Original subtitles

Kvardr�janden �r relativt vanliga.

N�gon d�r, och pl�tsligt uppt�cker de �verraskat att de inte �r d�da.

De k�nner sig vid liv, som de var.

De f�rst�r det inte, f�r de var inte beredda p� det.

De �terg�r till det bekanta: Sin stol, sitt rum. De bara sitter d�r.

Sedan vill de tala om f�r folk att de fortfarande lever-

- s� de g�r sm�saker som att flytta f�rem�l-

- visa sig f�r sl�ktingar, framkalla poltergeist-fenomen och s� vidare.

Oftast �r de relativt ofarliga.

Men om de dog i f�rtid eller var arga medan de levde...

Ja, d� kanske de inte �r s� ofarliga.

DAG ETT

V�nta, vi m�ste ta in allt ur bilen.

- M�ste vi g�ra det nu? - Ja, flyttfirman kommer snart.

Kom igen, r�r p� d�dfl�sket.

- Hej. - Hej. Jag �r fru Blankenship.

Jag bor tv�rs �ver v�gen. Flyttar ni in?

Ja, p� s�tt och vis. Jag heter David, det h�r �r min dotter Katherine.

David Prescott, angen�mt.

Detsamma.

- Jaha, s� vi �r allts� grannar? - Sannerligen.

Jag hade g�rna sm�pratat, men flyttfirman kommer snart.

Om du beh�ver l�na mj�lk eller s�, s� �r det bara att titta f�rbi.

Jag ska be f�r dig.

- Inte ett ord. - Hon var skum. Hon var ju det.

Vad var det d�r? Kom igen.

"Be f�r mig"? Be?

Pappa!

- Pappa! - Ja?

Kom!

- Vad�? - Vad har du gjort med min kamera?

Ingenting. Titta, s� h�r ser ut. Jag vet inte var din kamera �r.

- Vad har du gjort med den? - Ingenting. Leta i l�dorna.

Vad tror du att jag g�r?

- Jag trodde att jag sl�ngde den. - Jag ville beh�lla den.

Herregud.

- Du har ju bara sl�ngt ner kl�derna. - Pappa, titta p� den h�r.

- Var hittade du den? - Under s�ngen.

De tidigare �garna m�ste ha l�mnat kvar den.

Vad st�r det? Otto? Otto.

- Skitl�skig. - Nej, bara lite gammaldags.

Han kan ju hj�lpa dig med l�dorna.

Sn�lla Kath. Lite i taget, bara. Bara lite i taget.

- Jag g�r det ju. - "Jag g�r det ju."

Jag g�r det.

St�ng d�rren.

DAG TV�

- Det �r sk�nt att se dig fota igen. - Vilken fin tr�dg�rd.

Har lilla isdrottningen tinat lite?

J�ttekul.

- Blir det sk�nt att b�rja skolan? - Jag antar det.

"Jag antar det."

Fota det h�r. Skynda dig.

- Snyggt, va? - Du ser ut som ett pucko.

Kolla, det finns redan en grill. Vi beh�ver bara g�ra ren den.

Den �r lite rostig, men �nd� fin.

Vad �r det h�r?

Pasta med rostade kastanjer, tomat och svamp.

- M�ste jag ocks� vara vegetarian? - Nej, du f�r �ta vad du vill.

Men jag lagade n�got b�da kan �ta.

Mamma lagade aldrig vegetarisk mat.

Jag kan ju bara g�ra mitt b�sta.

Kan du inte vara lite schyst mot mig ibland?

Du beh�ver v�l inte vara s�n?

Jag kan laga n�got annat �t dig, om du vill.

Jag har tappat aptiten.

Helvete.

DAG TRE

- Vad g�r du? - G�r mig av med den h�r l�skiga.

Okej, kom ner nu. Kom ner.

Jag g�r det.

G�r dig i ordning att g� till skolan, d�.

Nu, Kath.

SP�KJ�GARE BES�KER LAKELAND

Hej.

- F�r jag fr�ga en sak? - Ja, sj�lvklart.

