Would you like to inspect the original subtitles? These are the user uploaded subtitles that are being translated:
1
00:00:22,320 --> 00:00:24,320
KRASCH!
2
00:00:26,040 --> 00:00:29,840
Eeemiiil!!!
3
00:00:31,320 --> 00:00:33,320
Emil!
4
00:00:33,480 --> 00:00:38,080
Du käre lille snickerbo',
här kommer jag igen
5
00:00:38,240 --> 00:00:42,760
Nu är det bråttom, kan du tro,
nu är det klippt igen!
6
00:00:42,920 --> 00:00:47,640
Snickerboa, hopp fallera,
å snickerboa, hopp fallerej
7
00:00:47,800 --> 00:00:52,320
är bra att ha, hopp fallera,
för stackars mej, hopp fallerej
8
00:00:56,000 --> 00:01:00,640
Till snickerboa ränner ja'
när det är nåt jag gjort
9
00:01:00,800 --> 00:01:05,520
Men farsan löper också bra
fast inte lika fort
10
00:01:05,680 --> 00:01:10,200
Snickerboa, hopp fallera,
å snickerboa, hopp fallerej
11
00:01:10,360 --> 00:01:15,520
är bra att ha, hopp fallera
för stackars mej, hopp fallerej!
12
00:01:31,800 --> 00:01:38,560
Julen närmade sig. En kväll satt de
i köket i Katthult, som de brukade–
13
00:01:38,720 --> 00:01:42,920
–och sysslade var och en med sitt.
14
00:01:44,840 --> 00:01:52,120
Det växte opp en blomma
på Oleannas lilla grav
15
00:01:52,280 --> 00:01:58,480
Den blomman ska betyda
att Oleanna trogen var...
16
00:01:59,480 --> 00:02:02,960
–Jävlar!
–Skar du dig?
17
00:02:03,120 --> 00:02:09,920
Det blir inte bättre för att du svär.
Inga svordomar i mitt hus!
18
00:02:11,440 --> 00:02:16,360
Vänta, Alfred, så ska du få se.
19
00:02:19,280 --> 00:02:25,160
–Så där, ja!
–Nu kan jag tälja räfsepinnar igen.
20
00:02:26,200 --> 00:02:32,320
Alfred och Emil täljde räfsepinnar.
Det var ett bra vintergöra.
21
00:02:32,480 --> 00:02:39,280
Alla räfsor skulle ses över, så att
de var i ordning när våren kom.
22
00:02:42,160 --> 00:02:45,640
Du hindrar Lina i hennes arbete.
23
00:02:45,800 --> 00:02:52,160
Vem ska jag då göra't på?
Det måste vara nån som är kittlig.
24
00:02:52,320 --> 00:02:56,200
Då är jag den rätta!
25
00:03:12,280 --> 00:03:16,680
Strax före jul kom den första snön.
26
00:03:26,840 --> 00:03:32,720
Av alla spöken jag sett
var det i prästgården det hemskaste.
27
00:03:32,880 --> 00:03:37,920
Han stod på vinden
och han hade inget huvud!
28
00:03:38,080 --> 00:03:44,880
Det har inte du heller, Krösa–Maja!
Skräm inte upp barnen, har jag sagt.
29
00:03:45,040 --> 00:03:49,960
Jo, gör det!
Hade spöket inget huvud?
30
00:03:50,120 --> 00:03:53,520
Nä! Nu säger jag det inte.
31
00:03:53,680 --> 00:03:57,840
Det snöar! Har ni sett!
32
00:03:58,000 --> 00:04:06,120
Och nordlig vind. Då blir det
urväder. Hur ska jag då komma hem?
33
00:04:06,280 --> 00:04:09,760
Du får ligga i kökssoffan med Lina.
34
00:04:09,920 --> 00:04:14,160
Ja, men ligg still,
för jag är kittlig.
35
00:04:14,320 --> 00:04:21,440
–Ligg du själv still, dumma tös!
–Vad är det, Alfred? Mår du inte bra?
36
00:04:21,600 --> 00:04:26,000
Det värker i min tumme.
37
00:04:26,160 --> 00:04:32,120
Har det inte blivit bättre än?
Det måste vi titta på.
