Original subtitles

Tom, det här är kontrolltornet, kom.

Jag hör er klart och tydligt. Kom.

Vi har märkliga indikationer här. Kan ni kolla strålningsnivåerna?

Jag har upptäckt extremt höga temperaturer. Åtgärder?

Kontrolltornet, hör ni mig?

Kontrolltornet, kom! Hör ni mig? Kom!

Kom igen.

Jane, Jane!

Andas.

Andas.

15 MINUTER TIDIGARE

Har du lite pengar?

Jag ska hämta bestick.

-Hejsan! Vad vill ni ha? -En latte.

-Vill du ha nåt att äta till? -Nej.

-Jag kommer strax. -Ingen fara. Har du en penna?

-Heathersfield, verkligen? -Känner du till det?

Ja, mina föräldrar bor åt det hållet. Varför Heathersfield?

Jag ska träffa släktingar.

Och så behöver jag lite lugn och ro. Jag pallar inte en sen natt till.

-Vad vill ni ha? -Fyra kaffe. Starkt kaffe.

Jag vet vad ni behöver. En hel engelsk frukost.

-Lite friterat är det bästa ni kan få. -Det finns inget som slår det.

-Okej, vi tar fyra. -Allt på?

Allt på.

Pete? Gör ett litet långkok.

-Jag går på rast om fem minuter. -Du är en fräck liten brud, va?

Tack ska du ha. Försvinner du nu?

Är det bönor också? Jag gillar inte bönor.

Inte jag heller. De får en att...prutta.

-Fick du hennes nummer? -Nej, det är vägen till Heathersfield.

-Super. -Ni behöver inte följa med.

-Vi kan mötas här sen... -Vi kom hit för att stödja dig.

-Varsågoda. -Åh, jösses!

-Är det bra så? -Tack så mycket.

Smaklig måltid.

Hej, Nicole. Är du på jobbet?

Ja, jag är splittrad. Du vet att jag behöver pengarna.

Hälsa mamma och pappa att jag kommer i helgen. Det blir kul att träffas.

Jag tycker att är för dig att du äntligen får träffa dem, efter allt som hänt.

Och jag är glad för att få vara här med dig.

-Skål för det. -Tack.

Då så...

Den ramlar isär.

-Ursäkta, vad är det här? -Svartpudding.

-Vad innehåller den? -Grisblod.

Inte illa.

-Jag vill inte ha den. -Hit med handen.

-Äckligt. -Jag vill äta hela dig.

Vad är det där?

Vad är det?

Har de jordbävningar här?

Herregud, spring!

Hörni, ni måste flytta på er.

Vad var det?

Hörni, flytta bort från fönstren.

Rör på er! Spring!

Kom igen!

Kom igen!

-Finns det nyheter på mobilerna? -Är alla okej?

Vad är det som händer därute?

-Såg ni nånting? -Jag såg inget.

-Är det terrorister, eller nåt? -Håll tyst!

Hon kanske är chockad. Vi behöver vatten.

Drick lite nu. Bara en liten klunk.

Bra gjort.

Okej, raring. Det är bra.

Kom igen, Grace.

Det kommer att ordna sig. Hon är i chock.

Jag har ingen mottagning.

-Jag ser inget. Det är folk överallt. -Jag vet inte vad jag ska göra.

Det är ingen fara. Hon är i chock.

Skynda er. De säger nåt på nyheterna.

Jag tror inte jag ska lämna henne.

Medan Londonpolisen försöker upprätthålla myndigheternas order...

...måste alla drabbade områden utrymmas.

Rapporter från världen, inkluderat USA

hävdar även att människor insjuknat.

-Grace... -Hjälp! Vi behöver hjälp.

Ur vägen.

Vänd på henne.

Vänd på henne. Grace, Grace...

-Vänd henne på sidan. -Vilken aggressivitet.

Får jag nycklarna! Vi kan inte lämna dem så där.

-Släpp in henne. Hon behöver hjälp. -De verkar vara illamående.

