Original subtitles

Alla stora filantroper i vår tid är affärsmän.

De är entreprenörer och innovatörer.

Mitt skyddsprojekt för flyktingar, som vi inledde 1998-

- speglas i min tro på ett engagemang i den större världen.

Min lycka betyder ingenting om den inte också hjälper min medmänniska.

Jag tackar för att ha fått ta er tid i anspråk. Tack.

KAIRO, EGYPTEN

JANUARI 2011

- Du börjar först vid åtta. - Jag tänkte att ni behöver hjälp.

Hur kom du hit? Gick du igenom allt det där?

- Jag har sett värre. - Du är galen.

Vi gör allt som står i vår makt.

Brittiska regeringen har chartrat ett plan som kommer om tre dagar.

- Jag hjälper kvinnan här... - Ni måste ta oss härifrån.

Jag kan försäkra er att hotellet är den säkraste platsen just nu.

Madam. Ni kanske vill vänta i baren?

- Vi bjuder på cocktails. - Tack.

Få undan dem från fönstren!

Det är Pine på Nefertiti Hotel.

Det briserar tårgasgranater på gatan 50 meter härifrån.

Flera gäster vill härifrån.

Så fort som möjligt. Tack.

Titta vem som är här. Freddie Hamids älskarinna.

Till flygplatsen så fort ni kan.

- Ni har fullt upp idag. - Vi gör så gott vi kan.

- Önskar ni nåt, madam? - En kaffe. Ordnar ni det, mr Pine?

Gör mig sällskap.

Jag kan tyvärr inte. Jag måste boka taxi åt gästerna.

Naturligtvis. Alla måste fly.

Fly, fly, fly...

- När åker ni, mr Pine? - Det gör jag inte.

Vill ni inte fly?

Sätt er ner. Var snäll och sitt.

- Vad vet ni om mig? - Ni heter ms Sophie Alekan.

Ni bor i Hatshepsutsviten.

Vet ni vem som står för min räkning?

Freddie Hamid är allt demonstranterna hatar. Enormt förmögen, genomkorrupt.

Hamidfamiljen äger halva stan och... Freddie Hamid äger mig.

Innan allt det här började såg jag er segla på Kairos yachtclub.

Det är bara när jag blir inbjuden, vilket inte är ofta.

- Vem bjuder er? - Andremannen på brittiska ambassaden.

- Namn? - Han heter Ogilvey. Simon Ogilvey.

- Är han er vän? - Jag känner honom sen armétiden.

- Litar ni på honom? - Han kapsejsar inte med några båtar.

Jag vill att ni kopierar några privata dokument åt mig.

- Vi har en servicebyrå tvärsöver. - Dokumenten är hemliga.

- Mr Ahmadi är rakt igenom pålitlig. - Jag använder hellre ert kontor.

- Gör det åt mig, är ni snäll. - Ja, ma'am.

- Bara en kopia, madam? - Ja.

Var det allt, madam?

- Har ni nåt kuvert? - Ja.

Försegla det och lägg det i ert kassaskåp. Och mr Pine...

Om jag skulle råka ut för en olycka, vilket verkar allt vanligare nu -

- får ni överlämna det till er vän - mr Ogilvey.

Varför skulle det ske en olycka? Är ni orolig för er säkerhet?

Jag ser att ni är det. Tack.

- Har ni alltid varit nattchef? - Ja, det är mitt yrke.

- Har ni valt det? - Det valde nog mig.

Det är synd. Ni ser så bra ut i dagsljus.

Youssef.

Hej, broder! Du ser strålande ut. Hur är det med dig?

- Bra. Tala långsamt, är du snäll. - Perfekt.

- Känner du till Freddie Hamid? - Han är playboy och storspelare.

Det är en affär på gång och Hamid är inblandad. Jag måste ta reda på mer.

Känner du nån på lokala kök där han bor?

Okej, men var försiktig. Du vill inte reta upp familjen Hamid.

- Youssef! Mubarak är borta! - Vad pratar du om?

- Mubarak har avgått! - President Mubarak har avgått.

Det där förstod jag.