Har du anv�nt min kamera?

Nej, hurs�?

Titta p� de sista bilderna.

- Vad �r det f�r bilder? - Bilder av mig n�r jag sover.

- Vem tog dem? - Jag vet inte.

- Vad�, tror du att jag tog dem? - Det �r inte s� jag menar.

- Jag tog dem inte. - Vem tog dem, d�?

Jag vet inte, Kath.

Det h�nder n�got konstigt i det h�r huset.

Det vet b�de du och jag.

Och jag h�r fotsteg p� vinden.

Det �r nog bara r�ren eller n�t. Det �r ett gammalt hus, Kath.

Du...

- Vad �r h�nder med dig, Kath? - Vad�, "Vad h�nder med mig"?

Jag har tappat taget om dig.

P� allvar?

F�r helvete, pappa.

Va?

Vad i helvete g�r hon? Jag har f�tt nog av den h�r skiten!

- Vad i helvete h�nder h�r inne? - Ta ut den h�rifr�n. Sl�ng bort den.

- Varf�r tog du ner den fr�n vinden? - Det har jag inte gjort!

S� hur fan kom den dit? Vet du vad klockan �r, Kath?

- Vad g�r du? Sluta j�vlas med mig! - Det g�r jag inte! Den lever!

- Vad ska jag g�ra, d�? - Sl�ng bort den!

Herregud, flytta p� dig. J�sses.

Du �ker i soporna, j�vla flintis.

DAG FYRA

Det var inte ens mitt fel.

Pappa?

Pappa!

Det �r lugnt. Kom in.

- �r det okej med din pappa? - Han vill att jag skaffar nya v�nner.

- Schyst. Ska jag st�lla ner den? - St�ll den var som helst.

D�r blir bra.

- �r det din mamma? - Ja.

- Varf�r bor hon inte h�r med er? - Hon �r d�d.

- �h, f�rl�t. - Ingen fara. Det har g�tt ett �r.

- Var hon sjuk? - Ja.

Cancer.

- Det suger ju. - Ja.

- Det m�ste ha varit jobbigt f�r dig. - Ja, det var det.

Det �r det fortfarande. Man tror att det blir l�ttare med tiden, men nej.

- Inte egentligen. - Det kan jag t�nka mig.

Jag minns dagen det h�nde som om det vore ig�r.

Jag var i skolan och pappa ringde mig.

Jag m�rkte direkt att det var d�liga nyheter.

Han sa att han inte kunde v�cka henne. Hon hamnade i koma.

Jag �kte f�r att h�lsa p� henne.

S� fort jag s�g henne visste jag att slutet var n�ra.

Och hennes h�nder...

Hennes h�nder var s� kalla.

Jag gr�t nog hela den eftermiddagen.

Bredvid hennes s�ng.

Den natten gick hon bort.

Jag har aldrig sett pappa gr�ta �ver det. Inte en enda g�ng.

Det var som att han inte ville tro p� att hon hade l�mnat oss.

Jag gl�mmer aldrig vad han sa. "Livet �r skit, eller hur?"

Jag visste inte vad jag skulle svara, s� jag kramade honom bara.

Jag kramade honom s� h�rt.

Det �gonblicket var det som att b�da visste-

- att allt vi hade kvar i v�rlden var varandra.

Jag beklagar verkligen.

Det enda positiva �r v�l...

- att det f�rde er n�rmare varandra. - Ja, det gjorde det.

I b�rjan.

Jag vet inte. Det �r bara det att...

Ingenting har varit sig likt sedan...

S�rskilt sen vi flyttade hit.

F�rl�t.

- �r det n�gon mer h�r? - Nej, pappa �r ute.

Stanna d�r.

Hall�?

- Vad h�nder? - N�gon gick in i badrummet.

- D� var det pappa. - Nej, det var en kvinna.

- V�nta, vart ska du? - Titta vem som �r d�r inne.

�r du r�dd? Vilken fegis du �r.

Pappa?

Pappa?

