Original subtitles

Hejsan! Jag trodde att ni hade missat tåget.

Ja, Phil. Jag trodde också att vi skulle missa tåget.

- Har ni fått nån sömn? - Ja, vi har kunnat sova lite.

Är du full?

Nej, inte alls.

- Du är full. - Nej, jag är inte full, Phil.

Michael frågade mig om han kunde ställa några frågor till dig.

Han är också på tåget.

Jag vet att du inte vill, men tänk på publiciteten.

Kan inte du ta det? Du kan ju svaren. Du kan dem.

Han vill prata med dig. Det vet du.

- Ja? Tack, Oliver. - Visst.

Jag uppfattar det som att din film hämtar inspiration-

-från nån upplevelse I barndomen.

Min barndom?

- Nej, jag hade en normal barndom. - Normal I Spanien? Det är svårt att tro.

Nej, jag växte faktiskt upp utanför Washington D.C.-förortsliv.

Vi flyttade till Spanien då jag var 12 år.

Kan du förklara känslan av sökande I din film?

Javisst.

När min huvudperson förlorar sin oskuldsfullhet-

- upptäcker han att det som har varit lätt har blivit ganska komplicerat-

-mycket svårare än han hade önskat.

Han ger sig ut på en resa för att återfå oskuldsfullheten, vilket är omöjligt...

Hej!

- Jag letade efter dig. - Hej, Karen.

Sätt dig om du vill. Vi gör en intervju bara.

Ska jag fortsätta?

- Sätt dig. - Ja, fortsätt.

Oliver...

det din huvudperson upptäcker är skrämmande och hemskt.

Hur kan du hoppas att din karaktär ska återfå-

-en känsla av oskuldsfullhet efter det?

Det är hela meningen med filmen att man inte kan det.

När rädsla smyger sig in I våra liv-

- och vi börjar härbärgera fruktan, svartsjuka, ångest...

Alla de sakerna gör det omöjligt att...

- Är allt bra? - Ja, ursäkta.

- Hej, jag heter Karen. - Michael.

Trevligt att träffas, Michael. Var kommer det här att publiceras?

Raring, varför går du inte tillbaka?

Det här tar en timme ungefär. Ta och sov bort det.

- Du är en riktig skithög. Okej då. - Tack för det.

Jag ska gå, men ge mig flaskorna först.

- Vad då för flaskor? - Flaskorna. Du tog dem I minibaren.

Jag har inte flaskorna.

Vad menar du? Jag såg dig ta dem.

- Vad menar du? - Vad gör du? Jag har inte flaskorna.

- Ofattbart! Har du kastat dem?! - Jag vet inte var de är. Gå och sov nu.

Fan!

Det var en arg dam.

- Är det din flickvän? - Ja.

- Vill du återgå till intervjun? - Ja tack.

Vi talade om oskuldsfullhet.

Oliver, minns du när du förlorade din?

- Det är en bra fråga. - Tack.

Jag tror inte att det är ett specifikt ögonblick I våra liv. Tror du det?

Det händer över en längre tid och är nåt mer abstrakt...

Tja...

Det dyker upp en bild. Vill du höra om den?

Ja. Berätta.

Jag var 14-15 år och bodde med min far och hans hustru vid tidpunkten.

Vi bodde I ett hus med trädgård och jag minns att jag var på balkongen en kväll.

Jag satt och tittade på månen. Det var en underbar sommarkväll.

Jag hörde ett plask och såg hunden min far hade köpt till min lillasyster.

Valpen var några dagar gammal.

Den hade redan lyckats ta sig ut, bort till poolen och ramla i.

Jag blev hypnotiserad av överlevnadsinstinkten.

Han kämpade för att hålla upp huvudet.

Jag gick ner för att fiska upp honom.

När jag kom dit hade han lyckats simma till mitten av poolen.

Han plaskade vilt och grät I de sista försöken att hålla sig vid liv.

Sen slutade han röra sig.

Jag minns att det chockade mig. Jag var säker på att han skulle överleva.

