All language subtitles for The Cuba Libre Story 1 Breaking Chains
Afrikaans
Akan
Albanian
Amharic
Arabic
Armenian
Azerbaijani
Basque
Belarusian
Bemba
Bihari
Breton
Bulgarian
Cambodian
Catalan
Cebuano
Cherokee
Chichewa
Chinese (Simplified)
Chinese (Traditional)
Corsican
Croatian
Czech
Danish
Esperanto
Estonian
Ewe
Faroese
Filipino
Finnish
French
Frisian
Ga
Galician
Georgian
German
Greek
Guarani
Gujarati
Haitian Creole
Hausa
Hawaiian
Hebrew
Hindi
Hmong
Hungarian
Icelandic
Igbo
Indonesian
Interlingua
Irish
Italian
Japanese
Javanese
Kannada
Kazakh
Kinyarwanda
Kirundi
Kongo
Korean
Krio (Sierra Leone)
Kurdish
Kurdish (SoranĂź)
Kyrgyz
Laothian
Latin
Latvian
Lingala
Lithuanian
Lozi
Luganda
Luo
Luxembourgish
Macedonian
Malagasy
Malay
Malayalam
Maltese
Maori
Marathi
Mauritian Creole
Moldavian
Mongolian
Myanmar (Burmese)
Montenegrin
Nepali
Nigerian Pidgin
Northern Sotho
Norwegian
Norwegian (Nynorsk)
Occitan
Oriya
Oromo
Pashto
Persian
Polish
Portuguese (Brazil)
Portuguese (Portugal)
Punjabi
Quechua
Romanian
Romansh
Runyakitara
Russian
Samoan
Scots Gaelic
Serbian
Serbo-Croatian
Sesotho
Setswana
Seychellois Creole
Shona
Sindhi
Sinhalese
Slovak
Slovenian
Somali
Spanish (Latin American)
Sundanese
Swahili
Swedish
Tajik
Tamil
Tatar
Telugu
Thai
Tigrinya
Tonga
Tshiluba
Tumbuka
Turkish
Turkmen
Twi
Uighur
Ukrainian
Urdu
Uzbek
Vietnamese
Welsh
Wolof
Xhosa
Yiddish
Yoruba
Zulu
Would you like to inspect the original subtitles? These are the user uploaded subtitles that are being translated:
1
00:00:06,033 --> 00:00:08,733
EN DOKUMENTĂRSERIE FRĂ
N NETFLIX
2
00:00:14,633 --> 00:00:16,433
FJĂTTRAD AV SLAVERI
3
00:00:17,800 --> 00:00:22,767
Kuba har alltid slagits för sin frihet.
4
00:00:24,600 --> 00:00:26,200
STRAFFAD FĂR SINA DRĂMMAR
5
00:00:27,467 --> 00:00:28,633
100 000 dog,
6
00:00:28,700 --> 00:00:32,100
och Àven om vi förlorade kriget,
var landet förÀndrat.
7
00:00:34,433 --> 00:00:36,067
UTNYTTJAD
EKONOMISKT
8
00:00:40,233 --> 00:00:41,233
STRYPT AV MAFFIAN
9
00:00:41,300 --> 00:00:46,733
Det rÄder inga tvivel om att Meyer Lansky
framgÄngsrikt korrumperade Batista.
10
00:00:48,333 --> 00:00:50,100
FĂRFĂRD AV ETT LĂFTE
11
00:00:50,700 --> 00:00:53,267
Det Àr ingen lögn,
de lovade ingenting.
12
00:00:53,333 --> 00:00:56,000
De lovade en revolution
och de fick en revolution.
13
00:00:56,433 --> 00:00:58,000
FĂRBLINDAD AV HJĂLTAR
14
00:01:00,167 --> 00:01:04,433
Det var givet att de skulle bli
antingen martyrer
15
00:01:04,500 --> 00:01:07,167
eller nationalhjÀltar.
16
00:01:09,067 --> 00:01:10,433
Revolutionen.
17
00:01:12,133 --> 00:01:13,267
Fidel Castro.
18
00:01:17,567 --> 00:01:19,600
VILJAN ATT OFFRA SIG
19
00:01:19,667 --> 00:01:24,167
Han sade till Chrusjtjov: "Du borde
slÀppa lös hela Sovjets kÀrnvapenarsenal".
20
00:01:26,000 --> 00:01:27,033
Apokalyps.
21
00:01:32,000 --> 00:01:33,433
MEN ALDRIG GE UPP
22
00:01:51,433 --> 00:01:55,000
Dagens Kuba Àr en intressant
blandning av tropiskt paradis
23
00:01:55,067 --> 00:01:56,400
och egendomlig nostalgi.
24
00:01:58,600 --> 00:02:03,300
Ăn Ă€r kĂ€nd för sina cigarrer,
sin rom och sin koloniala skönhet.
25
00:02:06,100 --> 00:02:07,767
Men för att förstÄ Kuba idag
26
00:02:08,300 --> 00:02:11,300
mÄste man förstÄ
dess tumultartade historia.
27
00:02:11,367 --> 00:02:15,500
I hundratals Är har Kuba nÀmligen
varit en grogrund för konflikter.
28
00:02:18,100 --> 00:02:21,000
Hur blev Kuba navet i slavhandeln?
29
00:02:24,100 --> 00:02:25,367
Varför var det just hÀr
30
00:02:25,433 --> 00:02:28,233
som det spanska kolinialimperiet
kollapsade?
31
00:02:30,533 --> 00:02:34,800
Och varför har USA en militÀrbas pÄ Kuba
32
00:02:35,033 --> 00:02:37,133
i Guantanamo?
33
00:02:37,733 --> 00:02:41,700
Kuba Àr Àrrat
av 500 Ärs utlÀndsk ockupation.
34
00:02:42,600 --> 00:02:46,367
Men det betyder inte att dess folk
har gett upp sin dröm om frihet.
35
00:02:48,233 --> 00:02:52,567
Kuba Àr ett land som alltid varit
eftertraktat av vÀrldsmakterna.
36
00:02:53,267 --> 00:02:56,167
Av det spanska imperiet...
37
00:02:56,233 --> 00:02:57,367
MIGUEL BARNET
KUBANSK FĂRFATTARE
38
00:02:57,433 --> 00:03:03,767
...av England och av Frankrike.
Det erövrades, som kÀnt, av Spanien.
39
00:03:04,000 --> 00:03:08,400
Kuba spelade en avgörande roll i
upptÀckten av Nord- och Sydamerika.
40
00:03:08,467 --> 00:03:10,200
F. MARTĂNEZ HEREDIA
KUBANSK FILOSOF
41
00:03:10,267 --> 00:03:14,200
Men jag Àr glad att man inte lÀngre
anvÀnder ordet "upptÀckt" sÄ mycket.
42
00:03:14,267 --> 00:03:17,733
Vi var nÀmligen hÀr
innan Kuba "upptÀcktes".
43
00:03:18,700 --> 00:03:21,167
Kuba Àr den största ön i Karibien.
44
00:03:21,233 --> 00:03:22,100
KUBA
45
00:03:22,233 --> 00:03:26,033
Den Àr 122 mil lÄng
frÄn öster till vÀster.
46
00:03:26,467 --> 00:03:30,200
Det Àr ungefÀr lika lÄngt som
frÄn Washington DC till Miami.
47
00:03:33,600 --> 00:03:35,767
Kubas klimat Àr varmt och tropiskt.
48
00:03:36,267 --> 00:03:37,333
Jorden Àr bördig
49
00:03:37,400 --> 00:03:40,033
och havet som omger ön Àr rikt pÄ fisk.
50
00:03:42,400 --> 00:03:47,133
I Ă„rhundraden har detta
gjort Kuba attraktivt för immigranter
51
00:03:47,200 --> 00:03:48,767
och inkrÀktare.
52
00:03:51,233 --> 00:03:55,767
De tidigaste spÄren efter mÀnskligt liv
pÄ Kuba Àr mer Àn 4 000 Är gamla,
53
00:03:56,267 --> 00:03:58,200
Àldre Àn Egyptens pyramider.
54
00:03:59,767 --> 00:04:04,300
Kubas urbefolkning bodde
i palmtrÀhyddor eller grottor.
55
00:04:05,400 --> 00:04:10,700
De livnÀrde sig pÄ sötpotatis, yucca,
jordnötter samt fisk och vilt.
56
00:04:13,433 --> 00:04:17,067
De var ocksÄ först
att odla och röka tobak.
57
00:04:22,733 --> 00:04:25,500
Den 28 oktober 1492
58
00:04:25,700 --> 00:04:28,633
dök tre karaveller upp vid Kubas horisont.
59
00:04:29,000 --> 00:04:32,267
MĂ€nnen som steg i land
var okÀnda för öborna.
60
00:04:32,800 --> 00:04:36,400
De var vita.
De bar svÀrd och hjÀlmar av stÄl.
61
00:04:37,133 --> 00:04:40,300
De var spanjorer och deras ledare
hette Christopher Columbus.
62
00:04:40,367 --> 00:04:41,233
CHRISTOPHER COLUMBUS
Född i Italien cirka 1451
63
00:04:41,300 --> 00:04:42,267
Fann Kuba under sökandet efter
en vÀg vÀsterut till Indien och Kina.