Det �r ingen d�r inne.

�r du s�ker p� att du s�g n�gon?

J�vlar!

Hall�! Vad i helvete? Hall�!

Pappa! D�r uppe!

Stanna d�r.

Alex, v�nta! Alex!

Katherine!

Katherine! Kom hit.

Nej, det var hemskt. Ring polisen.

Nu!

Vad �r det h�r, Kath? �nnu ett av dina spratt?

Nej.

- Vem var den d�r grabben? - Pappa, det var n�got h�r!

- Var �r det nu, d�? Va? - Jag vet inte!

- Har du och killen r�kt gr�s? - Nej!

Katherine.

- Varf�r m�ste du j�vlas med mig? - Jag j�vlas inte med dig.

Vad ska jag g�ra �t saken, �lskling? Det �r ingenting h�r.

- Jag hatar det h�r huset, pappa! - Sluta nu, sn�lla Kath!

Nej, pappa. Det �r n�got konstigt med det h�r huset.

- Erk�nn det, pappa. - Nu r�cker det! Det r�cker!

Du utagerar f�r att f� flytta hem.

Sedan din mamma dog har du velat j�vlas med min hj�rna!

Gratulerar!

Vet du vad? Jag har gett upp allt f�r din skull, din lilla subba!

Sluta med den d�r skiten, till att b�rja med.

Aj!

Helvete!

Helvete. Helvete.

Pappa!

Vad i helvete �r det?

Kath!

�h, �lskling. Sluta.

Kom. Kom. S�ja.

Kom, �lskling.

Herregud, �r allt bra?

Vad fan ser det ut som?

Vars�god och s�tt dig. Jag har gjort kaffe �t dig.

- Jag vill inte sitta och dricka kaffe. - Var sn�ll och s�tt dig.

- Jag vill veta vad som h�nder i huset. - Ber�ttade inte m�klaren n�got?

Nej, jag k�pte det p� auktion. Ber�tta vad som h�nde.

N�gon borde ha ber�ttat innan du k�pte det.

Jag ville ber�tta n�r ni flyttade in, men det var inte min ensak.

Herregud. Ber�tta nu, d�.

Huset byggdes p� tidigt 1900-tal-

-av den rike Frederick Necross.

Han bodde d�r med sin familj.

Necross var sadist. Han l�t slavar tillfredsst�lla alla hans behov.

Han betalade dem struntsummor och misshandlade dem.

De var inl�sta i ett skjul p� n�tterna.

F�rh�llandena var s� hemska att en slav b�rjade att gr�va en tunnel.

- Under skjulets v�gg. - Han gr�vde lite varje natt.

N�r ljusen i huset var sl�ckta och Necross och familjen sov.

Han kl�mde sig ut genom �ppningen och kom ut p� andra sidan v�ggen.

Mitt i natten-

-sm�g slaven mot huset-

- dyrkade upp l�set p� bakd�rren, sm�g upp f�r trapporna-

-och d�dade alla d�r inne.

Han slog och str�p dem medan de sov i s�ngarna.

P� morgonen uppt�cktes det, men alla slavarna hade rymt.

Ingen blev n�gonsin �talad f�r brottet.

Vad h�nde sen?

Huset stod tomt i �ratal.

Det s�gs att folk h�rde klaganden och skrik inifr�n det tomma huset.

Alla trodde att huset hems�ktes av Necross och hans familj.

Ingen v�gade bo d�r p� �rtionden.

V�nta lite...

Menar du att huset �r hems�kt?

Jag tror att negativ energi kan stanna kvar i byggnader ibland.

Det k�nns n�r man g�r in. Som att n�got hemskt har h�nt.

Otto. Min dotter hittade en docka.

K�nner du till det? Vet du n�got om det?

Dockan �r lika gammal som sj�lva huset.

Slav�garen Necross hade en dotter.

En dag gav en av slavarna Otto i present till henne.

Familjen Necross trodde bara att hon var sn�ll.

De visste inte att just den slaven kunde voodoo.

Det s�gs att hon f�rbannade dockan.

