All language subtitles for into.eternity.2010.dvdrip.xvid-kafferep-Svensk

En film f�rframtiden
av Michael Madsen

Jag skulle s�ga...

...att ni befinner er p� ett omr�de -

d�rvi har begravt n�got
f�r att skydda er.

Med stor m�da harvi
f�rs�krat oss om -

att ni f�r leva i trygghet.

Ni b�r f�rst�
att detta omr�de b�r l�mnas ifred.

Ni b�r ocks� veta -

att man inte kan bo h�r.

Om ni h�ller er borta h�rifr�n
g�r ni trygga.

Jag �r nu d�r
varifr�n ni b�r h�lla er borta.

Vi kallar st�llet "Onkalo".
Det betyder h�la.

P� min tid �r bygget inte f�rdigt.

Bygget p�b�rjades p� 1900-talet
d� jag var liten.

Bygget ska avslutas p� 2100-talet
n�r jag �r d�d.

Onkalo m�ste �verleva 100 000 �r.

Inget m�nniskan har skapat har
hittills �verlevt en tiondel av det.

Men vi anser oss vara
en meriterad civilisation.

Om vi lyckas -

kommer Onkalo att bli
v�r mest l�nglivade skapelse.

Om ni n�gon g�ng i framtiden
hittar detta st�lle -

vad kommer det att ber�tta om oss?

K�RNAVFALLET

D� m�nniskan b�rjade producera
k�rnkraft f�r att f� elektricitet -

var uppkomsten av avfall ett faktum.

Avfallet f�r inte skada n�gon.

Man kan inte
trolla bort k�rnavfall.

K�rnavfall kan inte oskadligg�ras.

Allts� unders�kte man olika s�tt
att g�ra sig av med k�rnavfallet.

L�t en raket f�ra det till solen.

D� f�rsvinner det
och kan inte skada n�gon.

Hur f�rs�krarvi oss om att raketen
inte exploderarvid starten?

Borde vi s�nka det i havet?

Man kan inte p�st� -

att det �r tryggt att f�rvara
k�rnavfall p� havsbottnen.

Vi anser fortfarande -

att haven ger upphov till allt liv.

Det �r inget tryggt s�tt att handskas
med k�rnbr�nsle eller -avfall.

Hur mycket avfall finns det i dag?

Sammanlagt?

Jag �r inte s�ker.

Jag tror -

att det ligger mellan
200 000 och 300 000 ton.

N�gonstans d�r emellan.

Det finns redan enorma m�ngder
k�rnavfall i v�rlden.

Ute i naturen skulle avfallet
orsaka d�d och f�rst�relse.

Stora omr�den skulle bli
obeboeliga f�r en l�ng tid.

H�nde det? Finns det f�rbjudna
omr�den utan liv p� er tid?

F�r hundra �r eller
tre generationer sedan -

d� radioaktiviteten uppt�cktes
ins�g vi inte faran med den.

Men vi ins�g att den kunde vara
nyttig och b�rjade arbeta med den.

Str�lning �r en sorts energi -

som kan tr�nga sig in i ens kropp
och g�ra en illa.

Faran �r osynlig.

Den g�r varken
att se, k�nna eller lukta.

Trots det kan den d�da en.

Str�lning kan beskrivas
som sm� energipaket.

Dessa energipaket kan skada
cellernas arvsanlag i DNA-molekylen.

Om man uts�tts f�r massiv str�lning
k�nner man ingenting -

f�rr�n en timme senare -

d� man kan b�rja m� illa
och kanske kr�kas.

Man kan tro att det �r mat-
f�rgiftning. Ibland k�nns det b�ttre.

Senare b�rjar man bl�da.
Man f�r diarr� och feber.

N�gra veckor senare
�r d�den m�jlig.

Str�lning kan s�tta sp�r i en.

Den kan f�r�ndra generna,
orsaka mutationer.

Den kan leda till missbildning,
sjukdom eller dysfunktion.

