Original subtitles

I tidigare avsnitt…

Ska du gå till Vita huset och ta dig an hela militären på egen hand?

Jag behöver en förklädnad.

Nån Den onda aldrig skulle misstänka.

Du kom med hennes blod för att sätta saker i rörelse.

Du kan inte skada mig.

Jag tycker att vi testar den teorin.

EN ORIGINALSERIE FRÅN NETFLIX

Nej.

Det måste gör ont att din älskade brud är borta för alltid.

Och att du lät en Van Helsing komma tillräckligt nära för att bita dig.

Jag lärde mig lite nya tricks i mörkrets rike.

Känner du nåt än?

Börjar betet kännas?

Du var aldrig så här kraftfull.

Och jag trodde att du var smartare. Trodde du att fånga mig skulle krossa mig?

Det gjorde mig bara starkare.

Inte tillräckligt stark för att vara ett hot.

Ditt bett gjorde ingenting.

Vem där?

Hjälp.

Kan du hjälpa mig?

Vad har du gjort?

Hennes grepp om mig försvagas.

Jag känner det.

Vem är du?

Olivia.

Kan du hjälpa mig, snälla?

Snälla?

Nej! Det här händer inte!

Det verkar som att mitt bett var kraftigare än du trodde.

Håll dig borta.

Kroppen du tog över, du dödade inte värden.

Olivia.

Hon finns fortfarande kvar där inne, eller hur?

Ett bett till kanske släpper ut henne.

Nej.

Du och dina barn har plågat mig länge nog.

Vi har bara börjat.

Jag ska slita av ditt huvud med mina bara händer!

Jag ska rensa världen från Van Helsings för alltid.

Och mörkret ska härska.

Gå nu.

Medan du kan.

Gör det.

Gör det.

Nej!

INSPIRERAD AV ZENESCOPES SERIEROMAN "HELSING"

Tomt!

Det är okej.

Skynda!

Den onda skickar snart hit fler anhängare.

Hon kommer att hitta det här stället och hämnas.

Vi har ett till ställe på Mercer Street. Vi kan ta henne dit.

Lägg henne i skåpbilen. Var försiktiga, vi behöver henne, okej?

Gå!

Vad hände?

Hon är mänsklig igen, men, vad är det för fel på henne?

Det är skriftrullen.

Hon har inte ens rört den.

Jo, för länge sen.

Innan hon förvandlades, när vi försökte besegra Den onda första gången.

Du sa att vi behöver henne, men så här?

Hon är vårt enda hopp om att kontrollera Den ondas krafter.

Jag hade inte räknat med att hon skulle vara blind och psykotisk.

Vi måste kontakta Vanessa.

Okej, jag letar efter ett meddelande.

Nej, det är för farligt.

Allt är farligt nu. Stefan är borta. Det måste vara jag som gör det.

Åk med Bathory, okej?

Jag hittar dig, okej?

Jag klarar mig.

NYCKELN

Vi är säkra här. Företaget gick i konkurs när allt gick åt helvete.

Det är inte så stort behov av dejtingappar nu.

Och Bathory?

I säkerhet.

- Fortfarande sövd, men… - Jag vet.

Allt vi kan göra är att vänta och hoppas.

Uppmärksamhet. Bort från gatan.

Utegångsförbudet gäller fortfarande.

Gå hem, annars blir ni gripna.

Hallå!

Hej, lugn.

- Axel! - Vad kul att se dig också.

Ni klarade det.

- Var har ni varit? - Hämtat allierade.

Vi måste ta oss bort från gatorna. Var är de andra?

Jag måste leta efter ett meddelande först.

Vi fick Oraklet.

Jack förvandlade henne.

Skojar du, var den subban mänsklig?

- Ja, men vi har ett problem. - Det är alltid ett problem.

Har du hört från Vanessa?

- Jack sa att hon är i Vita huset. - Då är hon i fara.

Det finns inte en chans att Den onda inte har listat ut att Oraklet är borta.

- Vänta! Ner! - Gå hem annars blir ni gripna.

Det är där. Jag ska hämta det.

- Vänta. - Va? Vad är det?

- Vad? - Jag känner nåt.

Jag också.

- Vi har blivit sedda. - Den behövs inte.

Hallå.

Det där lär ta ett tag att vänja sig vid.