38
00:04:34,080 --> 00:04:40,760
Gud bevare, vad det ser ut! Det är
blodförgiftning. Det är farligt, det!
39
00:04:40,920 --> 00:04:47,720
–ÄR det blodförgiftning?
–Så farligt är det väl inte.
40
00:04:47,880 --> 00:04:51,280
Jag ska lägga på ett omslag.
41
00:04:51,440 --> 00:04:57,960
Om du inte är bättre i morgon
måste du åka till Mariannelund.
42
00:04:58,120 --> 00:05:04,520
–Då måste doktorn titta på det.
–Det är blodförgiftning.
43
00:05:04,680 --> 00:05:12,560
–I våras sa du att jag hade lungsot.
–Ja, som det rasslade i dina lungor.
44
00:05:20,760 --> 00:05:26,760
Den natten snöade det
och stormade över hela Småland.
45
00:05:51,000 --> 00:05:58,400
Alfred får hänga på snöskoveln hela
dan. Fast det är ändå förgäves.
46
00:06:00,040 --> 00:06:04,800
Var är Alfred förresten?
Varför kommer han inte?
47
00:06:04,960 --> 00:06:09,440
Han brukar väl passa måltiderna.
48
00:06:09,600 --> 00:06:13,400
Han är väl inte sjuk?
49
00:06:22,120 --> 00:06:29,520
Klokt av Emil att få undan snön, så
han kan komma till snickerboa fort.
50
00:06:30,840 --> 00:06:37,080
Dumma Lina. Hon förstod inte
att Emil var på väg till Alfred.
51
00:06:40,760 --> 00:06:44,320
–Är det du, Emil?
–Ja.
52
00:06:44,480 --> 00:06:49,680
Så kallt det är här.
Varför har du inte eldat?
53
00:06:49,840 --> 00:06:55,560
–Vad är det med dig, Alfred?
–Jag vet inte...
54
00:06:55,720 --> 00:07:01,720
–Ska du inte komma och äta?
–Jag är inte hungrig.
55
00:07:02,720 --> 00:07:10,120
Om Alfred inte var hungrig, så var
det något allvarligt fel med honom.
56
00:07:17,320 --> 00:07:22,960
När Emil hade fått fyr i spisen
hämtade han sin mamma.
57
00:07:23,120 --> 00:07:29,600
De kom allesammans, för nu
var de alla oroliga för Alfred.
58
00:07:29,760 --> 00:07:36,080
–Gud hjälpe mig så det ser ut!
–Det är blodförgiftning.
59
00:07:36,240 --> 00:07:43,440
När de röda strimmorna går till
hjärtat, då är det slut, då dör han.
60
00:07:43,600 --> 00:07:51,080
För Johannes i Bäckhult gick det så.
Han dog i blodförgiftning.
61
00:07:51,240 --> 00:07:56,400
Och pigan i Bastefall, samma sak...
Hon bara dog...
62
00:07:56,560 --> 00:08:02,960
–Nu ska du vara tyst, Krösa–Maja.
–Alfred...
63
00:08:03,120 --> 00:08:09,520
Men nu ska vi inte ge upp Alfred
för det. Det finns bot.
64
00:08:09,680 --> 00:08:17,720
Gräv ner en hårlock och en bit
av hans skjorta norr om huset...
65
00:08:17,880 --> 00:08:23,360
–Du är ju galen!
–Sen förstås en besvärjelse...
66
00:08:23,520 --> 00:08:28,160
"Från hin onde är det kommet..."
67
00:08:29,160 --> 00:08:35,600
Det räcker med de besvärjelser Alfred
hävde ur sig när han skar sig.
68
00:08:35,760 --> 00:08:41,760
–Och gräva får du göra själv!
–Då får han väl ha det som det är.
69
00:08:41,920 --> 00:08:49,320
–Käringgnäll! Alfred blir bra snart.
–Ja, Emil, visst blir han frisk.
70
00:08:50,320 --> 00:08:54,480
Visst blir du bra igen, Alfred.
71
00:08:55,480 --> 00:09:01,160
Men hur ska man få en likkista
genom den smala dörren...?
72
00:09:01,320 --> 00:09:09,120
–Vi måste ta Alfred till doktorn!