Akta er! Vistas aldrig p� en plats
d�r str�lningsniv�n �r f�rh�jd.

R�r aldrig en kraftig
str�lningsk�lla.

Idag f�rvaras avfallet
p� jordytan i vattenbass�nger.

TlLLF�LLlGT F�RVAR

Det finns �ver 250 000
ton h�gaktivt avfall i v�rlden.

Avfallet kommer att vara d�dligt
i minst 100 000 �r.

Avfallet f�rvaras i vattenbass�nger -

eftersom vatten
skyddar mot str�lning.

F�rvaring av avfallet
i vattenbass�nger -

kommer troligtvis att vara m�jligt
i tio, tjugo eller hundra �r.

Tusen �r.

Man kan inte garantera -

stabila f�rh�llanden p� jordytan -

exempelvis i hundra �r -

f�r att nu inte ens tala
om tusentals �r.

S�dana f�rvar kr�ver �vervakning.

Det kr�vs energi
f�r att kyla ner vattnet.

Det kr�vs underh�ll.

Avfallet kan inte lagras -

i vattenbass�nger f�r evigt.

Tv� v�rldskrig har �gt rum -

under de senaste hundra �ren.

Den ovanjordiska v�rlden -

�r instabil.

Tjernobyl, Sovjetunionen 1986
Radioaktivt moln

Vi m�ste finna en permanent l�sning.

Eller en s�krare l�sning
p� l�ng sikt.

Min civilisation �r mer beroende
av energi �n n�gon n�gonsin f�rr.

Energi �rv�rviktigaste valuta.

�r det likadant f�r er?

�r ocks� ert liv beroende
av obegr�nsad tillg�ng till energi?

Vi m�ste ta hand om avfallet
fr�n k�rnkraftverken.

Samh�llen som anv�nder
k�rnkraft -

b�rjar allt oftare inse
att n�got m�ste g�ras.

Vi har anv�nt energi.

Det �r klart att vi m�ste
sk�ta om avfallet d�rav.

Vi kan inte strunta i det.

Det h�r borde vara
alla medborgares skyldighet.

Oberoende av deras
inst�llning till k�rnkraft.

Sambandet mellan
k�rnavfall och k�rnkraft -

kan avleda uppm�rksamheten
fr�n det material vi har -

och m�ste ta hand om -

p� ett ansvarsfullt och s�kert s�tt.

Ibland k�nns tunneln
som en tidskapsel.

N�r man f�re vintern
g�r in i den p� morgonen -

kan detvara sommarv�der.

N�r man sex timmar senare g�r ut
kan det ha sn�at ordentligt.

Det �r s� man undrar -

hur l�nge man egentligen
harvistats i tunneln.

Det kan ocks� g� s�
att det �r m�rkt n�r man g�r in -

och n�r man kommer ut
�r det m�rkt igen.

Det k�nns som om tiden st�r stilla.

Fem, fyra, tre, tv�, ett, eld!

DEN PERMANENTA L�SNlNGEN

Onkalo
Finland, Nordeuropa

Slutf�rvaring
av anv�nt k�rnbr�nsle -

har hittills inte
tagits i bruk n�gonstans.

P� detta omr�de -

�rvi f�reg�ngare.

Det �r mycket l�nga perioder
vi pratar om.

Denna f�rvaringsplats -

b�r n�mligen fungera
i minst 100 000 �r.

100 000 �r �verg�r
v�rt f�rst�nd och v�r fantasi.

J�mf�rt med det
�r m�nniskans historia kort.

Hur l�ngt fram i tiden kommer
ert liv att s�tta sp�r?

Man vill bevisa
att man kan isolera avfallet -

fr�n m�nniskor och annat liv
i 100 000 �r.

Vi har kommit till den slutsatsen -

att den finska berggrunden -

som �r 1,8 miljarder �r gammal -

�r ett element vars best�ndighet -

kan uppskattas
en l�ng tid fram�t.