Vanessa.

Det verkar som att gruppen har återförenats!

Ja, med några nya medlemmar.

- Ja… - Ja.

Bort från gatan och gå hem.

- Vad väntar vi på? - Bort från gatan.

Jag svek dig en gång förut. Jag tänker inte göra det igen.

Bathory,

jag vet att du inte lyckades rädda din mor efter att hon läste skriftrullen.

Och du vet mer om det här än jag.

Det måste finnas ett sätt att hjälpa dig.

Jag lovar. Jag tänker inte lämna dig så här.

Din tid är över.

Din kontroll minskar.

Du är ingenting. Du vet ingenting!

Jag ska använda mitt eget mörker för att återfå min styrka.

Oraklet är inte död,

det känner jag.

Nej.

Håll dig borta.

Jag är inte din längre.

Jag visste att du skulle dyka upp.

Jaså? Jag trodde knappt det själv.

Mår du bra?

Tack vare Vanessa.

- Var är Axel? - Vi har en plan.

Han fixar det sista.

Och Den onda börjar tappa kontrollen.

Det var du som vände Delta Force mot Bathory och räddade oss.

Hur?

Jag använde några av deras egna spelregler.

Men jag tog mig nästan inte därifrån vid liv. Oraklet sabbade nästan allt.

Oraklet är helt borta nu. Hon är bara Bathory nu.

En vän som offrade sig själv för att rädda mig.

Följ med mig.

En vän?

Vi pratar om Oraklet.

Du känner inte hennes riktiga jag.

När du skickade mig till det förflutna,

där var hon en vampyrjägare som försökte göra precis det vi gör.

Hon påminde mig om dig, på många sätt.

Hon är en allierad, lita på mig. En mäktig allierad.

Jag vet bara inte hur jag ska kunna hjälpa henne bli sig själv.

Om det ens är möjligt. Det kanske har gått för långt.

Nej, hon är nyckeln. Vi kan inte göra det utan henne.

Nej! Snälla, nej!

Till döden.

Ta den.

Ta den från henne och ge den till oss.

Snälla, hjälpa oss.

Hallå?

Mår du bra?

Ja, jag… Det är inget.

Om du säger det.

Jag visste inte att vi kunde förvandla en brud. Du kanske kan nåt som jag inte kan.

Det är nåt som inte stämmer.

Blod.

Bathory, nej!

Det här är inte i enlighet med protokollet!

Ni kan inte släpa mig från ett möte och tillbaka till Vita huset!

Var är min stabschef?

Släpp mig för helvete!

Helvete!

Vad fan är det här?

En räddningsaktion, herr vicepresident.

Från vem då?

General Lannister?

Vi räddar dig…från dem.

Fan!

Håll hennes arm.

Vi ska hjälpa dig.

Det lugnande medlet har börjat verka. Det gör henne gott att vila.

Hon förlorade mycket blod.

Om hon försöker det igen

tror jag inte ens att en Van Helsings kan rädda henne.

Du känner dig skyldig.

Första gången vi träffades försökte jag döda henne.

Hon var inte ond.

Hur kunde du veta säkert?

Vi slogs sida vid sida.

Hon gjorde allt för att döda Den onda,

men till slut förlorade hon sig själv.

Men för ett ögonblick

lyckades hon använda skriftrullen för att kontrollera Den onda.

Är det din plan? Att försöka igen?

Det var det.

Om jag hade dödat Den onda då som det var meningen,

som du hade tänkt…

Men du listade ut att Bathory och skriftrullen var nyckeln.

Hur användbart är inte det?

Innan Oraklet var Oraklet, så var hon Bathory.

Vem var Den onda?

Vem var hon? Olivia?

Ja.

Och hon var god och oskyldig, och jag mördade henne.

Vad gäller henne

är kanske döden inte vad du tror.

Det hände efter att jag bet Den onda.

Olivia, kvinnan vars kropp togs i besittning,

en del av henne är fortfarande där.

Och nu kämpar hon.

Snacka om att ha nån på insidan.

Den onda lär försöka komma på sätt att skydda sig själv.

Hon vet att jag är tillbaka och att vi har förvandlat hennes sista brud.

Att förlora en strid innebär inte att man har förlorat kriget.

Vem är det här?

Vår nyckel till Vita huset.