Han är borta! Han är borta, för fan!

Över hela Egypten firade miljontals på gatorna.

Han är borta efter 30 år. Borta.

FREDDIE HAMID, RAMSES HILTON CORNICHE BAR, KLOCKAN 19.30

- Ramses Hilton. - Corniche Bar, tack.

- Corniche Bar, hallå? - Ja, hej...

Jag heter George Watts och är vän till Freddie Hamid.

Vi skulle mötas i baren ikväll, men jag fick förhinder.

- Vet ni var han är? - De har redan gått, sir.

Vad synd. Vet ni vart de gick?

Jag tror att mr Roper bjöd mr Hamid på middag på yachten.

Det är festligheter här. Jag hörde inte riktigt. Kan ni upprepa det där?

- Mr Hamid är med mr Roper. - Mr Roper?

Tack så mycket.

Mitt skyddsprojekt för flyktingar, som vi inledde 1998-

- speglas i min tro på ett engagemang i den större världen.

Min lycka betyder ingenting om den inte också hjälper min medmänniska.

Jag tackar för att ha fått ta er tid i anspråk. Tack.

BRITTISKA AMBASSADEN KAIRO

- God morgon, Jonathan. - Simon.

Jag vet att det är tidigt, men jag måste prata med dig.

Kom in. Vad är det här?

Herrejävlar...

Det här räcker för att starta ett krig.

Eller krossa ett folkligt uppror.

- Var fick du tag på det här? - Jag hittade det.

- Hittade du det? - Säg att du fick det via post.

Nämn inte mig. Anonym avsändare.

- Det finns för fan napalm på listan. - Skicka det idag.

De här människorna ödslar ingen tid.

Ja.

- Tack. - Okej.

Tre trappor upp. Hissen är trasig.

Kyckling blir utmärkt, raring.

Några dagar efter bäst före går bra om den tillagas väl.

Okej. Vi ses sen. Hej då.

De skulle ju komma igår för att laga det.

- Rob? - Ja?

Kom hit, Rob.

Rex Mayhew skickade det. Kairostationen, anonym avsändare.

Ironlast.

Ta fram allt om Richard Roper.

Försvaret, UD, Bank of England, finansdepartementet...

Vi behöver MI6-akterna också.

Villa bort dem med en massa strunt. Säg att det gäller utlandsbritter.

Vi låtsas greppa efter halmstrån.

- Klarar du det? - Ja.

Sätt igång, då.

- God kväll, ms Alekan. - Mr Pine.

Jag vill beställa en whiskydrink till rummet.

Jag kan be rumsservice, annars finns det en minibar under garderoben.

Jag vet var minibaren finns.

Det är er jag vill ha.

Madam. Er whiskydrink.

Ska jag ställa den här på bordet?

Vem visade ni dokumenten för?

Säg det bara. Jag skulle förstå. Jag vill bara veta.

Freddie Hamid var precis här.

Han hade precis pratat med mannen från Ironlast.

Vilken man?

Richard Roper, världens värsta människa.

Roper sa att affären var avblåst.

- Tydligen hade Roper blivit varnad. - Av vem då?

Säg det, mr Pine...

Jag lämnade er hund hos conciergen. Hon klarar sig.

Ms Alekan. Jag är hemskt ledsen.

- Jag anade inte det här... - Be inte om ursäkt.

Ni gjorde det rätta.

Om jag hade haft modet skulle jag ha gjort det själv.

Men Freddie är hetlevrad, som ni ser.

- Han kan komma tillbaka. - Oroa er inte. Vi tar hand om er.

- Ni och drottningen, mr Pine? - Madam...

Simon, det här är Jonathan Pine.

Kan du ringa upp mig så fort du hör det här? Det är viktigt.

Jag har en vän i Hatshepsutsviten. Hon svarar inte. Kan du ringa?

Naturligtvis, sir.

Jag får inget svar.

- Ge mig nyckeln. - Det kan jag inte.

Ge mig den jävla nyckeln! Vet du vem jag är?

Då känner du till min familj. Öppna rummet.

- Vilken är det? - Det är den här...