Minst 100 000 �r fram�t.

Det �r mycket viktigt
att f�rvaret sk�ter sig sj�lvt.

Vi ska inte beh�va �vervaka det.

Vi m�ste kunna l�mna det.

Det �r en n�dv�ndighet eftersom
ovanjordiska f�rh�llanden �ndras.

Underjordiska f�rh�llanden
�ndras inte.

P� jorden vet man aldrig
vad som ska h�nda.

Det kan bli krig eller depression.

P� jorden g�r klockan fort.

I berget g�r klockan mycket l�ngsamt.

Det �r den mest stabila
omgivningen vi k�nner till.

Olkiluoto i Eura�minne -

har utsetts till f�rvaringsplats
f�r anv�nt k�rnbr�nsle.

Onkalo.

Var n�gonstans p� schemat
befinner ni er nu?

Ungef�r h�r.

Vi ska bygga ut st�llet.
Det ska bli mycket st�rre.

Som en stor grotta.

Ja, en massiv grotta.
N�stan som en stor underjordisk stad.

F�rvaringsplatsen �r som en kokong
eller en rysk docka.

Sp�rrarna avl�ser varandra.

Om en sp�rr ger vika -

kan andra sp�rrar
mildra konsekvenserna.

Slutf�rvaringsplatsen
kommer att byggas i etapper.

P� 2100-talet kommer den
att f�rseglas.

N�r tunneln �r f�rdig -

f�rseglas dess mynning
med ett tjockt lager betong.

Onkalo kommer att fyllas
med k�rnavfall fr�n Finland.

Fr�n ett ynka litet land i norr.

Om hundra �r kommer Onkalo
att f�rseglas f�r eviga tider -

precis som faraonernas gravar
f�r tusentals �r sedan -

f�r att aldrig mer �ppnas.

F�rvarets s�kerhet
f�r inte vara beroende -

av aktivt underh�ll,
aktiv �vervakning -

eller andra m�nskliga �tg�rder
f�r att garantera s�kerheten.

Det m�ste lyckas utan s�dant.

F�rvaringsplatsen kommer
att fyllas igen.

Id�n med fyllningen
�r att skapa f�rh�llanden -

som motsvarar f�rh�llandena
f�re bygget av tunneln.

Det ska bli skogar
och det ska bli hus.

F�rhoppningsvis
kommer d�r att bo m�nniskor.

Knappast samma personer
som var med fr�n b�rjan -

men kanske deras barn och barnbarn -

kommer att bo
och bruka markerna d�r.

Man brukar tala om -

istidens dramatiska p�verkan
p� geologiska f�rh�llanden.

Och visst skulle den p�verka saken.

Enligt v�ra antaganden
och i v�ra scenarier -

kommer n�sta istid
inom 60 000 �r.

D� kommer allt att f�rsvinna...

...i och med isens ankomst.

Allt fryser, v�xtligheten d�r -

och hela omr�det b�rjar
p�minna om en tundra.

Skulle f�rvaret falla i gl�mska
under en istid?

Ja, det tror jag.

Om du stod utanf�r det hela -

och utf�rde en bed�mning -

vad skulle du d� vara r�dd f�r?

Ingenting.

En g�ng f�r l�nge sedan l�rde sig
m�nniskan bem�stra elden -

vilket ingen hade lyckats g�ra f�rr.

Hon tog �ver hela v�rlden.

En dag fann hon en ny eld.

Denna eld kunde hon inte sl�cka.

Nu hade m�nniskan
hela universums krafter.

N�r hon ins�g
att elden inte bara skapade -

utan �ven f�rst�rde,
blev hon f�rskr�ckt.

F�rutom p� land kunde elden
brinna inuti levande varelser.

Inuti hennes barn,
djur, tr�d och gr�da.

M�nniskan f�rs�kte finna hj�lp
men hittade ingen.

Hon byggde en gravplats f�r elden
djupt nere i marken.

D�r skulle elden f� brinna
i evighet.

