Original subtitles

Hej, älskling!

-Var är skålen till...? -Där.

-Går det bra? -Ja.

-Vad gör du, älskling? -Städar mammas rum.

TVÅ BULLAR I UGNEN

-Var är mamma? Har hon glömt det? -Står smöret där? Bra!

Jag tar några citroner.

Mamma?! Var har du hållit hus?! Klockan är nästan åtta!

-Jag var på dansen. -Du ljuger! Du luktar Martini Bellini!

Är du från polisen? Jag tog ett litet glas med Chacha och några polare.

-Hon är full! -Åh nej!

-Jo. Jag har en liten present till dig... -Det var snällt.

-Tycker du inte om det? -Det är begagnat, va?

-Ja, jag har snott det. -Toppen! Byt om nu, mamma!

-Varför det? Vart ska vi? -Loulous föräldrar kommer på middag.

Du måste gå ner till pappa innan de kommer, för att låtsas...

Varför inte säga sanningen? Det är vanligt med skilsmässor.

-Hon borde ha sagt det från början. -Ja.

Jag var 20 och ville ha en normal familj. Hur som helst säger vi inget i kväll.

Nej, inte i kväll, älskling! -High-five!

-Varför är han så uppspelt? -Det får du se...

Skynda dig att byta om nu!

Kom igen nu, mamma! Och stöka inte ner på rummet igen!

-Flytta på dig, jycke! -Hej, snygging!

-Varför kommer svärföräldrarna? -Ingen aning, men vi får ju ses...

-Allt bra? -Ja.

-Är du redo att leka äkta par? -Inte mer än tidigare...

-Hello! How are you? -God kväll, kära vänner!

Har ni med er Poil?

Jean-Poil. Men han får inte sitta med vid bordet.-Eller hur, J-P?

Vi ska bara hitta en plats.

Jag förstår... Vi kom med tåget. Det är omöjligt att parkera här!

-Vi går upp. Har ni koden? -Ja.

-Vi ses strax! -Ja.

-Vi ses strax, Irène. -Ja.

-Kommer du? -Vi ses strax!

-Är du galen?! -Irène gillar dig verkligen...

-Är du svartsjuk? -Äh! Borde jag vara det?

Det är lite Castafiore över henne. Eller hur, J-P?

-Min lilla hustru är törstig! -Jag är glad över att se min man.

Min lilla gullegubbe, min älskling, min sötnos...

-Mitt lilla hjärta. -Jag gillar dig!

-Irène? -Nej, älskling! Inte ihop med medicinen!

-Louis och jag har nåt att berätta. -Äntligen får vi veta vad de gör här!

-Varför vi alla är samlade... -Vad dum du är!

Jo, så här ligger det till... Jo, det är så att...

Du ska lämna tvättmedelsföretaget och öppna eget!

Nej, det är inte det, pappa.

-Louis har fått jobb! -Han är inte klar med sin avhandling.

-Ni lämnar allt och ska åka jorden runt! -Nej. Sluta gissa. Det är irriterande.

-Jo, så här är det. Jag... -Avril har inte haft mens på sju veckor!

-Va?! -Jag är med barn, i andra månaden.

-Vi ska bli farföräldrar! -Vad roligt, älskling!

Ni tänker väl inte behålla det?

-Hon har alltid varit skojfrisk! -Det är ju jätteroligt! Jätteroligt!

-Vad lycklig jag blir! -Jag föder efter att han har disputerat.

-Så vi kommer att ha två löner! -Ni är så välorganiserade! Suveränt!

-Vi ses! -Kör försiktigt!

-Du kan sluta spela glad nu! -Allt väl? Du teg dig igenom middagen.

Nej! Jag som har offrat allt för hennes skull!

Vad vill du bli kallad? Bästemor? Mommo? Stormamma?

Varför inte mormor? Jag är knappt tillfrågad! Skaffa barn i hennes ålder!

-Hon är ju 30! Du var knappt 17. -Jag gjorde det inte inför mina föräldrar!

-Nej, du blev utslängd. -Ja, men de bor hos mig!

Nej, hos sig! De är snälla som låter dig stanna.

Fattas bara annat! De tog bästa rummet! Avril klarar sig inte utan mig.

-Ska vi ta ett glas? Jag är törstig. -Mormors ord är lag.

-Din mamma såg nöjd ut. -Ja, hela måltiden var lyckad!

-Nej, jag menar över barnet. -Ja, hon var verkligen överlycklig!

Ja.

-Tror du att mamma tog det bra? -Ja, hon svävade ju på moln!

-Borde hon inte vara hemma nu? -De firar väl, allihop.

Men hon lär komma tillbaka... Det har hon gjort i tio år.

-Det är inte sant! Jean-Poil har stånd! -Åh, vad gulligt!

-Jycken är en sexgalning! -Inte lika mycket som sin husse...

Vad dum du är!

-Gör du så här ofta? -Ligger med min exman? Nej, inte direkt.

Jag måste gå hem. Avril kommer att döda mig. Då så...

-Hej då! -Ciao!

-Nå, madame? -Avril. Dua mig. Vi är nästan jämngamla.

-Här är min nya tvättmedelsdoft. -Den luktar jättegott! Den liknar er.

I den mån en tvättmedelsdoft kan likna nån...

Eude, jag måste säga nåt som kommer att påverka vår agenda: jag väntar barn.

-När då? Ska jag säga till i receptionen? -Va? Nej, inte alls. Nej.

Eude, jag är med barn! Jag ville berätta det för nån normal person, men...

Mat!-Mamma, släpp telefonen är du snäll och kom och ät!

Hjärtat, kom och ät! -Mamma, sluta chatta!

-Är inte det där Louis kalsonger? -Jo.

