnorna kommer till oss för att få hjälp och du svek dem.

Kom inte tillbaka till kliniken imorgon.

- Har du gjort något dumt? - Nej.

Nej, det har jag inte.

Jag tyckte att han såg bekant ut.

Han var där kvällen då du var på akuten, eller hur?

Jag vet inte. Jag antar det.

Så han förföljde mig.

Det var så han lärde känna Grace.

Jisses, du har ett riktigt galet ex.

Lyssna... Jag blev arresterad.

Jag var ung...

och jag... gjorde ett dumt misstag.

Okej?

Jag kan inte ha sånt runt Scottie.

Vad hade hänt om hon kommit över när han var här?

Jag vet.

Lyssna...

Jag är så trött på det här stället.

Ta mig härifrån bara.

Det finns ingen ursäkt för vad han gjorde. Ingen alls.

Låt mig få spela in det på min telefon, min advokat uppskattar nog det.

Får jag visa en sak för dig?

Grace, jag vill att du ska veta vad vi försöker göra här.

- Hjälpa ledsna kvinnor, fader? - Nej.

Hjälpa kvinnor att bli starka igen, Grace.

Och vad vill ni har från mig?

Jag ber om din förlåtelse.

Om du stämmer oss stängs det här stället ner.

Det är orättvist. Ni borde inte ha anställt galningar.

Jag startade inte det här stället, det gjorde Hitch.

Han anställde mig. Jag vet inte hur många gånger han hjälpt mig.

- Jag trodde att du bestämde. - Det gör jag nu.

Vad hände?

Hans fru Marnie blev sjuk och han slutade för att ta hand om henne.

Hon blev bättre, och när hon blev det lämnade hon honom.

Du behöver inte oroa dig, Logan. Hon kan inte stämma kliniken.

- Inte? Vänta bara. - Hitch, du får inte vara här.

Hon har inget övertag. Miss Wendice finns i brottsregistret.

- Det var länge sen. - Ja, men arresteringsordern i Indiana

för identitetsförfalskning och kreditkortsbedrägeri är aktuellt.

Jag skulle aldrig riskera kliniken, Logan. Det borde du veta.

Så du tror att jag ljuger? Han gjorde verkligen de där sakerna.

Jag vet det, men jag menar att vi båda ska få det vi vill ha.

Skitsnack. Du är ett svin precis som alla andra.

Skriv på här.

- Annars? - Censureras du av delstatsledningen

och förlorar din licens. Du förlorar i rätten och din s...

Son?

Ni bröt mot minst fem allvarliga etiska yrkeregler, Mr Hitchfield.

Skriv på det här nu.

Skriver jag på förlorar jag min son.

Ledsen... men inte så ledsen.

Om ni bara gått till domstol... hade ni aldrig förlorat.

Jag berättade det... för Marnie.

Det där stammandet.

Det måste ha varit ett tufft hinder att komma över...

som domare kan jag tänka mig.

- Ja, det var det. - Men det är allt folk tänker på, visst?

Inte din kostym eller din slips, bara det avskyvärda, olidliga s...

Stammandet.

Försök att säga det snabbt fem gånger, B... runo.

Om han så mycket som rör min fru eller min son...

Så gör ni vad, Mr Hitchfield?

Gör en anmälan,

Så du beslutade dig till slut för att komma?

Tack för den förbanande halsduken.

- Skriv på det här. - Nej.

För helvete, Hitch. Skriv på och släpp mig.

- Inte en chans. - Även om jag kan förgöra dig?

Även om jag definitivt kommer göra det?

Varför sover du härute?

Och varför har du låst dörren från utsidan?

Det är ett lager.

- Du ljuger. - Marn...

Kom igen, älskling. Marnie?

Lägg av för helvete!

Gerald Hitchfield, vad hade din mamma ha sagt?

Hitch, vad är det här?

Flyttade du inte allt det här från det gamla huset?

Tror du att känslor ekar...

som ljud?

Jag kommer in hit och hoppas att de gör det.

- Två av sex. - Kanske sju.

Kanske sju.

Det hade kunnat vara vi. Den galna familjen på den lilla...

- Sluta. - Jag vet att det inte blir så,

men kan vi inte bara...

Säg något bara. Förtjänar jag inte det?

Du har inte ens gett mig det.

- Försök inte rättfärdiga det. - Varför inte?

- Hur kan du inte göra det? - För att det nästan gjorde mig galen.

Men jag har inte gjort något fel.

Jag gav dig inte cancer.

Jag tog inte ifrån dig vår dotter.

- Vi visste inte ens vad det var. - Jo, det gjorde vi.

Och vi älskade henne.

Hitch, vad vill du?

Jag vill att allt ska vara begripligt.

Som att gå in på ultraljud och få reda på att jag ska dö?

Den sortens känsla?

Vilken värld lever du i?

Skriv på.

Snälla, skriv på.

Skriv på doumentet, Hitch.

Snälla.