64
00:04:42,333 --> 00:04:44,633
Genom Columbus upptÀckte
spanjorerna, 1492, öarna.
65
00:04:44,700 --> 00:04:46,600
DĂ„ hade de inte en aning om att...
66
00:04:46,667 --> 00:04:48,200
MICHAEL ZEUSKE
TYSK HISTORIKER
67
00:04:48,267 --> 00:04:50,767
...det var början pÄ nÄgot
sÄ stort som dagens Amerika.
68
00:04:51,000 --> 00:04:53,300
Columbus ÄtervÀnde till Barcelona,
69
00:04:53,367 --> 00:04:56,700
till sina vÀlgörare, drottning Isabella
och kung Ferdinand.
70
00:04:57,300 --> 00:04:58,767
De hade finansierat hans resa,
71
00:04:59,000 --> 00:05:01,500
men han hade varken guld
eller silver med sig tillbaka,
72
00:05:02,000 --> 00:05:05,533
endast nÄgra infödda kubaner
som han kallade för "indier".
73
00:05:06,033 --> 00:05:09,000
I sin dagbok skrev han att
de skulle passa bra som slavar.
74
00:05:09,700 --> 00:05:11,300
De spanska regenterna sade dock
75
00:05:11,367 --> 00:05:14,133
att nÄgot slaveri inte skulle
förekomma i Nya VÀrlden
76
00:05:14,200 --> 00:05:15,767
innan de sÀnde Columbus Äter
77
00:05:16,000 --> 00:05:18,500
för att erövra Kuba
och dess omgivande öar.
78
00:05:19,200 --> 00:05:21,333
Deras order ignorerades helt.
79
00:05:21,733 --> 00:05:24,633
Vad som troligtvis hÀnde var
att mÀnnen antingen förslavades,
80
00:05:24,700 --> 00:05:28,200
helt enkelt dödades, eller
arbetade ihjÀl sig som bÀrare.
81
00:05:28,267 --> 00:05:33,467
Barn uppfostrades till att
bli mer eller mindre spanska.
82
00:05:33,533 --> 00:05:37,200
Kvinnor "införlivades" i
spanska conquistadorers familjer.
83
00:05:37,533 --> 00:05:38,400
Till en början
84
00:05:38,467 --> 00:05:41,233
vÀlkomnade mÄnga infödda
spanjorerna med öppna armar.
85
00:05:42,133 --> 00:05:43,367
NÀr fientligheterna började
86
00:05:43,433 --> 00:05:46,500
hade de inte en chans
mot konkvistadorerna.
87
00:05:47,267 --> 00:05:49,500
De bjöd litet motstÄnd
88
00:05:49,567 --> 00:05:52,333
eftersom de infödda var
i ett sÄdant militÀrt underlÀge,
89
00:05:52,400 --> 00:05:58,033
och dessutom blev de nÀra
pÄ utrotade pÄ grund av sjukdomar
90
00:05:58,100 --> 00:06:01,233
som spanjorerna förde med sig,
till exempel mÀssling och vattkoppor.
91
00:06:02,667 --> 00:06:05,500
Spanska svÀrd och europeiska sjukdomar
92
00:06:05,567 --> 00:06:09,667
dödade 90 procent av
Kubas befolkning pÄ fem korta Är.
93
00:06:10,700 --> 00:06:13,300
Men utvÀxlingen
av sjukdomar var ömsesidig.
94
00:06:14,167 --> 00:06:17,800
Columbus konkvistadorer hade nÀmligen
fÄtt nÄgot annat med sig tillbaka.
95
00:06:18,367 --> 00:06:19,267
Syfilis.
96
00:06:23,267 --> 00:06:26,067
Icke desto mindre saknade
Spaniens triumfer i Nya VĂ€rlden
97
00:06:26,133 --> 00:06:27,700
historiskt motstycke.
98
00:06:28,533 --> 00:06:30,067
I kristendomens namn
99
00:06:30,133 --> 00:06:32,533
spred konkvistadorerna
död och slaveri omkring sig.
100
00:06:34,400 --> 00:06:38,200
Tack vare sin strategiska position
spelade Kuba en avgörande roll.
101
00:06:39,300 --> 00:06:45,033
Havanna var nyckeln till Karibien.
102
00:06:45,100 --> 00:06:46,233
MIGUEL BARNET
KUBANSK FĂRFATTARE
103
00:06:46,300 --> 00:06:52,667
Genom dess hamn passerade
alla Nya VĂ€rldens rikedomar:
104
00:06:52,733 --> 00:06:56,133
Guld, silver, trÀ och kryddor.
105
00:06:56,200 --> 00:06:59,800
Kuba var en hörnsten
i det spanska imperiet...
106
00:07:00,033 --> 00:07:01,333
ANDREAS STUCKI
SCHWEIZISK HISTORIKER
107
00:07:01,400 --> 00:07:03,233
...nÀr det gÀllde Latinamerika.
108
00:07:03,300 --> 00:07:05,700
Redan tidigt under kolonialtiden
109
00:07:05,767 --> 00:07:09,600
var Havanna den kommersiella knutpunkten
110
00:07:09,667 --> 00:07:13,467
för koloniala gods och rikedomar.
111
00:07:13,533 --> 00:07:15,700
Det var dÀr som
den spanska handelsflottan,
112
00:07:15,767 --> 00:07:18,300
en eller tvÄ gÄnger per Är, samlades
113
00:07:18,367 --> 00:07:20,567
för det sÄ kallade "Carrera de Indias",
114
00:07:20,633 --> 00:07:23,067
och dÀrefter korsade Atlanten.
115
00:07:25,400 --> 00:07:29,100
Det tog Spanien knappt 50 Ă„r
att erövra Nya VÀrlden.
116
00:07:30,300 --> 00:07:33,533
De förstörde de mÀktiga
inka- och aztekimperierna.
117
00:07:35,700 --> 00:07:39,467
Skatterna frÄn Nya VÀrlden
lastades pÄ spanska segelfartyg.
118
00:07:39,533 --> 00:07:41,533
HAVANNA
119
00:07:42,733 --> 00:07:45,500
PÄ vÀg till Spanien
stannade de till i Havanna
120
00:07:45,600 --> 00:07:50,233
och lastade Àven pÄ en
av öns viktigaste grödor: tobak.
121
00:07:54,800 --> 00:07:59,233
Under hela 1500-talet var
tobak Kubas frÀmsta exportvara.
122
00:08:01,400 --> 00:08:04,333
Kubas urinvÄnare var de
första att odla och röka det.
123
00:08:07,267 --> 00:08:10,267
Spanska sjömÀn och handelsmÀn
förde det till andra sidan jorden.
124
00:08:11,700 --> 00:08:15,733
Tack vare dem blev
Kuba kÀnt som "tobaksön".
125
00:08:23,000 --> 00:08:25,800
Tobak Àr en vÀldigt krÀvande vÀxt
som krÀver mycket omsorg.
126
00:08:26,033 --> 00:08:27,500
JOSEP M. FRADERA
SPANSK HISTORIKER
127
00:08:27,567 --> 00:08:31,133
Tobaksbladen mÄste bevakas noga
128
00:08:31,200 --> 00:08:36,267
eftersom man bara kan
skörda dem vid exakt rÀtt tillfÀlle.
129
00:08:36,333 --> 00:08:40,600
Det har alltid funnits slavar
inom tobaken,
130
00:08:40,667 --> 00:08:44,167
men ocksÄ mÄnga oberoende
bönder och smÄbrukare.
131
00:08:44,767 --> 00:08:47,333
Hundra Är efter Columbus intÄg
132
00:08:47,767 --> 00:08:51,133
var den karibiska ursprungsbefolkningen
i det nÀrmaste utplÄnad.
133
00:08:51,667 --> 00:08:54,333
För att fortsÀtta exploateringen
av de nya domÀnerna
134
00:08:54,400 --> 00:08:57,133
var Spanien tvungna
att importera ny arbetskraft.
135
00:08:57,667 --> 00:09:01,633
Skrupelfria handelsmÀn hittade
lösningen pÄ Afrikas slavmarknader.
136
00:09:03,067 --> 00:09:06,700
12,5 miljoner afrikaner
trÀngdes ihop pÄ slavskepp
137
00:09:06,767 --> 00:09:08,333
och fraktades till Nya VĂ€rlden.
138
00:09:09,733 --> 00:09:12,667
En och en halv miljon
av dem dog under resan.
139
00:09:13,167 --> 00:09:16,100
Slaveriet kom till Kuba pÄ samma
sÀtt som det kom till Amerika.
140
00:09:16,167 --> 00:09:21,000
UngefÀr tvÄ miljoner av dem
fördes till Kuba.
141
00:09:21,067 --> 00:09:27,333
De var handelsvaror i en
omfattande och ond affÀrsverksamhet.
142
00:09:27,400 --> 00:09:30,233
Slaveriet kom till Kuba snart
efter spanjorernas övertagande.
143
00:09:30,300 --> 00:09:32,200
JAIME SUCHLICKI
KUBANSK HISTORIKER I EXIL
144
00:09:32,267 --> 00:09:35,133
Men det utvecklades inte
till en betydande institution
145
00:09:35,233 --> 00:09:41,400
förrÀn efter 1804, 1805 nÀr Haiti...