Vicepresidenten?

Vita huset är en av världens säkraste byggnader.

Den här killen kan stänga allt och släppa in oss.

- Portvakten. - Hur lyckades du med det här?

Du är inte den enda med ess i rockärmen.

Min råkar ha fyra stjärnor på axeln. Minns ni general Lannister?

Ska han bara tro på oss när vi säger att presidenten är en vampyr?

Han kommer inte att tro på ett ord vi säger.

Därför måste vi förvandla en skeptiker till en troende.

Du inser att det här är högförräderi, eller hur?

Det var frihetskriget också.

Jag ber om ursäkt för det här, sir, men det är en del saker du måste förstå.

Jag kan försäkra er om att regeringen inte förhandlar med terrorister.

Det är det du inte förstår. Terroristerna är regeringen.

Du såg vilka dina säkerhetsvakter var.

Hur fick du general Lannister att förråda sitt land?

Du står inför ett dödstraff.

Det gör vi allihopa. Det är det du måste förstå.

Du trodde att du höll hotet borta, men det gjorde du inte.

Det är här och det sitter i Ovala rummet.

Du tror att president Archer är en vampyr…

President Archer mördades vid Fort Collins.

Du har pratat med en bedragare.

Som kallas…

Dracula.

Hur hände det här?

Det är skriftrullen.

När hon använde den mot Den onda, sa hon att det skulle ha konsekvenser.

Jag kan kanske hjälpa henne.

Lugna hennes sinne.

- Det är nåt jag lärde mig i mörkrets rike. - Vad ska du göra?

- Få kontakt med henne. - Med hennes sinne?

Hon har tappat det.

Om jag kan hjälpa henne kämpa mot mörkret,

kanske jag kan hjälpa henne tillbaka.

Tänk om du slutar som hon?

Vi kan inte göra det utan henne, eller hur?

Vår pappa försökte kontakta oss en gång, för att hjälpa oss.

Det jag kände, smärtan, det var obeskrivligt.

Jag har lärt mig leva med smärta.

Det kan göra en starkare.

Jag måste försöka.

Ni två.

Ni är efterlysta.

Både vampyrer och förrädare.

Med respekt, sir,

det är de inte.

Jag vet att det är mycket att ta in, men vi behöver din hjälp för att stoppa henne.

"Stoppa henne"?

Du menar döda henne?

Ni vill att jag ska hjälpa er döda USA:s president?

Ni är galna.

Varför tror du att Lannister hjälpte oss?

För han är en förrädare.

Eller den största patriot vi har.

President Park är fortfarande vid liv.

De pratade.

Nu ska ni ta hit en död president för att övertyga mig?

Eli, om du hör det här så lyckades planen.

Det är svårt att tro det, men jag lever.

Och alla galna grejer de säger är sant.

Archer är död och du måste hjälpa oss.

Jag hoppas att vi ses snart

och så kan vi rädda landet, tillsammans.

Jag måste säga…

Att det är övertygande.

Men om mäktiga vampyrer kan byta skepnad, låtsas vara nån annan,

kan ni inte ha fejkat inspelningen?

För tusan! Vad är det som krävs?

- Snälla. - Axel, låt mig.

Du tror att jag är en vampyr i människoform.

Du kanske har rätt.

Då borde jag göra det här.

Nej! Gud, nej!

Om jag är en av dem kommer du att förvandlas.

Om inte, så måste du vakna upp och inse sanningen.

Varför sitter du inte här och ser vad som händer?

Kom igen, Vanessa.

Mamma!

Vad fan är det som händer?

Hon försöker kontakta henne och bota henne.

Vad? Hur då?

Mörkret.

Vanessa tar det från henne.

Mamma, nej!

Nej, jag kan inte förlora dig igen.

Mår hon bra?

Mår hon bra?

Mår hon bra?

Bathory?

Jack?

Jag kan se dig.

- Jag kan se. - Du är tillbaka.

Det är okej.

Du mår bra.

Vanessa räddade dig.

Tack.

Tack.

Jag har bara varit där en gång.

Tunneln går härifrån och hit.

- Var har du varit? - Jag har lagat det som är trasigt.

Vissa saker kan inte lagas.

Axel, jag är ledsen för allt som hänt dig…

Låt bli. Dina ord betyder ingenting.