De är inte bara illamående. Får jag nycklarna.

Hon är död.

-Vad gör vi nu? -Vi ligger lågt.

-Allting händer där utanför. -Varför släppte vi in henne?

Ingen annan kommer in.

Min är inte långt bort. Vi skaffa hjälp.

Jag behöver vatten.

-Han har fått det. Han har det! -Har vad?

-Vad gör du? -Backa!

Du måste härifrån nu!

Stick!

Vi sticker härifrån.

Pete.

Kom igen.

Vilken väg?

-Var är den? -Jag funderar på bästa vägen.

Den här vägen. Jag tror den är bäst.

Tror du det?

Jag är ledsen.

-Vilken är din? -Den längst bak.

Spring!

Hon har en bebis.

-Vi måste rädda den. -Den ser inte ut att leva.

Är den smittad?

Är den det?

Jag tror den rörde på sig.

-Vi kan inte lämna henne med en bebis. -Hon har rätt. Vi måste ta med den.

Kör!

Kör!

Astrofysiker rapporterar om elektromagnetiska stormar på solen

som skapat djupa sprickor och enorma utbrott

som sprutar solär materia ut i rymden.

tusentals gånger högre energi än vad som hittills kunnat upptäcka.

Den solära materian har slitit sönder Jordens magnetfält

och ozonlager och orsakat stor förödelse.

När människor utsatts för stor solär strålning

har det resulterat i alarmerande Dna-mutationer.

Polis och militärens svar runtom i världen har inte nått fram

som en effekt av att radioaktiviteten spridits på ett katastrofalt sätt.

Det är viktigt att undvika alla mänsklig kontakt

inkluderat fysisk kontakt med släkt och vänner, som kan vara smittade.

Symptomen är mörka blodsprängda ögon

utskjutande blodådror, onaturligt aggressivt beteende

och en omättlig vilja att attackera och äta andra människor.

Jag har inget reservdäck.

-Ingen som vill prata om vad som händer. -Nej, jag vill inte prata om det.

Vi såg ju vad som hände.

Gabe!

Ut, ut, ut!

Hej, hej!

-Vad ska vi göra nu? -Vi fortsätter till fots.

-Ja, men vart? -Vi börjar med att ta oss ut ur London.

-Vi går till flygplatsen. -Den är nog full med smittade.

-Vart ska vi ta vägen? -Jag vet inte!

Hon har rätt. Vi börjar med att ta oss ut ur staden.

Efter det gör vi upp en plan.

Tror du vi kommer hem igen?

-Vad tror ni händer där hemma? -Samma sak.

-Vadå? -Det var på nyheterna.

Hon visste inte om det.

-Kom igen! -Kom igen, Benny!

Kom igen!

Hörni!

Vi måste hitta dem.

Var är de? Helvete.

-Vi klantade oss. -Nej, det gjorde vi inte.

Kom igen, den här vägen.

Jim!

Vad bra att du är okej.

Hörni...

Vi måste härifrån. Kom igen.

Kom igen!

Kom igen!

-Nej! -Gabe!

-Släpp mig! -Gabe!

Få ut honom.

Är du okej?

Jag är okej.

-Vi måste tillbaka in. -Jag går inte in igen.

Vill du verkligen stanna på taket?

-Hörni, det här är säkert. -Vi måste in igen.

De är fortfarande kvar därute.

Det blir snart mörkt. Vi borde kanske övernatta här.

-Är du okej? -Ja.

-Är du? -Jag är okej.

-Har du försökt kontakta nån? -Ja, mamma, pappa och min syster.

Jag är verkligen orolig för min syster.

Om är som du, så är hon okej.

-Var är hon? -Hon arbetar på sjukhuset här intill.

Har du försökt kontakta nån?

-Nej. -Inte?

Min syster dog för en månad sen.

Våra föräldrar dog när vi var unga, så vi hade bara varandra.