146
00:09:41,467 --> 00:09:44,733
...nÀr sockerbruken pÄ Haiti förstördes.
147
00:09:47,067 --> 00:09:49,533
Haiti Àr en av Kubas grannöar
148
00:09:50,000 --> 00:09:51,767
och en fransk koloni sedan 1660.
149
00:09:53,000 --> 00:09:55,233
DÀr Kuba förlitade sig
pÄ sina tobaksodlingar
150
00:09:55,333 --> 00:09:57,700
var Haitis huvudsakliga gröda sockerrör.
151
00:09:59,233 --> 00:10:02,200
Med tillrÀcklig arbetskraft
var det en lukrativ verksamhet.
152
00:10:02,433 --> 00:10:06,800
Ă
r 1789 fanns det
32 000 vita bosÀttare pÄ Haiti,
153
00:10:07,033 --> 00:10:10,600
sÄvÀl som 432 000 afrikanska slavar.
154
00:10:12,733 --> 00:10:15,433
Den 17 augusti 1791,
155
00:10:15,500 --> 00:10:18,167
gjorde Haitis slavar revolt.
156
00:10:18,433 --> 00:10:19,433
De dödade sina Àgare
157
00:10:19,500 --> 00:10:22,000
och utkÀmpade ett blodigt frihetskrig.
158
00:10:22,733 --> 00:10:25,133
Haitis sockerindustri utplÄnades.
159
00:10:26,200 --> 00:10:31,267
Konsekvensen blev att vÀrldens
största sockerproducent,
160
00:10:31,333 --> 00:10:35,133
i nÄgra Är, helt försvann.
161
00:10:35,200 --> 00:10:38,333
Kubanerna sÄg en möjlighet.
162
00:10:38,400 --> 00:10:41,367
De ville ta över den
franska kolonins verksamhet.
163
00:10:41,433 --> 00:10:43,500
Det Àr viktigt att notera...
164
00:10:43,567 --> 00:10:46,367
ANDREAS STUCKI
SCHWEIZISK HISTORIKER
165
00:10:46,433 --> 00:10:53,433
...att mÄnga mÀnniskor migrerade
frÄn franska Haiti till Kuba.
166
00:10:53,500 --> 00:10:57,700
De hade bÄde pengar och
omfattande kunskap med sig.
167
00:10:57,800 --> 00:11:02,700
Kubanerna tog emot plantageÀgarna
frÄn Haiti med öppna armar.
168
00:11:03,033 --> 00:11:07,233
Med deras hjÀlp skulle Kuba
bli Karibiens nya sockerhuvudstad.
169
00:11:07,700 --> 00:11:10,733
Men det krÀvdes fler
och fler slavar frÄn Afrika.
170
00:11:11,333 --> 00:11:13,000
Revolutionen pÄ Haiti hade dock
171
00:11:13,067 --> 00:11:15,733
underminerat slaveriet.
172
00:11:16,333 --> 00:11:19,133
Det hördes allt fler upprop
om att slavarna skulle frias.
173
00:11:19,200 --> 00:11:20,467
FĂRBJUD
SLAVERIET
174
00:11:20,633 --> 00:11:22,767
Den 1 augusti 1834,
175
00:11:23,000 --> 00:11:27,033
kungjorde britterna att
alla imperiets slavar nu var fria.
176
00:11:27,100 --> 00:11:28,400
JAG ĂR INGEN KVINNA OCH SYSTER
177
00:11:28,467 --> 00:11:30,700
Men Spanien och Kuba
vÀgrade bekÀnna fÀrg.
178
00:11:31,200 --> 00:11:33,700
Deras sockerindustri
var beroende av slavarna.
179
00:11:34,500 --> 00:11:38,167
Vid Ă„rhundradets mitt, 1850-1860,
180
00:11:38,433 --> 00:11:41,167
hade Spanien utvecklat sockerindustrin
181
00:11:41,233 --> 00:11:43,767
och Kuba var den
största exportören av socker.
182
00:11:44,000 --> 00:11:47,167
Sockret innebar för kubanerna
183
00:11:47,233 --> 00:11:51,200
ett fortsatt beroende
av arbetskraft i form av slavar.
184
00:11:51,667 --> 00:11:54,567
Slavar fördes till Kuba
mer eller mindre oavbrutet
185
00:11:54,633 --> 00:11:57,067
Ă€nda fram till 1860-talet.
186
00:11:57,500 --> 00:12:01,033
Slaveriet definierar Kubas historia
genom Ă„tskilliga Ă„rhundraden.
187
00:12:01,100 --> 00:12:03,467
Befolkningsstatistik
visar att afrikanska slavar
188
00:12:03,533 --> 00:12:06,733
vid flertalet tillfÀllen varit mÄnga fler
Àn de spanska bosÀttarna
189
00:12:06,800 --> 00:12:10,333
men aldrig med de stora marginaler
som gjorde Haitis revolution möjlig.
190
00:12:10,400 --> 00:12:13,067
Ăn idag hĂ€rstammar
uppskattningsvis 60 procent
191
00:12:13,133 --> 00:12:15,533
av kubanerna frÄn slavar.
192
00:12:15,633 --> 00:12:18,700
Utan de svarta vore Kuba inte Kuba.
193
00:12:18,767 --> 00:12:21,433
Utan afrokubanerna hade vi
inte haft den litteratur...
194
00:12:21,500 --> 00:12:22,733
MIGUEL BARNET
KUBANSK FĂRFATTARE
195
00:12:22,800 --> 00:12:26,267
...den musik och de danser vi har idag.
196
00:12:26,333 --> 00:12:30,133
Det Kuba vi ser idag hade inte existerat.
197
00:12:30,200 --> 00:12:35,667
Dock Àr det inte det
som Àr deras största arv.
198
00:12:35,733 --> 00:12:38,433
Det största arv afrikanska slavar
förde med sig till Kuba
199
00:12:38,500 --> 00:12:41,800
Ă€r deras svett och deras blod
200
00:12:42,033 --> 00:12:45,767
som byggde den kubanska nationen.
201
00:12:48,300 --> 00:12:50,567
Kubas sockerplantage expanderade,
202
00:12:50,633 --> 00:12:55,133
trots de stÀndigt ökande skatterna
och tullavgifterna till Spanien.
203
00:12:55,700 --> 00:12:58,100
De vita bosÀttarna i Havanna blev rika.
204
00:12:58,333 --> 00:13:00,667
Landsbygden prÀglades av fattigdom.
205
00:13:02,667 --> 00:13:07,700
Kubas största sockerkund
var dess nordliga granne, USA.
206
00:13:10,633 --> 00:13:12,633
Spanien upprÀtthöll slaveriet pÄ Kuba.
207
00:13:12,700 --> 00:13:15,167
JOSEP M. FRADERA
POMPEU FABRA UNIVERSITY, BARCELONA
208
00:13:15,233 --> 00:13:16,533
Det Àr det enda skÀlet
209
00:13:16,600 --> 00:13:21,100
till att man kunde upprÀtthÄlla
den koloniala makten sÄ lÀnge.
210
00:13:21,167 --> 00:13:25,267
Kubanerna visste mycket vÀl
att utan Spaniens beskydd
211
00:13:25,333 --> 00:13:30,100
skulle britterna sÀtta stopp
för hela systemet.
212
00:13:30,167 --> 00:13:31,333
ATLANTEN
AFRIKA
213
00:13:31,400 --> 00:13:35,733
I 300 Är styrde Spanien över
stora delar av Nord- och Sydamerika.
214
00:13:36,400 --> 00:13:40,533
Det var inte förrÀn tidigt 1800-tal
som koloni efter koloni
215
00:13:40,600 --> 00:13:42,567
började göra revolt mot Spanien.
216
00:13:43,133 --> 00:13:46,000
Det var början pÄ slutet
för det spanska imperiet.
217
00:13:47,033 --> 00:13:48,367
HAVANNA
218
00:13:48,433 --> 00:13:51,267
Kuba förblev troget pÄ grund av slaveriet.
219
00:13:51,433 --> 00:13:54,733
PĂ„ dess axlar vilade
de enorma sockerintÀkterna.
220
00:13:56,300 --> 00:14:01,700
För Madrid var det
att sitta pÄ ett trumfkort.
221
00:14:01,767 --> 00:14:04,567
Spanjorerna framhöll alltid
att de upprÀtthöll ordningen
222
00:14:04,633 --> 00:14:06,633
och att Kubas ekonomi
dÀrför kunde blomstra.
223
00:14:06,700 --> 00:14:10,300
Kubanerna betalade
ett högt pris för detta.
224
00:14:10,367 --> 00:14:15,700
Spanien betraktade Kuba
som en exploateringszon.
225
00:14:15,767 --> 00:14:17,767
OLGA PORTUONDO
KUBANSK HISTORIKER OCH FĂRFATTARE
226
00:14:18,033 --> 00:14:22,367
De ville stÀrka sin egen ekonomi
227
00:14:22,433 --> 00:14:27,400
som hade halkat efter övriga Europa.