–Det går inte i det här vädret.
73
00:09:10,520 --> 00:09:18,000
Du förstår väl att vi vill hjälpa
Alfred, men du ser väl all snö.
74
00:09:18,160 --> 00:09:22,160
Det bryr jag mig inte om!
75
00:09:26,480 --> 00:09:34,320
–Han kan bara inte ligga där och dö.
–Det hoppas vi att han inte gör.
76
00:09:34,480 --> 00:09:39,400
–Kör honom till doktorn, då!
–Det går inte.
77
00:09:39,560 --> 00:09:45,920
Vi som skulle gifta oss till våren.
Men nu är det slut med Alfred...
78
00:09:46,080 --> 00:09:52,480
Och här sitter jag med fyra lakan
och ett dussin handdukar.
79
00:09:52,640 --> 00:09:57,760
–Ja, du har då bekymmer.
–Mamma...
80
00:09:58,920 --> 00:10:02,800
Det går inte, Emil lille!
81
00:10:03,800 --> 00:10:10,200
Då förstod Emil hur det var.
Det fanns ingen hjälp att få.
82
00:10:19,480 --> 00:10:26,680
Emil satt hos Alfred hela dan. Det
var den längsta dagen i Emils liv.
83
00:10:28,520 --> 00:10:32,320
Är det du, Emil?
84
00:10:41,840 --> 00:10:45,800
Han hatade snön så hett–
85
00:10:45,960 --> 00:10:51,160
–att all snö i Småland
borde ha smält av det.
86
00:10:51,320 --> 00:10:57,520
Men det var visst meningen
att världen skulle förgås i snö.
87
00:11:16,520 --> 00:11:20,360
Är det du, Emil...?
88
00:11:34,800 --> 00:11:38,360
Alfred! Alfred!
89
00:11:40,120 --> 00:11:45,920
–Stackare, är du så förbi?
–Låt honom vara i fred.
90
00:11:46,920 --> 00:11:50,720
Du ska gå in och lägga dig nu.
91
00:11:50,880 --> 00:11:57,280
Det kan du inbilla dig.
Jag ska ligga här på golvet.
92
00:11:58,280 --> 00:12:05,080
Emil snokade upp en gammal madrass
och en hästfilt att sova på.
93
00:12:13,640 --> 00:12:16,040
Kom då.
94
00:12:37,000 --> 00:12:42,800
Natten gick, och Emil kände alltmer
hur fel allting var...
95
00:12:42,960 --> 00:12:48,760
...och hur det snart skulle vara
för sent att ändra på det.
96
00:12:51,280 --> 00:12:56,120
Då bestämde Emil
vad han skulle göra.
97
00:12:57,120 --> 00:13:02,880
Alfred skulle inte ligga där och dö.
Nej, det skulle han inte!
98
00:13:03,040 --> 00:13:07,560
Nu ska vi till doktorn, Alfred.
99
00:13:09,800 --> 00:13:15,880
Emil måste i väg innan nån vaknade.
En timme hade han på sig.
100
00:13:16,040 --> 00:13:22,520
Ingen vet hur han bar sig åt
och hur han slet under den timmen.
101
00:13:50,520 --> 00:13:57,000
Nu bestämmer jag, Lukas! Vi måste
skynda oss, innan Lina vaknar.
102
00:14:06,040 --> 00:14:09,840
I väg nu, Lukas!
103
00:14:31,560 --> 00:14:38,160
Snö överallt. Men Lukas hade varit
i Mariannelund många gånger.
104
00:14:38,320 --> 00:14:42,720
Kanske mindes han hur vägen gick.
105
00:14:50,480 --> 00:14:53,280
Dra då!
106
00:15:05,160 --> 00:15:12,160
Emil var stark som en oxe och
han skottade snö som aldrig förr.
107
00:15:24,160 --> 00:15:29,960
Man blir stark när man måste,
förstår du, Lukas!
108
00:15:48,000 --> 00:15:51,400
Dra nu, Lukas!
109
00:16:02,880 --> 00:16:05,680
Dra!
110
00:16:09,920 --> 00:16:12,920
Dra nu, Lukas!