Jag vill inte skada dig, men måste jag ser jag till att du inte ens träffar Scottie

varannan jul.

Nej, snälla... Snälla, förlåt mig!

Gerald?

Vad vill du ha? En ursäkt?

- Det du gjorde mot mig var sjukt. - Tja...

Du var inte lika viktig för mig som min familj.

Försök intala dig att du är en hjälte. Vi vet båda att du är en korrupt idiot.

Låt mig visa dig en sak.

Då kanske jag framstår som mer mänsklig för dig.

Vad söt han är.

Jag kan inte förlora honom, Grace.

Fattar du det?

Ja.

Vad tänker du göra?

Döda honom bara.

Du har väl redan tänkt tanken?

Föräldrar skyddar sina barn, det är deras uppgift.

- Det är ingen synd. - Jag tror inte på synden.

Jag vill att vi båda får det vi vill ha. Det var du som sa det.

Jag tror på dig och kan hjälpa till.

Det här är för Scottie. Skydda honom, det är allt.

Vad skulle det finnas för andra anledningar?

Vill du ha Scottie hela helgen när vi kommer tillbaka?

Hurså? Har ni planer?

Okej, då drar jag.

Jag hämtar upp Scottie sen så att du har gott om tid inför provspelningen, okej?

Fan Marn! Kan du inte... bara känna det? Kolla på det här.

Du vet, det är...

Vi ska inte flytta än.

Jag vet, jag vet...

Jag blir bara... så uppspelt av alla möjligheter.

Du vet. Jag menar...

Jag känner mig redan renare.

Jag vet, men jag är bortrest just nu.

Snart.

Det är illa va?

Mamma?

Mamma?

- Snälla... - Mamma?

Jag kommer.

- Jag har min provspelning snart. - Jag vet.

- Klarar du dig när jag är borta? - Ja.

Du vet väl att du är mitt universum?

Vad tycker du? Tycker du om att vara här?

Jag tycker mer om gungorna hemma.

Jag med, älskling. Jag med.

- Det handlar inte om honom, utan Scottie. - Okej, så det handlar om Scottie.

Tänker du bara lämna honom hos Stewart? Vågar du ta den risken?

Använd inte min son för att förhandla med mig, det finns andra risker.

Det finns en risk i att göra något, men också i att inte göra något alls.

- Båda är stora risker. - Och att döda honom är rätt risk?

Jag pratade inte om honom.

Vad? Inte en chans.

Hur vet du att nästa idiot hon träffar inte är ett hot mot Scottie?

Det här är en avvikelse.

För att du enligt erfarenhet vet du att en kvinnomisshandlare inte gör om det?

Om jag tar bort honom kommer hon tillbaka, okej? Hon har inget val.

Jag är kvinna, Hitch. Lita på mig. Så vida alternativet inte är kärnvapenkrig

- så har vi alltid ett val. - Hon är inte sån, okej?

- Jag känner henne. - Jaså?

Så varför valdå hon ändå Stewart?

Jag tror inte på våld mot kvinnor.

Är ni säker på det, Mr Hitchfield?

Dra åt helvete!

Fan också!

Föräldrar skyddar sina barn.

Det är vad vi gör.

Det är ingen synd.

- Var är du? - Där du lämnade mig.

Jag måste prata med dig.

- Om? - Jag har funderat på...

- vad jag såg. Det där rummet. - Det är inte ett problem längre.

Jag oroar mig för att Scottie ska vara hos dig. Han är mitt ansvar.

Odtast är det pappans ansvar att ta hand om sin familj.

Vi är ingen familj längre.

Nej, det är vi inte.

Du... Vill du berätta om provspelningen?

Nej.

Okej...

Jag... Jag har tänk om kring att flytta hit.

- Så vad tycker du? - Det är perfekt.

- Omöjligt att spåra om du lyckas. - Lugn, jag fixar det.

Kan jag få den där?

Min elpistol?

Den är stark nog att sänka en stor man.

Det behöver jag den inte till.

- Vad vill du? - Ha en trevlig helg, din jävel.

För när den är över tar jag Marnie och Scottie med mig till Kalifornien.

Hon kommer att lämna dig, precis som hon lämnade mig.

Vi får väl se.

Det vi gör...

gör vi tillsammans.

Det skapar ett evigt band mellan oss.

Är det här sanddynorna?

Ja.

Jag måste in till stan imorgon, är det okej?

Javist, varför inte.

Logan?

Har du tid för en gammal vän?

Snälla, kom in.

Min cancer har kommit tillbaka.

Marnie, jag är verkligen ledsen. Jag vill prata med dig om Scottie.

Jag vill föräkra mig om att han klarar sig när jg är borta.

- Kan inte Hitch ta hand om honom? - Nej, det kan han inte.

Varför inte?

För att det är något fel på honom.

- Det smakar konstigt. - Drick lite till.

Kan vi spela 'Fem frågor', pappa?

Visst.

Vad är det roligaste du gjort med mamma?