F�ljaktigen blev alla som bodde med dockan ocks� f�rbannade.

Det h�nde mycket m�rkligt hos familjen Necross innan de d�dades.

Det s�gs att barnen beskyllde Otto-

-f�r alla olyckor i huset.

Dottern fick mardr�mmar om n�tterna.

N�r f�r�ldrarna kom in s�g de omkullv�lta m�bler-

- och deras dotter var hysterisk. Dottern sa: "Otto gjorde det."

Min dotter...

Jag lyssnade inte.

Jag bara... Det �r s�...

Det �r s� dumt.

DAG FEM

Jag tror inte p� n�gonting.

Tro �r okritiskt godtagande av n�got man inte kan bevisa.

Jag arbetar med bevis. Jag vet inte det jag inte vet.

Det finns tre fula ord i min vokabul�r.

Tro, misstro och �vernaturligt.

Det finns ingenting �vernaturligt.

Allt som existerar �r naturligt.

Men det existerar en dimension som �r lika verklig som det h�r rummet-

- men som vanliga m�nniskor inte kan se med alla sina sinnen.

Jag kallar det "den andra sidan" f�r att det faktiskt �r den andra sidan.

Som ena sidan av en spegel.

Andev�rlden, v�rlden v�gg i v�gg-

-�r inte upp eller ner, utan h�r.

Den r�r sig i en annan hastighet.

Den dimensionen, som vi alla g�r �ver till s� sm�ningom-

- utom sp�ken, de m�ste f�rst befrias fr�n sina tv�ng.

Den dimensionen �r koncentrisk med den h�r dimensionen.

Men eftersom den finns l�ngre ut-

- kolliderar den inte med den tjockare atmosf�r, den tjockare dimension-

-d�r vi existerar.

- Okej, tack. - Vars�goda.

- Ja, du? - Hur �r den andra sidan?

Allt vi har h�r, har de d�r. Det �r en exakt kopia av den h�r v�rlden.

Men d�r �r deras syfte-

- att utvecklas fr�n en negativ till en positiv personlighet.

Eller att ge folk uppdrag.

Eller att skicka tillbaka dem f�r vidareutbildning.

Jim Ogilie. Herr Voltz, boken handlar om Amityville-fallet.

Ses inte det fallet som en bluff? Jag vet att ni var i huset-

-men ingen tror p� det l�ngre.

Anklagelserna att Amityville skulle vara en bluff-

- framf�rdes av en parapsykologiskt intresserad-

- som ville tvinga sig med p� min utredning i Amityville-huset.

Jag nekade honom, han saknade vitsord.

Dessutom v�grade advokaterna och banken att l�ta mig-

-att ta med mig utomst�ende dit.

Strax d�rp� d�k han upp i TV och radio i USA-

- och anklagade mig och andra f�r att sprida en bluff.

N�r folk ser en lyckas d�r de har misslyckats, kan de bli bittra.

- Det h�r mediet i boken, Ethel? - Ja, Ethel McKenzie.

Hon sa att en indian hems�kte huset, som byggts p� en begravningsplats.

Ni p�st�r att Ronald DeFeo var besatt n�r han d�dade familjen.

Anden v�grade l�mna huset f�rr�n det brunnit ned. St�r ni f�r det?

- Ja, det g�r jag. - Kom igen.

- Det fanns ingen begravningsplats. - Jag f�rst�r skepticism.

Jag kan bara framf�ra teorier baserade p� mina erfarenheter.

Alla har olika �sikter.

Tack, det var allt.

Urs�kta.

Herr Voltz. Jag heter David Prescott, jag h�rde fr�gestunden.

Jas�, mitt sista framtr�dande? Jag t�nker l�mna det offentliga livet.

- Jas�? Varf�r det? - Det �r tr�ttsamt att kallas ett sk�mt.

Jag tycker inte att ni �r ett sk�mt, herr Voltz. Verkligen inte.

Tack, men jag ska h�lla l�gre profil fr�n och med nu.

