Original subtitles

DETTA ÄR ABSOLUT INTE DEN SANNA HISTORIEN OM

DEN STORA KANADENSISKA LÖNNSIRAPSKUPPEN

KAPITEL TRE

Marginaler

CHARLIES POJKE

Jävla skit.

Fan också!

Ruth!

- Ja, ja. - Ruth!

Hej, Florence.

Jag kom så fort jag kunde.

Okej, berätta, hur är hans andning?

Har han haft några anfall?

Jag är här, Martin.

Martin mår bra. Vad fasen, Ruth?

Ja, han blev bättre plötsligt.

Så när du ringde i panik

och sa att han var döende...

Falskt alarm. Han måste ha varit gasig.

Jag har patienter, Ruth.

Jag har riktiga patienter som är beroende av mig, som litar på mig.

Javisst, Sankta Florence, ja, den heliga.

Provocera inte mig.

Jag har försökt acceptera dig,

och vara en bra syster.

Om du hade frågat mig hade jag kommit.

Okej, vi har båda en massa klagomål.

Vad sägs då om att sträcka ut en hand och ta hand om honom idag?

Nej, nej.

Jag hjälper dig bara när jag är på sjukhuset.

Det har jag förklarat för dig.

När du är redo att ta dit honom igen, ring mig.

Jag har en jobbintervju.

Det är toppen. Det är framsteg.

Du borde verkligen gå ut.

Men vad händer med gården?

De har stängt kranarna.

Vad betyder det? Hur har...

Léonard gör som han vill.

Snälla, ta hand om honom idag.

Nej. Jag sa nej.

Jag tänker inte vara en del av det här galna systemet du har.

Jag behöver pengar.

Jag ger dig inga...

Jag bad inte dig!

Försöker bara vara realistisk, som du sa.

Okej. Okej, jag tar ledigt nu på morgonen.

Men ett blipp på hans EKG

och jag ringer en ambulans, jag svär,

med handen på Bibeln.

Förstår du det, Ruth?

Bäst att du får jobbet.

Badrummet luktar skit.

Hej, Liam. Hur är det med dina träd?

- Varför är han så sur? - Ja.

Som jag sa,

vi måste sluta kriga mot Ruth.

Låt alla lugna ner sig.

Absolut inte.

Hon överföll en byggnad

- som ägs av odlarna i stan. - Jag vet.

Dessutom har vi äntligen övertaget.

Nej, det har vi inte. Hon har stöd.

Sopa det under mattan, det är bäst.

Vi måste tänka på hur det ser ut.

- Hur det ser ut? - Precis.

Du är din mammas son, det är säkert.

Huvudrätten.

Tack.

Ingen varm morgon utan Louises pannkakor.

Jag lagar dem inte.

Gumman, ursäkta, men det finns ingen sirap.

Kan du vara snäll och ge mig lite sirap.

Vi har ingen.

Men Liam har sirap.

Den är slut.

Jag har ett fullt lager som säger tvärtom. Snabba på.

Pappa. Tänk på hur det ser ut.

Är det sant?

Är det för hennes skull?

Har ni glömt vad jag har gjort för er?

- Här får du. - Okej.

Okej, det där är för mycket.

- Bra ställe. Tar du med barnen hit? - Det är säkert här.

Men jag måste säga, jag brukar försöka

hitta ett ställe som inte luktar skit.

Vi ligger nära mjölkgårdarna. Du får stå ut, din mes.

RINGER BO (MOBIL)

Den döda killens förråd ligger ungefär en timme bort.

Varför kunde vi inte vänta med det här?

För att polisen vet om det också.

- De kan vara på väg. - Varför gör vi det då?

Om sirapsfaten som Remy snodde

fortfarande är här, och snuten

hittar dem, så kommer hela vår plan att vara körd.

Gör det här så kan vi stjäla sirapen.

300 lakan till imorgon bitti, lätt.

- Lätt, okej. Bra, tack. - Vi är inte klara.

Fan, det är iskallt. Jag gick upp supertidigt,

- städade bilen, bytte skylt. - Du måste be om ursäkt.

Nej, aldrig. Till vem? Varför?

Remy är rädd. Du hotade att döda honom.

Det gjorde jag inte. Om jag gör det, så kommer han veta.

Be om ursäkt. Jag gick i god för dig.

Gick du i god för mig?

- Okej. - De har goda vingar här.

Där är han. Det är mannen.

Där är mannen jag ville träffa. Remy. Hallå, partner.

