Original subtitles

KENTON-ON-SEA - ÖSTRA KAPPROVINSEN SYDAFRIKA

Lili...

-Välj ett kort. -Jag kan alla dina korttrick.

Jag kan ett nytt.

För din skull.

Kom igen. Du är en idiot.

En idiot som gillar dig.

Jättekul.

Ända sen vi var barn.

Det har du aldrig sagt.

Jag säger det nu.

Jag också.

Det är bara en krabba.

De gillar dig.

Mesuli...

Spring, Lili!

Kom!

Det måste ha gått snabbt.

I så kallt vatten...

Vare sig de var på däck eller under...

Det spelar ingen roll. Ingen drunknar snabbt.

Först får man panik när man försöker förstå.

Sinnena går på högvarv.

Och sen rädslan...

man tror inte det kan hända.

Och sen inser man att det händer.

Man försöker kämpa emot, stoppa det, trots att man är maktlös.

Sekunderna saktar ner till...

inte minuter...

Till ingenting. Tiden finns inte längre.

Man ber.

Till nåt.

Vad som helst, och...

kanske någon lyssnar...

Eller kanske inte.

Hur som helst går det inte snabbt. Det tar en evighet.

Bärgningen pågår fortfarande.

Vi hoppas få dem tillbaka.

Allihop. Men det är inte lätt.

Jag kan bara säga att vi försöker med allt

för att göra det möjligt.

Naturligtvis.

Det vet jag.

Men jag vill att du förstår

att din dotter var en av de bästa studenterna

jag haft nöjet att undervisa.

Hej då.

Professor Lehmann?

Jag ska packa ihop stationen innan vintern.

Jag ville säga adjö.

Det måste vara svårt för dig.

Sånt här märker oss.

Det stannar kvar hos oss.

Förändrar hur vi ser på världen.

Charlie.

Ge dig ut dit.

Göm dig inte.

Det som hjälper är andra människor.

Deras stöd. Ring när du kommer dit.

Det ska jag.

Det finns inga källor till bioluminescens

som kan bibehålla ett ljus som det vi såg.

Vi har sett bioluminescent plankton ändra färg på hela bukter.

På ytan, ja.

Men inte så djupt som undervattenskameran når.

Vad sägs om ljudet?

Hört nåt sånt tidigare?

Nej.

Ett förvrängt lockrop för valar?

Strukturen liknar valsång...

återkommande, rigid.

Men jag har aldrig hört en sån tidigare.

Vad?

Inget.

Låter som om du har nåt att säga.

Under kalla kriget prövade regeringen olika vapen.

Flygplan, helikoptrar, flygande bomber...

Så hur hindrar de att folk får reda på det?

De läcker hemligstämplade rapporter om UFO:n i USA.

Folk blir besatta av utomjordingar

och tänker inte på att regeringen gör provflygningar

mitt framför ögonen på dem.

Förbereder krigsmaskiner för att flyga långt bort i världen

och utplåna dem.

Ibland måste man ifrågasätta såna saker.

För de väntar sig att du inte gör det.

Folk dog, Jack.

Riktiga människor dog.

Folk du känner.

Och du sitter här och säger vad?

Att militären gjorde det?

Att regeringen får valar att angripa turister och bogserbåtar?

Jag säger inget.

Jag säger bara att ibland är det nåt på gång.

Bevisningen tyder på

att spridningen är begränsad till smittad mat

och dricksvatten, möjligen hudkontakt...

-Är den luftburen? -Det verkar inte så.

Svarar den på medicin?

Vi har försökt med alla mediciner som fungerat tidigare.

Tetracyclin, tredje generationens cefalosporiner, imipenem.

Inget fungerar. Just nu fungerar bara isolering.

Ni borde varna mot att dricka, tvätta,

och all kontakt med vatten som inte är kokat eller på flaska.

Och allt fiske i Atlanten bör också skjutas upp.

Dr Granelli, ursäkta, men förstår du vad du ber om?

Vilka problem det skulle orsaka?

Den ekonomiska skadan.

Om den här varianten av vibrio vulfinininus

kontaminerar vattensystemet

kommer den ekonomiska skadan bli betydligt större.