Jag trodde att instinkten skulle rädda honom, men instinkt räcker inte.

Han gjorde fel val och drunknade. Det chockade mig.

Drunknade han eller lät du honom drunkna?

Nej, han drunknade.

Jag tycker att den är mycket kort. Med så stor urringning skulle jag inte...

Aurora!

Vad är det? Känner du inte igen mig?

Oliver...

- Tycker du inte om överraskningar? - Jo, men du sa kanske...

Nu är jag här. Ge mig en kram.

- Vilken stil. - Tycker du om den?

- Ska du inte presentera oss? - Natalia, min bror Oliver.

- Det här är min kompis Nati. - Angenämt.

Det var på tiden.

- Jag måste åka. Vi hörs sen. - Ja, säg vad du tycker om klänningen.

- När kom du? - För några dagar sen.

- Då har du inte varit hemma. - Nej, jag bor hos en vän.

- Varför bor du inte med oss? - Nej.

Det är bäst så. Hur är läget här?

- Du är mycket söt. - Jag känner knappt igen dig.

- Här är min bil. - Och bubblan?

Jag sålde den. Den fick mig att verka så ung.

Du är mycket ung, syrran.

Du får köra. Jag är trött.

Du får visa vägen.

Varför har du kommit?

För att träffa några vänner och dig. Tycker du att det är så konstigt?

Varför har du inte kommit tidigare?

Jag har haft fullt upp, Aurora.

När jag hälsade på dig I Los Angeles hade vi skoj.

Om inte jag åker, ses vi ju aldrig.

Du har rätt. Det har varit en jobbig period I Los Angeles.

- Men nu vill jag inte gräla med dig. - Okej.

- Allt är sig likt, ser jag. - Mamma är nog inte hemma.

Ska du gå redan? Du har ju precis kommit. Stanna en stund.

Jag trodde att Julia var här, och jag har en middag.

- Kom och ät nån dag. - Okej. Vi hörs på telefon.

- Ta bilen. - Jag ska hyra en.

Jag menar det. Ta den, Oliver. Jag kan låna mammas bil.

Är det säkert?

Tack.

- Jag hade stor lust att träffa dig. - Och jag att träffa dig.

- Hur går studierna? - Bra. Det finns stipendium till Colombia.

Men jag måste klara sluttentan först.

- Var då? - Colombia.

- Ja, men var I Colombia? - I Medellín.

- Det är bra, Aurora. - Jag har lust att resa.

- Det är på tiden. - Carlos hjälper mig. Han vill också dit.

- Carlos? Din pojkvän? - Ja, men jag tycker inte om det ordet.

- Hur är det med din icke-pojkvän? - Mycket bra. Vi kommer bra överens.

- Hur länge har ni varit ihop? - Det är åtta månader nu.

Åtta månader? Då är det allvar.

- Och killen du var ihop med tidigare? - Abel.

- Ja, Abel. - Mycket intensiv.

- Intensiv? - Ja, du vet hur musiker är.

Carlos är motsatsen.

- Aurora! - Jag kommer!

Okej, sitt kvar här.

- Tänker du lämna mig så här? - Lugn, jag kommer strax.

- Det är mycket gott, Julia. - Jag har som tur är Margaritas hjälp.

- Tänker du stanna länge? - Jag vet inte, ett tag.

Ett tag är lite obestämt. En vecka? Två veckor?

Jag vet inte. Ett tag är ett lite öppnare och vagare begrepp, eller hur?

Ja, vagt är det verkligen.

- Förbereder du en film? Reklam? - Nej, det är inget sånt.

Jag kom för att träffa vänner och er. Jag ville gärna träffa min syster.

Häromdagen fick jag en piratkopia av din film.

Men den var defekt och gick inte att se.

- Hur mår Karen? - Karen?

Heter inte din flickvän Karen? Det sa Aurora.

Varför följde inte hon med? Jag skulle vilja träffa henne.

Hon hade mycket arbete.

- Vin? - Ja.

Varför behövde Oliver din bil? Han kunde väl ha hyrt en?

- Ska du tjata om det länge? - Han har alltid varit egoist.