Öppna rummet.

Sir.

- Var är hon? När såg ni henne sist? - Igår kväll. Jag hör med personalen.

Helvete!

Ja? Nej, hon är inte här! Jag ska hitta henne, okej?

Behandla mig inte som ett barn!

- Talar ni arabiska? - Ursäkta, sir?

Hallå?

Mr Roper. Ja, sir.

Jag jobbar med det. Jag har det under kontroll.

Ja, sir.

Så fort hon kommer ringer du hit.

- Förstår du det? - Ja, sir. Naturligtvis.

Den tillhör en vän som är arkeolog. En timme utanför stan.

Han åker till London ikväll och blir borta i två veckor.

Följ med mig.

Jag ber dig.

Youssef. Säg inte till nån att vi är här.

- Okej. - Tack, broder.

Inga problem. Säg till om du behöver nåt mer.

Den är inte märkvärdig, men den får duga.

Varför sitter ni så långt bort?

- Av respekt, antar jag. - Var det därför ni följde med hit?

För att respektera mig?

Ni har många olika röster, mr Pine.

Ni säger en sak, och den personen rör mig.

Så kallas den personen iväg och nån helt annan tar hans plats.

Vi har haft ett vaktbyte.

Är ni sån här med alla era kvinnor?

Ni är inte en av mina kvinnor, miss Sophie.

Vad gör ni då här?

Jag vill att en av era många personligheter -

- ska sova med mig i natt.

Ni kan välja vilken.

Du gav dig själv namnet Sophie, eller hur?

Ja. I Paris. Jag ville vara mer västanpassad.

Vad heter du egentligen?

Samira.

Samira.

Vad vill du ha mer?

Du skickade dokumenten.

Det finns ingen mer på UD som skickar hemliga akter med kurir.

Jag skickade dem som information. Jag var transparent.

Samtidigt installerade du mig i ett kyffe utan pengar och värme.

- Angela. - Rex.

Richard Roper säljer vapen till den unge Hamid under den arabiska våren.

- Har vi inte letat efter det? - Dämpa dig.

Departementsrådet anser att om du tillåts fortsätta otyglat-

- på ditt vanliga, envisa sätt mot Richard Onslow Roper...

- ...utan inblandning från MI6... - Så kanske vi får nåt gjort?

- Det finns en annan synvinkel här. - Som är?

Att beväpna vissa nyckelfigurer som vi känner till kanske är att föredra-

- framför att vika oss för ett gäng religiösa dårar med dunkel agenda.

Istället för att gripa honom kanske vi kan ge honom en plats i överhuset?

Underrättelsekommittén ska träffas nästa vecka.

Vi ska ha en uppriktig diskussion.

Vi ska utbyta information som bröder och systrar.

Vi ska inte sträva mot våra drömmar, men mot det möjligas konst.

Jag ska vara på klubben om en kvart. Jag hade gärna bjudit dig-

- men jag är bunden att lyda klubbens regler. Du bör göra detsamma.

Tänk att du är med i en klubb som inte tar in kvinnor. Ha det så kul!

Tydligen är maten usel!

Träffade du nånsin Richard Roper?

Jag träffade honom på några fester. Hur så?

- Hurdan är han? - Väldigt charmerande.

Varför kallar du honom världens värsta man?

Han säljer förödelse, smärta och död och han skrattar.

Hamid letar efter henne på hotellet.

Vad är det?

- Du måste nog lämna landet. - Jag har ingenstans att ta vägen.

Du kan åka till England.

- Hjälper du mig? - Självklart gör jag det.

- Så ja. - Tack för att du kom.

- Nåt att dricka? - Inte här.

Jo, Jonathan... De är väldigt nöjda med det du hittade.

- Varför tipsade de Richard Roper? - Vad pratar du om?

Nån i London tipsade Roper.

Min källa blev misshandlad på hotellrummet av Freddie Hamid.

Är det Freddie Hamids hora som är din källa?

- Var är hon nu? - På en säker plats.

Det är väl en tillfällig lösning?

- Ja, självklart. - Vad har du planerat?

