Original subtitles

Hallå?

Nej, hon verkar ha dragit.

-Frågade hon dig nåt om Elin? -Ja...

Jag tror det.

Jag var ju lite packad, men...

Hur så?

Hon fick med sig ett foto från stugan.

Mm. Just det.

-Jag tror att det är Elin. -Va?

Jag tror att det är Elin.

Det är inte hon.

-Varför letar hon efter oss, då? -Det vet jag inte.

-Nej, precis. -Men det är inte hon.

Tror du inte att jag hade känt det när jag träffade henne?

Du kanske ska gå tillbaka till stugan om hon dyker upp där.

Hannah...

Jag tror att det är bäst.

Vänd dig om!

Vänta!

Jag känner dig.

Nej, det gör du inte.

Kat.

Du heter Kat, eller hur?

Vi bodde på samma barnhem.

Jag minns dig.

Du bodde på översta våningen.

Vänd dig om.

Vänd dig om!

Snälla, döda mig inte!

Kat...

Minns du inte? Det där trädet där vi hängde på gården?

Vi pratade om att rymma.

Kat, minns du inte?

Du har inte gjort ditt jobb. Varför inte?

Vi fick själva ta hand om det.

Det får inte hända igen.

Från och med nu förväntar jag mig att du rapporterar om minsta beslut.

Han sa att han kände mig.

Vi kommer att skicka dig till Finland.

Det finns en grej vi måste kolla upp där.

Till Finland?

Har du varit vaken länge?

Ganska.

Vad är det?

Tänk om...det var fel av oss att ta pengarna?

Det kanske inte var meningen.

Nej...

Alltså... Hade det inte varit meningen-

-så hade vi inte hittat dem.

Och du kollade ju i dina tarotkort. De sa väl att det var meningen?

-Tänk om de inte stämmer, då? -Varför skulle de inte...?

Du tror ju alltid på dem.

Jo, men...

Kenneth...

Ja?

-Vi måste nog snacka om en grej. -Vad då?

Jag tror att det är bäst om jag...

...åker helt ensam och gör det jag ska.

-Tror du det? -Ja.

-Det vill nog inte Sandra. -Nej.

-Du, ursäkta. -Ja?

Jobbar Ralf Hansson kvar hos er i Luleå?

Ralf? Nej gud, han gick i pension för flera år sen.

Du har inte hans nummer?

Det är Ralf Hansson.

Hej, Ralf. Det här var Hannah Wester. Jag vet inte om du kommer ihåg mig.

-Nog minns jag dig allt. -Ja.

-Vad är det nu, då? -Jo, jag undrar en sak.

Det är ingen vidare tajming. Jag ska ut och fiska.

Åtta år efter att Elin försvann-

-tog ni fram en bild på hur hon skulle ha sett ut i tolvårsåldern.

Vet du var jag skulle kunna få tag på den?

Ralf.

-Tack för att du tar dig tid. -Jo...

Fråga mig inte varför.

Men är du här för att skälla så vill jag att du går igen.

Det är jag inte.

Jag har gått igenom utredningen. Det finns ingenting att anmärka på.

Det var ju inte din åsikt då.

Man kan väl ändra sig.

Mappen med foto och allting finns uppe i min bil. Du kan ju titta.

Har det hänt nåt som gör att du ville se det här nu?

Det kan man väl säga.

Ja, kanske... Det är möjligt.

Det är mer än möjligt.

Nej, nej...

Det här kan ju vara vem som helst.

Det är hon.

Hannah...

Nu kör vi.

Då gör vi så att jag möter upp Greger i verkstaden ensam.

-Varför då? -Det blir bäst så.

Vad är det för svar?

Han gillar inte folk han inte känner och han blir lätt stressad.

Det är okej för mig.

Jaha... Vad ska vi göra under tiden, då?

Det bästa är ju ifall ni åker till nån säker plats och bara...

Vi kan åka hem. Jag måste byta skor. De är dyngsura.

Nej, det går inte. Ni måste ju vara i närheten om det händer nåt.

Vad då? Om vad händer?

Jag vet inte.

Gör så här... Ni kör runt med bilen och så väntar ni på mig.

Men varför då?

Om Greger eller hans killar får syn på er kan de bli nervösa.

Hans killar? Har han nåt gäng, eller?

Jag vet inte. Det kanske han har.

Men... Du sa ju att man kunde lita på Greger.

Det kan man, men kan vi bara göra som jag säger nu! Va?

Ja. Sluta tjata, då.

Okej, då var det dags.

Följer du med ut bara, Kenneth?

-Ni får absolut inte åka hem. -Nej, du sa det.

-Vi ska hålla oss i närheten. -Bra.

Men vi får väl åka hem sen, eller hur?

Absolut.

-Jag hör av mig när det är klart. -Okej.

-Vad sa han? -Att vi skulle hålla oss i närheten.

Hallå?

Hej.

Vad gör du här?

Vi måste prata. Vi måste faktiskt det.