Nu �r ni i tunneln.

Det h�r �r ingen hedersplats.

Inga stora d�d harfirats h�r.

Ni borde inte ha kommit hit.

Dit ni �r p� v�g
borde ingen n�gonsin g�.

Det �r ett farligt och hemskt st�lle.

Faran kommer att finnas kvar
p� er tid.

V�nd om och �terv�nd aldrig.

H�r finns ingenting f�r er.
G� inte l�ngre in.

Jag tror inte -

p� m�nskligt intr�ng -

n�gonsin.

M�NSKLlGT lNTR� NG

Vi ins�g att ni kanske
skulle finna och �ppna Onkalo.

Vi kallar det m�nskligt intr�ng.

Vi vill inte att ni skadas -

men allra mest oroar oss det
att avfallet inte l�ngre -

skulle vara isolerat
fr�n alla levande organismer.

D� har vi misslyckats.

Ni utg�r det st�rsta hotet
mot Onkalos s�kerhet.

Om n�gon i framtiden -

Iyckas gr�va sig ner
till f�rvaringsplatsen -

�r det troligtvis en civilisation
som p�minner om v�r.

I s�dana fall vore de
kunniga m�nniskor och skulle inse -

att d�r finns radioaktivt material.

Det �r det mest troliga scenariot,
men helt �vertygad �r jag inte.

Situationen kan vara en annan.

Jag tror att om n�gon i framtiden
finner ett s�dant st�lle -

kan de tolka det
som n�gonting religi�st.

En gravplats.

Eller en skatt.

Ta pyramiderna.

Vi kan inte p�st� att vi f�rst�r -

varf�r de byggdes.

Vi kan anta att samma sak -

skulle g�lla v�rt avfallsf�rvar.

Det skulle tolkas p� samma s�tt
som vi tolkar pyramiderna.

Meningen bakom dem �r inte klar
och det �r fullt m�jligt -

att framtiden inte
kommer att f�rst� oss.

I synnerhet inte en avl�gsen framtid.

Vad h�nder om n�gon hittar f�rvaret?

Hur ska de veta vad det �r?

De beh�ver m�tutrustning -

f�r att m�ta str�lningsniv�n.

Och om de inte har n�gon s�dan?

D� m�ste de utf�ra en kemisk analys.

Men om de inte kan?
-D� kan de inte borra heller.

Forna civilisationer har lyckats
g�ra m�rkv�rdiga saker.

Ta till exempel -

den svenska gruvindustrin
p� 1500-talet.

De arbetade flera hundra meter
nedanf�r jordytan.

Vi m�ste inse
att framtidens scenarier -

inte bara �r antingen high-tech
eller sten�lderns low-tech.

Det finns mellanting -

d�r m�nniskor borrar
men kanske inte f�rst�r -

vad de m�ter p� grund av
bristf�llig teknologi.

Det romerska imperiet uppkom,
levde, blomstrade och dog.

�ven v�st -

kommer att uppleva dessa stadier.

Uppkomst, blomstring,
utveckling, s�ndervittring och d�d.

Vad vet vi om samh�llet
om trehundra �r?

Det �r om�jligt att s�ga n�got.

Vi kan anta att v�rt samh�lle
existerar i 50 �r.

100 �r. Om man tror sig veta
vad som h�nder d� -

kan vi ju st�lla samma fr�ga
med 300 eller 500 �r.

D� t�tnar m�rkret.

Vi vet att samh�llet
f�r�ndras mycket fort.

Kan vi t�nka oss
ett framtida samh�lle -

d�r vetenskap och teknik inte
spelar en lika stor roll som nu?

Visst �r det m�jligt.

Deras teknik kan vara
b�ttre eller s�mre �n v�r.

Vi vet verkligen inte.

De kan vara nya neandertalare.

Det �r nog f�r�ndringarna -

mot vilka vi vill ha en f�rs�kring.