Gör ditt jobb. Jag blir glad om jag aldrig ser dig mer.

Om hon är så mäktig som ni säger,

Den onda,

tror du verkligen att du kan döda henne?

Var är du, min älskade?

Var?

Där är du.

Röstbekräftelsekod: L7T.

Det är jag, biträdande vicedirektör. Nej, jag är i säkerhet.

Du måste tömma hela Vita huset

på alla säkerhetsvakter och personal.

Ja, alla.

Säg inget till Delta Force.

Eller presidentens kontor.

Nej, lyssna, Jillian. Lyssna!

Det gäller nationens säkerhet.

Kontakta general Lannister på Pentagon för bekräftelse.

Lita inte på nån annan.

Jag räknar med dig, Jillian.

Jag har gjort allt jag kan.

De låtsas göra en katastrofövning,

och tömmer Vita huset på folk.

Men Deltas…

Vampyrvakterna och Den onda kommer inte att gå på det.

De kommer att stanna.

Hon måste inse att snaran dras åt. Vi måste slå till medan vi kan.

Det låter som att vi har en plan.

Ja. När slår vi till, chefen?

Så snart alla riktiga människor är ute ur huset.

- Redo? - Du?

Nästan.

Vad är det?

Inget. Bara en känsla.

Antagligen bara…nervositet kring anfallet.

Nej.

Nåt tynger dig…

Nåt större.

Till en början…

Trodde jag att det var Den onda.

Nåt slags kvarvarande…vampyrarv.

Jag hör röster som ropar på mig.

Det var inte Den onda… Det var…

Det var som mitt systerskap.

Du sa att de var döda.

De som jag kände.

Det var det jag hörde.

Jag är ledsen att du förlorade dem.

Jag vet att de betydde allt för dig.

Det var inte ditt fel.

Jag vet, men…

Jag kämpar för dem nu.

Kämpar för deras minne. Jag ska hedra dem.

Det ska jag.

Även om jag dör på kuppen.

Jag låter inte det hända.

Jag svär.

Du…

- Har du tid? - Ja.

Förlåt att jag inte gjorde det tidigare.

- Vad? - Med allt annat som pågår

har det varit svårt att lära känna varandra.

- Ja, det är mycket som pågår. - Ja.

I alla fall,

innan vi kastar oss in i elden

ville jag… Jag ville bara säga att jag förstår

att det var svårt att få veta att jag är din biologiska mamma.

Jag har haft tid att tänka. Det är lugnt.

Violet.

Du behöver inte göra det.

Du behöver inte bygga upp en mur.

Det är okej att ha känslor.

Jag vill inte lära känna dig för jag vet inte hur det här slutar.

Det vet ingen.

När jag förlorade Dylan och Scarlett,

och mamman jag aldrig fick lära känna,

gick jag nästan i bitar.

Men jag har lärt mig att mörkret får kraft av desperation.

Det lever på sorg.

Ju mer du försöker trycka bort sånt, desto kraftigare blir det.

Jag är inte som du.

Du är mer som mig än du inser.

Jag ville veta att du kommer klara dig.

Dylan var ditt kött och blod.

- Vi är bara DNA. - Det spelar ingen roll.

Jag tänker på dig hela tiden. Er båda.

Och när jag tänker på att nåt kan hända dig

så vill jag trycka bort det.

Men istället så låter jag mig känna det.

Gör du?

Ja.

Det är vad som gör oss mänskliga, Violet.

Vad du än gör,

vad som än händer,

glöm inte det.

Det ska jag inte.

Jag är ledsen att jag inte sa nåt tidigare.

Det här är tillräckligt tidigt.

Du bör ta hand om amuletten.

Vet du vad? Behåll den. Den är säkrare med dig.

Men du behöver den för att fånga Den ondas ande.

Vi löser det när vi måste.

- Är allt bra? - Ja.

För en gångs skull tror jag det.

Bra.

Dags att gå. Jag hämtar Bathory.

Okej, vi ses.

Minns du orden? Hur du ska använda dem?

O, ja. Det är väldigt mäktigt.

Men bara för den som kan läsa det.

Lyckligtvis fick Vanessa dig att se igen.

Lyckligtvis.

Är hon med er nu?

Minns du inte?

Hon använde sina krafter för att tömma ditt sinne,

och ta dig tillbaka till dig själv.