228
00:14:27,467 --> 00:14:34,467
AlltsÄ exploaterade de Kuba intensivt.
229
00:14:35,433 --> 00:14:36,467
Precis som Kuba
230
00:14:36,533 --> 00:14:39,767
var USA:s sydstater beroende av slaveriet.
231
00:14:40,567 --> 00:14:44,500
MÄnga kubaner, och mÄnga sydstatare,
ville att Kuba skulle ingÄ i unionen.
232
00:14:45,100 --> 00:14:47,300
Detta skulle skydda slaveriet pÄ Kuba
233
00:14:47,633 --> 00:14:50,200
men ocksÄ introducera
Ă€nnu en slavstat i USA,
234
00:14:50,267 --> 00:14:52,100
vilket kunde ge majoritet i kongressen.
235
00:14:52,167 --> 00:14:53,033
FĂRSĂLJNING
AV SLAVAR
236
00:14:53,767 --> 00:14:57,533
Men 1860 blev Abraham Lincoln,
motstÄndare till slaveriet,
237
00:14:57,600 --> 00:15:00,100
vald till president i USA.
238
00:15:02,733 --> 00:15:05,433
Sydstaterna bröt sig
genast loss frÄn unionen.
239
00:15:06,167 --> 00:15:08,167
President Lincoln mobiliserade armén...
240
00:15:08,533 --> 00:15:10,200
FRIHETSFĂRKLARING
FĂR MILJONER
241
00:15:10,267 --> 00:15:12,700
...vilket blev starten pÄ
en lÄng och blodig konflikt.
242
00:15:13,267 --> 00:15:14,400
Redan tidigt i kriget
243
00:15:14,767 --> 00:15:18,000
frigav Lincoln alla slavar i USA.
244
00:15:19,000 --> 00:15:21,633
Efter fyra Är vann nord över syd
245
00:15:21,700 --> 00:15:23,800
och allt slaveri förbjöds.
246
00:15:25,000 --> 00:15:26,667
Inbördeskriget i USA
247
00:15:26,733 --> 00:15:30,600
skapade en nation fri frÄn slaveri
och slaveriet upphörde...
248
00:15:30,667 --> 00:15:34,667
...sÄ mÄnga kubaner sÄg
ett sammangÄende med USA
249
00:15:34,733 --> 00:15:36,400
som ett mindre lyckat alternativ.
250
00:15:36,467 --> 00:15:38,167
Sedan började de fundera pÄ saken
251
00:15:38,233 --> 00:15:42,500
och insÄg att de antingen mÄste
reformera sin relation med Spanien
252
00:15:42,567 --> 00:15:44,700
eller bryta med dem helt.
253
00:15:45,733 --> 00:15:47,800
Redan pÄ 1800-talet
254
00:15:48,033 --> 00:15:51,100
delades Kuba i en östlig
och en vÀstlig halva.
255
00:15:51,633 --> 00:15:55,067
Huvudstaden, Havanna,
lÄg pÄ den vÀstra delen av ön.
256
00:15:55,800 --> 00:15:58,100
HÀr bodde handelsmÀn av spanskt ursprung
257
00:15:58,167 --> 00:16:00,300
och Àven öns ledande statstjÀnstemÀn,
258
00:16:00,400 --> 00:16:03,167
folk som tjÀnade pÄ sockerhandeln.
259
00:16:05,100 --> 00:16:06,800
Kubas historia Àr tydligt delad i tvÄ.
260
00:16:07,033 --> 00:16:09,800
Den ena tillhör den
globala staden Havanna,
261
00:16:10,033 --> 00:16:12,000
och den andra, hela territoriet utanför...
262
00:16:12,067 --> 00:16:13,567
MICHAEL ZEUSKE
KĂLNS UNIVERSITET
263
00:16:13,633 --> 00:16:18,367
...som, vÄgar jag pÄstÄ,
var nöjda med att vara en provins.
264
00:16:18,433 --> 00:16:21,067
Genom Kubas historia
265
00:16:21,133 --> 00:16:26,267
har revolutioner alltid
spridit sig frÄn öst till vÀst.
266
00:16:27,533 --> 00:16:30,000
Kubas slavar vÀnde sig hoppfullt,
först till Haiti
267
00:16:30,067 --> 00:16:31,800
och sedan till USA,
268
00:16:32,233 --> 00:16:34,400
medan deras Àgare gjorde
det samma med fruktan.
269
00:16:35,100 --> 00:16:37,167
Amerikas före detta slavar var nu fria
270
00:16:37,233 --> 00:16:39,467
och hade rÀtt till lön
för det arbete de utförde.
271
00:16:40,067 --> 00:16:42,167
Men arbetsvillkoren förbÀttrades knappt.
272
00:16:42,533 --> 00:16:45,467
SlavÀgarna pÄ Kuba lÄg dock risigt till.
273
00:16:46,233 --> 00:16:50,467
Det Àr en intressant historisk vÀndning.
274
00:16:50,533 --> 00:16:52,700
I Ärtionden hade plantageÀgarna
275
00:16:52,767 --> 00:16:57,733
och sockerindustrins aristokrati
fruktat en revolt bland slavar.
276
00:16:57,800 --> 00:16:59,400
Ironiskt nog...
277
00:16:59,467 --> 00:17:01,033
ANDREAS STUCKI
BERNS UNIVERSITET
278
00:17:01,100 --> 00:17:03,733
kom den första revolten
inte alls frÄn slavleden.
279
00:17:03,800 --> 00:17:05,800
Det var en grupp vita
280
00:17:06,033 --> 00:17:09,567
kreolska plantageÀgare frÄn östra Kuba
281
00:17:09,633 --> 00:17:14,033
som startade kriget 1868.
282
00:17:15,500 --> 00:17:16,500
Född i Bayamo, Kuba 1819.
Förklarade Kuba sjÀlvstÀndigt 1868.
283
00:17:16,567 --> 00:17:20,700
Kubas frihetskamp för evigt förknippad
med namnet Carlos Manuel de CĂ©spedes.
284
00:17:20,767 --> 00:17:24,100
Han Àgde en liten
sockerplantage pÄ östra Kuba
285
00:17:24,400 --> 00:17:27,367
men sÄg inte mycket
av Kubas sockerintÀkter.
286
00:17:27,433 --> 00:17:30,167
Enligt CĂ©spedes var anledningen till detta
287
00:17:30,233 --> 00:17:33,267
Spaniens skyhöga skatter och tullavgifter.
288
00:17:33,533 --> 00:17:35,733
Den 10 oktober 1868,
289
00:17:35,800 --> 00:17:38,667
uppmanade han alla kubaner
att göra revolt mot Spanien
290
00:17:39,233 --> 00:17:41,733
och förklarade ön som sjÀlvstÀndig.
291
00:17:42,567 --> 00:17:45,333
NĂ€stkommande dag
frigav han alla sina slavar.
292
00:17:46,267 --> 00:17:47,767
Carlos Manuel de CĂ©spedes sade sig:
293
00:17:48,000 --> 00:17:50,133
Friger jag mina slavar,
fÄr jag en egen armé.
294
00:17:50,200 --> 00:17:52,200
JEAN-PIERRE CLERC
FRANSK POLITISK FORSKARE
295
00:17:52,267 --> 00:17:53,767
Det kan lÄta cyniskt
296
00:17:54,000 --> 00:17:58,500
men jag tror att det var sÄ det gick till.
297
00:17:59,300 --> 00:18:04,333
Ă
r 1868 var Spaniens armé
pÄ Kuba 7 000 soldater stark,
298
00:18:04,400 --> 00:18:07,233
förstÀrkt med 30 000 kubanska volontÀrer.
299
00:18:08,100 --> 00:18:12,233
Mot dem stod CĂ©spedes,
hans allierade och deras frigivna slavar.
300
00:18:12,667 --> 00:18:17,167
Tolv tusen man, allt som allt,
de flesta utan militÀr erfarenhet.
301
00:18:17,300 --> 00:18:20,400
Det var ett gerillakrig.
302
00:18:20,467 --> 00:18:23,600
Kubanerna hade vÀldigt mobila trupper
303
00:18:23,667 --> 00:18:26,667
men de var oftast dÄligt bevÀpnade.
304
00:18:26,733 --> 00:18:32,267
En del kanske hade pistoler,
men de flesta Àgde bara en machete.
305
00:18:33,333 --> 00:18:35,767
Hundra Ă„r efter Kubas frihetskrig
306
00:18:36,000 --> 00:18:39,400
hyllades Kubas huvudsakliga vapen genom
307
00:18:39,467 --> 00:18:42,033
en film, "La Primera Carga al Machete",
308
00:18:42,100 --> 00:18:46,067
som visar hur slavarnas arbetsverktyg
förvandlades till ett formidabelt vapen.
309
00:18:46,133 --> 00:18:48,033
"LA PRIMERA CARGA AL MACHETE"
KUBANSK SPELFILM, 1969
310
00:18:48,100 --> 00:18:50,067
Macheten? Ja...
311
00:18:50,133 --> 00:18:53,600
Jag vet att vi har ett vapen,
och vi vet hur man anvÀnder det.
312
00:18:53,667 --> 00:18:56,733
Och spanjorerna rÀds det
som vore det djÀvulen sjÀlv.