Äntligen ett leende! När bebisen har kommit kommer du att smälta direkt!

-Vad gör du? -Inget. Avril har lagat din favoriträtt!

Fiskpinnar!

-Får jag se? -Nej, batteriet är slut.

Visa mig! Kom igen...

Det är inte ingenting, utan en simulering.

Man kan t.ex. se hur det skulle se ut om man delade på ditt rum.

Det skulle inte bli rakt av. Barnet får bara en liten plats.

Och du har allt det här, anpassat efter din ålder och storlek.

-För att du är äldre och större. -Vi försöker bara hitta en lösning.

-Ja. Och det är barnet som får fönstret? -Är det?

-Nu blir jag läck! -Det måste vara fel.

"Lack" heter det, Mado.

Undrar om hon inte går igenom en liten 40-årskris eller till och med 50-årskris.

Hur ska vi göra? Vi har ingen plats.

Om vi kan hjälpa henne med hyran, om du får påökt, kanske hon kan flytta?

Ja, men det har jag inte fått, och hon kan inte bo ensam. Hon behöver mig.

-Det skulle hon säkert klara. -Jag hör allt ni säger!

NÅGRA VECKOR SENARE

-Ristretto eller espresso? -Skit samma.

AVRIL i tredje månaden

-Vill du ha chokladflingor? -Nej.

-Har du Nutella kvar? -Det vet jag inte.

När ska du sluta tjura? Du har hållit på i en månad!

Var glad för min skull! Din enda dotter ska bli mamma! Finns det nåt vackrare?

Ja, den här till exempel. Snälla? Den kostar bara åtta euro.

Du har redan tusen stycken och jag måste spara.

-Förlåt. Tack. -Ursäkta...

Hur vill ni betala?

Tack.-Mamma, hoppa ner! Du kommer att ramla.

Min mamma har också Alzheimer. Man blir förälder till sina föräldrar...

Jag är ledsen...

Hur jag berättar om min graviditet

Sammanboende seniorer

-Hej, tvättmedelsflickan! -Hej, Cécile. Vi är nästan klara!

Strunt i det. Ville inte du göra parfymer?

-Jo, hur så? Finns det nåt...? -Ja, en doft för vattenklosetter.

Du menar en WC-doft?

-Ja, en doft för muggen. Toppen, va? -Ja.

Spärra upp näsborrarna! Briefing om tio minuter.

Hon försökte muta mig med fiskpinnar. De kan väl dela på sitt eget rum!

-Ja, de visar ingen respekt. -Själviskt att skaffa barn i en skitvärld!

-Ja, tänk på alla övergivna barn. -Avgaser, växthuseffekten och valdöden!

Och alla perversa narcissister!

Det är bara du som förstår mig.

De lär utnyttja dig som barnvakt. Slutfestat!

-Värdelöst, Marie-Dominique! -Mado, madame Stanlowa.

Ni är för gammal för smeknamn.

-Putin! -Ja, verkligen!

Ett, två, tre...

Marc Daursault: "Ich bin ein Berliner! En glädjande nystart"

"Ich bin ein Berliner!"

Hjälp!

Quickair, kungen av WC-dofter. Er uppgift är enkel:

Förvandla det begränsade utrymmet till en stor resa när mina klienter sitter där.

Körsbärsträd, vågskum... Dofternas stora resa.

Eller så kan vi gå ännu längre och förena alla världar i nåt helt unikt.

Lämna redan upptrampade vägar, d.v.s. de sinnliga noterna-

-som man brukar använda till WC-dofter och i stället använda hjärtnoter.

Mer maskulina noter. Vi gör en djupare resa.

Kanske till och med en farlig doft, nåt som aldrig har gjorts tidigare.

Vi lämnar vår begränsade lilla trädgård.

Men har man inte råd att kosta på sig en flygbiljett-

-eller inte hinner resa, finns ju toaletten!

Det är ett begränsat utrymme där doften är mycket mer...

Man ska inte vilja gå därifrån. Det ska nästan kännas som att teleporteras...

Jag vill ha de bästa. Quickair måste lyckas.

-Det är jag. Vi. -Ja, men...

Ni kommer att få se. Hon har en otrolig näsa.

-Det vibrerar. -Gör nåt. Svara. Stäng av. Det stör!

Hallå? Ja. Jag...

Jag kommer på en gång.

-Hej! Det gäller Marie-Dominique Péron. -Hej?

Ursäkta. Ja, god dag. Marie-Dominique Péron, P-é-r-o-n.

Den funkar inte...

God dag. Dr Lacaigne. Det var jag som tog hand om vackra Mado. Följ med mig.

-Mår hon bra? Jag är hennes dotter. -Jaså?!

-Jo, vi tog blodprover på er mor och... -Har hon cancer?

-Nej, goda nyheter: er mor väntar barn. -Va?!

-Ja, hon är med barn. -Det är omöjligt! Det är jag som är det!

Var är hon?!-Mamma!

-Visste du om det? -Ja. Nej...

-Vem är pappan? -Det är... Det är...

Det vet du inte ens, va?

Äckligt! Jag vill inte veta! Kunde du inte ha använt kondom?

-Ja, precis som du... -Jag har en kille, bostad och jobb!

Jag ville ha barnet! Varför rättfärdigar jag mig ens?!

Vänta på mig!

Du måste skriva under utskrivningsblanketten! Fan också...

Gå inte så fort! Jag har ont!

Jävlar...

Jag ska hjälpa dig.

Sluta!

-Gick det bra, Mado? -Hur kunde du?!

-Skrik inte. Det skadar barnet. Och en... -Håll käft! Mamma väntar barn!

-Va? -Ja!

Vad roligt. Gratulerar!