- Nästa gång tar jag bussen. - Det handlar inte om det.

Jag har inget emot att hämta dig.

Din bror är mycket fräck. Han kommer och går som ett spöke.

- Ska du träffa honom igen? - Ja, han kom för det.

Du ser inte skymten av honom förrän han åker.

Han ler, men bryr sig bara om sig själv.

Han sa att han skulle träffa sina vänner och sen oss-ja, dig.

- Jag tror inte att han tänkte på mig. - Jag vet inte det.

Aurora, jag känner honom mycket väl.

Han har alltid varit mycket självständig. Du ogillar det. Du vill ha kontroll.

Jag ogillar att man tar sig friheter.

Därför bor han inte hos oss. Han ville inte det.

- Vet du var han bor? - En vän har lånat ut lägenheten.

- Känner du honom? - Nej.

Han är lik pappa med det. Han hade vänner överallt.

- Hej! - Jag har ett paket till Aurora Bernard.

- Perfekt. - Skriv under här.

Tack så mycket. Hej då.

Aurora! Det är ett paket till dig!

- Han är ung för att tycka om det här. - Jag tycker också om det.

- Kom du inte för att plugga? - Jo.

Plugga då.

Kan du ge mig den röda pennan?

Tack.

Sluta nu.

- Och tangan? - Vad är det?

- Sen när har du tanga? - Jag har tanga ofta.

Jag har aldrig sett dig ha det.

Men du är mycket snygg I den.

- Sluta nu! - Varför då? Vad fan är det?

Vad är problemet?

Jag har sagt att jag inte har lust.

Ja, men du har inte haft lust på två veckor nu.

- Har du tänkt på mig för en sekund? - Jag tänker på dig. Det är inte det.

Vad är det då?

Det är...

- Det här fungerar inte längre. - Det är klart att det fungerar.

Jag kan inte fortsätta så här. Jag är trött på att runka.

Var uppriktig mot mig.

Jag vet inte, Carlos. Du är som en robot-in och ut, in och ut.

Jag vet inte, du kunde använda din fantasi, eller nåt.

Dra åt helvete! Endera dagen går jag ut med mina kompisar.

Din skit, du har säkert gjort det redan.

- Och din bror? Tog du inte med honom? - Jag har skrivit, men han svarar inte.

- Ni hade inte setts på länge, va? - Ja, ganska. Ska jag slå I åt dig?

- Han var inte alls som på dina foton. - De är gamla.

Han är snyggare I verkligheten. Du, visst är Martín stilig I kostym?

Ja, han passar I kostym.

- Skulle inte Cristina komma? - Prata inte om Cristina.

- Jag är trött på henne. Hon är tråkig. - Det är ju din kompis, Nati.

Och? Jag föredrar att hon stannar hemma. Hon tar energi. Hon är en barnunge.

Ja, hennes pappa är betydelsefull, men hon är urtråkig. Eller hur?

Titta på honom. Visst är han snygg?

Okej, jättesnygg är han inte, men han visst har han nåt?

Ja?

Hej, Oliver. Bra.

Jag är på festen på klubben. Och var är du?

Vad bra.

Jag har ärligt talat ingen aning.

Det hade varit roligt, men jag kan inte bara gå.

Jag kan inte, Oliver. Jag kom precis.

Okej, om jag lyckas smita, hör jag av mig.

Om jag lyckas smita, hör jag av mig.

Nej, men jag kan inte prata just nu. Kan jag ringa dig lite senare?

Okej. Hej då.

Titta på Natalia.

Den tjejen är sig lik.

- Jag är trött. - Vi går om du vill.

- Inte här. - Alla bryr sig bara om sitt.

- Inte här. - Inte här?

- Du har gjort mig kåt med den klänningen. - Då får du behärska dig.

- Vad gör du? Ska du gå? - Ja, jag mår inte bra. Det är nog spriten.

- Du sa ju... Kan du vänta? Jag kör dig. - Nej, jag tar en taxi.

- Varför då? Jag kör dig, har jag sagt. - Jag tar hellre en taxi.