313
00:18:56,800 --> 00:18:59,567
Snart Àr denna löjliga, kriminella revolt,
314
00:18:59,633 --> 00:19:02,667
som bybor blivit intvingade i, över.
315
00:19:03,333 --> 00:19:04,700
Spanien skickade förstÀrkning.
316
00:19:06,300 --> 00:19:08,733
Ytterligare trettiotre tusen soldater.
317
00:19:10,567 --> 00:19:12,067
Mot alla odds
318
00:19:12,133 --> 00:19:15,167
lyckades rebellerna ta
större delen av östra Kuba
319
00:19:15,233 --> 00:19:16,567
pÄ bara nÄgra mÄnader.
320
00:19:51,267 --> 00:19:52,367
Spanjorerna kontrade
321
00:19:52,433 --> 00:19:56,100
med att rekrytera
ytterligare kubanska trupper.
322
00:19:56,533 --> 00:20:00,333
Och dÀrmed hade Céspedes revolt
förvandlats till ett inbördeskrig
323
00:20:01,000 --> 00:20:03,667
dÀr kubaner slogs mot kubaner
för sitt lands framtid.
324
00:20:06,200 --> 00:20:11,633
Spanjorerna hade kunskap
om europeisk krigföring...
325
00:20:11,700 --> 00:20:13,533
ANTONIO ĂLVAREZ PITALUGA
KUBANSK HISTORIKER
326
00:20:13,600 --> 00:20:17,600
...och förde dessa strategier med sig.
327
00:20:17,667 --> 00:20:21,767
De sÄg Kubas geografi,
328
00:20:22,000 --> 00:20:24,167
dess lÄnga smala form,
329
00:20:24,233 --> 00:20:26,267
och hade en idé om att dela ön.
330
00:20:26,333 --> 00:20:27,200
KUBA
331
00:20:27,267 --> 00:20:31,633
De spanska armén anlade ett system av
skyttegravar och vakttorn tvÀrs över Kuba.
332
00:20:32,667 --> 00:20:37,333
Planen var att dela ön i tvÄ och
begrÀnsa kriget till Kubas östra sida.
333
00:20:38,433 --> 00:20:42,500
Den vÀlbÀrgade vÀstra sidan, med
huvudstaden Havanna, skulle hÄllas intakt.
334
00:20:45,233 --> 00:20:48,233
Försvarslinjen hjÀlpte inte
mycket för att stoppa rebellerna.
335
00:20:48,567 --> 00:20:51,133
Om och om igen bröt de sig igenom,
336
00:20:51,733 --> 00:20:55,500
brÀnde sockerrörsfÀlt och
dödade spanska kollaboratörer.
337
00:20:59,467 --> 00:21:02,600
Men terrorn födde bara mer terror.
338
00:21:04,400 --> 00:21:08,633
Strax dÀrefter började spanjorerna
avrÀtta tillfÄngatagna rebeller
339
00:21:09,333 --> 00:21:10,467
utan rÀttslig prövning.
340
00:21:11,700 --> 00:21:14,700
Den 27 februari 1874,
341
00:21:15,000 --> 00:21:18,667
dödades Carlos Manuel de Céspedes
av en spansk kula.
342
00:21:19,700 --> 00:21:22,733
Utan sin ledare upplöstes rebellarmén
343
00:21:22,800 --> 00:21:25,600
i en mÀngd separata gerillagrupper.
344
00:21:27,133 --> 00:21:31,667
Rebellerna kunde inte lÀngre vinna kriget,
men det kunde inte heller spanjorerna.
345
00:21:31,733 --> 00:21:35,367
Ur en militÀr synvinkel kan
sÄdana krig inte bli vunna.
346
00:21:35,433 --> 00:21:38,433
Det krÀvs politiker och
professionella förhandlingar
347
00:21:38,500 --> 00:21:43,067
och det var det
som hÀnde efter tio Ärs krig,
348
00:21:43,133 --> 00:21:46,500
vilket ledde till ett fredsfördrag 1878.
349
00:21:46,567 --> 00:21:48,300
Hundra tusen dog
350
00:21:48,367 --> 00:21:51,033
och Àven om de förlorade kriget
sÄ var landet förÀndrat.
351
00:21:51,100 --> 00:21:52,767
F. MARTĂNEZ HEREDIA
HAVANNAS UNIVERSITET
352
00:21:53,000 --> 00:21:54,500
Kuba var fortsatt en spansk koloni
353
00:21:54,567 --> 00:21:58,567
men riktiga reformer genomfördes.
354
00:21:58,633 --> 00:22:01,800
Man införde en slags yttrandefrihet
355
00:22:02,033 --> 00:22:05,700
och politiska partier blev tillÄtna.
356
00:22:05,767 --> 00:22:07,700
Men icke desto mindre var Kuba en koloni.
357
00:22:08,033 --> 00:22:11,000
De spanska reformerna
var i bÀsta fall halvhjÀrtade.
358
00:22:11,367 --> 00:22:14,800
Endast slavar som kunde bevisa
att de kÀmpat i kriget blev frigivna.
359
00:22:15,133 --> 00:22:17,067
Det slutliga förbudet mot slaveri
360
00:22:17,133 --> 00:22:19,533
lÀt vÀnta pÄ sig
i ytterligare Ätta lÄnga Är.
361
00:22:20,733 --> 00:22:23,133
Under den perioden kom
inga nya slavar till Kuba.
362
00:22:23,200 --> 00:22:24,667
JOSEP M. FRADERA
SPANSK HISTORIKER
363
00:22:24,733 --> 00:22:27,100
Men inga blev heller frigivna.
364
00:22:27,167 --> 00:22:31,767
Förbudet mot slaveri var en
process som skedde gradvis
365
00:22:32,000 --> 00:22:36,367
fram till det slutgiltiga
genomförandet 1886.
366
00:22:38,733 --> 00:22:42,133
För mÄnga rebeller var de
spanska reformerna otillrÀckliga.
367
00:22:42,467 --> 00:22:46,033
Tusentals gick i exil, de flesta till USA.
368
00:22:46,467 --> 00:22:48,667
Bland dem fanns en ung journalist
och poet.
369
00:22:49,267 --> 00:22:50,133
Under kriget
370
00:22:50,200 --> 00:22:53,533
arresterades han av spanjorerna
och dömdes till straffarbete.
371
00:22:55,000 --> 00:22:57,000
Hans namn var JosĂ© MartĂ.
372
00:22:59,167 --> 00:23:02,667
Man Àr inget utan fosterland,
och fosterlandet inget utan frihet.
373
00:23:02,733 --> 00:23:06,467
José Martà beslutade att lÀmna Kuba
374
00:23:06,533 --> 00:23:08,700
pÄ grund av den politiska situationen.
375
00:23:08,767 --> 00:23:10,667
Han bosatte sig i USA
376
00:23:10,733 --> 00:23:13,433
och insÄg
att majoriteten av kubaner i exil
377
00:23:14,367 --> 00:23:17,233
öppet pratade om
378
00:23:17,300 --> 00:23:21,267
att starta ett nytt krig
379
00:23:21,333 --> 00:23:24,067
för att frita sitt fosterland.
380
00:23:24,133 --> 00:23:28,267
José Martà var lite som Fidel Castro,
381
00:23:28,333 --> 00:23:30,067
bara 100 Ă„r tidigare.
382
00:23:30,133 --> 00:23:32,233
Född i Havanna, Kuba 1853
Kubas nationalhjÀlte
383
00:23:32,300 --> 00:23:35,200
Vad jag menar Àr att han var
en ung man ur medelklassen
384
00:23:35,267 --> 00:23:40,000
som var övertygad om att
spanjorerna inte hörde hemma pÄ Kuba.
385
00:23:40,067 --> 00:23:42,333
Han var kÀnd som "El Maestro."
386
00:23:42,400 --> 00:23:46,467
Han lÀrde mÄnga afrokubaner i exil
387
00:23:46,533 --> 00:23:50,667
att lÀsa och skriva.
388
00:23:51,333 --> 00:23:54,467
Samtidigt var han
389
00:23:54,533 --> 00:23:59,100
en av 1800-talets mest
framstÄende spanska författare.
390
00:23:59,167 --> 00:24:01,633
och en förnyare av spansk poesi.
391
00:24:01,700 --> 00:24:05,733
Fortfarande idag Ă€r JosĂ© MartĂs
poesi kÀnd vÀrlden över,
392
00:24:05,800 --> 00:24:08,000
Àven om mÄnga inte vet om det.
393
00:24:08,067 --> 00:24:11,700
Ă
r 1929 komponerade den kÀnde
radioartisten JosĂ© Fernandez DĂaz
394
00:24:11,767 --> 00:24:16,433
en sÄng baserad pÄ
JosĂ© MartĂs arbete. SĂ„ngen heter:
395
00:24:26,733 --> 00:24:28,500
LÄngt före "Guantanamera"
396
00:24:28,567 --> 00:24:31,267
var José Martà redan
vida kÀnd för sin poesi
397
00:24:31,333 --> 00:24:33,767
medan han levde i exil i USA.