111
00:16:33,800 --> 00:16:40,000
–Lever du ännu, Alfred?
–Nää...nu är jag nog död.
112
00:16:53,720 --> 00:17:00,120
Titta, där är Pannkaksstället!
Jag går och hämtar hjälp!
113
00:17:20,880 --> 00:17:26,800
Det här är väl inget väder
för en unge att vara ute i.
114
00:17:26,960 --> 00:17:34,280
Kan du hjälpa mig? Jag har Alfred
i släden och han är så sjuk.
115
00:17:34,440 --> 00:17:40,840
–Vi sitter fast i ett dike.
–Du är väl inte ensam heller?
116
00:17:41,000 --> 00:17:47,960
Jo, jag är ensam.
Men Alfred är ju så sjuk...
117
00:17:48,120 --> 00:17:52,120
Jag får väl hjälpa dig, då.
118
00:18:03,320 --> 00:18:09,440
Tack så väldigt mycket!
Men Lukas är alldeles slut nu.
119
00:18:09,600 --> 00:18:16,240
Kan jag inte få låna din häst
sista biten till Mariannelund?
120
00:18:16,400 --> 00:18:22,800
Har du gett dig ut i snöyran,
får du väl ha din gamla hästkrake!
121
00:18:52,480 --> 00:18:56,480
Jag kan inte längre, Alfred!
122
00:18:58,320 --> 00:19:02,120
Är du död, Alfred?
123
00:19:27,440 --> 00:19:31,240
Du och jag, Alfred...
124
00:20:03,320 --> 00:20:07,360
Är det plogat till Mariannelund?
125
00:20:07,520 --> 00:20:14,120
Ja, men om en halvtimme
är det nog samma elände igen.
126
00:20:37,880 --> 00:20:44,080
–Nästa, var så god.
–Alfred ligger i släden och dör!
127
00:21:03,320 --> 00:21:09,520
Ge er i väg, gubbar och gummor.
Jag har annat att göra.
128
00:21:09,840 --> 00:21:17,000
Emil blev rädd. Tänk om
det inte fanns nån bot för Alfred.
129
00:21:22,000 --> 00:21:29,680
Du får allt jag har om du gör
honom bra. Min häst också.
130
00:21:29,840 --> 00:21:36,920
Behåll din häst, jag gör ändå
allt jag kan. Men jag kan inget lova.
131
00:21:42,520 --> 00:21:48,400
–Där är du, Emil...
–Det vore bättre om han gick ut.
132
00:21:48,560 --> 00:21:52,880
Jag är tvungen att skära upp lite.
133
00:21:53,040 --> 00:21:58,600
Han är rädd.
Det är bäst jag stannar.
134
00:21:58,760 --> 00:22:04,960
Ja, har du klarat att ta honom hit,
då klarar du väl det här.
135
00:22:06,480 --> 00:22:13,600
Emil höll Alfreds friska hand
medan doktorn skar i den andra.
136
00:22:13,760 --> 00:22:17,600
Alfred varken skrek eller grät.
137
00:22:17,760 --> 00:22:24,560
Det var bara Emil som grät lite,
fast tyst, så att det inte märktes.
138
00:22:27,080 --> 00:22:32,880
–Du och jag, Alfred.
–Tror jag, det! Du och jag, Emil.
139
00:22:33,040 --> 00:22:37,320
–Kommer du hem, Alfred?
–Ja, nu kommer jag hem.
140
00:22:37,480 --> 00:22:43,320
–Det kan du tacka Emil för.
–Det har jag gjort!
141
00:22:44,320 --> 00:22:50,360
Den pojken har jag alltid tyckt om.
Förstår inte att de klagar på honom.
142
00:22:50,520 --> 00:22:53,920
Lite hyss gör ju alla pojkar.
143
00:22:54,080 --> 00:22:58,840
–Nu kommer Emil!
–Och Alfred!
144
00:22:59,000 --> 00:23:01,800
Äntligen!
145
00:23:08,800 --> 00:23:13,200
Far! De är här nu, Emil och Alfred.
146
00:23:15,960 --> 00:23:19,960
Gud vare tack och lov...