Hör på, vi pratade precis,

och jag har förstått att det har skett ett missförstånd.

Okej? Det du såg av mig, det du tror att du såg igår...

Det var passion, Remy.

- Jaha, passion. - Ja.

I själva stunden... För jobbet.

Vi behöver dig.

Jag behöver dig. Okej? Hoppa in.

Du har din proviant, du har packat.

Stor väska. Har du packat för en månad?

- Vi ska inte ut i krig! - Oj.

Jo. Okej.

Herrejävlar, såg du det där?

Herre... Jag såg det precis

- för det hoppade fram igen. - Ja.

Jag såg det den där gången. Det var passion.

Du var smart att se typ:

"Han måste tygla det där." Jag lovar, jag ska.

På min heder. Det kommer aldrig att hända igen.

Okej? Hoppa in då.

Dödade du Orval?

Aldrig i livet.

Nej.

- Är det... - Inte?

Nej. Nej.

Jag sa ju att killen var inblandad i en miljon saker.

En av dem gick nog snett.

Jag varnade honom för hans delade fokus.

- Jaha. - Ja.

Ja.

I vårt yrke är det jävligt farligt, liksom.

Vad säger du, Remy?

- Bästa vänner till slutet, va? - Ja, absolut.

Jag tog med frukt och nötter.

- God morgon! - Bonjour.

Har du sovit gott?

Du gillar verkligen pysslet i det där.

Ingen röd tråd?

Jag ville få dig uppdaterad.

Det här är brottsplatsen, offret hittades här.

Ja, jag var där i morse, jag vet. Vad är det här?

Jag har tio fall som väntar på mig i Montreal.

Vilken mer info har du om offret?

- Vi behöver mer. - Precis.

Han är härifrån, hängde i barer.

Ett lager? Vad hittade ni där?

- Jag har inte hunnit... - Okej. Då åker vi.

Sex veckor?

Väntar ni på de veckorna för att tappa sirapen?

- Sav. - Vad?

Hon sa "sav".

Fyra till sex veckor för att tappa saven.

- Sen gör vi saven till sirap. - Det är alltså inte sirap i träden?

Nej.

Nej, det vore... Det vore otroligt, men...

Okej, men vi stjäl sirapen, eller hur?

Vi stjäl inte saven.

Självklart inte. Saven... Hur kan du inte veta det här?

För ingen vet det, Ruth.

Ingen utom savbönderna.

De kallas inte savbönder.

Poängen är att sockersäsongen nästan är slut.

När fan kom socker in i samtalet?

Sav, sirap.

Poängen är att inget blir stulet efter Skördedagen.

Folk sätter in sin överskottssirap före den stora festen på lagret.

Årets mest hektiska dag. Vi har bara tre nätter på oss för detta.

Tre nätter. Vänta, lämnar du Martin ensam

i tre nätter? Är det okej?

Dra åt helvete.

Min syster ska vakta honom.

- Din syster? - Ja.

Och vart fan ska du säga till din syster att du ska?

Ruth, du kan inte ändra rutiner.

Det är en röd flagga. Amatörmässigt.

Är den här planen amatörmässig?

Fylla faten med vatten och ställa tillbaka dem i lagret?

För det är bara jag! Och du kör för jävla långsamt.

Hur många gånger måste jag säga det?

- Remy, vad fan håller du på med? - Sluta ta upp så mycket plats!

Vadå? Jag tar fram lite mer frukt och nötter.

Herregud!

Glöm aldrig schweizerkniven.

Snutar. Snutar.

Det är hon som arresterade mig.

Fan. Vad fan håller de på med?

De ska till Orvals lager, som jag sa.

- Och de hinner före. - De ska inte dit.

Snutar som är 45 minuter utanför stan? Vart ska de annars?

Vi kommer före dem.

Gasa förbi en polisbil på väg mot en brottsplats?

Är det din plan?

Okej, Ruth. Vi gör som du vill. Vi saktar ner.

Jag hittar inte husrannsakan.

Fan också.

- Jag... - Vad?

Jag glömde den.

- Vad? - Jag glömde den.

Vad menar du med att du glömde den?

- Vi åkte iväg fort och jag... - Fan.

- ...visste inte vi skulle dit idag. - Du kunde ha

- nämnt det på stationen. Fan. - Ja.

- För nära! - Låt mig köra.

Jag är lagom nära.

- De kommer att se oss! - Håll käften alla,

annars får de ytterligare två mord att utreda!

Ett litet problem...

Ingen täckning.

Okej, vi kör av, hittar täckning,

så kan du fixa din röra.