Ja, jag saknar ord! Hur kan man vara så omogen?! Du är inte riktigt frisk!

Hur kan man vara så jobbig?! Hur som helst tänker jag inte behålla det.

Som om det inte räckte som det är! Jag gör redan allt!

-Jag kunde ha dött och bandaget kliar! -Få tyst på henne!

-Mado, snälla... -Få tyst på henne, annars jävlar!

Ut med dig! -Stanna! Bromsa! Bromsa!

Ut med dig! Var är den där jävla grejen?! Försvinn!

-Jag ska, om jag får komma förbi. -Ta din vespa!

-Vänta inte uppe. Jag blir jättesen. -Visst! Gå och dö!

Tror du att hon kan dö?

Vilken soppa! Du måste ha fått dig en rejäl omgång. Du behåller det väl inte?

-Nej. -Vem är pappan, din lilla slampa?

Ta kakan. Så, ja. Stoppa den i munnen. -Jag proppar i henne så att hon är tyst.

-Hur kan de anlita dig som barnvakt? -Hur så?

-Det är Marc som är pappan. -Marc?

Marc?! Dirigenten, som lät dig uppfostra er dotter medan han reste världen runt?

Han som levde loppan medan du sörjde i celibat? Ska du ha barn med honom?!

När du för en gångs skull har sex har du det med honom!

Lova mig en sak. Det är viktigt. Säg aldrig till Marc att han är pappan.

Aldrig. Jag vill inte se honom igen.

-Lova! -Ja!

Varsågod!

-Vad gör du? -Var det inte det du ville?

-Jo... Nej, jag vet inte... -Det tror jag nog.

-Jag är med barn. -Va?!

-Är det vårt? Är det mitt? -Du kunde ha berättat om Berlin.

Är det jag som är pappan?

-Nej! -Fan också, det är jag som är pappan!

-Vad gör jag?! -Jag vet inte... Svara.

Ja.

-Hallå? -Pappa, det är jag, Avril. Öppna!

-Det är hon! -Det är hon! Jävlar! Vad gör jag?!

-Var ska jag gömma mig?! -På toaletten!

Vänta! Ditt glas! Göm allt! Vi har väl inte glömt nåt?

Jag är naken!

Pappa, är du där nere?

Var är du?

-Hej! Allt bra? -Hej.

-Mamma är med barn! -Va?! Nej...

-Jo, är det ens möjligt i hennes ålder? -Så gamla är vi faktiskt inte!

Jag menar...hon är ju fortfarande ung.

-Vet du vem pappan är? -Jag vill inte tänka på det.

Nån måste det ju vara.

Det måste ju finnas en, rent logiskt. Det måste det ju, för spermierna...

Sluta, pappa! Jag vill inte föreställa mig henne...

Nu måste jag ordna med abort.

-Ska hon göra abort? -Ja, skulle mamma bli mamma?!

Jag älskar henne, men hon är helt i det blå. Jag sköter allt! Jag orkar inte mer.

-Jag förstår dig. Hon är jobbig. -Efter allt jag har gjort!

Ja, älskling.

Har ni talats vid nyligen?

-Nej, ni tål ju inte varandra. -Nej...

-Hon är verkligen en slampa! -Ja, en riktig slampa.

Ditt svin!

-Förlåt. Ursäkta. -Vart ska du?

-Kissa-nu igen! -Inte på toaletten!

Nej, är det bättre att jag kissar på mig, eller?

-Luktar det inte mammas parfym? -Nej.

Nu är det kört!

-Glas på toan? Dricker du när du kissar? -Ja, det händer.

Varför är du klädd som i "Dansar med vargar"?

Jo, för att jag dansar med vargar.

Jag dansar med vargar, med J-P. Vi dansar med vargar.

För de små barnen. För de små... För ditt lilla barn.

Ni är fortfarande lika knäppa...

-Har doktorn förstått? -Snällt att följa med er syster...

Nej, hon är min mamma. Det var ni som förlöste henne.

Javisst! Att ni väntar barn samtidigt är ju festligt!

Bortsett från att jag inte ska behålla det.

Det gör ni rätt i. Det är hemskt att vänta barn.

Jag hade aldrig stått ut. Det är verkligen vidrigt.

-Ursäkta, skulle vi kunna...? -När vill ni göra abort?

Som jag sa vill mamma få det gjort så fort som möjligt.

Har ni tänkt igenom saken noga? I er ålder är det ju ett mirakel...

Nej, inte jag, utan hon!

-Ett klokt beslut. -Tack.

Ursäkta, jag måste svara. -Ja, Cécile?

-Fast jag har ju aldrig varit med barn... -Ja... Nej.

-I vilken månad är ni? -Andra, typ. Jag har inte kollat så noga.

-Vi kallar på min sekreterare. -Ja.

Jag är strax tillbaka.

Ta den tid ni behöver.

Hon har skrivit ut ett recept. Ta tabletterna.

-Okej. -Ta en i dag.

-En... -Och en i morgon eller i kväll.

-Okej. -Om två dagar är saken ur världen.

Men...

Ni som känner mig väl, vad hade ni gjort i mitt ställe?

Livet ger oss alltid valet att se det som en olycka eller ett äventyr.

Tack.

På återseende.

Jag kommer på en gång.

Nå, vad sa han? Är det fixat? Kommer det att göra ont?

Jag ska tydligen bara ta två tabletter, så är det fixat.

Okej. Jag måste gå. Nu när Cécile vet om det försöker hon sparka mig.

-Klarar du dig? -Ja, jag är inte tolv år.

Okej. Lycka till! Vi ses i kväll! Jag älskar dig!

-Lycka till, madame! -Tack.

Då så...

MARC Ring mig

Lystring, tack! Lystring!