Fan, Aurora. Du är omöjlig att förstå.

Vi pratar imorgon, Carlos. Okej?

Du kom!

Här kommer de. Skål!

- Vad är det? - Fråga inte. Drick.

En till.

- Oliver? - Hej.

Har det hänt nåt?

- Nej. Ursäkta mig. Sov du? - Nej.

Jag ville bara prata med dig.

- Är du arg? - Nej. Varför säger du det?

Jag vet inte. Du var så allvarlig.

Vad gör du?

- Jag ville be om ursäkt för häromkvällen. - Nej, oroa dig inte.

- Jag var full och borde inte ha... - Det är ingen fara.

Mår du bra?

Jag är lite nervös inför tentan.

Ja, just det. Tentan.

- Hur går det för dig? - Jag är för disträ. Det går inte bra.

Det är klart att det går bra. Du kan ämnet och har tid kvar, eller hur?

Ja, men ibland blir jag uttråkad.

Jag vet inte, det är kanske rutinen- åka till universitetet och hem igen.

Man kan bli nojig.

Jag hatar också rutiner.

Alla hatar vi dem. Det värsta är när man vänjer sig.

Men dina rutiner är väl inte så hemska?

Du studerar det du vill, idrottar, har en snygg kille-en ganska rolig rutin.

- Hur vet du att Carlos är snygg? - Jag vet inte.

Du är snygg. Du är mycket snygg.

Jag tänkte att han var det också. Är det inte så?

Jag tittar inte på utseendet. Såna saker spelar ingen roll för mig.

Men ja, han är snygg.

- Där ser du. Jag hade rätt. - Ja, du hade rätt.

Vet du vad? Allt har gått fel för mig på sistone.

Jag känner mig mycket klantig.

Du är lyckligt lottad, Oliver. Du är fri. Du har allt.

Ingen har allt, Aurora.

- Och du? Är inte du fri? - Nej.

Jag ogillar frihet. Vad gör jag med den? Jag vill tillhöra nån eller nåt.

Jag förstår dig inte.

Jag har haft lust att ringa ibland och höra om ditt liv.

- Men jag gjorde det inte. - Varför inte? Jag är din bror.

Du kan ringa när du vill även om jag är lite virrig.

Jag ville inte störa.

Du skulle säkert tycka att jag var tråkig eller bitter.

Nej... det skulle jag aldrig tycka. Jag skulle lyssna på dig.

Det är sent, Oliver. Jag är trött.

Ja, det är sent.

Vi skulle kunna träffas nån dag bara vi två-

- och ta ett glas eller en promenad och prata I lugn och ro.

Det låter som en bra idé.

Okej, jag ska gå och lägga mig nu.

- God natt. - Sov gott.

- Puss. - Puss.

Hej! Vad gör du här?

- Stod du I duschen? - Ja, kom in.

- Stör jag? - Nej, inte alls. Kom in.

- Hur är det? - Mycket bra.

- Det här är alltså ditt tillhåll? - Ja. Hur visste du adressen?

- Du sa det när vi åt. - Ja, just det.

- Vill du ha nåt? - Nej tack.

Om jag vetat hade jag städat upp lite.

- Arbetar du här? - Nja...

- Varför har du kommit? - För att säga hej och se var du bor.

Jag klär på mig och så går vi ut och äter.

Känn dig som hemma.

Klar!

- Ska vi gå? - Ja.

Jag har grälat med idioten Carlos.

- Vad har hänt? - Han ger mig order hela tiden.

Jag behöver rörelseutrymme.

Det fungerar inte. Hur säger jag det?

- Det är väl alltid bäst att vara ärlig? - Ja, det tycker jag också.

Det är svårt att säga sanningen till nån man tycker om. Det borde väl vara lättare?

Vissa sanningar skrämmer oss eller sårar.

Ja, det är väl det.

Det är förbjudet att bli ledsen här.

Älskar du Carlos?

Jag vet inte.

Han är en mycket fin person, men... Jag vill inte göra honom illa.