Jag vet inte om det är möjligt.

Efter all tid

som jag varit Den ondas brud, svuren till henne till slutet…

Jag vet att det är svårt för dig… att vara människa igen.

Och att kliva in i en kamp som har kostat dig allt.

Jag måste veta att du är med oss.

Jag är nyckeln till allt, eller hur?

Använda skriftrullen, neutralisera Den onda,

så att du och din släkt kan bita henne.

Och sen?

Mörkret kommer ur henne som förra gången.

Men den här gången tar jag inte bara en bit,

jag fångar allt.

Med den här.

Minns du?

Mår du bra?

Nu vet jag hela planen.

Bra.

Vi borde hämta de andra.

Jack, en sak bara.

Redo?

Absolut.

Okej, då kör vi.

Här är tunneln.

Den går fram till östra vingen.

- Har ditt folk rensat vägen? - Jag litar på dem.

Jag är inte den enda som oroat mig för presidenten.

Tur att ni inte försökte göra nåt tidigare, då skulle ni alla vara döda.

Allt handlar om tajmning.

Tiden går.

Ju mindre tid vi ger Den onda, desto bättre.

Var är Jack?

Hämtade hon inte Bathory?

- Jack! - Jack!

Jack!

Sakta.

- Du klarar dig. - Lugn.

Lugn.

Vad hände?

Bathory. Hon tog amuletten.

- Jag visste det. - Vart gick hon?

Hon kan inte ha lämnat byggnaden, utgångarna är förseglade.

Hon försöker inte gå.

Kolla till de andra. Vicepresidenten.

- Det här är mitt fel. - Kom.

Bathory!

Gå bort från kanten!

Kom inte närmare!

Bathory, nej!

Förlåt, Jack.

För vad? Att du knivhögg henne i hjärtat?

Det skulle inte sluta så här.

Var är amuletten?

Stanna!

Jag såg det inom dig, Bathory,

när mitt sinne mötte ditt,

jag såg förvirringen, rädslan.

Jag vet inte vad jag gör här.

Hur jag fick tag på den här.

Hon har fortfarande kontroll, Den onda.

Hon vill att du förråder oss.

Jag kan skjuta.

Hon kanske tappar den innan hon faller.

Om du dödar henne kan vi inte använda skriftrullen.

Hon skulle aldrig komma över på vår sida.

Mörkret går för djupt.

Jag är inte ondskan du tror.

Jag vill bli kvitt Den onda lika mycket som du.

Kliv ner, då. Ge tillbaka amuletten.

Fan.

Vilken tragisk spricka i er plan.

Ni litade på en så svag person, förgiftad av ambition.

Hon stoppade dig nästan.

Hon skulle ha givit sitt liv.

Men istället tog jag det.

Jag gjorde henne till något mer.

Jag gjorde henne perfekt.

Får jag snälla skjuta subban?

Slutet närmar sig. Jag kände det när jag bet dig.

Jag kände bara din svaghet.

Ditt ytliga och meningslösa arv.

Jag har vunnit över varenda Van Helsing jag nånsin har mött.

Jaså?

Hur kom jag tillbaka från mörkrets rike, då?

Hur tog jag mig ur din fälla?

Hur kom jag nära nog… för att få dig att blöda?

Tror du att du kan distrahera mig så att ni kan hämta ert pris?

Ni är nära, sant.

Men bara för att jag inte riktigt är mig själv.

En situation som är lätt att åtgärda.

Nej!

Bathory?

- Vad har jag gjort? - Vi kan besegra henne. Tillsammans.

- Nej. - Jo.

Nej.

Jag kan inte.

Hon släpper mig aldrig.

Snälla, Bathory.

Du kan inte kontrollera mig!

Du klarar det!

Inte nu.

Inte nånsin.

Nej!

Nej!

Nej!

DÖDEN

Du har nått ditt slut, min trasiga älskade.

Och jag har bara börjat…

mina glansdagar.

Kom till mig.

Kom till mig.

Kom till mig.

Kom till mig.

Kom till mig!

Kom till mig!

Vill nån förklara vad det är som pågår?

Delen av henne som fanns i amuletten har hittat hem.

Hon är tillbaka till full styrka.

Vad gör vi nu?

Undertexter: Nina Lind