Ja, men dr Roche...

Vi vet inte säkert att situationen kommer förvärras.

Du spekulerar bara om att det kan bli värre. Eller hur?

Under alla de år jag har undersökt patogener

är den här den mest dödliga vi har upptäckt.

Om vi har lärt oss nåt de senaste åren

är det att konsekvenserna av att inte handla snabbt nog

kan bli dödliga.

Jag vill inte vara den valda eller tillsatta person

som inte lyssnade på experterna den här gången.

-Hallå? -Isabelle?

-Ja? -Varför ringde du inte?

Jag har försökt 20 gånger. Det kommer ingen signal.

Jag blev orolig.

Vi mår bra, oroa dig inte.

Hur mår Louis?

Inte glad. Pappa tvingar honom att göra läxorna.

Bra. Det låter som om allt är bra.

Berätta inte att jag sa det.

Ingen fara.

När kommer du?

Jag vet inte. Jag kan inte åka nu, det är omöjligt.

Blir det värre?

Ja. Men så länge ingen rör vattnet

tar vi oss igenom det.

Hur lång tid kommer det ta?

Jag vet inte. Vi försöker ta reda på det.

Jag älskar dig, Isabelle.

Jag älskar dig också.

Altimetern får kontakt med havsbotten, kapten.

Vill du titta på de här? Se till att vi har rätt koordinater?

Ja, det ser bra ut.

Ta ner oss till 67,30 nord, 8,65 ost.

Och sen neråt bäring 322 grader

till 67,21 nord, 8,63 ost.

Närmar oss vägpunkten 67,31 grader nord,

8,63 ost.

Vad i helvete?

Hovestad hade ett skepp i området de senaste veckorna.

Ja. Och nu vet du varför.

Visste du?

Nej. Men jag misstänkte.

-Hur? -Sato.

Sato?

Mifune känner en delägare i företaget

som gör gruvutrustning för havsbotten.

Hovestad beställde utrustning för att testa den.

Hovestads tillstånd gäller olja och gashydrater.

Det innefattar rörläggning.

-För olja och gas. -Nej.

Du såg vad de gjorde!

Allt är uppryckt. Allt är dött!

Så långt man kan se.

Ser det ut som rörläggning?

Nej, så klart inte.

-Varför berättade du inte? -För att jag ville veta.

-Om jag hade ljugit för dig? -Ja.

Jag var rädd att du skulle hindra mig från att återvända hit.

Tror du jag skulle låta nåt sånt hända?

Att jag skulle blunda för det vi just såg?

Det vore inte första gången.

Hur vågar du?

Vad?

Inte lita på dig?

Inte tro att du drog in mig i den här charaden?

För att bli utnyttjad igen?

Hur många gånger vill du att jag ber om ursäkt?

En gång? Två? Hundra gånger?

-Gud vet att det har varit mer. -Så jag borde...

jag borde släppa det? Låtsas att det aldrig hände?

Vi var andra människor då. Jag trodde att vi kunde...

Glömma det?

Gå vidare.

Ja, det trodde jag också.

Ja...

-Jag tror inte Tina visste. -Hur skulle hon undgått det?

Tillståndet innefattar att "förbereda" havsbotten.

För att gräva ner pipelines för olja och gas,

med samma verktyg som de använder

för att gräva i sedimentet på kontinentalsockeln.

Jag läste tillstånden.

Om man inte letar efter det är det lätt att missa.

Och om du går till media

hittar de ett sätt att påstå att tillståndet täcker provbrytning.

Och om inte hittar de någon att skylla på,

någon Hovestad kan klara sig utan.

-Det kan bli Tina. -Tina?

Hon rekommenderade dig.

Hon övertygade Hovestad om att anlita dig.

Om de vill offra någon, vem passar bättre?

Så vad gör jag?

Jag vet inte hur många gånger jag har frågat mig det.

Alla de skäl jag kom på för att inte göra nåt

när jag såg nåt fel.

Rahim och de andra unga har rätt.

Vi gjorde inte tillräckligt.

Vi skrev dokument och rapporter för de rätta frågorna.