Varför skulle du göra honom illa?

Jag har saknat att prata med nån som förstår mig. Har du nån som förstår dig?

- Menar du nån speciell? - Ja, nån.

Nej, jag har ingen.

Tack.

- Vem är tjejen I videon? - Vilken video?

Tjejen I leran, videon i...

Har du snokat?

Ja, men... Jag kunde inte låta bli när den låg där.

- Det är Karen. - Karen?

- Förlåt mig, jag borde inte ha... - Det är ingen fara.

Vad tyckte du om det du såg?

- Det är tungt. Är det till en film? - Nej, nej.

Karen tycker om den sortens saker. Vi gör det för nöjes skull.

Är det er perversion?

Vad är perverst för dig?

Ja...

nåt konstigt och förbjudet.

Abel brukade filma mig också.

Oj då.

Då har du dina perversioner också?

Ja, jag tyckte faktiskt om det.

Jag skulle vilja se de videorna.

Jag har dem inte. Han behöll dem.

Aj då...

Det är nåt jag skulle vilja visa dig.

Sluta nu.

Och tangan?

- Vad är det? - Sen när har du tanga?

Jag har tanga ofta.

Jag har aldrig sett dig ha det.

Men du är mycket snygg I den.

- Sluta nu! - Varför då? Vad fan är det?

Vad är problemet?

Vad är det här?

Det du ser.

Spelar du in nu?

Jag spelar in jämt, Aurora.

Vad har du för rätt att spionera på mig? Jag är din syster!

Ja, du är min syster- min halvsyster I själva verket.

Det här är motbjudande.

Du rotade bland mina saker. Det är mitt privatliv.

Det är inte samma sak. Du har gått för långt.

Nu ska vi inte överdriva.

- Vänta. Vart ska du? - Det här är inte rätt.

- Har det hänt nåt? Du verkar frånvarande. - Nej, det är bra.

Vad sägs om att åka ut på landet en dag?

Långt bort från dina älskade butiker?

Minns du att jag sa att Martín skulle ta mig med till Corner Shop?

Det gjorde han.

Han gav mig löjliga silverörhängen som inte var äkta. Jag bara gapade.

- Skulle han ha köpt upp hela butiken? - Jag trodde på mer. Ska han inte vara fin?

Det var inte det värsta.

Jag gav honom känslan av att jag var materialist.

- Du och jag vet att du är det. - Ja, men han känner mig inte så väl.

Jag är inte bara materialist.

Jag tycker om andra saker också- stranden, landet, naturen...

Vill du åka ut på landet för att visa att du är äventyrlig och älskar naturen?

Nej, jag vill göra nåt annorlunda.

Du... Och om jag organiserar det?

En rolig vandring och picknick med Carlos och Martín?

Jag vet inte om det är en bra idé. Det är dåligt mellan Carlos och mig.

Just därför, det gör er gott att komma ut I friska luften.

Och ta med din bror för att fylla ut.

Martín kan mycket om film. Han får inte tråkigt.

- Ja? - Jag ska tänka på saken.

- Vad är det att tänka på? Ja? - Okej.

Har din bror flickvän?

Ja, hur så?

- Gillar du honom? - Han ser stygg ut och det gillar jag.

Det är ju min typ. Din förra var sån.

- Menar du Abel? - Självklart.

Abel var en fähund, men han är roligare än Carlos.

Han var en idiot.

Hur är han I sängen tro?

- Vem då? - Din bror.

- Du pratar om min bror. - Ja, men han verkar kunna sin sak.

- Ser han inte ut att gilla snusk? - Kan du sluta nu?!

Här.

Förlåt.

- Nån fler som vill ha smörgås? - En servett. Tack.

Här.

- Regissören? - Nej tack.

Vad för typ av filmer gör du?

Jag vet inte. Jag har alltid haft svårt att kategorisera dem.

Martín är cineast. Passa dig, han kan bräcka dig.

Ja, jag ser minst en film om dagen. Jag har tusentals på hårddisken.

Jag behöver två liv för att se alla.