Vi tar om det från början. Takt 277. Spela mjukt nu, allihop. Beredda?

Och om jag behåller det?

Vad gör ni? Koncentrera er nu, tack!

Vi tar om det från 277 igen, allihop. Skynda på! Ett, två...

Kan vi ses?

Driver du med mig?

Skriv, då!

Koncentrera er nu! Spelar ni illa kan jag glömma Berlin!

Jag klarar det inte.

Jag behåller dig.

Hej då, vespan!

Vill ni ha?

Du får ursäkta honom...

-Hur är det? Har du ont? Hur mår du? -Jag känner mig amputerad.

Att behöva mörda en liten mänsklig varelse är ingen höjdare.

Jag går och lägger mig. Jag är helt slut efter det här barnamordet.

God natt, Mado!

Det rörde sig! Jag kan inte fatta att jag är full av liv där inne!

Jag har inte insett att det är en liten människa!

-Är det där högra njuren? -Nej, armen.

Det känns så konstigt, för...

...det lever i mig... Det riskerar inte att kvävas?

-Här syns det jättetydligt! -Är det en flicka?!

-Nej, man ser snoppen. -Så det är en pojke?!

Ja, eller en flicka med snopp.

-Ni skojar? -Allt är som det ska. Ni läser för mycket.

-Har skelettet hårdnat? -Här ser man armen och händerna.

Och så de små testiklarna. Är det inte för gulligt?

Enligt mina beräkningar kommer han att födas senast den 15 april.

-Jag önskar att mamma vore här... -Apropå, gick det bra för er syster?

Hon vill inte prata om det med mig.

Oroa er inte. Det görs inte med stickor längre.

-Vi vet det, doktorn. -Jag skulle ha stannat hos henne.

Vi kunde ha gått på bio och shoppat. Jag kunde ha köpt en liten topp på Mango...

Jag måste kissa.

MADO i tredje månaden

Downs syndrom eller inte? Dvärg eller inte?

-Provsvaren är klara om en månad. -En månad?!

-Tre veckor, men jag har mycket jobb... -Det är ju jättelång tid!

Stressa mig inte. Jag blev faktiskt utbränd i juli.

Ja, utbränd. Utmattningssyndrom. Man kan faktiskt dö av det.

-Synd eller inte... -Det där var verkligen taskigt sagt!

Beta-pinen: 16-18.

Och sabinen: 4.

Perfekt!

-Vad händer?! Det stinker! -Vi har jobbat dygnet runt. En upptäckt!

-Det stinker! -Nej, det är revolutionerande!

Organiska alkaloider neutraliserar lukten av avföring. Det är vetenskapligt.

Leker ni med bajs?

-Kalla det som du vill. -Vi har tre veckor på oss.

Antingen slutar du experimentera eller så får chefen slänga ut er:

Dig, din livmoder och din assistent med de kraftiga låren, förstått?

Det är bara du som förstår dig på mitt arbete, Eude.

Graviditeten gör luktsinnet bioniskt. Det fattar inte hon, som aldrig varit gravid.

-Jaså? Hur vet du det? -Jag kan kvinnor.

Jag är redo för testet, älskling!

-Det här är min favorit. Nummer nio. -Nummer nio?

Där...

Ja.

-Nå? -Häftigt! Det stinker verkligen toadoft!

-Var det inte det du ville? -Jag har gett allt och det stinker?!

Det är första gången jag jobbar med en not för en sprayflaska, som en parfym!

Jag kan förverkliga min dröm och du säger att det stinker!

Det är som om jag skulle säga: "Ditt avhandlingsämne är ruttet."

-Det var ju det jag sa! -Bara du minns ditt avhandlingsämne!

Men det är ju bra! Det är ju precis rätt doft!

Men är det att förverkliga din dröm att Cécile låter dig jobba med WC-dofter?

-Jag har läst om att du kan bli labil. -Skulle det där vara roligt?

Mitt ämne är faktiskt: "Insolvenskriterier inom gemenskapsrätt och..."

Din hud förvränger doften. Du har ingen smak. Alla på jobbet älskar den!

-Ska du sova på min sida nu? -Nej!

AVRIL i sjätte månaden

MADO i fjärde månaden

Vad du är håglös! Det är beklämmande. Se bara på dig-hur risig som helst!

Jag vill bara sova och gråta hela tiden, det kliar överallt, jag har hemorrojder-

-kan inte äta korv som jag längtar efter, kakor, getost, sallad eller sushi.

Jag kan inte ens dricka för att glömma och är rädd att barnet skadas av wifin.

-Jag är världens sämsta mamma. -Nej, det är jag.

Du gav mig allt, fast du var ensam, och jag kan inte ens...

Du har jämt dåligt samvete och är rädd för allt.

Njut lite av livet i stället! Det finns ljuspunkter också.

Ja, inte vet jag, men gravida brukar ju alltid ha lust, till exempel.

-Med vad då? -Har du inte lust att...?

-Sluta! Jag pratar inte om sånt med dig. -Det är nog där problemet ligger.

Louis är rädd att röra barnets huvud. Att komma åt huvudet med...

Vem tror han att han är?

Jag har sett honom några gånger. Han är inte direkt nån Rocco Siffredi...

Lägg av...

Jag har fullt av massa äckliga saker på huvudet...

Vi ska inte äta upp det. Du blir jättesnygg!

Louis föräldrar lär bli paffa. Och i natt lär han inte bli rädd att röra huvudet.

-Jag skojar! -Helvete! Det är inte sant!

Sluta! Tar du ur dem för tidigt ser det hemskt ut. Så här!

Läs! Det står att det är förbjudet för gravida! Vill du döda mitt barn?!

-Du vill bara hämnas! -Jag gjorde det jämt när jag väntade dig.