Jag beh�ver er hj�lp.

Jag kan inget om det paranormala. Det g�r ni.

Jag �r ledsen, det blir inte fler fall.

Sn�lla herr Voltz! Urs�kta.

Jag vet att ni inte k�nner mig, men jag vet inte vad jag ska g�ra.

Det h�nder n�got m�rkligt i mitt hus. Min dotter och jag har attackerats.

Jag har inte r�d att flytta igen. Jag vet inte vad jag ska g�ra. Hj�lp mig.

Okej. Jag kommer och tar en titt.

- G�r ni? Tack, herr Voltz. - Ingen fara.

Jag �nskar att jag kunde prata med dig n�r du �r vaken.

Men jag vet inte...

Det �r sv�rt f�r mig.

Det h�r �r v�l det n�st b�sta.

Jag saknar verkligen din mamma.

Inte bara f�r den hon var.

N�r det var jobbigt visste hon alltid exakt vad hon skulle s�ga till dig.

Jag... Jag verkar inte klara det.

Jag vill s�ga n�got, men...

jag kan inte prata om k�nslor s�.

Det har varit s� sv�rt.

Det k�nns som att jag g�r det v�rre om jag s�ger fel saker.

Det g�r s� ont n�r du ser ut att vara besviken p� mig ibland.

Gud... Det g�r �nnu ondare att inte ha gjort det b�sta f�r dig.

Det var ett s�nt misstag att flytta hit. Jag t�nkte p� mig sj�lv, inte p� dig.

Men jag kunde bara inte bo kvar d�r l�ngre.

Det var d�r jag skulle leva ihop med din mamma.

Det k�ndes alltid som att n�got saknades d�r.

Du �r s� lik din mamma.

Min sj�lviska sida blir uppr�rd.

N�r jag ser dig p�minns jag om henne. Mitt hj�rta brister.

Jag ser bara henne.

Ibland �nskar jag att jag hade d�tt ist�llet f�r din mamma. Det g�r jag.

Hon hade aldrig l�tit sig vara en lika d�lig f�r�lder som jag har varit.

Inte en chans.

Jag bara...

Jag trodde aldrig att hon inte skulle finnas kvar.

Jag hade aldrig en tanke p� att leva utan henne. Aldrig.

Jag fyllde dagarna med arbete, s� jag slapp t�nka p�-

-att hon var borta f�r alltid.

N�r man hittar personen som g�r en hel...

s� tror man att man ska vara tillsammans f�r alltid.

Man v�ntar sig inte...

Nu �r du den viktiga i mitt liv, Kath.

Jag g�r vad som helst f�r dig. Jag ska alltid finnas d�r f�r dig.

�ven om jag inte kan s�ga r�tt saker ibland.

Jag bara...

Jag �r s� ledsen f�r hur jag har betett mig.

Jag lovar att jag ska sk�ta mig b�ttre nu.

Jag ska vara en riktig pappa, f�r det f�rtj�nar du.

Musiken �r inte mitt jobb l�ngre.

Mitt jobb �r att vara din pappa.

En riktigt bra pappa.

Jag ska g�ra allt f�r att lyckas.

Allt.

God natt, min �lskling.

God natt.

DAG SEX

David? Jag st�ller upp utrustningen ikv�ll.

Jag f�r s�llskap av min goda v�n Ethel McKenzie.

Ethel �r ett medium. Jag m�ste s�ga en sak.

Det �r viktigt f�r utredningen att du och Katherine f�ljer med till huset.

Skulle jag ta tillbaka min dotter dit? Nej, aldrig i livet.

Vi m�ste se om n�got h�nder omkring er.

N�rvaron i huset kanske dras till er energi.

- Vad� "dras till oss"? - Andar dras till b�de folk och platser.

Ni kan flytta m�nga mil bort, andarna kan �nd� f�lja efter er.

Ni m�ste delta i utredningen om vi ska kunna ge ro �t andarna.

Min dotter har lidit nog. Jag uts�tter henne inte f�r mer sm�rta.

