All language subtitles for Fran.Insidan.S01E02.SWEDiSH.1080p.WEB.h264-OLLONBORRE

Bra. Det ser ut som om alla är klara.

Vi tar och går vidare lite, då.

Vi gick igenom det här förra veckan
med bra diskussioner som följd.

Några var borta, så vi repeterar lite
så att alla ligger på samma nivå.

Självkontrollsmodulen jobbar vi med.

Självkontroll innebär inte
att vi förhindrar impulser–

–men däremot att vi kan kontrollera
hur vi beteendemässigt reagerar.

Vi tittar på flödesschemat.
En situation uppstår–

–som leder till en snabb känsla,
t.ex. irritation–

–som leder till självkontroll
– djupt andetag –

–som leder till genomtänkta
handlingar. Gå därifrån, t.ex.

–Han ser ut som en röv, jag svär.
–Vladi! Här inne pratar vi svenska.

–Sluta skratta. Och ta av dig mössan.
–Nej.

Vladi, ta av dig mössan.

Tack. Då gör vi så här: Kom upp.
Det blir en övning. Kom.

Bra. Då står du där så.
Vi tar Elias också. – Kom.

–Va? Varför ska jag komma upp?
–Vi ska göra en övning. Kom nu.

Och så ställer du dig där.
Då ska vi se.

–Röven!
–Vad fuck gör du, mannen?

–Vad fuck skrattar ni åt?
–Ta det lugnt.

Rör mig inte! – Det var han!
– Rör mig inte!

Ta det lugnt! – Ta med honom ut.
– Här kan ni se era största triggers.

Han är min största trigger!
Kolla på honom! Fett ful, bre!

Skratta inte nu, hörru.

–Okej.
–Hur gick det där, då, Pelle?

Varför tror du att du blev triggad
på det sättet?

Pelle sa att du flippade intensivt,
men var på bra humör när ni började.

Jag vet inte. Det var inte mitt fel.
Folk måste visa respekt.

De vet inte hur man beter sig.

–När Misho var här var ingen på mig.
–Jag tänkte...

Det är samma överallt. Jag försöker
bara skapa bra stämning. Vara glad.

Jag tjafsar inte. Ingenting.

Känner du ofta ansvar över
hur stämningen är?

Ändå är folk på mig.
Min styvpappa var exakt likadan.

Morsan – det har jag redan sagt – är
en riktig krigare. Hon jobbade 24/7.

Men han bråkade med mig hela tiden,
alltså.

Mina syrror kom säkert undan bara
för att jag var där. Jag vet inte.

De har alltid varit mina prinsessor.
Men det gick inte att...

Han var fett jobbig.

Du har inte berättat mycket
om dina systrar.

Jag älskar dem. Men jag kunde inte
vara inlåst hela tiden och passa dem.

–Vad menar du med inlåst?
–Alltså inte inlåst på riktigt.

Att vara inne 24/7 och passa dem
klarade jag inte.

Jag orkar inte tänka på dem nu.

Hur blev er relation när du blev
placerad på HVB? Eller direkt på Sis?

Nej, det var HVB först.
Vad då "relation"?

Kunde de hälsa på dig?

Jag tror att de kunde,
men jag ville inte.

Det var bara fucked up där inne.
Det var kaos.

Och jag... Jag visste ändå hela tiden
att jag skulle komma hem snart.

Jag packade inte ens upp mina väskor.

–När fick du komma hem?
–Jag tror att jag var 17, kanske.

Hemma är allt som vanligt. Grabbarna
är där, det kanske har kommit nån ny.

Alkoholisterna är där.
Allt var som vanligt, bara.

–Jag tyckte att det var skönt.
–Vad menar du med skönt?

Alltså, jag menar inte fyllona.
Bara auran och så.

Jag var rädd för fyllona när jag
var liten. De brukade jaga oss.

Speciellt en – Totti.
Jag tror att han var zigge.

En gång jagade han mig. Jag springer
till ett ställe fullt med poliser.

Det var första gången
jag var glad att se dem.

Jag ville in i en port.
De lät mig inte komma in.

För det var nån shuno som hade
kastat ner nån guzz eller nåt.

Jag springer tillbaka till torget.
Jag var själv.

Jag var fett rädd för
att Totti skulle catcha mig.

Sjuk kväll, alltså.

Just det, det var första gången jag
rökte en joint! Ja, första gången.

–Får jag fråga hur gammal du var?
–11, tror jag.

11–12. Rätt så stor, i alla fall.