- Varifrån får du dem? - En kompis laddar ner dem. Jag har krav.

Jag ser dem I hög kvalitet-Full HD.

- Och min projektor... - Grym.

- Jag tror inte att du har mina. - Jag har rubbet.

Jag ska kissa.

- Ska du spela in häromkring, eller? - Nej, jag är här på semester.

Vet du vad, Oliver? Tilliten är borta.

- Varför säger du det? - Jag vet inte.

Jag har en känsla av att ingen litar på nån längre.

Det gäller även inom våra familjer. Mina föräldrar tror inte på mig.

Du borde ta upp det I en av dina filmer.

Det finns väl folk som tror på dig och ger dig pengar för att ta upp sånt?

Åtminstone ta upp saker som du tycker är intressanta?

Men I det här landet är det omöjligt.

Ingen litar på det, Oliver. Det finns ingen tillit.

Vad gör du?

Vad gör du?!

Oliver, sluta! Oliver!

Oliver, låt mig vara!

Varför har du lämnat kameran då? Tycker du om att visa upp dig?

Kör du hem mig?

- Vad är det?! - Kom hit!

Vad gör du?!

Du gör illa mig!

Låt mig förklara, mamma!

Mamma!

Mamma, släpp ut mig!

Öppna! Öppna!

Mamma!

Öppna!

Mamma!

Säg det då.

- Du är inte här för att bli fördömd. - Vilken lättnad...

Men det finns nåt vi kan prata om.

Jag vill inte prata om nåt. Jag vill åka hem.

Jag mår bra.

Vad betyder må bra för dig?

Att trivas med sig själv...

och vara lycklig.

Är du lycklig?

Jag är här för min mors skull. Jag är myndig.

- Har du pojkvän? - Nej.

- Du var ihop med nån, eller hur? - Ja, men inte nu längre.

- Och vad heter han? - Carlos.

Carlos.

- Hur tror du att Carlos känner det nu? - Jag vet inte. Det bryr jag mig inte om.

Älskade du honom inte? Du måste väl ha tyckt om nåt hos honom?

Vad är det för fråga?

Hur mycket tyckte du om honom?

Tillräckligt mycket.

Vad är skillnaden mot din bror?

Hörde du att hon knullade sin bror?

Jag tror inte att hon låter bli en enda. Hon är depraverad.

Hon går inte miste om en enda man.

Aurora?

Vad vill du?

Du är klipsk, men uppför dig som en idiot.

- Jag vill träffa min syster. - Du är sjuk I huvudet.

- Du kan inte förhindra det, Julia. - Om det så är det sista jag gör.

- Du förstår inte vad det handlar om. - Du är en skit! Lämna Aurora I fred!

- Julia, snälla du... - Lämna staden! Lämna landet!

Om du kommer hit dödar jag dig.

Du vet att jag menar allvar. Det gör jag lätt.

Nu är du varnad.

Svin!

Är du hungrig?

- Ska du äta middag på rummet igen? - Ja.

Du vet att du kan äta med mig.

- Har Oliver ringt? - Vad då?

Jag frågade om Oliver har ringt.

- Vad fan pratar du om? - Jag vill inte att du ringer honom.

- Hur kunde svinet? - Inget hände.

Det var inte vad Carlos sa.

- Carlos ljuger. - Kanske, men inte Oliver.

Han berättade allt för mig nyss.

Älskling, Oliver har lekt med dig. Det här har ingen betydelse för honom.

Jag följer kanske med honom till Los Angeles.

Du ska inte åka nånstans. Du är sjuk, Aurora. Du måste gå på behandling.

Det är bara sex, mamma. Du borde utöva det oftare.

Du är galen! Erkänner du det?

- Jag är myndig! Du kan inte låsa in mig! - Du är en barnrumpa!

Hur var han när du var liten?

- Rebellisk, sa pappa. - Ja, men...

Hur var han med dina ord? Hur skulle du beskriva honom?

Gåtfull. Ja, han var en gåtfull person.

- Kom han väl överens med din far? - Nej, de förstod inte varandra.