- Jag tänker ta henne ur landet. - Vart då?

Om du tror att regeringen kommer att skydda Hamids fnask får du tänka om.

Ursäkta, men brittiska regeringen har ett ansvar...

Familjen Hamid har investerat över en miljard dollar i Storbritannien.

De bygger hotell i London och Manchester och finansierar partier.

Tror du att flickan är säker i London?

Hamid har fler vänner där än vi tillsammans. Hon har ingen.

Hon gav oss information som kan rädda liv. Det var ingen affärstransaktion.

Det var en medmänsklig handling. Vi har omsorgsplikt.

Jag måste varna dig. Om du flyger ut henne så är det ett skuldmedgivande.

Freddie Hamid kommer att veta att det var hon. Richard Roper också.

Ingen kommer att stoppa dem. Hon måste slå i Hamid att hon inget vet.

Det är hennes enda chans.

Ja?

- Det är jag, Sophie. - Jonathan...

Jag saknar dig så mycket.

Jonathan?

Ja...

- Du... - Ja?

London är inget alternativ.

Det ordnar sig. Du måste bara ge mig mer tid.

Där har vi det. Vaktbytet.

Inget har förändrats.

Jag ska hitta ett sätt. Jag lovar.

Tack.

Min nyckel, tack.

- Ms Alekan, om mr Hamid... - Bara min nyckel, tack.

Säg åt conciergen att komma med hunden till mitt rum.

- Vad har du? - Inte mycket.

Roper är försiktig. Signalspaningen har bara skräp.

Alltid likadant. Hans namn står ingenstans.

Inget på bolagsverket, inga mejl, inte ens ett sms.

Han har säkert inga fingeravtryck.

Rob Singhal, IEA.

Jag förstår. Vill ni prata med henne?

Ja. Jag kan framföra det.

Underrättelsekommitténs möte är inställt.

Av politiska skäl ses en utredning om Kairodokumenten-

-inte som produktiv för närvarande.

- Ring upp Mayhews kontor. - Det var Mayhews kontor.

Roper.

- Vem skickade dokumenten? - En avdelningschef vid namn Ogilvey.

- Simon Ogilvey? - Ja.

Han var min kontakt i Kiev 2004. Ring upp honom.

Nefertiti Hotel, Kairo.

- Är det nattchefen? - Ja, vem är det här?

Ni har en gäst i Hatshepsutsviten.

Hon måste genast lämna hotellet. Ring mig när hon är i säkerhet.

- Vem är det här? - Angela Burr. Jag är en vän.

- Vad menar du med "en vän"? - Få henne därifrån. Hon är i fara!

Herregud...

Sophie?

Nej!

MI6 (FLODHUSET)

Hon var gäst på hotellet. Hon hade kontakt med Freddie Hamid.

- Vem då? - Freddie Hamid.

- Freddie Hamid. Ni vet vem han är. - Jag känner inte till honom.

De är en av stadens mest berömda familjer.

Nej. Det var en inbrottstjuv. En galen inbrottstjuv.

Vad pratar du om? Skulle en inbrottstjuv göra så?

Du kanske känner henne bättre än du säger. Du kanske dödade henne.

FYRA ÅR SENARE

ZERMATT, SCHWEIZ

- God kväll, herr Strippli. - Mr Pine.

- God kväll, fräulein Vipp. - God kväll, mr Pine.

Har ni inte gått än?

Vi fick en sen bokning. Jag har ordnat med kraven.

En privatjet som landar i Dübendorf. Jag skickar en helikopter.

Känner ni till honom?

R. Roper.

Han brukade komma varje år, men det var långt före er tid.

Det här paketet är till dem. Överlämna det när de kommer.

- God natt, mr Pine. - God natt.

Varför kallar du honom världens värsta man?

Han säljer förödelse, smärta och död och han skrattar.

- De är här, mr Pine. - Tack, Benito.

Välkommen till Zermatt, sir.

Jag heter Dicky Roper. Mina killar har bokat rum här. Flera stycken.

Mitt namn är Pine. Jag är nattchef.

Text: Joakim Sandström www.sdimedia.com