Det blir ju mer pengar i plånboken
i slutändan...

–Tjena.
–Chief, vad bjuds det på i dag?

–Jag hörde att det var svårt i dag.
–Ska du också börja nu?

–Varför ska alla hålla på med mig?
–Lugna ner dig.

Jag ville bara se hur du mådde.

Jag vet att det kan vara jobbigt
med Vladi.

–Det är bara att skaka av sig det.
–Varför ska vi lära oss att bete oss?

Som om vi inte redan vet det.
– Alla vi vet det redan.

Allt som hänt
har gjort oss till dem vi är.

Tror ni att jag hade blivit den askar
jag är om jag inte varit stabil?

–Ja, ja. Okej, min vän. Vi säger så.
–Har jag fel, eller? Har jag fel?

Sju kvadrat
kan inte knäcka en soldat.

Utan det liv vi levt
hade ingen av oss varit här.

Fortfarande inte fått nån verkstads-
placering? Ska vi lira nåt sen?

–Vad fuck vill du mig egentligen?
–Jag vill bara chilla. Kom ut...

Du är på mig hela tiden. Tror du att
jag behöver en ny guzz som jagar mig?

Ajde, klarspråk, då.
Vi har ett förslag.

–Vilka är "vi"? Vad då för förslag?
–Både du och jag har sjuka kontakter.

Men mitt nätverk
har helt andra vägar in.

Vi borde sätta oss ner och prata
lite. Vi kan göra stora affärer.

Känner vi varandra?
Är det nåt jag har missat?

Allt som behövs är ett okej från dig
och ett okej från mig.

Hör du vad jag säger, eller?

Du vill inte missa den här chansen.

Grabbar, vad händer?
Har vi problem?

Det är det sista vi har.
Vet du vad det blir för käk?

–Ingen aning.
–Men vad fan, du jobbar väl här?

Vilken shuno...

Elias. – Sho, grabbar. Vad händer?

–Vad fan är det här för mat?
–Otacksamma jävlar.

Jag svär. Hon satt på knä
och gav mig värsta blowen.

Från ingenstans
kliver hennes farsas polare in.

Jag hade kommit. Hon svalde hälften,
resten spydde hon över hans skor.

Käften, inte en chans
att det där har hänt.

Va? Jag svär, det är sant.
Det har hänt på riktigt.

–Ge honom ingen luft nu, för helvete.
–Jo, det är sant. Det har hänt.

–Vad säger ni, grabbar?
–Tror ni att jag ljuger? Det är sant.

Jag får bilder i mitt huvud.
Jag svär, det var sjukt.

Kom igen.

Där inne kollar de värsta matchen
när vi sitter här med fattiga SVT.

Vad är det för mat de lagar?
Vem har ens saltgurka på det där?

Visst hade din farbror
en restaurang förr?

Ja, men det var inte direkt maten
som var i fokus.

–Har du käkat där?
–Jo.

En vän jobbade nära honom.
Så vi käkade där några gånger.

Jag fattar vad du menar.
Jag lagar bättre själv.

Du har rätt så mycket förmåner
här inne, eller hur?

Ja, det blir så.
Förtroende för lång tjänst.

De låter mig vara i fred med mitt–

–så länge
jag inte lägger saltgurka på allt.

Varför kallas du Platon?

Heter du det på riktigt, eller?

–Ja, vad anser du vara på riktigt?
–Va?

Han kallas så för att han är
den största filosofen av oss alla.

Den enda sanningssägaren här inne.

Vad sitter du för?

–Vet du vad de sju dödssynderna är?
–Ja.

Jag sitter för en av dem.

Frosseri, eller?

Vad läser du?

En tragedi. Två bröder
som har ihjäl varandra.

De ska dela på tronen efter sin far.

Men makten förvrider och förpestar
även för de närmaste av bröder.

/KNACKNING/

Är du okej?

Mm.

–Hörde du om min bror?
–Nej. Vad då?

Dano. Han blev bara 17 år.

De sköt honom
samtidigt som jag greps.

Jag beklagar.

När Platon började snacka
om bröder där ute... Jag vet inte.

Om jag bara hade nån lur så jag kunde
ringa utan några fittor som lyssnar.

Så jag kan lista ut det, men...

Jag önskar att jag kunde säga nåt
för att dämpa din sorg.

Jag förstår dig.
När någon så ung, så...

Han är mer lik baba än mig.

Mamma? Hallå, mamma. Hur mår du?

Du behöver inte fråga, älskling.