Det �r okej, pappa. Jag f�ljer med tillbaka till huset.

�r du s�ker, Kath?

Det �r v�l v�rt hem nu?

D� k�mpar vi f�r det.

Okej.

- Hur g�r det? - Bra. Den sista �r klar nu.

- Vi b�r ha dem i sovrummen. - �r de kopplade till kamerorna?

Ja, n�r vi ser kalla fl�ckar p� v�rmekameran-

-tar kameran automatiskt en bild.

F�rhoppningsvis uppenbarar n�got sig.

- Det kanske bara blir sf�rer. - Sf�rer?

Sf�rer �r livsformer som f�rdas i grupp.

Det kan vara m�nniskans sj�l-

- eller livskraften hos de som en g�ng hade fysisk form h�r p� jorden.

Det �r Ethel. Dags att b�rja.

- Med seansen. - Jaha.

Under seansen ger Ethel oss sitt synska intryck av huset.

Hon f�rs�ker kommunicera med alla n�rvarande andar.

B�de verbal kommunikation och automatiskt skrivande.

- Vad �r det? - Andarna arbetar ibland genom mig.

De l�ter mig skriva �t dem.

Det har jag sett p� TV. �r inte s�nt j�kligt konstigt?

F�rs�k vara �ppensinnade.

- Ska vi b�rja, d�? - Ta varandras h�nder.

Det bedrevs slaveri h�r.

Det k�nns som att jag blir strypt.

Den som bor h�r faller offer f�r ilskan, f�r det blinda raseriet.

Vems ilska �r det?

H�r finns m�nga k�llor till ilska.

En k�lla �r folk som tvingats arbeta h�r.

N�gon specifik?

En man som b�r p� mycket ilska.

En man som h�mnades.

- Var det l�ngesedan? - Ja.

Han m�rdade de som h�ll honom f�ngen.

Andarna fr�n de som dog dr�jer sig kvar.

- �r de arga? - Ja.

De ser det h�r som sitt hem. De �r fast mellan denna v�rld och n�sta.

De vill ha huset f�r sig sj�lva.

�r de n�rvarande, eller �r det snarare ett avtryck?

De �r n�rvarande, det �r inget avtryck.

- Ett v�sen? - Mer �n ett.

Jag k�nner av m�nga andar h�r som dog i f�rtid.

En �r starkare �n de andra.

En �r ondare.

Det �r han som p�verkar allt h�r.

Vem �r han?

N... Necro...

Jag ser namnet Necross.

S�g att vi respekterar hans territorium-

-och g�r allt f�r att g�ra honom n�jd.

Det s�ger Sam med. Han f�rst�r.

Sam �r hennes andlige guide. Han skapar kontakt med andra sidan.

S�g att vi inte �r fientliga.

Att vi �r h�r f�r att skapa r�ttvisa. Att han inte ska vara arg p� oss.

Den h�r Necross �r en ond dj�vul.

Hela huvudet v�rker. Inte p� grund av kylan, utan...

Kan du kommunicera direkt med Necross?

L�t Necross verka genom mig, Sam.

Ni.

Kommer.

Alla.

Att.

Att.

D�.

Ethel?

- Hur st�r det till? - Herregud, hur m�r du?

Nej! Nej!

Ethel?

Ethel!

Katherine, g� till ditt rum och l�s d�rren! Nu!

G� nu!

Sl�pp! Sl�pp! Sl�pp! Kom igen! Sl�pp honom!

Nej...

Kath!

Kath, det �r jag!

Kath!

Kath, ta tag i mig! F� inte panik! H�ll i dig!

Sl�pp mig inte!

Ja!

Kom.

Spring!

Helvete!

- �ppna! - Jag kan inte! Jag f�rs�ker!

Kom igen, hoppa in.

K�r!

"Gr�nsen mellan liv och d�d �r som b�st skymd och vag."

"Vem avg�r var det ena b�rjar och det andra tar vid?"

Edgar Allan Poe.

�vers�ttning, Emil P. W. S Holmgren Ordiovision