Och för ungefär ett år sen hittade hon släktingarna i Heathersfield.

Hon vill verkligen komma hit och träffa dem.

Vi kommer dit. Jag lovar.

-Sa du att din syster var på sjukhuset? -Ja.

Då går vi det först.

Tack.

Tack.

Spring!

Flytta er!

Kom igen!

Det är ingen fara, Gabe.

Vi måste sticka.

Brandstegen!

Kom igen, du grejar det. Kom igen!

Kom igen!

Gabe!

Gabe, kom igen, kompis! Vi måste dra.

Kom igen, du är okej. Kom igen, du grejar det.

Du grejar det. Kom igen.

Kom igen, Gabe. Gabe! Du grejar det!

Herregud, Gabe!

Gabe, Gabe, lyssna på mig!

Gabe! Hjälp!

Släpp mig, Gabe!

Gabe? Vakna!

Gabe! Gabe!

Jag är ledsen!

Jag är så ledsen!

Jag gillar det inte. Det känns lite för lugnt.

-Var är alla? -Därinne, kanske.

-Vi borde inte gå in där. -Folk kanske sitter fast där.

Eller så kryllar det av infekterade. Det är inte värt att chansa.

Vänta här ni. Jag går in själv.

-Det är ju verkligen dumt. -Benny har rätt. Vi hänger på.

Det var inte det jag menade. Jag går inte in dit.

Är du okej, Benny?

Åh, herregud! Det är ingen fara. Jag virar runt den.

Det kommer bli bra.

Vi ska skaffa hjälp.

Vi hämtar hjälp.

Oroa dig inte. Det blir bra.

Har jag friat? Helt ärligt, jag minns inte.

Hade du tänkt fria?

På toppen av London Eye med utsikt över hela staden.

Det skulle bli väldigt romantiskt.

-Vill du gifta dig med mig? -Självklart vill jag det.

-Det är perfekt. -Bra.

Ska du inte sätta på dig den?

-Jag älskar den. -Bra, jag gjorde en jävla bra affär.

-Gjorde du...? Bra jobbat. -Tack.

Hon är inte här.

-Vi kommer att hitta henne, eller hur? -Ja.

Ja.

Vi hittar henne.

14 våningen

Dörrarna öppnas

-Hur mår du? -Oroa dig inte.

Kom igen nu.

Ni ska inte vara här. Sjukhuset evakuerades för flera timmar sen.

Gå härifrån. Det finns fortfarande infekterade här. Det är inte säkert.

-Min syster, Nicole Davis, jobbar här. -Tyvärr, känner henne inte.

En del smittades, en del dödades, andra kom ut i tid.

-Ni måste gå härifrån. -Du måste hjälpa min vän.

Jag är ledsen, det är för sent. Du verkar inte förstå.

Vi kommer alla dö. Du, jag... Jag är ledsen.

Vi är alla döda.

Nej, Benny.

Benny.

Benny?

Andas.

Benny... Andas, älskling.

Andas.

-Följ med oss. Du är säkrare då. -Jag har en patient att ta hand om.

Ingen av oss kommer ändå överleva.

Ni måste härifrån.

-Du kan inte stanna här. -Jag måste stanna.

Pappa är här, älskling.

Det är ingen fara. Allt kommer bli bra.

Jag älskar dig så mycket. Det är ingen fara.

Gå, snälla. Innan det är för sent.

-Benny...snälla. -Håll dig undan.

Du måste gå nu.

-Det behöver inte bli så här. -Gå bara!

-Det behöver inte bli så här. -Gå!

-Det behöver inte... -Nej!

-Var är Benny? -Vad är det?

-Var är Benny? -Säg det.

Han vill stanna.

Ta han om henne, Jim.

Stick... Stick!

Stick!

Vi måste härifrån.

Är du okej?

Kan vi stanna lite.

-Vi måste gå vidare. -Vi är ute ur staden.

Hörde ni?

Vi måste sticka.

Katie, kom igen.

Katie?