–Hur har du det?
–Tack för att du svarade, mamma.

Hur har du det?

Det är ett fängelse.
Vad ska jag säga?

–Ingen är elak mot dig, va?
–Nej, ingen är dum mot mig.

Alla är här av en anledning.
Du vet ju hur det är.

Jo, men bara du mår bra.
Har maten blivit bättre?

Nja... Lite grann.

–Inte som din mat, men den är okej.
–Behöver du pengar?

Nej. Kan vi prata om nånting annat?
Varför pratar vi alltid om samma sak?

Vad hände med dig?
Jag kan inte sluta tänka.

Alla gånger som jag funnits för dig.
/MOBILKNASTER/

Hallå? Mamma?

–Hallå?
–Jag gjorde allt rätt.

Jag älskade dig så mycket.
Jag undrar bara vad som gick fel.

Mamma, jag kan inte ändra på mig.
Vad ska jag göra?

–Jag undrar om allt är mitt fel.
–Inget är ditt fel.

Du kände honom.
Ni växte upp ihop.

Han har också gjort fel.
Det är inte bara mitt fel.

Han kunde ha dött. Förstår du?

Jag orkar inte mer.
Vi kan inte ens gå ut längre.

Eller prata med våra grannar.
Vet du hur det känns?

Alla stirrar på dig varje dag,
men ingen pratar med dig.

Skolan ringer och berättar
att dina systrar slåss.

Mina flickor bråkar
bara för att nån pratar illa om dig.

Hur mår de, då? Skulle inte de
ha dansuppvisning snart?

Kan du filma och ta med dig
till nästa besök, så jag får se?

Jag kommer inte fler gånger.
Jag måste hitta ett nytt jobb.

Jag orkar inte mer. Förstår du?

Jag måste
ta hand om Maria och Miriam.

Du skulle ha varit här,
men det är du inte.

Du svek oss.
Du gjorde faktiskt det.

Okej, mamma.

Okej. Ta hand om dig.

/KNACKNING/

Elias, skulle du duscha innan vi
låser? Elias? Skulle du duscha?

–Rör mig inte!
–Ta det lugnt!

–Ska du larma, eller?
–Ta det lugnt, säger jag.

–Vad håller du på med?
–Larma, då.

Okej.

Jag kommer tillbaka om en stund.

/KNACKNING/

–Stör jag? Jag går på ett pass nu.
–Ja, du stör.

Ajde, kom in.

–Vad hände mellan dig och Yousef?
–Mellan mig och Yousef? Ingenting.

Jag såg rapporten. Jag känner dig,
Alex. Jag bryr mig. Kom igen.

Mm... Du känner mig.

Kom hit.

Borra där jag har markerat. Förborra
först och skicka vidare till Elias.

Det du ska göra är bara så,
så att det blir lättare för mig.

Lyssna inte på honom. Borra
där jag har sagt till dig, bara.

Känns som alla sviker, jag är
högst uppe på tronen, ta ett...

Ta ett felsteg
och du lämnar denna jorden

Alltid... Alltid håll't det hundra,
aldrig varit fittig

Jag snurrar runt i city
med en tabbe, jag är gitty

–Fet, erkänn.
–Jag bryr mig inte. Jobba.

Varsågod, hora. Fortsätt jobba.

Vad sa du? Hora kan du vara själv!

Lägg av. – Låt honom vara och
fokusera på ditt arbete nu, gubben.

Vladi, ta det lugnt.

–Du är çok jobbig.
–Du älskar mig redan. Ljug inte.

Bror, snart kommer jag ut. Direkt ska
jag tagga till studion med grabbarna.

Vi ska göra värsta låtarna. Inget
skivbolag som hustlar en på 80 %.

Jag kommer att bli så fet, bror.
Jag svär.

Jag tog ändå en risk för dem.
Lillebror har blivit stor nu.

Vill du vara med på bingo?
Det finns kladdkakor i potten.

Nej, det är bra, tack.
Har du fått göra en sån här lista?

Nej, de fanns inte
när jag började min karriär här inne.

Men jag har väl gjort en lista
för mig själv, på ett sätt.

Jag fattar vad de vill: Att jag ska
skriva min morsa här eller nånting.

Kanske dags att prata
om det som hänt?

Hämnd och stolthet
satte många av oss här.

Men när väl blod har spillts
går det inte att tvätta bort.

Jag känner igen mig mycket i dig,
ska du veta.

Det var fint att prata med dig,
Yousef.

Textning: Jussi Walles
Svensk Medietext för SVT