-Var står det nånstans? -Mördare!

Fan också! Flytta på dig! Jag måste skölja ur det! Flytta på dig!

Fan också! Fan, fan, fan...

Det är inte sant!

Det är inte sant! Det kan för helvete inte vara sant?!

-Vad är det nu? -Hon gjorde det aldrig!

Det är mitt liv! Jag är faktiskt 47 år! Och pillret var för stort för att svälja.

-Jag sa ju att hon inte klarar nåt själv! -Lugn, vi gör bara om det.

-För sent. Barnet har nog fått fötter nu. -Är det för sent i Spanien också?

-Ja. -Fan också...

-Ring din mamma och ställ in middagen. -Aldrig!

Efter tre månaders förberedelser?!

-Det här lär stå er dyrt! -Hur sa? Gör vi inte tillräckligt redan?

Fattar ni inte att min mamma är labil?

Jag har fått nog av att leva med två egoistiska hysterikor! Fan ta er!

Jag avskyr dig!

Gå i mitten, annars dödar jag henne. -Du är världens värsta morsa! Egoist!

"Var glad för min skull! Din dotter ska bli mamma! Finns det nåt vackrare?"

-Okej, jag dödar henne! -Det är faktiskt ditt syskon.

Halvsyskon. Och jag vill inte ha nåt. Dra in magen innan det urartar!

-Jag ringer på. -Blir det bra så?

-Skojar du? -Den bara putade ut helt plötsligt...

God jul, mina blivande favoritföräldrar! Merry christmas!

-Är din man inte med? -Han parkerar.

-Kom, J-P! -Där kommer de!

Merry christmas!

Poil har samma luva som jag... Kom in! Kalkonen avskyr att vänta.

Hur är det?

Barnet måste få ett klassiskt förnamn enligt vår familjekultur.

-Bernard som pappa, Louis? -Jag tänkte mer på min sida...

Jag gillar Charles, som Darwin, Baudelaire, de Gaulle och farfar.

Mado, lite rödvin? Eller föredrar du lite whisky? Nej, visst, nej...

Hur är det, Avril? Du verkar inte må bra. Mår du illa?

Nej, då. Men vi kan kanske prata om nåt annat än förnamn? Det slutar alltid illa.

Precis som när det handlar om sex...

Vet ni att man skakar på huvudet för att säga nej i Albanien?

-Det skiter vi i! -Så här.

-Hur är det fatt? Är du inte hungrig? -Nej, jag åt för många jordnötsbågar.

-Men du ser verkligen ut att vara i form. -Visst klär det henne att gå upp i vikt?

-Nej, det var inte så jag menade... -Jo, du har rätt. Det är hormonerna...

-Du också? -Jag väntar barn.

Hörde alla? Mado väntar barn!

-Det är inte möjligt... -Jo.

-Nej... -Jo.

-Jaså? Är det sant? -Ja.

-Ja, det var ju... -Det var verkligen roligt. Verkligen...

Så mamman till min sonson blir syster till ditt barn-

-som blir moster eller morbror!

Ja, moster eller morbror till Avrils barn och Avrils syskon.

-Kan vi prata om nåt annat? -Det blir inte lätt...

-Sluta röka. Ge mig cigaretten! -Låt mig vara. Jag ska hämta julstubben.

God jul!

-Han äter upp min kalkon... -Nu slutar vi låtsas.-Nu går vi, J-P!

Utsökt julstubbe, Irène. God jul på er! Nu går vi!

Jag ska nog gå nu. Tack för allt.

Kom nu!

Vänta! Vänta, Marc! Marc!

Jag ville inte heller behålla det först, men jag kunde bara inte.

Borde du inte ha pratat med mig innan du tog ett beslut som berör mig också?

-Jag tänkte inte. -Just det!

Kan du inte tänka efter nån gång? Hur gammal är du?

Trodde du att du skulle kunna dölja det fram till födseln?

Ska du snylta på folk hela livet som en evig tonåring?

Säg inte så!

Vad ska Avril säga när hon får veta att jag är pappan?

-Säg det inte. -Nej, det får du göra.

-Det förändrar väl inget? -Jo, allt!

Inget! Jag vet inte...

Jag vet inte längre. Jag känner mig helt vilsen.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag vill inte prata med dig. God jul!-Kom, J-P!

Mamma?

Mamma?

-Vad är det? -Låt mig prata. Jag står inte ut längre.

-Louis och jag vill att vi delar på oss. -Ska ni separera...?

Nej, du och jag.

-Du och jag, mamma. -Vi har ju aldrig varit ifrån varandra.

Jag vet. Det är kanske det som är problemet.

Är det inte konstigt att vi flyttar när det är din...vår lägenhet?

Ska vi slänga ut en gravid, pank 50-åring? Det här är enda lösningen.

Hej, Irène! Tack. Lugn, det är bara tillfälligt.

Det är bara roligt!

Att få återse mitt barn och hans barn. -Och dig, förstås. Jag ska pyssla om er!

Ni kommer aldrig mer att vilja ge er av. -Kommer du?

Jag har ägnat hela morgonen åt att förbereda ditt rum, älskling.

Här har ni det!

Våningssängen står kvar. Louis tyckte om att ha små kamrater som sov över.

Ni ska få göra er hemmastadda.

-Vi äter middag om 17 minuter. -Ja.

Okej.

En tecknad film? Ett kramdjur?

En staty? Fort, gör nåt!

-En lus! -Man får inte mima!

Jag vet inte... Hjälp till! En leksak? En brosch?

Inga ljud heller! Tiden är ute!

-Toppen... Vad var det för nåt? -En hund. Det ser man väl?

Den har ju inte ens nån svans!

-Ansträng dig lite! Vi förlorar ju! -Hon är värdelös!