Planeringen, byggandet
och genomf�randet -

m�ste utf�ras s� att framtiden
inte beh�ver n�gon kunskap.

M�nniskorna b�r g� trygga -

�ven om all kunskap har f�rsvunnit.

Vi hade ett sk�mt -

d�r vi b�rjar gr�va
en f�rvaringsplats -

och det f�rsta vi ser
�r en kopparbeh�llare -

som �r identisk med dem
vi sj�lva vill lagra.

Man skulle nog resonera -

att det m�ste finnas en orsak
bakom det hela.

Vi har scenariot
med den g�mda skatten.

D�r har n�gonting v�rdefullt
begravts under jorden.

M�nniskor skulle b�rja
gr�va fram det.

Det �r �ven m�jligt
att de vet att det �r farligt.

Men det �r ocks� v�rdefullt.

Kan avfallet i framtiden vara
guld v�rt, eller till och med mer?

F�r att nu vara uppriktig
s� ja, det �r m�jligt.

Det �r en skatt.

Det �r mycket koppar, uran och
plutonium. Det kan vara v�rdefullt.

VARNlNG F�R FRAMTlDEN

Det vi inte kan f�rutse
�r m�nskligt beteende.

Vem vet varf�r n�gon
skulle b�rja borra d�r.

Det m�ste finnas en orsak -

om n�gon borrar p� 500 meters
djup i en vanlig berggrund.

Kan n�got hindra dem?
-Jag vet inte.

Kunde orsaken vara bristf�llig
kunskap om vad d�r finns?

Naturligtvis.

Om vi s�tter dit en skylt med texten
"Borra inte"? -Det kunde fungera -

�tminstone en tid.

Vad menar du?

Vi kan l�gga ut mark�rer.

De kallas "mark�rer".
-S� ni har t�nkt p� saken.

Vi har funderat p� det.

Man kunde markera
slutf�rvaringsplatsen.

Den mest uppenbara mark�ren
�r en bild med tillh�rande text.

Till exempel en runsten.

Det h�r �r en typisk mark�r -

d�r varningstexten �r �versatt
till FN:s olika spr�k.

Den inneh�ller b�de allm�n
och detaljerad information.

Det h�r utg�r en del
av ett markeringssystem -

som kan vara �nnu mer detaljerat -

p� ett annat st�lle
inom samma omr�de.

D�r kunde finnas
en informationskiosk.

Den kunde erbjuda
mer detaljerad information.

L�ngre fram kunde det finnas -

meddelanden inristade i sten.

Eventuellt under jorden.

Vad skulle d�r st�?

Att det inte �r ett viktigt st�lle -

utan ett farligt st�lle.

Man skulle be dem h�lla sig borta
och l�mna st�llet i fred.

Vi kommer att l�mna information
p� alla v�rldsspr�k.

F�rst�r ni dessa spr�k?
Kan ni l�sa?

Det �r en sv�r fr�ga.

Hur ska man kommunicera?

Vi talar inte samma spr�k.

Vi har inte samma symboler.

Det m�ste vara n�got generellt.

D� tar man till karikatyrer -

d�r formen �r enkel
men inneh�llet viktigt.

Vi vill ge dem en k�nsla -

snarare �n ett detaljerat meddelande.

M�nniskor reagerar nog starkare
p� n�got skr�mmande -

�n p� ett detaljerat meddelande.

Bilder av hinder
och skr�mmande vyer -

f�rmedlar en k�nsla
av att n�got �r p� tok d�r -

och att man inte vill g� dit.

M�ttes ni av skr�mmande vyer
n�r ni �ppnade Onkalo?

Blev ni tveksamma?

Eller kanske nyfikna?
Varf�r gick ni in?

P� grund av sp�r vi l�mnat?
Eller ett rykte?

Vad g�ller emotionell information -

var man intresserad av en m�lning:
Edvard Munchs "Skriet".

F�r att f�rmedla n�got negativt -

visar den f�rtvivlan.

