All language subtitles for dirigenten.s01e04.dirigenten.del.4-11792107-tv4play

–Vad söker du?
–En förteckning över Neftniks ägare.

Du har aktier i ett företag
som saknar framtid.

De vill ha aktierna.
Du känner dem inte, Olga.

De som får Kastrups aktier vinner.

Om RusOil vinner förlorar någon.

–Hur mycket för RusOil?
–Fem miljoner dollar.

Så fort vi har pengarna åker vi.

De gör dealen. Men de har villkor.

Den här är väldigt bra.

Tycker du om den?

Titta där!

Titta på de här.

Nej, tack. Nej.

Vi äter hemma, okej?
Är du hungrig?

–Mamma! Mamma!
–Ilkhar! Ilkhar!

Håll tyst!

–Ilkhar!
–Legitimation!

–Tjetjenska?
–Ilkhar!

Får jag låna din telefon?

Tack.

Är allt som det ska?

–Tre returbiljetter till Istanbul.
–I dag?

Ja, nu i eftermiddag.

Tre biljetter till London.

–En enda?
–Nej, tre.

–Till Frankfurt, ja.
–Hur många passagerare sa ni?

–Vi ska flyga i dag, minns du?
–Ja, jag minns.

–Är du glad?
–Ja, jätteglad.

Lugnt och försiktigt, som alltid.

Hon åker med honom.

Okej, vi ses snart.

–Hej då.
–Hej då, min lilla prinsessa.

Hej då.

Tanken var att det här
skulle göras diskret.

Inget och ingen ska förhindra
att herr Kastrup når RusOil.

–Lägg er ner.
–Kom så gömmer vi oss.

Nu åker vi.

Kommer herr Romanov att närvara?

Naturligtvis. Han ser
fram emot att träffa er.

RusOil

NEFTNIK

Vi väntar på tre passagerare.
Ett barn.

Vi har bra väder i Stockholm.
Beräknad flygtid: 2,5 timmar.

–Efter påskriften, vad händer då?
–Vi har redan gått igenom det.

Direkt till Stockholm
och lägenheten.

–Vilka är där?
–Advokaten och kuriren.

Vi väntar tills pengarna
är inne på kontot–

–och sen ger jag certifikaten
till kuriren.

Och sen är vi borta.

Vart tar ni vägen?

Det kan jag inte säga.

Vart tar ni vägen?

Bra.

Jag kommer att sakna dig.

Någon gång, om vi ses igen–

–kan du inte berätta
alla dina hemligheter för mig?

Visst.

–Vad händer nu?
–Vi väntar.

När du kom till oss häromdagen...

...gillade du dem?

–Burgarna.
–Burgarna?

Nytt recept. Var det okej?

Ja, de var skitbra.
Varför frågar du det?

Ska vi gå?

Du sa ingenting.

Du följer med dem. Du går med mig.

Anländer om två minuter.

Vi behöver hjälp! Vi behöver hjälp!

Är du oskadd?

Hjälp! Hjälp!

Kom nu!

Gör du ett ben?

–Och det här?
–Ett ben är klart.

–Och vad är det här?
–Den vita är kanske en extrabit.

Tom?

Okej, vi kan åka nu.

Vilken bok ska vi läsa?
Den här?

Tack.

–Ingenting? Hur mycket tid har vi?
–De är på väg.

Var du i bilen med mamma?

Ilkhar?

Hur hamnade ni i skåpbilen?
Vilka andra var där?

Jag förstår. Sa de i skåpbilen åt dig
att inte säga något?

Du är väldigt duktig.

Och jag vill ju inte
att du sviker ditt löfte.

Vet du hur vi gör?
Jag ställer en fråga till dig–

–och du nickar bara
eller skakar på huvudet.

På så sätt säger du inget.
Ska vi försöka? Vi försöker.

Hur många var de i skåpbilen?

En? Två? Tre? Fyra?

Fyra.

Liknade de din leksak där?

Hade de också sådana vapen?

Vad gjorde de med dem?
Kan du visa mig?

Satte de dem mot din mammas huvud?

Mot ditt huvud?

Ilkhar!

–Ilkhar!
–Pappa!

Hur är det med dig? Var du rädd?

Skurov!

Överste!

Såg du fotbollen i lördags?

Hemskt att se Lokomotiv
fuska på det där viset.

Han hade två meter tillgodo
och det var fjärde målet!

Hela laget borde ha
återvänt till sin planhalva.

De här tjetjenerna
går inte att hålla ordning på.

Tror ni att hon tillhörde
svarta änkorna?

Jag trodde att ett av kraven
för att bli en av änkorna...

...är en död make.

Om något liknar en kyckling...

...går och kluckar som en kyckling
så är det en kyckling.

Men så har vi det faktum
att en av paramilitärerna–

–satte ett vapen mot hennes sons...

Hursomhelst, nu tar vi över.

Jag beklagar.

Det var ett terrordåd. Tjetjener.

FSB brukar känna till dessa saker,
ibland även innan de sker.

Nej, de dödade honom!
Det var inget sammanträffande!