398
00:24:34,433 --> 00:24:37,633
MĂ„nga av hans verk kretsar
kring Kubas kamp för frihet,
399
00:24:37,700 --> 00:24:40,200
vilken han personligen brutalt erfarit.
400
00:24:41,567 --> 00:24:44,567
Under kriget arresterades
MartĂ av spanjorerna
401
00:24:44,633 --> 00:24:46,100
och dömdes till straffarbete.
402
00:24:46,600 --> 00:24:51,000
Som poet anvÀnde han sina erfarenheter
till att förstÀrka Kubas dröm och frihet.
403
00:24:51,100 --> 00:24:55,100
Och i den drömmens namn
Àmnade han förena kubaner i exil.
404
00:24:56,733 --> 00:25:00,100
Han var den ledare som förde samman
405
00:25:00,167 --> 00:25:03,167
olika fraktioner av kubanska rebeller,
406
00:25:03,233 --> 00:25:06,133
Maceo, MĂĄximo GĂłmez och andra,
407
00:25:06,200 --> 00:25:08,633
och han förde dem samman
för att bilda en allians.
408
00:25:08,700 --> 00:25:11,167
KUBAS HJĂLTAR
OCH DERAS FLAGGA
409
00:25:11,233 --> 00:25:14,267
Fortfarande i exil,
planerade JosĂ© MartĂs generaler
410
00:25:14,333 --> 00:25:16,633
det krig som skulle ge deras land frihet.
411
00:25:17,400 --> 00:25:18,667
MĂ„let var enkelt:
412
00:25:18,733 --> 00:25:22,167
Att, en gÄng för alla fria Kuba
frÄn spansk ockupation.
413
00:25:23,000 --> 00:25:27,000
För att uppnÄ detta samlade de in
pengar bland exilkubaner i Miami,
414
00:25:27,200 --> 00:25:30,167
köpte vapen och skeppade
dem till ön i hemlighet.
415
00:25:31,233 --> 00:25:33,733
SĂ„ den 11 april 1895
416
00:25:33,800 --> 00:25:37,800
landsteg MartĂ och de andra
befÀlhavarna sjÀlv pÄ östra Kuba
417
00:25:38,033 --> 00:25:41,267
dÀr de trÀffade veteraner
frÄn Kubas krig mot Spanien.
418
00:25:42,100 --> 00:25:45,233
Men det blev snart tydligt
att MartĂ, en poet,
419
00:25:45,300 --> 00:25:48,267
inte riktigt passade in
bland dessa militÀra mÀn.
420
00:25:48,367 --> 00:25:51,100
Han var en mycket kÀnslosam man.
421
00:25:51,167 --> 00:25:53,600
Och mer avgörande Àn sÄ,
han var absolut ingen soldat.
422
00:25:53,667 --> 00:25:55,167
MICHAEL ZEUSKE
TYSK HISTORIKER
423
00:25:55,233 --> 00:25:58,167
Han var briljant nÀr det
handlade om att förbereda för krig,
424
00:25:58,233 --> 00:26:03,100
nÀr det handlade om att
kommunicera med gamla krigshjÀltar
425
00:26:03,167 --> 00:26:06,100
och övertyga dem om
att göra gemensam sak.
426
00:26:06,167 --> 00:26:09,733
Men nÀr det verkligen gÀllde, nÀr han
var tvungen att kliva fram som ledare,
427
00:26:09,800 --> 00:26:10,667
sÄ gick det inte.
428
00:26:10,733 --> 00:26:16,233
De flesta historiker Àr överens om att
Martà hade nÄgon slags dödsönskan.
429
00:26:16,300 --> 00:26:18,200
ANDREAS STUCKI
SCHWEIZISK HISTORIKER
430
00:26:18,767 --> 00:26:21,467
NÀr han sprÀngde fram pÄ sin vita hÀst
431
00:26:21,533 --> 00:26:25,467
vid slaget om Dos Rios,
var det helt enkelt sjÀlvmord.
432
00:26:26,600 --> 00:26:31,133
Den 19 maj 1895,
vid krigets första strid,
433
00:26:31,467 --> 00:26:35,033
anföll José Martà mellan
kubansk och spansk linje.
434
00:26:35,367 --> 00:26:37,567
En spansk kula trÀffade honom i bröstet.
435
00:26:37,633 --> 00:26:41,533
José Martà dog utan att fÄ se
sin dröm om frihet bli verklighet.
436
00:26:44,267 --> 00:26:49,100
Jag tror att han dog
pÄ det sÀtt han ville dö.
437
00:26:49,167 --> 00:26:50,400
LEONARDO PADURA
KUBANSK FĂRFATTARE
438
00:26:50,467 --> 00:26:52,767
Martà ville alldeles sÀkert leva
439
00:26:53,000 --> 00:26:55,500
men han dog pÄ det sÀtt han ville:
pÄ slagfÀltet.
440
00:26:55,567 --> 00:26:59,800
Den var det bÀsta möjliga sÀttet
för honom att dö pÄ.
441
00:27:00,033 --> 00:27:03,100
MartĂ blev bara 42 Ă„r gammal.
442
00:27:03,167 --> 00:27:04,567
ESTEBAN MORALES
KUBANSK SOCIOLOG
443
00:27:04,633 --> 00:27:08,167
Men han lÀmnade ett
enastÄende arv efter sig
444
00:27:08,233 --> 00:27:12,567
som politiker, som journalist
och som författare.
445
00:27:12,633 --> 00:27:13,767
Hans största bedrift
446
00:27:14,000 --> 00:27:18,067
var hans mÄlmedvetna formulering
av Kubas lÀngtan efter oberoende.
447
00:27:18,133 --> 00:27:22,467
De resterande kubanska generalerna
gjorde den fallne MartĂ till martyr.
448
00:27:22,700 --> 00:27:24,400
De anvÀnde hans heroiska exempel,
449
00:27:24,467 --> 00:27:26,667
i kombination
med terror och skrÀmseltaktik,
450
00:27:26,733 --> 00:27:29,067
till att rekrytera nya soldater i Kuba.
451
00:27:29,533 --> 00:27:31,433
Deras taktik lyckades.
452
00:27:31,800 --> 00:27:36,400
MÄnga kubaner, speciellt frÄn landsbygden,
började ansluta sig till armén.
453
00:27:36,467 --> 00:27:38,600
Vi fÄr inte glömma att varken revolutionen
454
00:27:38,667 --> 00:27:41,167
eller krigen för oberoende
var sÀrskilt populÀra.
455
00:27:41,233 --> 00:27:42,700
PETER B. SCHUMANN
TYSK PUBLICIST
456
00:27:42,767 --> 00:27:46,500
De hade inte sitt ursprung hos folket,
utan hos en intellektuell elit.
457
00:27:46,567 --> 00:27:48,600
Minns att de leddes av JosĂ© MartĂ
458
00:27:48,667 --> 00:27:51,300
och otaliga andra generaler
frÄn överklassen.
459
00:27:51,367 --> 00:27:54,433
De samlade sedan sina trupper
460
00:27:54,500 --> 00:27:57,667
och fick naturligtvis stöd
frÄn det kubanska folket.
461
00:27:58,300 --> 00:28:01,633
Den spanska armén led
nederlag efter nederlag.
462
00:28:01,700 --> 00:28:04,233
Ăn en gĂ„ng hade kubanska rebeller
463
00:28:04,300 --> 00:28:07,567
lyckats erövra stora delar av östra Kuba.
464
00:28:08,533 --> 00:28:10,333
För att slÄ tillbaka
465
00:28:10,400 --> 00:28:14,567
insÄg den spanska regeringen att
de behövde nytt ledarskap pÄ Kuba.
466
00:28:14,800 --> 00:28:19,500
De skickade sin mest obarmhÀrtige general
för att vinna kriget med alla medel.
467
00:28:19,700 --> 00:28:22,000
Hans namn var Valeriano Weyler.
468
00:28:23,100 --> 00:28:28,133
Weyler var en man med
förkÀrlek för utrotningsmetoder.
469
00:28:28,200 --> 00:28:30,767
Han skapade den sÄ kallade
470
00:28:31,000 --> 00:28:34,367
"Policy för Ă
tercentralisering".
471
00:28:34,433 --> 00:28:36,267
ANTONIO ĂLVARAZ PITALUGA
KUBANSK HISTORIKER
472
00:28:36,333 --> 00:28:39,067
Det innebar en tvingad omlokalisering
473
00:28:39,133 --> 00:28:42,600
av mÀnniskor pÄ landsbygden till stÀderna.
474
00:28:46,533 --> 00:28:49,800
Weylers Ă„tercentralisering
syftade till att beröva
475
00:28:50,033 --> 00:28:52,767
rebellerna deras supportbas
pÄ landsbygden.
476
00:28:55,200 --> 00:28:58,033
Stora delar av Kuba avfolkades helt.
477
00:28:59,400 --> 00:29:02,267
Boende pÄ landsbygden
tvingades lÀmna sina hem
478
00:29:02,600 --> 00:29:06,000
och flytta till de redan
överfulla stÀderna.
479
00:29:06,600 --> 00:29:09,233
Den som gjorde motstÄnd
blev omedelbart avrÀttad.