-Hur sa? -Vår tur!

Superenkelt!-Beredd, älskling? -Louis, tar du tid? Då kör vi!

-Kastrull! -Ja, det är rätt!

Vi vann! Du är lika bra som alltid, älskling! Bravo!

Vi vann!

-Jag älskar det här spelet! -De samarbetar...

MADO i femte månaden

Om du sparkar är du glad att det bara är vi två.

Om du inte sparkar är du glad att det bara är vi två.

Du har rätt. Det kanske inte blir nåt vidare...

-Nå? -Stressa mig inte.

Jag har strax lunchrast och börjar få låg blodsockerhalt.

Det snurrar.

Jag har hittat det. Ni har tur...

Ja! Toppen! Tack!

Hon är normal!-Bravo, mitt barn!

Men er läkare har dött!

Pappa, vi saknar dig. Jag vill tacka alla som har kommit hit i dag.

Vi är här för att hedra min far-

-er vän, er gynekolog.

En man som dog som han levde, genom att ge liv.

Denna livsfackla är jag i dag redo att bära vidare genom att ta över praktiken-

-eftersom pappa och jag utövar samma yrke. Livet måste gå vidare.

-Jag ska också ge liv så länge jag kan. -Tack.-Avril! Avril!

Kan vi prata? Saknar du mig inte lite i alla fall?

Jag behöver tid. Du-"vi"-tar för mycket plats. Jag måste tänka på mig.

Du är vacker när du är gravid. Det är rörande att se mitt barn vänta barn.

-Varför är du arg på mig och inte din far? -Det här rör inte pappa. Han är vuxen.

Problemet är inte barnet, utan att du är ett barn. Nu vill jag vara egoist.

Glöm det! Det kan du inte. Kom tillbaka! Jag lovar att anstränga mig!

Det vill jag se först.

-Jag skulle just gå ut... -Med soporna?

Tänk att det finns folk som tänker på att köpa en gransäck...

-Jag har funderat. -Jag med.

-Jaså? Nå? -Börja, du.

-Nej, du. -Nej, du!

Varsågod.

Om du visste hur jag har lidit för att kunna gå vidare.

-Jag med. -Det var ju du som stack!

-Ja, du lämnade mig. -Du var ju aldrig hemma.

-Jag jobbade väl för mycket. -Det hade jag också kunnat.

Du kunde inte dansa när du blev gravid och sen ville du aldrig börja igen.

Och hur dansade jag? Dansade jag bra?

Ja. När jag såg dig dansa...

Det vet du. Du var fantastiskt. Du fick mig att glömma allt.

-Till och med musiken? -Nja, kanske inte musiken, men...

Jag saknar det.

Jag också.

Finns det nån plats för mig vid det här barnets sida?

Om du visste vad ensam jag känner mig...

...utan Avril.

Ska jag inte skjuta upp Berlinresan och stanna hos dig under förlossningen?

Det behövs inte. Vi klarar oss. Du kan komma när du vill, när du kan.

Men lova att ställa upp för Avril.

Hon är som en liten flicka. Hon behöver oss.

-Även om hon tror att hon är stark. -Ja, jag vet.

Ta hand om er.

Hej då!

Nej, men...

-Hej då! -Hej då!

Spärra upp näsborrarna nu!

-God dag. -God dag.

Allt väl?

-Vad är det med honom? -Hur kan du fråga det, Avril?!

-Känner du ingenting längre?! -Nej, men...

Du har alltid varit värdelös, men som gravid slår du alla rekord!

Du ska skapa en WC-doft, inte leka Marie Curie! Och sluta lipa, för sjutton!

-Jag är ledsen. Gick det bra? -Nej.

Det här är bara en fas...

-Har du blivit sams med mamma igen? -Nej. Jag känner inget längre, pappa.

-Håller jag på att missa mitt liv? -Du har livet framför dig, Avril!

-Jag är hämmad och gör aldrig nåt galet. -Jo, det gör du väl visst. Du gör väl...

Nej, då.

Nej, du... Jo... Du har ju...

-Du har ju... Jo, det har du. -Nej.

Inga dofter är äkta. Allt är instängt i provrör! Jag känner mig också instängd.

Jag är hämmad, pappa. Och det känns som om mitt barn också är det.

Även om det kommer ut kommer det inte att kunna andas.

Och Louis och jag har inte sex längre. Cécile har kanske rätt.

Jag har kanske en värdelös näsa. Jag kommer att sluta som Irène!

Nej, så länge jag lever kommer du aldrig att sluta som Irène.

Nå, har du en bra näsa eller inte?

-Säg det. Har du en bra näsa eller inte? -Ja.

Jag hör inte! Har du århundradets näsa eller inte? Säg det!

-Jag har en bra näsa. -Nej, högre!

-Jag har århundradets näsa. -Ja, res dig och säg det nu.

Jag har århundradets näsa. Världens näsa! Jag har världens bästa jävla näsa!

Min näsa äger! Säg det, pappa. Säg det högre! Ännu högre!

-Nu börjar det bli pinsamt. -Nu jävlar... Har du bilen?

Jag vill göra nåt galet! Jag är galen! Kom, pappa!

Jävlar, jag är galen!

Vi kan fortfarande vända. Tänk efter och prata med henne i morgon.

-Håll käft, älskade pappa! -Du gör nåt väldigt dumt.

-Ja, Avril? Vad...? -Sov du?

-Ja. -Jag ville säga att jag är en konstnär!

Dina WC-dofter, din frustration och din dåliga smak är ditt problem nu, inte mitt.

Från och med nu tänker jag ha kul!

Du får hitta en annan nässlav. Hej då!

Jag förstår att du lever ensam med en katt, för ingen står ut med dig!