- Och med din mor? Med Julia? - Ännu sämre.

Men det är inte hans mor. Det är normalt.

- Tycker du det? - Ja, jag kan förstå det.

Och... skrämde det dig att de inte kom väl överens?

- Eller tyckte du om det? - Jag vet inte.

Tänk efter. Tyckte du om att han inte kom väl överens med dina föräldrar?

Ja, jag tyckte kanske om det för att det var så olustigt för alla.

Det finns väl ett nöje I att vissa bryter mot normerna?

- Och hur bröt han mot dem? - Han var våldsam och destruktiv.

En gång tog han pappas bil I flera dagar.

- Är det att bryta mot normerna? - Ja, han vågade göra det I alla fall.

Jag vågade aldrig göra uppror.

Hur skulle du definiera honom nu? Är han fortfarande gåtfull?

- Jag vet inte. - Tänk efter noga.

Leta efter ett ord.

Mörk.

Han har blivit en mörk person.

Jag observerade honom när jag var liten och han verkade olik alla andra-

-som om han var tom inombords.

Jag vet inte hur han stod ut med pappas skäll. Det rörde honom inte.

Då gav han sig av. Det var inte hans rätta plats.

- Vad kände du då? - Lättnad.

Allt började bli som mina föräldrar hade planerat det.

Varför tror du att din bror tycker om att bryta mot normerna?

Tillfredsställelse.

Är inte du det för honom?

Vilket då?

Det att trotsa en norm.

- Det tror jag inte. - Och varför är du annorlunda?

- Vad händer när han ger sig av? - Han har kanske åkt. Jag vet inget.

- Hur är det? Hur mår du idag? - Bra.

- Måste du ha den på hela tiden? - Herregud...

- Ge mig den! - Sluta.

Nu räcker det.

Aurora, vad gör du? Aurora!

Oliver!

Oliver!

Aurora, jag ringde dig nyss.

- Var har du varit? - De förbjöd mig.

- Har du försökt? - Ja, jag var på klubben.

- Du lämnade mig ensam. - Nej, du var inte ensam.

- Vad är det där för blåmärke? - Jag ramlade. Jag är hemskt ledsen.

- Jag kunde inte göra nåt. - Jag har mått dåligt.

Natalia?

- Din jävla hora! - Hora? Jag?

- Har du blivit galen?! - Ditt svin!

- Det är inte jag som knullar sin bror! - Jag ska döda dig!

- Du är galen! - Ut härifrån!

Idiot!

- Du är sjuk. - Hur kan du vara så svinaktig?!

- Ni äcklar mig! - Försvinn härifrån, för helvete!

Jag tror inte att det är sant.

- Förlåt, det borde inte ha hänt. - Vad borde inte ha hänt?

- Vad borde inte ha hänt?! - Jag menar det här...

Du borde inte ha kommit. Sen när tror du att jag är dum?

- Det har jag aldrig trott. - Inte? Vad betyder den här skiten då?

- Den här skiten borde inte ha hänt! - Du upprepar dig!

- Det var ett misstag! Jag kan förklara! - Förklara?

Förklara att du knullar min bästa vän medan jag är inlåst och knäckt?

Respekterar du ingenting?

Respekterar du ingenting?!

- När du har lugnat ner dig pratar vi. - Alltid nåt intelligent att säga utom nu?

Du är en stor skit.

Det är synd, Oliver.

Du har förlorat det enda av värde I ditt liv.

Det är nåt riktigt perverterat.

Du har vant dig vid att nervärdera folk, och därför är ditt liv så mörkt och tomt.

Försvinn ur mitt liv.

- Oliver Bernard? - Ja.

Jag har en försändelse till er. En namnteckning.

Utmärkt.

- Bra. Adjö. - Hej då.

Vad fan är det där? Jag kunde svära på att det är ett straff för otrohet.

Det handlar om det. Sätt er och njut av skådespelet. Han tar oss till byn sen.

Jag vet inte, idiot. Rör er inte, magistern.

Straffet ses som Guds bud.

Sitt still.

Översättning: Hans Sjölund