Och sen...

gick vi därifrån.

Och vi lämnade det verkliga arbetet, det svåra arbetet, åt andra.

Ja.

Men innan du bestämmer dig för nåt borde du prata med Tina.

Jag ska försöka. Men efter det jag sa...

-Be om ursäkt. -Be om ursäkt?

Det låter så lätt när du säger det.

Ju svårare det är desto mer troligt att hon accepterar det.

Efter att först ha dykt upp i Sydafrika

har krabborna nått Rio de Janeiro, Okinawa, Mumbai och Tangier.

Krabbinvasioner har blivit allt vanligare

på grund av stigande havstemperaturer.

Men angrepp av den här sorten har inte setts tidigare.

Vi är tydligen inte de enda som stött på den nya musslan.

Musslan till höger hittades i Madagaskar

i Taomasinas hamn.

Den intill i Asunción, Paraguay.

Och den här i Lake Victoria i Uganda.

Labbet sekvenserade DNA för alla fyra.

De hade alla samma genetiska streckkod.

Vad är oddsen att hitta nya arter på så många olika platser samtidigt?

Jag kan inte komma på ett enda fall.

Det är nåt mer...

Jag undersökte blodproppen i valens hjärnstam

och jämförde den med den vita substansen

som läckte från musslorna på Barrier Queen.

Jag hittade en del organiska ämnen som de hade gemensamt.

Vissa är föroreningar.

Men de dyker upp i många havslevande arter.

I valar och andra däggdjur.

-Men inte i musslor. -Inte i musslor, nej.

Provet från Barrier Queen är mycket ömtåligt.

Det bryts ner så fort det utsätts för luft.

Men om ni kan skaffa ett till prov kan jag göra några fler test.

Namn och ID, tack.

Leon Anawak, Vancouver Island Marine Institute.

Jag ska träffa Clive Roberts.

Ledsen, det här är nu ett skyddsområde.

Var snäll och backa.

-Jag träffade honom häromdagen. -Backa. Området är förbjudet.

Jag säger inte till dig igen.

Fan.

Hallå!

Fan.

Hallå!

-Fan! -Det är någon här!

Stanna!

Svara oss!

Okej.

Skjut inte.

På knä. Händerna bakom huvudet.

Är det verkligen nödvändigt?

Vill du ha nåt att dricka? Kaffe?

-Gärna det. -Får vi två koppar vanligt kaffe?

Vill du berätta vad som pågår?

-Är jag gripen? -Inte om ingen anmäler dig.

Jag ringde om att få ett till prov. Jag kom inte fram.

Det är inget skäl att hoppa över stängslet.

Någon vill prata med dig. Vi har honom på telefon nu.

Säg bara sanningen.

Du är redan illa ute, det är bäst att inte ljuga.

Okej.

Du återvände till Vancouvers hamn för att...

Jag behövde ett till musselprov

som det jag plockade på mig förra gången jag var här.

Vi upptäckte ett flertal egenskaper

som vi inte har sett i andra blötdjur.

Vi hittade också en substans vi inte sett förut.

Vi kunde inte utföra alla prover

eftersom det försämrades så snabbt.

Men...

vi är rätt säkra på att det är en ny art.

En ny art i Japan? Eller Vancouver?

Vi tror att Barrier Queen fick musslorna i Tokyo.

Vi har inte hittat dem här...

men de har hittats på andra ställen.

Och inte bara i Stilla havet.

Du förstår nog att vi vill stoppa det här hotet mot fraktfartygen.

Det gör jag.

Skicka information om de områden där musslorna har hittats.

-Det ska jag. -Och nya områden du kan få reda på.

Och annan information du tycker vi borde känna till.

Visst.

Mr Sato...

Jag kom inte hit för att ställa till problem.

Det har du varit tydlig med, mr Anawak.

Jag är ledsen att du tvingades göra nåt så våghalsigt

för att få det prov du behövde.

I framtiden ser vi till att du får allt du behöver.

Nå?

Han berättar inte allt.

Han är rädd.

Uppenbarligen. Men han kan också dölja nåt.