Jag vill inte att du blir så där igen.

-Va? -Som du är nu.

Det är inte Elin.

Vi måste ju hitta henne innan hon försvinner igen.

Hannah...

-Hej, Thomas. -Hej, du.

-Du måste med på en grej. -Vad då?

Nån har sett några som stämmer in på Kenneth och Sandra.

Du får åka på det, för att jag har...

Jag har en annan grej som jag måste ordna med.

Det kan vänta. Du måste med.

-Förlåt, det här är lite brådskande. -Det är ingen fara.

Vi måste hitta henne. Förstår du det?

Sakerna som du letar efter är på väg hit.

Vi kan göra en deal. Vi splittar, vi delar, fifty-fifty.

Nej!

-Vi har redan kört här. -Men UV sa att vi skulle köra runt.

Måste du göra allt han säger?

-Varför måste du alltid vara på mig? -Jag är inte på dig.

-Var sjyst mot UV. Han hjälper oss. -Hjälper?

Han försöker pressa oss på pengar.

Om UV hade hittat pengarna så hade han gett oss en del.

Du är helt dum i huvudet.

Aj! Vad fan! Vad gör du?

Kan du sluta vara taskig mot mig hela jävla tiden?

Det är inte okej.

-Jag ljög. -Va?

Det var inte Domen.

Nähä?

Jag försökte säga det här men du fattade ingenting som vanligt.

Det var Tornet.

När jag la tarot efteråt var det Tornet. Jag ljög för mig själv.

-Och vad spelar det för roll? -En jävligt stor roll!

Som vad?

Jag drog Tornet men ville inte ha det för att jag visste vad det innebar.

Så jag bytte ut det. Jag fuskade.

Nämen, nu får du ge dig, alltså.

Två gånger i mitt liv har jag gått emot korten och stjärnorna.

Första var när jag fick veta att du var född med Saturnus i tolfte huset.

Det här är andra gången och båda var helt åt helvete fel.

-Du ville ta pengarna. -Du kunde ha protesterat!

Men det var du som tog pengarna.

En person med egen vilja kan säga emot och inte vara som en lämmel.

Nämen, vad fan... Sluta.

-Jag ville inte vara med längre. -Vart fan ska du?

Jag måste vara sann mot mig själv. Jag orkar inte med dig mer.

Jag kan också vara sann mot mig själv. Dra åt helvete!

Greger.

Du ska ge fan i att tejpa bilarna!

Greger...

Var är väskorna?

Jag har en familj och...

Var...är...väskorna?

Alltså... Min dotter är väldigt sjuk. Jag måste hem till henne nu...

Ge mig drogerna. Eller dö.

Ja...

Sandra!

Sandra!

Sandra! Fan! Fan...

Fan...

Hej. Du har kommit till Niemi Motorservice. Skicka ett sms. Tack.

Tja, det är jag.

Det är lite knas här. Jag måste hitta Sandra.

Jag kommer med grejerna till dig, så får du lösa det.

Sen pratar vi mer om pengarna och så. Det blir kanon. Okej? Hej.

Fan!

Tack så mycket.

Det var Kenneth och Sandra. Han fick se foton och bekräftade.

-En tredje person var med. En man. -Vem?

Vet inte. Han var rakad, rödlätt skägg, ljus.

-Det är UV. -UV?

Dennis heter han egentligen, men alla kallar honom för UV.

Kompis med Kenneth men jag trodde att han hade lagt av. Vi får åka dit.

Yes.

Gordon...

Jag har väskorna.

Bra jobbat.

Du kan återvända.

Jag är inte klar än.

-Var du också hungrig? -Ja, jag beställde ett skrov.

Vad gjorde du med det?

Jag gav det till UV.

När du inte ville längre kände jag att... Då vill inte jag heller.

Men han löser det.

Nu är nåt på G.

Vi borde aldrig ha tagit det.

Nej... Jag vet.

Vänta, ska ni se... Jag ska se om jag får det att funka.

Fan... Kan du bara...?

Ja, där. Så. Nu ska vi se...

Där.

Jag vet vem det är.

Hon jobbar för ett ryskt syndikat.

Sägs vara deras hitman, som likviderat flertalet konkurrenter.

Okej. Skicka ut alla patruller nu.

Hej. Du har kommit till Thomas...

-Jag vet vem jag är nu. -Jaså?

Då kanske du kan lämna oss i fred nu.

Det var meningen att vi skulle träffas.

Kanske det. Eller inte.

Ibland är det ju bara slumpen.

Jag kan vara Elin.

Nej... Så kan du inte säga.

Elin...är död.

-Hur vet du det? -För att jag gör det.

Du ska åka härifrån nu. Du har inget mer här att hämta. Du bara förstör.

-Jag vill vara Elin. -Nej!

Du får inte det! Ingen får det!

Elin är död!

Stopp!

Stanna!

Elin!

Text: Pontus Janhunen Iyuno