147
00:23:20,960 --> 00:23:27,760
När Emil och Alfred var försvunna
den där morgonen–
148
00:23:27,920 --> 00:23:33,880
–blev Emils pappa så ifrån sig
att han fick ont i magen.
149
00:23:34,040 --> 00:23:40,040
Han trodde aldrig han skulle få se
sin lille pojke mer.
150
00:23:42,360 --> 00:23:47,320
Sedan hade han hört
att Emil var välbehållen–
151
00:23:47,480 --> 00:23:52,200
–men ont i magen
hade han fortfarande.
152
00:23:52,360 --> 00:23:56,560
Nu är jag här igen, pappa.
153
00:23:56,720 --> 00:24:00,080
Jag ser det.
154
00:24:01,080 --> 00:24:04,880
Du är en bra pojk, Emil.
155
00:24:05,040 --> 00:24:08,840
Han är duktig, vår Emil.
156
00:24:11,640 --> 00:24:16,960
–Är du mycket sjuk, pappa?
–Nej, jag har ont i magen.
157
00:24:17,120 --> 00:24:24,560
–Jag har lagt på ett varmt grytlock.
–Det är det bästa mot magont!
158
00:24:25,560 --> 00:24:31,880
–Men nu tror jag det måste värmas.
–Det kan jag göra.
159
00:24:32,880 --> 00:24:37,120
Då kan du ge mig ett glas saft.
160
00:24:38,920 --> 00:24:46,320
Ni kan få se tummen. Det är nog den
märkvärdigaste tummen i Lönneberga.
161
00:24:47,320 --> 00:24:54,360
Var lagom morsk! Blodförgiftning kan
vara långvarigt. Det är det värsta.
162
00:24:54,520 --> 00:25:01,000
Man är sjuk länge efter att sjukan
har gått över. Lita på mig.
163
00:25:01,160 --> 00:25:05,280
Och får man sen lungsot också, så...
164
00:25:05,440 --> 00:25:11,320
–Doktorn skickade med mig ett brev.
–Gjorde han?
165
00:25:15,920 --> 00:25:22,040
"Ni har en pojke som ni
kan vara stolta över", stod det.
166
00:25:22,200 --> 00:25:29,360
Emils mamma skrev i skrivboken:
"Hur det tröstade mitt arma hjärta"–
167
00:25:29,520 --> 00:25:34,040
–"som så ofta
har förtvivlat om Emil."
168
00:25:35,120 --> 00:25:40,840
Nu har du ju inte blodförgiftning!
Då kan vi gifta oss!
169
00:25:41,000 --> 00:25:44,240
Det lovar jag inte.
170
00:25:44,400 --> 00:25:50,160
Jag har en tumme till
som jag kan få blodförgiftning i.
171
00:25:50,320 --> 00:25:56,760
Då gräver jag ner dig norr om huset,
till Mariannelund tar jag dig inte!
172
00:25:56,920 --> 00:26:01,240
Man får vakta på vad man säger, Emil.
173
00:26:02,240 --> 00:26:05,640
Nu, pappa...
174
00:26:15,720 --> 00:26:18,120
AAAJ!
175
00:26:22,920 --> 00:26:26,040
Hur mycket värmde du?
176
00:26:26,200 --> 00:26:32,600
Jag trodde det skulle vara lika
varmt som ett strykjärn ungefär.
177
00:26:32,760 --> 00:26:37,960
–Jag ska hämta kalk–linimentet...
–Nä, jag stiger upp.
178
00:26:38,120 --> 00:26:44,160
Ingen kan vara sjuk här i huset
sen Emil har kommit hem.
179
00:26:44,320 --> 00:26:50,880
Hujedamej, sånt barn han var,
ej värre tänkas kan
180
00:26:51,040 --> 00:26:55,200
och Emil var det namn han bar,
ja, Emil hette han
181
00:26:55,360 --> 00:27:00,280
Sing–dudel–dej, sing–dudel–dej,
sing–dudel–dudel–dej
182
00:27:00,440 --> 00:27:04,800
Sing–dudel–dej, sing–dudel–dej,
hujeda–jedamej!
183
00:27:14,520 --> 00:27:17,520
Text: SVT Programtextning16335
Can't find what you're looking for?
Get subtitles in any language from opensubtitles.com, and translate them here.