Den g�r det klart f�r �sk�daren
att allt inte �r okej.

Tror du att alla alltid
kommer att f�rst� det?

Ja, det tror jag nog.

�r det universellt?
-F�r m�nniskor, ja.

Hur ska vi tackla problemet
att v�lja r�tt mark�r?

Visst hittade vi ocks�
forna civilisationers tecken -

men det tog oss m�nga �r
att f�rst� dem.

Allt f�rst�r vi fortfarande inte.

Om mark�ren inte
�r klar och l�tt att tolka -

och de inte f�rst�r den
s� vill de nog ta reda p�.

Folk �r nyfikna.

Ta till exempel -

en norsk runsten
som hittades liggande p� mage.

D�r st�r att ingen f�r flytta den -

att den inte f�r r�ras
av vilseledda m�n.

Denna varning
lydde arkeologerna inte.

De struntade blankt i den.

Samma �de m�ter troligtvis
v�ra mark�rer -

i den avl�gsna framtiden.

Det �r inte alls s�kert -

att de f�rst�r att mark�rerna
varnar f�r fara.

�ven om de f�rst�r
s� kan de vara nyfikna.

En del m�nniskor ser hellre
att man gl�mmer det hela -

d� sannolikheten att f�rvaret
uppt�cks �r mindre.

Det har diskuterats.
-Ja, vi har tv� skolor.

Enligt den ena
b�r vi l�mna mark�rer -

och enligt den andra vore det
b�ttre att bara gl�mma bort st�llet.

Tror du att mark�rerna -

skulle inneb�ra
en st�rre risk f�r intr�ng?

Det �r min �sikt.

Personligen -

anser jag inte
att det vore s� allvarligt -

om f�rvaret skulle
falla i gl�mska med tiden.

Hur kan man skapa en s�dan gl�mska?

Hur kan man f� Onkalo
att bara f�rsvinna?

Du har r�tt,
inte �r det l�tt.

Eld!

N�r gravplatsen var f�rdig
lade m�nniskan elden ifr�n sig -

och f�rs�kte gl�mma bort den,
ty det var enda s�ttet att bli fri.

Hon oroade sig dock �ver att
barnen skulle hitta gravplatsen -

och v�cka elden igen.

Allts� bad hon sina barn att
befalla sina barn och barnbarn -

att f�r alltid l�ta gravplatsen
falla i gl�mska -

att f�r evigt komma ih�g
att gl�mma.

En av de viktigaste principerna
bakom lagstiftningen -

�r b�rdan f�r de
kommande generationerna.

Vi b�r inte belasta kommande
generationer med on�diga b�rdor.

En annan princip �r skyddandet
av kommande generationer.

Det betyder att s�kerhetsgraden
f�r kommande generationer -

inte f�r vara l�gre �n idag.

Den tredje principen -

�r att vi b�r f�rmedla
information om f�rvaret -

till kommande generationer.

Enligt v�r lag m�ste vi
informera er om Onkalo.

Ni kan tvingas g� in
om vi har missat n�got -

eller om det kr�vs reparation.

Hade vi r�tt i v�ra utr�kningar
och antaganden?

Begick vi misstag?
�r det d�rf�r ni �r h�r?

LAGEN

Vad s�ger lagen om informering?

Den s�ger nog ingenting �n.

�r du s�ker p� det?
-Nej.

Enligt lagen kr�vs det
en uppskattning.

Men det faller inte m�nga i smaken.

De anser detvara f�r ambiti�st.

Lagen kr�ver att varje generation -

ser till att systemet �r i skick.

Men enligt lagen m�ste
informationen f�ras vidare.

D�r s�gs inget om generationer.

Det st�r att information
m�ste arkiveras -

p� ett best�ende s�tt.

"Best�ende", sades det.

Vad tror du de menar med det?

Det borde du fr�ga dem.

Vi har ju diskuterat
problemen g�llande den saken.

"Best�ende" �r ett f�r starkt ord.