-Nu går vi... -Ja, vi blir uttråkade bara av att se dig.

-Vem är det, mamma? -Det är inget. Det är ingen...

Hej, söta lilla flicka och perfekta lilla pojke.

Och stiliga pappa...

Vi gillar också katter, fast vi föredrar hundar.

Dra åt helvete, Cécile! Ja, just det, Cécile!

-Försiktigt! Du är galen! -Kom igen, pappa!

-Ja, ja. Sluta! Var försiktig! -Sluta! Jag lever ju, säger jag!

Du kan leva i bilen med din mage också! Sätt dig!

-Jag åker inte hem till Michel och Irène. -Dina hormoner är pratglada i kväll.

Vi gör nåt mer galet!

Jag skulle inte vilja vara i Louis ställe nu.

Hjärnan och överläppen ser bra ut. Och moderkakan ser bra ut.

Anatomin ser bra ut. Diafragman...

Och så naveln...

Allt ser perfekt ut. Har ni pratat med barnmorskan om förlossningen?

-Ja, även om akut förlossning. -Ni lämnar inget åt slumpen.

-Om ni inte har några andra frågor... -Är det normalt med råmjölk redan?

-Ja. -Det kommer nästan ingenting.

Några droppar ibland på morgonen, bara. Det är allt.

Här doftar ljuvligt! Vad är det för nåt?

En rökelse som har tagits fram för att skydda gravida.

Inköpt i Rajasthan. Jag älskar den platsen.

-Jag har alltid velat åka dit! -Ja, det är fantastiskt.

Man förlöser kor där genom att älska när det är fullmåne.

-Det visste jag inte. -Ni tar väl inte semester snart?

Nej, då.

Men minst vartannat år behöver jag förändring.

-Jag förstår. -Sånt klarar inte jag.

-Jaså? Det var lustigt. -Det beror på för vem...

-Då ses vi på den stora dagen! -Får jag röra vid era små kulor?

-De små kulorna på ert halsband. -Ja, det är små lamatestiklar.

-Torkade? -Fruktbarhet...

-Är snoppen också liten? -Vi borde nog desinficera händerna sen.

Då ska jag registrera...förlåt...ert sjukvårdskort.

Vi ses när det blir dags.

-Mår han inte illa av allt skakande? -Det struntar vi i.

-Fan, jag tror att han rörde sig! -Nej.

-Jo, jag kände att han rörde sig. -Tyst!

Jag lovar.

Charles? Det är din pappa som pratar. Hör du mig, Charlu?

-Dolto säger att man ska prata mycket. -Vänta tills han är född.

-Och inte "Charles". -Farfar heter ju så.

Jag skiter i dina jävla principer.

Gör det nåt om jag sover där uppe? Du tar mycket plats och är så varm.

-Jag ska träffa min handledare i morgon. -Vad jobbigt...

Ja. God natt, älskling.

Jag har sagt upp mig. Jag fick nog av att offra mig för ett stinkande företag.

-Är det verkligen rätt tillfälle? -Ja, bästa tillfället.

Jag har alltid velat skapa parfymer.

-Skulle jag inte doktorera först? -Det lär du aldrig göra!

-Du har inte ens skaffat ett pass. -Det saknas ett dokument.

Tillsammans är vi rädda för allt. Vi har aldrig ens lämnat landet!

God morgon. Pratar ni om min lille Charles?

Han heter inte Charles! Helvete! Kuk! Kulor! Analsex!

Avril, öppna! Var inte barnslig nu. Öppna!

-Vad står på? -Tyst!

-Vi har nyckeln... -Ge mig den!

Var är hon?!

Hon är visst rena akrobaten...

Kom till pappa.-Nu ligger det rätt. Nu ska vi få se... Titta, vad ser vi här?

-Titta! Hennes hjärta slår! -Ja, det hoppas jag...

-Hon liknar Avril. -Bortsett från att "hon" har snopp.

-Hur sa? -Och testiklar... Det är en pojke.

En pojke?! Han kommer att bli bög. Jag har behandlat honom som en tjej.

-Förlåt. Är ni homosexuell? -Ja.

Toppen! Suveränt!

-Häftigt! Bravo! -Tack.

-Hur mår Avril? -Hon är verkligen i högform.

-Ett foto som minne? -Ja.

Titta på teknikens under...

Åh... Tack.

AVRIL i åttonde månaden

Vad sysslar J-P med?

Han gömmer saker i sitt krypin. Det är hans gömställe.

Det ligger säkert en massa gamla ben och en massa hundhår där inne.

Säg inte till mamma att jag har urartat. Hon blir bara glad.

Avril, din mamma har aldrig velat att du ska vara ledsen.

Hur som helst har vi ingen kontakt.

-Jag åker på måndag. -Jag förstår att ditt yrke tar all tid.

-Men du ställer upp när det behövs. -Det kom lägligt. Jag var ju ledig.

-Du har gått upp i vikt! -Inte lika mycket som du.

Och inte lika mycket som när vi väntade dig.

Nu har du ju ingen anledning att bli sympatigravid.

Nej, just det.

Just det...

Vill du känna hur det rör sig? Känn.

-Kände du den lilla sparken? -Det vill visst dansa...

Slappna av. Andas in och andas ut ordentligt.

Så, ja. Bra, Mado. Och så släpper vi ut luften.

Ursäkta...

Ligger nåt barn i sätesbjudning? -Henri, prata med barnet genom slidan.

Så att det vänder sig. Dyk ner och säg: "Kom till pappa."

Hocine, slidan är ju under vattnet.

Du kan allt, Henri. Prata med din frus slida.

Ja, gör det!

Har ni också väntat länge med att skaffa ert första barn?

Nej, jag fick mitt första barn när jag var 17.