De är på väg ut.

Vad? Perfekt. Nu kan vi slå dem.

- Vad gör du? - Följer efter dem.

Varför? Det här är vår chans.

Om de kommer före oss, är stöten körd.

- Jag måste veta vad de vet. - Mike. Partner.

Kan ni lyssna? Om de åker av här,

kan de stanna i 5 eller 45 minuter.

- Det vet inte vi. - Men vi är före dem.

Jag brukar inte rusa till ett brott med snutar bakom!

För tre sekunder sen ville du komma före.

Följer vi dem, så kan jag köpa lite tid. Det är ett smart drag.

- Så nu är du den smarta? - Jag är proffset.

Beslutet har fattats!

Bra, de har stannat och vi har också fan stannat.

Mike har en plan. Vad är planen?

Våra polisvänner ska snart få lite bilproblem.

Ska du bryta dig in i en polisbil? Så korkat.

Det är okej. Det här är planen.

Tack så mycket.

- Inte illa. - Okej. Allt är klart.

De mejlar ordern när den är klar.

Okej. Då äter vi.

Okej.

Jag har husrannsakan.

Här.

Var vill du sitta?

- Därborta. - Visst.

De går mot fönstren.

Han klarar det inte. Vänta, få ut mig härifrån.

Vad har vi här? Kom igen.

Jävla franska.

Vad sysslar du med?

De kommer se honom!

Vad fan håller du på med? Stick härifrån!

Flyttar jag, åker du in.

- Jag är inte klar. - Hur lång tid tar

det att klippa trådar?

- Det tar längre tid, Ruth. - Hörni.

Jag gör det.

Snyggt.

Glöm aldrig fällkniven.

Okej, okej då. Kör.

Vänta lite. Snälla, än en gång, gör inte det här.

Är inte jag som ordförande

skyldig att följa reglerna?

Rådgivare, men jag vet...

- Du såg dem på fiket. - Ja.

På grund av henne. Hon kan starta ett uppror.

Vi kan öka säkerheten. Remy har ett förslag.

Lyssna på dig själv. "Remy"?

Lägg av alltså.

Pappa.

Okej.

Ja?

Var är Ruth?

Hon hade sagt det till dig om hon hade velat det.

- Nåväl... - Nej, vi kommer tillbaka. Tack.

Nej, nej.

Jag heter Léonard,

- från Föreningen. - Ja, ja. Jag vet.

Ja, du är poppis i hennes brandtal.

Glad att höra det.

Det här är till henne.

- Okej. - Okej. Det är tidskänsligt.

Vad?

Det hon sa var sant.

Ursäkta mig?

Hon säger att du är Satan,

och jag trodde inte henne först,

men 100 000 dollar som fördubblas varje vecka?

Du får hennes hus om en månad.

Det må så vara, men, du förstår,

hon har haft en olicensierad gård i nästan två år nu.

Och inte bara det, en enkel koll av träden visar att hon har ökat tappningen

- vilket förvärrar situationen. - Tror du att du är tuff nu?

Ursäkta mig?

Att trakassera en invalids fru?

Du är inte det. Du ser svag ut, och jag ser det i ditt ansikte.

Du är en svag, feg man.

- Och om jag ser det... - Okej, det här var ett misstag.

- Se bara till att hon får det där. - Vet du vad? Alla kan se det.

Alla förlorar tron på dig.

Allihop. Förr eller senare

kommer Ruth att se till att alla vänder dig ryggen.

Fan. Jag ringer en bärgningsbil.

Den är här om en timme.

Jag väntar inte på en bärgningsbil.

Såja.

Två på en dag. Jag håller stilen fortfarande.

Jäklar. Det är klart att han är en hamstrare.

Nej, vi har tid.

En bärgningsbil tar minst en timme.

Remy, leta efter faten. Mike, kom.

- Tycker du inte att vi alla tre... - Mike, kom.

- Okej, okej. - Turgubbe.

Vad är det?

En gammal tant och en idiot förstör min kupp?

Jag menar därborta med polisen.

Jag hann inte.

Remy gjorde det på fem sekunder. Vad letade du efter?

Jag har ingen aning om vad du pratar om.

Jag såg dig söka genom deras grejer. Vad gör du, Mike?

Varför är du så arg? Det funkar.

Du med lastbilen, Remy med däcket.

- Vi är effektiva. - Försök inte lura mig.

Var du inblandad i Orvals död?

Nej.

Om du var det, är jag ute.

Jag har inte gått med på mord.