Och m�nniskorna
som arbetar med det h�r?

De smittas av "vetenskapssjukan".

Det �r bara rutin f�r dem.
De har sin "uppgift".

Jag f�rst�r inte.
-Det g�r nog ingen annan heller.

Ansvaret �r statens -

eftersom de har best�mt -

att detta ska utf�ras
p� ett acceptabelt s�tt.

�r det d� finska staten
som ansvarar -

f�r att information f�rmedlas
till framtiden? -Ja.

Inneb�r det att n�r ni f�rmedlar
information om f�rvaret -

s� sker det p� ett s�tt -

som alla kommande
generationer f�rst�r?

Nej, det kr�vs inte -

att alla kommande generationer
ska f�rst�. Det kan bli p� finska.

Vi har inget arkiv
f�r information om k�rnavfall.

Men om s�dana byggs -

m�ste alla generationer
bevara informationen -

och uppdatera spr�ket.

Kan vi lita p� att informationen
bevaras i tusentals generationer?

T�nk om det blir hunger eller n�d�r?

�versv�mning eller storbr�nder?

Det st�lls samma krav f�r arkiven
som f�r f�rvaren.

Krav som vi inte kan uppfylla.

Det �r ju d�rf�r vi bygger Onkalo.

F�rvarets s�kerhet -

h�nger inte p� denna information.

Varf�r beh�vs det d� en dylik lag?

Jag vet inte, men lagstiftarna
har best�mt att informationen -

ska �verl�tas till staten.
N�got annat s�gs d�r inte.

�r id�n att v�rt arkiv
ska bevaras en viss tid -

och sedan f�rnyas av
kommande generationer? -Ja.

Varje generation b�r �verv�ga -

om arkiveringsmetoden
motsvarar framtida behov.

Tror du att det kommer att ske?

Det hoppas jag i alla fall.

Vad kan vi l�ra oss
fr�n det f�rflutna -

som skulle hj�lpa oss kommunicera
100 000 �r fram�t i tiden?

Vanligtvis brukar vi
t�nka bak�t i tiden.

Om vi g�r 100 000 �r bak�t i tiden -

hamnar vi hos v�ra f�rf�der i Afrika.

D� passerar vi �ven
v�r europeiska f�rfader -

neandertalsm�nniskan.

Vi har v�ldigt lite gemensamt
med neandertalsm�nniskan.

Hur kan vi likst�lla oss med folk -

som jagar mammut med spjut?

Detvore mycket sv�rt att f�rklara
f�r dem vad k�rnavfall �r.

Vi kan inte anta -

att framtidens varelser
kommer att f�rst� hemskt mycket.

F�r att de kan ha
annorlunda tankeg�ng?

Ja. Tankeg�ng, utseende,
behov och kunskap.

Allt f�rsvinner med tiden.

Ingen sanning kommer att best�.

Litar du p� de kommande
generationerna?

Vi f�rs�ker g�ra Onkalo -

s� oberoende av m�nniskan
som m�jligt.

Vi kan inte f�rutse -

den framtida m�nniskans beteende.

Det �r en ytterst sv�r fr�ga,
eftersom...

Tillit...

Jag kan varken s�ga att jag litar
p� dem eller att jag inte g�r det.

Den fr�gan �r �ppen -

huruvida n�gon alls kommer
att tolka v�ra varningar.

Jag m�ste nog s�ga -

att det verkar som om
ingen vet n�gonting alls.

Om vi inte kan lita p� mark�rer
och arkiv, hur ska vi d� n� er?

Kanske v�ra varningar n�r er
i form av legender -

Iiksom antikens legender
har n�tt oss.

Varnades ni om Onkalo
i form av en legend?

Fick ni h�ra nattsagor om elden
i den underjordiska grottan?

Grottan som ni m�ste
komma ih�g att gl�mma.

Onkalo �r v�rt f�rsta permanenta
f�rvar f�r k�rnavfall.