480
00:29:11,133 --> 00:29:14,800
PÄ den övergivna landsbygden
jÀmnades allt med marken,
481
00:29:15,167 --> 00:29:17,033
ner till sista banantrÀd.
482
00:29:17,767 --> 00:29:21,600
Och nÀr Kubas stÀder inte lÀngre
hade nÄgon plats för flyktingar
483
00:29:22,100 --> 00:29:25,333
beordrade Weyler
bygget av koncentrationslÀger.
484
00:29:25,400 --> 00:29:29,567
MĂ€ngder av flyktingar blandades
med tvÄngsförflyttade.
485
00:29:29,633 --> 00:29:33,633
Det var en flyktingkris
av ofattbara proportioner.
486
00:29:33,700 --> 00:29:39,200
Tiotusentals civila strömmade in
i stÀder och byar
487
00:29:39,267 --> 00:29:41,200
och behövde tas om hand.
488
00:29:41,267 --> 00:29:46,500
Det var en gigantisk humanitÀr katastrof.
489
00:29:46,567 --> 00:29:52,067
400 000 mÀnniskor tvÄngsförflyttades.
490
00:29:52,133 --> 00:29:58,767
Mellan 155 000 och 170 000 av dem dog.
491
00:29:59,000 --> 00:30:05,400
Jag tror att FN idag
hade yrkat pÄ intervention.
492
00:30:06,033 --> 00:30:09,533
En intervention var bara möjlig
frÄn Kubas mÀktiga granne,
493
00:30:09,600 --> 00:30:11,133
USA.
494
00:30:11,367 --> 00:30:13,667
Med den spanska terror som rÄdde pÄ Kuba
495
00:30:13,733 --> 00:30:15,667
var det rebellernas enda chans.
496
00:30:16,167 --> 00:30:17,767
För att fÄ en intervention till stÄnd
497
00:30:18,067 --> 00:30:19,600
vÀnde de sig till en ny allierad:
498
00:30:20,100 --> 00:30:21,733
den amerikanska skandalpressen.
499
00:30:22,333 --> 00:30:26,367
Kubaner smugglade ut foton
och rapporter om grymheterna till USA
500
00:30:26,433 --> 00:30:30,700
och lÀmnade över dem till tidningar
Ă€gda av pressbaronerna Joseph Pulitzer
501
00:30:31,300 --> 00:30:32,767
och William Randolph Hearst.
502
00:30:35,400 --> 00:30:38,700
Man kan sÀga att detta var ett av
de första moderna informationskrigen.
503
00:30:38,767 --> 00:30:39,667
SLAKTARNA PĂ
KUBA
504
00:30:39,733 --> 00:30:41,067
Weyler pÄ sitt mest Blodtörstiga
och LÀttsinniga humör
505
00:30:41,133 --> 00:30:42,567
Kubanska rebellsamfund i USA
506
00:30:42,633 --> 00:30:48,467
ville öka medvetenheten om kriget
507
00:30:48,533 --> 00:30:51,467
och förse pressen med information.
508
00:30:51,533 --> 00:30:55,467
De framhÀvde naturligtvis grymheterna
som spanjorerna stod för
509
00:30:55,533 --> 00:31:00,267
och de stora segrar
som rebellerna Ă„tnjutit.
510
00:31:00,333 --> 00:31:02,467
I detta propagandakrig
511
00:31:02,533 --> 00:31:06,500
hade rebellerna helt klart övertaget.
512
00:31:06,567 --> 00:31:10,333
MĂ„nga tidningar i USA var emot
den spanska kontrollen av Kuba...
513
00:31:10,400 --> 00:31:12,800
JAIME SUCHLICKI, FĂRFATTARE
"CUBA: FROM COLUMBUS TO CASTRO"
514
00:31:13,033 --> 00:31:18,100
...och började piska upp stÀmningen
hos det amerikanska folket
515
00:31:18,167 --> 00:31:20,333
samt förbereda det amerikanska folket
516
00:31:20,400 --> 00:31:21,733
för en militÀr intervention.
517
00:31:22,700 --> 00:31:26,567
USA:s president William McKinley
pressades hÄrt av tidningarna.
518
00:31:26,733 --> 00:31:29,767
MÄnga amerikaner krÀvde
en intervention pÄ Kuba
519
00:31:30,100 --> 00:31:33,200
men McKinley ville inte
dra in sitt land i ett krig.
520
00:31:33,267 --> 00:31:36,000
IstÀllet sÀnde han Spanien ett ultimatum:
521
00:31:36,133 --> 00:31:37,033
Befria Kuba,
522
00:31:37,100 --> 00:31:40,733
annars skulle USA börja
sÀlja moderna vapen till rebellerna.
523
00:31:43,800 --> 00:31:46,300
Som kraftdemonstration
beordrade McKinley
524
00:31:46,367 --> 00:31:49,067
ett av flottans mest
moderna fartyg till Havanna
525
00:31:49,133 --> 00:31:50,700
i januari 1898.
526
00:31:52,433 --> 00:31:55,100
"U.S.S. Maine" var bara tre Ă„r gammalt
527
00:31:55,267 --> 00:32:00,033
och hade vÀldiga kanoner med en kaliber pÄ
25 cm och en rÀckvidd pÄ 18 000 meter.
528
00:32:04,767 --> 00:32:09,200
"Maine"s officiella uppdrag var att
skydda amerikansk egendom pÄ Kuba.
529
00:32:10,067 --> 00:32:15,100
Ansvarig amerikansk diplomat
pÄ Kuba hade, redan 1896, krÀvt
530
00:32:15,167 --> 00:32:17,233
att en flotta skulle finnas i nÀrheten...
531
00:32:17,300 --> 00:32:19,067
ANDREAS STUCKI
BERNS UNIVERSITET
532
00:32:19,133 --> 00:32:21,167
för att skydda amerikanska intressen,
533
00:32:21,233 --> 00:32:24,300
tillgÄngar och invÄnare
i hÀndelse av kris.
534
00:32:27,633 --> 00:32:32,067
Den spanska regeringen var beredda
att gÄ med pÄ president McKinleys krav.
535
00:32:35,567 --> 00:32:38,133
Men utkommenderingen av "U.S.S. Maine"
536
00:32:38,200 --> 00:32:42,500
sÄgs av spansk skvallerpress
som en aggressionshandling.
537
00:32:50,233 --> 00:32:52,800
Av omgivningarna kunde det
ses som en hövlighetsvisit...
538
00:32:53,033 --> 00:32:54,533
JEAN-PIERRE CLERC
CASTRO BIOGRAF
539
00:32:54,600 --> 00:32:57,533
...eller de facto
ett rekognosceringsuppdrag.
540
00:32:57,600 --> 00:33:00,467
Oavsett inget fientligt, officiellt.
541
00:33:01,433 --> 00:33:06,367
Klockan 21.40 pÄ kvÀllen
den 15 februari 1898
542
00:33:07,133 --> 00:33:09,767
lade "U.S.S. Maine" till i Havannas hamn.
543
00:33:10,567 --> 00:33:15,500
De flesta av de 355 amerikanska
sjömÀnnen ombord lÄg och sov
544
00:33:15,567 --> 00:33:17,533
nÀr det otÀnkbara intrÀffade.
545
00:33:23,433 --> 00:33:24,333
Utan förvarning
546
00:33:24,400 --> 00:33:27,300
delade plötsligt en fruktansvÀrd
explosion fartyget pÄ mitten.
547
00:33:27,533 --> 00:33:31,400
Det tar timmar innan den fulla
omfattningen av katastrofen blir kÀnd.
548
00:33:32,300 --> 00:33:34,067
Dödssiffran Àr fasansfull.
549
00:33:34,533 --> 00:33:39,633
TvÄhundra sextioen av de
355 mÀnnen ombord blir dödade.
550
00:33:42,233 --> 00:33:46,267
En utredning för att fastslÄ orsaken
till explosionen inleds omedelbart.
551
00:33:49,700 --> 00:33:51,033
Det finns flera teorier.
552
00:33:51,100 --> 00:33:54,533
Castros teori var att USA
sjÀlva sprÀngde fartyget
553
00:33:54,767 --> 00:33:57,433
för att rÀttfÀrdiga en intervention.
554
00:33:58,500 --> 00:34:02,767
Vissa menar att kubanerna
som slogs mot Spanien
555
00:34:03,000 --> 00:34:06,300
kan ha sprÀngt fartyget för
att tvinga fram en intervention.
556
00:34:06,367 --> 00:34:09,000
Enligt min personliga mening
var det en provokation.
557
00:34:09,067 --> 00:34:11,667
USA behövde en ursÀkt
för att intervenera pÄ Kuba...
558
00:34:11,733 --> 00:34:14,000
ESTEBAN MORALES
HAVANNAS UNIVERSITET
559
00:34:14,067 --> 00:34:16,600
...och den ursÀkten var Maine.
560
00:34:16,667 --> 00:34:22,267
För mig verkar det logiskt att explosionen
orsakades av en teknisk felkonstruktion.
561
00:34:22,333 --> 00:34:26,333
Under den tiden fanns
det flertalet liknande fall
562
00:34:26,400 --> 00:34:31,333
med andra typer av farkoster som
föll offer för liknande explosioner.