Vilken tur att jag inte mördade honom då, Ruth.

Jag älskar Martin mer än nån annan förutom dig.

Lämna honom utanför.

Jag kan inte.

För jag gör allt detta och står ut

med dumskallen där, för Martin.

Han är som en bror för mig.

Jag skulle aldrig skada honom.

Och att döda den här jävla Orval sätter Martin i fara.

Varför skulle jag göra det, Ruth?

Jag vet inte. Större del av pengarna, kanske?

Impa på killarna i Boston?

Hör du dig själv? Du låter galen.

Jag har pengar, Ruth. Jag är rik.

Jag gör det här för pensionen.

Jag gjorde det inte och letade inte efter nåt i bilen.

Jag letade efter tändkabeln.

De är svårare att hitta på nyare modeller.

Är vi okej?

Vi är okej.

Jag hittade faten. Orval använde en presenning.

Okej.

Polis! Polis!

- Fan också. - Du sa en timme! Kom.

- Såg de oss? - Lasta faten på bilen.

Skynda på. Kom igen.

- Varför är den full? - Dra!

Nej. Jag tror att... Nej, de här är inte...

- Vi är i fel gång. - Ja.

Det är omöjligt.

- Okej, tillbaka med den. - Vad?

- Inte nog med tid. - Nej, det kan vi inte.

Fan. Kom igen.

- Rulla tillbaka den! - Okej.

- Rör på den! - Vi försöker.

- Dra in den. - Kom igen! Den ska uppåt.

Kom igen.

Kom igen, skynda er.

In med er. Skynda på!

Polisen är här. Jag vill inte åka dit.

Hör ni mig? Jag tänker inte...

Herregud.

Vänta, vänta. Nej, låset, låset.

Kom igen, kom igen.

Skynda, skynda!

Okej, skynda, skynda!

Skynda på!

Okej, jag tror att det är här.

- Där borta. Här. Äntligen. - Okej.

Här är det. 4042.

Ja, det är inte ens låst.

Bra. Fixar det.

Jäklar.

- Funkar det inte? - Nej.

Vi hämtar chefen.

Nej, ingen bärgningsbil, ingen chef. Kom och hjälp till.

Visst. Förlåt.

Okej, nu. Lyft!

Vad är det här? Fan!

Fan. Jävla skit.

Ja, vänta.

Vi klarade det nästan. Igen.

Ett, två, tre.

Ja, ja, ja!

- Vad är det här? - Den sitter fast.

Ja, jag vet. Gör lite så...

Okej, en gång till. Kom igen.

Okej.

Okej, om vi bara knuffar lite till, kanske? En gång till.

Ja.

Ett, två, tre.

Fan också!

Vad är det här? Skit.

Är ingenting lätt? Kom, vi går och letar upp chefen.

- En jävla mardröm. Hela grejen. - Ja.

Hela den här utredningen.

Jag tror det är okej.

Det är grönt.

Vi blev riktigt lurade.

- De är borta. - Vad är du, en idiot?

- Lägg av. - Du är ett skämt.

Det här kommer att ta dagar.

Vi måste ringa in teknikerna.

De jobbar fortfarande på mordplatsen. Vi får göra det.

Och förstöra brottsplatsen? Jag tror inte det.

Ett rum fullt av sopor. Vad skulle du kunna hitta själv?

Det här. Nån har brutit sig in.

- Eller hur? - Jävla skit.

Vänta. Fan.

Titta på hålet.

Det var ingen spik.

Nej.

Stod inte en svart skåpbil parkerad där för en stund sen?

Det stod en svart skåpbil vid restaurangen.

Ja, det är den enda vinkeln jag har.

Kan du backa bandet?

Ja, där. Stopp.

Skåpbilen.

Ja.

Vi behöver det här bandet.

Jag undrar hur jag ska kunna hålla mig vaken hela natten.

Och då minns jag det. Pengar.

En massa pengar.

Finns det inga övervakningskameror?

Inga. Bara jag. Lätt byte.

Nu stjäl vi så att Léonard blöder.

- Ja. - Då gör vi det här, vi kör.

En tredjedels miljon till frukost.

Skulle vilja berätta för pappa. Han hade skitit på sig.

Stanna här, jag släpper in er.

- Japp. - Fixar det.

Hej, Remy.

Hej! Léo!

Remy Bouchard, det här är Gary Montour.

Jag har skaffat en ny säkerhetsvakt.

Undertexter: Tatjana Majerle

Kreativ ledare Ulrika Lindfors-Davis