Onkalo kommer dock att inneh�lla -

bara en br�kdel av v�rt k�rnavfall.

Vi m�ste bygga
m�nga liknande platser -

f�r att h�lla k�rnavfallet
borta fr�n jordytan.

Vi m�ste bygga
m�nga nya hemliga platser.

Kan man prata om
en nukle�r ren�ssans?

M�nga tycker nog det.

Och m�nga politiker anser
att k�rnkraft beh�vs -

f�r att minska koldioxidutsl�ppen
fr�n energiproduktionen.

F�r att f� Kina och lndien -

att inom tjugo �r n� samma niv�
som v�stl�nderna -

m�ste man ta i bruk
tre nya k�rnreaktorer varenda dag.

Man anser att anv�nt k�rnbr�nsle -

kan �teranv�ndas.

Det b�r vi inte g�ra.

Plutoniumet som bildas
under �teranv�ndningen -

kan hamna i fel h�nder -

och anv�ndas
vid framst�llning av bomber.

Man harforskat kring transmutation -

i hopp om att k�rnavfallet
kunde oskadligg�ras.

Vore det m�jligt? -I teorin, ja.
Men knappast i praktiken.

Vi kan aldrig g�ra oss av
med allt k�rnavfall p� det s�ttet.

Finns det inget s�tt att kringg�
k�rnavfallet? -lnte tillsvidare.

Om man anv�nder k�rnkraft
s� bildas det k�rnavfall.

Jag �r inte s� s�ker p�
att k�rnkraft �r l�sningen.

Eventuellt p� kort sikt -

men knappast p� l�ng sikt.

Eventuellt f�r n�sta �rtionde
eller �rhundrade.

Varf�r tror du det?
-Uranet kommer att ta slut.

Det blir som med olja.

Olja �r inte heller
en best�ende l�sning.

Samma sak kommer
att h�nda med uranet.

Om energik�llorna sinar -

kan det leda till oroligheter
v�rlden runt -

eftersom man b�rjar t�vla
om energik�llorna.

Det kan till och med leda till krig.

Po�ngen med en permanent f�rvaring
�r att den �r permanent.

Avfallet deponeras under jorden
d�r det f�r vila ost�rt f�r evigt.

Vi har myntat uttrycket
"beslut i ovisshet".

N�r det g�ller k�rnavfallet -

tar man beslut i ovisshet.

I s�dana h�r projekt
m�ste man ber�tta vad man vet -

vad man vet att man inte vet -

och vad man inte vet
att man inte vet.

Kunde ni nu f�rs�ka -

tala till den framtida publiken?

Personligen tror jag
fullt och fast p� -

att ingen m�nniska n�gonsin
kommer att g�ra intr�ng i Onkalo.

Men om jag har fel...

Jag skulle v�ldigt g�rna tr�ffa er -

och f�rs�ka kommunicera med er.

Det h�r �rtroligtvis det enda
vittnesm�let fr�n v�r tid.

Ni tr�der nu in i v�rt slutf�rvar
f�r anv�nt k�rnbr�nsle.

F�rvaret m�ste vara s�kert.
-Det f�r inte st�ras.

G� inte dit.
Det �r farligt.

Det varken syns eller luktar.
-R�r ingenting.

�terv�nd upp och ta b�ttre hand
om v�rlden �n vi gjorde.

H�ll er borta och ni g�r s�kra.
-Lycka till.

Ni har g�tt l�ngre in i tunneln.

Hit borde ni aldrig ha kommit.

H�rfinns det radioaktiv str�lning.

Ni m�rker det inte,
men n�got h�nder med er kropp.

Ni anar ingenting.

Ni k�nner ingenting.
Det luktar ingenting.

Ett osynligt ljus lyser igenom er.

Det �r min civilisations sista gl�d.

I den gl�den samlades
hela universums kraft.

Svensk text: Joanna Erkkil�
Broadcast Text lnternational
.srt Dan4Jem, ADMMXI