Katie?

Katie!

Katie, Katie.

Hon är död.

Jag är så ledsen.

Nicole.

Jag trodde du var...

-Är mamma och pappa därinne? -Nej!

Gå inte in.

-Nej... -Jag är ledsen.

Jag är hemskt ledsen. Vi kan inte gå in.

Jag är ledsen.

Det här är kriscentrum.

Det har varit flertalet sändningsstörningar.

Antalet avlidna och katastrofens utbredning är inte känd än.

Om ni bor i strålningsområdena, stanna i era skyddsrum tills annat meddelas.

När den omedelbara faran är över kommer sirenerna meddela det.

Vi sänder varje timma

Hallå?

Hallå?

Owen?

Owen?

Jane?

Så...du grejade det.

Jag är förvånad att du kom ända fram

med tanke på allt som hänt.

Det är en komradio.

Den tar knappt emot några signaler. En del nödrop.

Men man vet aldrig.

Jag antar att ni vill ha en kopp te?

Jag fixar till nåt.

Var är Jane?

Hon klarade sig inte.

Tack...för att du hjälpte min syster hem.

-Hon bidrog en hel del. Jag lovar. -Ja, hon är en tuffing.

Den fungerar inte.

Eddie!

Eddie, tvinga mig inte göra det.

Vi måste prata.

Hon är smittad.

Hon blev våldsam.

Hon attackerade mig.

Jag kunde inte...

Jag kunde inte få mig själv till det... Ni vet.

Du borde ha sagt nånting.

Vi har ju precis träffats. Det verkade inte vara rätt tidpunkt.

-Vad händer om monstret attack... -Monstret är min fru.

Det är inte längre din fru.

Det är för farligt att ha henne här.

Jag tänker inte döda min fru.

Ni är så unga, så naiva...

...så snabba att döma.

Har ni funderat på om de kan botas?

Nej...ni är för upptagna med att döda.

-Ni mördar dem. -Owen, vi såg dig döda.

I självförsvar.

Eddie var min granne i över 30 år.

Han har vandrat omkring utanför stugan sen det här började.

Jag dödade honom när han blev ett hot... mot oss.

Du...

Det är din släkt...glöm inte det.

Jag tar hand om min familj.

Min fru utgör inget hot.

Vi har sällskap. Bort från fönstren.

Var beredde. Du bryter sig in.

Ta med komradion och gå ut bakvägen.

-De är överallt. -Inte så länge till.

-Jag lurar dem till framsidan. -Nej! Vi håller ihop.

Jag kan känna det inom mig.

Du är familj. Stick!

-Nej, Owen! -Stick!

Jim, kom igen!

Hallå?

Jag fattar inte att det här händer.

Jag vet.

De andra... De kom hit för min skull.

Det är inte ditt fel. Du kan inte klandra dig själv, Jim.

Jag undrar om det finns nåt säkert ställe.

Kommer vi att vara säkra här, Jim?

Om du får den där att fungera kanske.

-Så högt upp som möjligt, sa Owen. -Kyrktornet i så fall.

Ja, vi går dit.

Kom igen.

-Satan, vi måste ha en nyckel. -Det måste finnas en här nånstans.

Jag har hittat en nyckel!

Försök med den.

Stick.

Stick!

Jim?

Jim!

Spring!

Susan!

Fortsätt upp.

Jim!

Nej, vänta på honom!

Jim! Nej, han kommer.

Vi lyssnar efter honom.

Susan!

Susan!

Det är jag, öppna dörren!

Dörren håller inte.

Vad gör vi nu?

Är du okej?

Jim, är du okej?

Har du blivit biten?

-Har du blivit biten?! -Nej.

Hörni!

Det här är Delta 914 Sierra Zulu.

Vi har sett tre civila på toppen av ett kyrktorn.

Svårt att avgöra om de är smittade eller överlevare.

Siktet är låst på måltavla. Inväntar order. Rädda...

...eller skjuta för att döda.