När vi började träffas...

gjorde vi en fantastisk vandring på en ö som heter Isle Royal.

Och vi såg vargar, björnas och älgar om du kan tro det.

Otroligt va?

- Ja. - Hon var...

så...

levande.

- Jag önskar att du hade känt henne. - Men jag känner ju henne.

Inte som hon var.

Är det därför du inte tycker om henne längre?

- Dags att sova, kompis. - Men jag har fyra till.

Jag har redan loggat in. Gå ut på nätet och köp olika saker, men inte för mycket.

Köp sånt jag skulle ha köpt, okej? Jag behöver din telefon.

- Varför det? - Jag tar med mig den.

- Varför vill du göra det? - Jag tänkter inte använda min.

- Jag vill inte att du använder min. - Vi behöver min telefon här, visst?

Och jag har ingen annan. Om något går fel därute vill du att jag ringer dig.

Du borde ha köpt en kontantkortstelefon.

- Ha den avstängd. - Det ska jag.

- Kan jag lita på dig? - Jag frågar dig samma sak.

Välkommen hem, älskling.

Hallå?

Hej. Hur är läget?

Jag fatatde inte att du skulle vara borta hela dan.

Jag är ledsen att jag är sen.

Ledsen? Ja, du låter verkligen ledsen.

Lyssna, Stewart, jag vill inte...

När ska vi prata om din provspelning? Vi har fortfarande inte pratat om den.

Du berättade aldrig hur det gick.

Jag har inte varit på provspelning. Det fanns aldrig någon.

Vad fan snackar du om?

Stewart, vakna.

Kalifornien är borta.

Vänta, vänta, vänrta... Var du någonsin seriös med att flytta till Kalifornien?

Jag visste det.

Hitch hade rätt.

Din jävla fitta.

- Säg inte så till mig. - Det är ett vulgärt ord, jag håller med.

Men om skon passar. Vet du vad? Män spelar inte såna här spel.

Vi leker inte med andras känslor. Om vi tvivlar kring något säger vi det.

- Vi spelar inga jävla spel. - Mitt liv och min framtid är inget spel.

- Jag försöker... - Håll käften!

Vad fan?

Förlåt, men fittar du med din fittiga lilla fitta? Färlåt, jag hör dig inte.

Snälla, kan du fitta igen?

Förlåt mig, Marn. Blir du förolämpad av mitt språk?

Dra åt helvete.

Säg det igen. Säg det igen om du vågar. Kom igen.

Skit samma. Dra åt helvete.

Dra åt helvete. Dra...

Säg det igen!

Säg det igen.

Det där förväntade jag mig inte.

Vem är det?

Dra åt helvete.

Snälla. Snälla...

Gör det lätt för mig.

Hitch, är du här?

Scottie.

Herregud.

Varför lämnade du elpistolen här?

Snälla... Du måste titta till Scottie, det är något som inte stämmer.

De lämnar mig alltid. Alltid.

Men jag har kommit på hur vi ska hindra det.

Hitch, du måste stanna hos mig, det måste du.

Miss Wendice, jag förstår inte, men jag vill att ni tittar till Scottie.

- Det är något som inte stämmer. - Han är lugn.

- Hitch gav honom bara någon sömnmedicin. - Snälla, miss Wendice.

Det är något fel på pojken.

Här. Händer och fötter. Sätt på honom dem.

Armarna bakom ryggen, hårt.

Hårt!

Flytta på dig nu.

- Är Scottie okej? - Ser du nu vilket hot han är mot min son?

- Du är inte bättre är jag, kompis. - Jo, det är jag.

Jag är pappa.

Jag visste att du var för mesig för att använda den.

Det är dags att...

Tyst, Stewart.

- Okej... Okej, okej, okej! Marn! - Stewart. Nu...

Låt oss se... om du verkligen är ett hjärtlöst svin.

Vad fan är det för fel på honom? Han är ju helt blek.

Varför tog du inte med dig elpistolen? Jag är ett vittne. Ett vittne...

Så klart att jag är. Min telefon och min bil, fan också!

- Vad är det? - Han tänker sätta dit mig.

Han tänker använda min egna elpistol mot mig och få det att se ut som jag flytt.

Om Hitch tänker blåsa mig så kan jag lika gärna blåsa honom.

- Vad håller Hitch på med? - Han tänker döda... Stewart...

och sen Marine och sen mig.

Men han är inte den enda kapabel till att mörda.

Nej, Grace! Han är bara en pojke!

Snälla, Grace, jag kan hjälpa dig.

Snälla, Grace, nej! Snälla, gör inte så här.

Snälla, Grace. Nej!

Du dödade honom precis.

Det var poängen.

Han hotade att ta ifrån mig min son.

Marnie! Stanna!

Marnie!

Marnie!

Vi måste diskutera vårdnadslösningen, Marnie!

Marnie! Stanna!

Marnie!

Det räcker nu...

Jag har fått nog.

Var fan är du?!

Gerald?

Översättning: Jon Underdahl www.ordiovision.com