När ni var 17? Och hur var förlossningen?

-Förlossningen var... -Ja...?

Det var den vackraste dagen i mitt liv.

Vilken vacker själ du är, Mado. Fint sagt.

Du är en fantastisk mor. Ja.

Vad dum jag är! Jag måste hämta min dotter.

Vi har gjort en liten kille! Mado

Fan, vad dum jag är!

Avril, ring mig. Var är du?

De sa att du hade gått. Jag letar efter dig. Ring, är du snäll.

-Hur är det? Vill ni ha ett glas vatten? -Ja.

Avril, jag har lämnat fem meddelanden. Jag är orolig. Ring mig! Det är mamma.

Avril! Hur är det, älskling?

-Är ni hennes syster? -Nej, mamma.

-Vad har hänt? -Är du hennes mamma?!

Är det så du tar hand om din dotter? Förr tog folk föräldraskapet på allvar!

Din lilla fräckis! Du måste ta hand om din dotter och barnet!

Du måste vara rädd om henne! -Justine!

-Har du sett? Hon är hennes mamma! -Är det sant?!

Emilien! Följ dem hem!

Nu håller du dig stilla fram till förlossningen, hör du det?-Bär henne!

-Jag tar hand om henne. -Han bär dig!

-Tack så mycket, madame. -Och hon tackar, dessutom...

Varför sa du inte att pappa är pappan? Det hade förändrat allt.

-Hade det? -Ja.

-Nej... Men du kunde väl ha försökt? -Hur vet du det, förresten?

-J-P gömde ultraljudsbilden i sitt krypin. -Jag avskyr den där jycken!

Älskling...

Kan ni slå koden, tack, madame? Koden?

Förlåt...

Han sover nog.

Nej, han är jättenöjd. Hör bara: "Tack, mormor."

-Har du pratat med pappa? -Sluta, Avril.

-Ni älskar ju varandra! -Vi är vuxna, okej?

-Har du hört nåt från honom? -Är du nyfiken? Ja, han oroar sig för dig.

-I så fall skulle han vara här. -Du stötte väl bort honom.

Hur som helst... Jag säger inget, men han är i Paris den 15 april.

AVRIL i nionde månaden, MADO i sjunde månaden

-En kulfångare? -Ja!

Det här är löjligt! Ni är två...fyra mot en. Jag låter er vinna.

-Kom igen! Fortsätt! -Jag bryr mig inte. Det är bara en lek.

-Jätteenkelt! -Korvar?

Inte? Winerkorv? Bratwurst? Korv...

-Charkuterier! -Ja!

Ni fuskar! Ni har nån kod eller nåt. Det är inte möjligt!

Vi vann och du förlorade!

Det här är ju löjligt! Det är oärligt. Jag skäms å era vägnar.

-Mamma... -Kissar du på dig för att villa bort mig?

-Ring efter ambulans! -Nu går det för långt.

-Sluta! Hon håller ju på att föda! Fort! -Lägg av! Är ambulansen redan här?

-God dag! Hur mår Avril? -Vem är du? Har du bil?

-Ja. -Chacha!-Okej, kör dem!

-Vart ska du, mamma? -Jag ska bara hämta pappa.

Vi ska ta hand om dig. Jag älskar dig, mitt barn!

-Skynda dig, mamma! -Jag klarar inte att se blod och nyfödda!

-Du får ta hand om henne! -Håll tyst! Vi klarar det!

Hallå?

Hallå?

-Förlåt! Går det bra? -Ja. Tack!-Här, Chacha!

-Skönt att du är här! -Och er man?

-Är han den snygge läkaren? -Vi ska se hur öppen du är.

-Det låter vackert när du säger så. -Han sticker bara upp ett finger...

Det är ju sant. Han ska ju bara sticka upp ett finger.

Jag älskar dina lår! Vänta...

Ur vägen! Gravid!

-Jag älskar dig! -Nej, då.

-Din doft gör mig galen! -Krysta en sista gång, så tar vi det sen.

Hon är nästan ute nu.

Här är hon!

-En liten flicka! Vi måste ringa Louis. -Ja.

Hon är pytteliten, men så söt...

-Fort! -Kan vi sakta ner?

-Jag väger tre gånger mer än vanligt. -Jag hjälper dig.

Du är galen!

Vi gör bara dumheter tillsammans jämt.

Jag älskar dig också.

Jag vill inte att du åker tillbaka till Berlin.

Jag ska bara hämta bilen. Jag ska aldrig lämna er mer.

Vi har sett till att pappa kommer tillbaka.

Älskling, vad jag har saknat dig!

-Vad vacker hon är! -Ja. Det här är din pappa!

-Hejsan, pappa. -Hon ger mig lust att resa jorden runt.

Vad ska vi göra?

Stoppa oss själva från att stoppa oss. Resten löser vi tillsammans, alla tre.

Lova att vi aldrig kommer att sluta som dina eller mina föräldrar!

Den här filmen tillägnas alla mödrar...och deras döttrar!

MADO i nionde månaden

-Men...jag känner huvudet! -Jag håller på att föda!

-Vad gör jag?! -Ta tag i det!

Flåsa som en hund!

Beredda? Jag har en repetition som väntar!

-Det är inte J-P:s bästa profilsida. -Du skojar?! Strunt i det!

Det är verkligen inte hans bästa profilsida.

J-P, ansträng dig nu! Så där, ja!

-Har du sett?! -Planet?

Nej, den där familjen undrar om du är min moster eller syster.

-De fattar verkligen ingenting! -Nej.

-Tyst. Irène lyssnar. Hon gör mig galen. -Avled henne genom att titta på fötterna.

-Åh, en bit tuggat bröd! -Mums!

Översättning: Lotta Rossi