Jag säger ingenting.
Det är inte ens mitt ärende.

Men om det vore det...

...låt oss leka med tanken
att det var planerat.

Av vem? RusOil skulle
knappast bomba sig själva.

Vi behöver ta reda på
vilka dessa okända ägare är.

Nej, jag är klar här.

Tom? Tom!

Vem har makt nog att avlägsna
ägarförteckningen från registret?

Vem som helst med mycket pengar.

–Kom planet iväg?
–Det lyfte direkt efter samtalet.

Jag beklagar er förlust.

En explosion inträffade i dag
nära RusOil i centrala Moskva.

Det tros röra sig om ett terrordåd
av en kvinnlig självmordsbombare.

Ännu ej bekräftade källor
pekar ut tjetjenska rebeller–

–och flera uppges vara döda.

Tom!

Fan, vad jag har försökt
att få tag på dig. Kom.

Hur är det med dig?
Du måste till en läkare.

Jag har redan träffat en läkare.
De mördade honom.

–Precis som alla andra. Som jag sa.
–Polisen tar hand om det.

–Var är hans fru?
–Hur så?

De har lämnat landet.

–Aktierna tillhör henne nu.
–Måste vi prata om det nu?

Vi har använt 100 miljoner dollar
av RusOils pengar–

–på en deal som aldrig blev av.
De nöjer sig inte med det här.

Hon behöver skriva på pappren.

Hur kan jag hjälpa er, herr åklagare?

Åklagare Dmitrij Skurov.

–Kan vi talas vid någonstans?
–Här.

Jag letar efter en bil
som tillhör RusOil...

–...som iakttogs i samband med...
–Är detta nödvändigt just i dag?

Ja, jag förstår.
Det som inträffat är fruktansvärt.

–Jag har bara ett par frågor...
–Herr Volkov svarar på dem.

Om det är allt får ni ursäkta mig.
Ni förstår mig säkert.

Jag förstår att ett av offren
var inblandat i ert köp av Neftnik.

Ni måste vara besviken över
att köpet inte fullbordades–

–och jag undrar vad övriga ägare
säger om detta...

Herr vad–ert–namn–nu–var...

Hur vågar ni komma hit
från ert glåmiga kontor–

–och lära mig hur man göra affärer–

–när mina anställda
ligger döda ute på gatan?

Visa honom ut.

Följ med. Kom.

–Skurov.
–Det är jag – Tom.

–Hur mår du?
–Kan du göra mig en tjänst?

Kan du kolla ett plan från...

...Vnukovo till Stockholm?
En kvinna och en flicka.

–Frun?
–Och dottern.

Okej, jag återkommer.

Det saknas tydligen
uppgifter i ägarregistret.

Tack för att ni gjorde mig
uppmärksam på det.

–Jag skulle vilja veta...
–"Magen är en otacksam skurk."

"Gamla välgärningar minns den ej"–

–"och när morgondagen infaller
vill den ha mer."

Har man sett! Solzjenitsyn.

Min bäste herre, då minns ni säkert
att samme Solzjenitsyn även sa:

"Intellektuell är den person
vars tankar är oefterhärmliga."

Så som en intellektuell
till en annan frågar jag er:

Vem bad er radera dessa namn?

Då så.

Ni känner säkert också till:
"När vi tiger om ondskan"–

–"kommer den i framtiden
att resa sig tusenfalt starkare."

"Varför ser du grandet
i din broders öga"...

..."men märker inte
bjälken i ditt eget?"

Ditt eget? Vem? Karimov?

–Hallå.
–Det är Dmitrij.

–Planet ändrade kurs till Krasnodar.
–Va?

De var bägge ombord.

Det är allt jag vet just nu.

Tom... Tom?

–Jag behöver träffa riksåklagaren.
–Han är upptagen.

Han är visst inte
den enda som är det.

Hur mår...flickorna?

Bägge pojkarna mår bra, tack.

–Och hur är det med fru Skurov?
–Hon är...

Hon är.

Då var han er!

Herr riksåklagare, får jag...
Det tar bara en minut.

Tre av dessa personer är döda.

Så intressant.

Den siste av dem dog i dag
i explosionen utanför RusOil.

Så jag misstänker att det rör sig
om något som är större än RusOil.

Det verkar så.

Som ni ser är två av ägarna anonyma.

Så det framstår som
ett logiskt nästa steg...

Vad säger ni?

Jag har varit riksåklagare
i många år nu, Dmitrij.

Precis.

Och med tiden får man
en känsla för vissa ärenden.

Kalla det ett sjätte sinne.

Det finns stunder då man bör agera
för att få bort getingboet...

...men det finns också stunder
då man gör bäst i att låta det vara.

Om någon har makten
att radera dessa namn...

...så har han också makten
att åstadkomma andra saker.

Jag vill inte se dig bli stucken.

–Ska vi bara vända bort blicken?
–Nej, varför då?

Låt mig ta hand om det.
Jag ska höra mig för.

Jag förstår. Tack.

Jag ska till det nya badhuset
i Presnenskij i kväll.