En ny art ismask

och muterade musslor

utgör båda ett tydligt hot mot fraktfartygen.

Det kan inte vara en tillfällighet.

Hörde att du haft en tuff natt.

Ja.

Vill du prata om det?

Jag gjorde bort mig.

-Sånt händer. -De hotade mig med en pistol.

Du bröt dig in på ett inhägnat område.

För att få tag på några musslor.

Leon, tänk på saken.

Vad tror du de såg?

En doktorand från universitetet?

Eller en indiankille som letade efter nåt att stjäla?

Du måste vara mer försiktig.

Jag borde bett dr Oliviera att skicka någon annan.

-Varför det? -Vad menar du?

-Du berättade just varför. -Jag sa att du måste vara försiktig.

Är det nåt nytt för dig?

Nej.

Men det är annorlunda när det drabbar en själv.

Första gången en polis hotade mig med pistol kräktes jag.

På hans skor.

Han blev så äcklad att han släppte mig.

Jag skyndade mig därifrån.

Du känner dig trygg här, jag fattar.

Det gör vi alla, bland våra egna.

Men du måste ta reda på

vem som ska avgöra hur du lever ditt liv.

Du? Eller de som vill hålla det litet?

RÖSTBREVLÅDA

Hej, Rahim. Det är pappa.

Din mamma försökte ringa dig när din syster fyllde år.

Vi vill gärna träffa dig och Max snart.

Ta hand om dig.

Herregud.

Vi hörs snart.

-Tack. -Ta hand om dig.

Hallå?

Jag såg att du kommit tillbaka. Tänkte bara säga hej.

Kom in.

Okej.

Jag tror jag har lite te...

Kanske mjölk om den inte har surnat.

Låter bra.

Oj. Kanske inte.

Jag dricker mitt svart.

Bra val.

Hur länge stannar du?

Det beror på.

På vad?

Hur lång tid det tar att packa ihop stationen.

Jag skulle gärna hjälpa till...

men inte om arbetet går snabbare.

Då ber jag inte om det.

Bra.

Hur går det med teet?

Vad är det med dig?

Hallå?

Du har kommit till Tina Lund.

Lämna ett meddelande så återkommer jag.

Tina, det är jag.

Ring, tack. Det är viktigt.

-Vad händer? -Jag har tänkt på ljudet vi hörde.

Och jag undrar om någon annan märkte det.

I Stilla havet eller någon annanstans i världen.

Vi kan höra med ljudbevakningen.

Jag kan kontakta World Oceanographic Commission.

De kanske kan kontakta andra organisationer

som undersöker havsljud.

-Vad tycker du? -Det låter som en bra idé.

Och jag tänkte på en sak.

Det kan låta långsökt, men...

Jag träffade någon som du borde försöka kontakta.

Hon heter dr Samantha Crowe, astrofysiker.

Hon kanske kan ge några mindre konventionella synpunkter.

Jag ska se om jag kan leta reda på henne.

-Hur mycket är klockan? -Den blev precis fem.

Makrillen vaknar, jag måste ut med tidvattnet.

Jag tar med några åt dig.

Nej, det gör du inte.

Gå.

Det finns kaffe.

Hej, Charlie. Jag ville bara höra om du kom tillbaka säkert.

Inga nyheter härifrån.

Jag jobbar sent igen, så du stör inte, så ring. Hej då.

Charlie. Tack för meddelandet!

Trettio...

Hur gick det till? Önskar du var här och kunde göra det lättare.

Vi kunde återuppliva lite av förra årets galenskap.

Kanske inte, trots allt.

Hur som helst, hoppas du inte svarar

för att du är med den där heta killen från båten.

Jag saknar dig.

Charlie. Tack för meddelandet!

Trettio...

hur gick det till?

Önskar du var här och kunde mildra slaget.

Vi kunde återuppliva lite av förra årets galenskap.

Kanske inte, ändå.

Hur som helst, hoppas du inte svarar

för att du är med den där heta killen från båten.

Saknar dig.

Saknar dig.

Saknar dig.

Saknar dig.

Saknar dig.

Saknar dig.

Undertexter: Marcus Hall plint.com