–Ett äkta ryskt badhus.
–Tja, varför inte?

–Var är Tom?
–Jag trodde han var på sitt kontor.

Du såg honom inte gå?
Leta reda på honom.

–Fru Ekholm, var är han?
–Vi söker honom just nu.

Det gör nog även RusOil.

Först får jag höra att han skadades,
därefter är han plötsligt här–

–...och nu har han gått upp i rök?
–Vi tar reda på det just nu.

–En väldigt tragisk dag.
–I högsta grad.

Så låt oss få något gjort!

Damer och herrar,
vi landar snart i Krasnodar–

–cirka 15 minuter
före planerad ankomsttid.

Kastrups död är bekräftad.
Vi står nu inför följderna av–

–att dra oss ur avtalet.

–Vad talar vi om för siffror?
–Med allting inräknat...

...talar vi om 30–35...

Jag går inte med på att terrorister
dikterar våra affärsvillkor.

Det är nu vi visar dem vilka vi är.

Ekholm, jag gav er ansvaret
att ro affären i hamn–

–och nu säger ni
att vi måste dra oss ur?

I Skandinavien gör man kanske så
men det här är Ryssland, för fan!

Ni ser till att få tag i aktierna.

Vi kommer att gå vidare
med den här dealen, förstått?

Var är aktierna?

Jag vet inte, men Tom Blixen gör det.

Det är förbannat mycket
som hänger på Blixen här.

–Han känner till konsekvenserna.
–Jo, men litar ni på honom?

Gör ni det?

Ja.

Ja, det gör jag.

Är ni Olgas mamma?

Jag är Tom Blixen.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Jag är glad att du var med honom.

Du bör inte vara här.

Jag växte upp här.

Här känner jag mig säker.

Mamma!

–Har du berättat för henne?
–Nej.

–Såg du mig köra traktor?
–Ja, jag såg.

Körde du traktor själv?

Tom, det här är min bror Mitja.

–Hej.
–Hej.

Alldeles vita, som magen på en gris.

Lita aldrig på en man
med mjuka händer–

–för de får andra att arbeta för dem.

Det kallas kapitalism.

Precis. Då så, nu äter vi!

Tjetjenerna är i stånd
att göra vad som helst.

Och många har dött i...
Jag har vänner som dog i kriget.

Även min bror dog.

Vi har stridit en hel del.

Inget snack om den saken.

För dem som inte längre är med oss.

Du kommer att gå vidare.
Vi vet alla vad detta var.

Mamma, kan du lägga Ksjusja?

–Ett skenäktenskap...
–Det räcker!

Ksenia, det är dags att sova.

Kom hit, älskling.
Mormor lägger dig, okej?

God natt.

Jag ska lägga dig, min prinsessa...

–...och berätta sagor.
–Vilka då?

De som din mamma tyckte om. Kom.

–God natt.
–Jag går också och lägger mig.

För henne kommer ingen
att vara bra nog.

Jag kände det på mig
när hon riktade geväret mot mig.

Vad gör vi nu?

Jag vill inte heller prata om det här
men RusOil vill ha aktierna.

Och de kommer
att försöka få tag i dem.

–Så var är aktierna?
–Jag vet inte.

Freddie var i Sverige.
Vet du var?

Det sa han aldrig.

–Hans familj har ett hus...
–I skärgården?

Jag har aldrig varit där.

Han pratade ofta om det.

Så...

...varför kom du hit?

För att träffa er, för att se till...

Till Ryssland, menar jag.

Och om du säger för arbete
kan du gå härifrån på en gång.

Det var...

...någon som dog.

–Jag beklagar.
–Det var jag som dog.

Du vet, jag...

Ja.

Ibland hjälper det att prata.

Hemligheter skadar oss mer inombords
än sanningen om den kommer ut.

Jag tänker på det ni sa förut.

Ni har rätt i att det här landet
styrs av jättar.

Men vi ska inte vara myror
som blir pissade på!

Att ligga lågt betyder inte
att du är en ynkrygg.

Det gör dig till strateg.
Du inväntar bara rätt stund.

I armén hade jag en del makt.
Jag var kapten.

Bataljonschef.

Och se på oss nu.

Vi kan inte ens ta reda på
ett antal namn i ett register.

–När sa jag att jag inte kan det?
–Ni sa att ni inte vill bli stucken.

Jag sa att jag inte vill
att du blir stucken.

Riksåklagaren
böjer sig inte för någon.

Så ni kan ta reda på namnen?

–Och om jag redan känner till dem?
–Va?

Det var nämligen jag.

–Var det ni?
–Ja.

–Företagen bad mig göra det.
–Vilka företag?

Stanna ni, ungdomar.

Det är dags för mig att gå.

–Hej, Dima.
–Hej.

Skål!

Vad ska vi göra?

Vi löser det. Okej?

Vi löser det.

–Ja?
–Det är Vasilij i Krasnodar.

–Vad vet du?
–De anlände precis.

Okej. Invänta nästa samtal.

Översättning: Joakim Troué
www.sdimedia.com