563
00:34:32,267 --> 00:34:36,033
Ett amerikanskt krigsfartyg sjönk.
Hundratals amerikaner dödade.
564
00:34:36,767 --> 00:34:40,533
Det amerikanska folket var rasande.
De krÀvde vedergÀllning.
565
00:34:40,600 --> 00:34:44,567
Efter tvÄ Ärs smutskastning
av kriget i amerikanska tidningar
566
00:34:44,633 --> 00:34:47,167
tog det inte lÄng tid
att utse den skyldige.
567
00:34:47,233 --> 00:34:49,133
MAINE FĂRSTĂRD I HAVANNAS HAMN
568
00:34:49,200 --> 00:34:51,200
Den omedelbara reaktionen i USA
569
00:34:51,267 --> 00:34:54,367
var att det var spanjorerna
som var skyldiga...
570
00:34:54,433 --> 00:34:57,233
BLODTĂRSTIGA SPANJORER
SPRĂNGER SKEPP I HAVANNAS HAMN
571
00:34:57,300 --> 00:35:00,300
...att de ville sparka ut USA frÄn Kuba
572
00:35:00,367 --> 00:35:02,433
och dÀrför var tvungna att agera.
573
00:35:04,633 --> 00:35:08,567
President McKinley böjde sig för
opinionen och mobiliserade en armé.
574
00:35:09,667 --> 00:35:12,067
Den 21 april 1898
575
00:35:12,133 --> 00:35:14,100
förklarade kongressen krig mot Spanien.
576
00:35:14,667 --> 00:35:18,033
Det officiella syftet var
att ge Kuba dess oberoende.
577
00:35:19,400 --> 00:35:24,233
Vidare förkunnar kongressen
att Kuba inte ska införlivas i USA.
578
00:35:27,067 --> 00:35:30,333
För Spanien var krigsförklaringen
en katastrof.
579
00:35:32,267 --> 00:35:35,733
Kuba betraktades som en del av Spanien.
580
00:35:35,800 --> 00:35:38,633
Detta gjorde det hela till
en utlÀndsk attack mot nationen.
581
00:35:38,700 --> 00:35:41,167
JOSEP M. FRADERA
POMPEU FABRA UNIVERSITET, BARCELONA
582
00:35:41,233 --> 00:35:45,800
För mÄnga spanjorer var detta
en oacceptabel aggression.
583
00:35:46,767 --> 00:35:49,300
Den spanska armén pÄ Kuba
skulle inte överleva lÀnge
584
00:35:49,367 --> 00:35:51,233
utan förstÀrkning frÄn Europa.
585
00:35:52,100 --> 00:35:54,067
För att utnyttja denna sÄrbarhet
586
00:35:54,133 --> 00:35:57,800
införde amerikanska flottan snabbt
en marin blockad runt Kuba.
587
00:35:58,567 --> 00:36:02,067
Spaniens flotta fann sig dÀrmed
i samma fÀlla som dess armé.
588
00:36:03,167 --> 00:36:06,267
Deras skepp lÄg för ankar
i Port of Santiago,
589
00:36:06,333 --> 00:36:08,633
den största staden pÄ öns östra sida.
590
00:36:09,133 --> 00:36:12,700
Efter blockaden landsteg amerikanska
trupper pÄ sydöstra Kuba
591
00:36:12,767 --> 00:36:15,167
utan att mötas av nÄgot motstÄnd.
592
00:36:15,500 --> 00:36:18,633
Cyniker hÀvdade att USA
593
00:36:18,700 --> 00:36:22,200
lÀt Kuba förblöda under tre Ärs krig
594
00:36:22,267 --> 00:36:28,100
för att sedan intervenera
i sista sekund nÀr alla var utmattade.
595
00:36:28,767 --> 00:36:32,033
Ă
r 1898 var den
ordinarie amerikanska armén
596
00:36:32,100 --> 00:36:34,533
endast 28 000 man stark.
597
00:36:34,800 --> 00:36:37,400
Alldeles för fÄ för att invadera Kuba.
598
00:36:38,100 --> 00:36:41,367
För att bÀttra pÄ siffran tog
man hjÀlp av volontÀrenheter.
599
00:36:41,733 --> 00:36:44,333
Den mest kÀnda av dessa
var Rough Riders...
600
00:36:44,400 --> 00:36:45,267
THEODORE ROOSEVELT
Före detta cowboy
601
00:36:45,333 --> 00:36:49,800
...som leddes av Theodore Roosevelt,
avdelningschef inom flottan.
602
00:36:50,033 --> 00:36:53,167
Han anmÀlde sig som frivillig
i kampen för Kubas befrielse.
603
00:36:57,100 --> 00:37:01,600
I juni 1898, var Rough Riders
föremÄl för en av de första filmerna
604
00:37:01,667 --> 00:37:04,400
av pionjÀrfilmaren Thomas Edison.
605
00:37:04,733 --> 00:37:07,700
I USA, om du ville vara en riktig man...
606
00:37:07,767 --> 00:37:09,533
MICHAEL ZEUSKE
KĂLNS UNIVERSITET
607
00:37:09,600 --> 00:37:11,233
...skulle du bli volontÀr.
608
00:37:11,300 --> 00:37:16,600
SĂ„ Teddy, som inte riktigt
hade fysiken som krÀvdes,
609
00:37:16,667 --> 00:37:19,333
men som var en skicklig jÀgare,
anmÀlde sig.
610
00:37:19,400 --> 00:37:22,267
Roosevelt och hans Rough Riders
sÀndes till Kuba
611
00:37:22,333 --> 00:37:25,267
som en del i krigföringen
efter det att USA
612
00:37:25,333 --> 00:37:28,400
officiellt förklarade krig
mot Spanien i april 1898.
613
00:37:29,767 --> 00:37:34,067
Rough Riders steg iland
pÄ Kuba den 23 juni 1898.
614
00:37:34,400 --> 00:37:38,233
Deras första uppdrag var att
bryta det spanska fÀstet i Santiago.
615
00:37:39,033 --> 00:37:42,467
Den spanska armén hade strategiskt
positionerat ut sig runt staden.
616
00:37:44,133 --> 00:37:45,467
Med striden i full gÄng,
617
00:37:45,533 --> 00:37:48,033
befallde Theodore Roosevelt
sina Rough Riders
618
00:37:48,100 --> 00:37:51,433
att storma bergen utanför Santiago.
619
00:37:54,267 --> 00:37:56,633
Dödssiffran var, pÄ bÄda sidor, enorma
620
00:37:56,767 --> 00:37:59,267
men i slutÀnden avgick USA som segrare.
621
00:38:15,333 --> 00:38:19,333
Slaget gjorde Roosevelt och hans
Rough Riders kÀnda och hyllade.
622
00:38:19,567 --> 00:38:23,533
Men deras faktiska bidrag till
segern har varit hett debatterat.
623
00:38:26,567 --> 00:38:28,733
OLGA PORTUONDO, FĂRFATTARE
"CARIBE, RAZA E IDENTIDAD"
624
00:38:28,800 --> 00:38:33,267
Jag skrattar eftersom det varit
vÀldigt mycket propaganda
625
00:38:33,333 --> 00:38:36,200
i USA nÀr det gÀller Rough Riders.
626
00:38:36,267 --> 00:38:39,167
Men studier av slagfÀltet visar,
627
00:38:39,233 --> 00:38:44,633
vilket Àven mina nordamerikanska
kollegor erkÀnner,
628
00:38:44,700 --> 00:38:49,500
att Rough Riders i verkligheten
inte ens tog San Juan Hill.
629
00:38:49,567 --> 00:38:54,167
Det var ett annat berg lite lÀngre bort.
630
00:38:54,233 --> 00:38:58,433
Slaget vid San Juan
var krigets viktigaste slag.
631
00:38:58,500 --> 00:39:02,200
Det var inget Austerlitz eller Waterloo,
632
00:39:02,267 --> 00:39:04,233
det var ett mycket mindre slag,
633
00:39:04,300 --> 00:39:11,300
men icke desto mindre viktigt
för amerikaner och spanjorer
634
00:39:11,367 --> 00:39:15,533
eftersom det avgjorde kriget.
635
00:39:16,533 --> 00:39:19,500
Efter segern belÀgrade amerikanska trupper
636
00:39:19,567 --> 00:39:22,267
och kubanska rebeller sjÀlva Santiago.
637
00:39:23,000 --> 00:39:27,233
Detta hotade inte bara den spanska armén,
utan Àven dess sista chans till seger.
638
00:39:28,233 --> 00:39:31,733
Den spanska flottan lÄg fortfarande
för ankar i Santiagos hamn.
639
00:39:32,533 --> 00:39:36,333
Flottan var utmanövrerad av den
amerikanska marinens blockad.
640
00:39:36,600 --> 00:39:40,733
Men Spaniens farkoster, en blandning av
kryssare och jagare, var mer moderna.
641
00:39:41,500 --> 00:39:44,500
Att ta sig ut pÄ öppet hav
var deras enda chans.
642
00:39:45,600 --> 00:39:49,200
Den 3 juli 1898 Ă„ngade den spanska flottan
643
00:39:49,267 --> 00:39:51,533
ut ur hamnen i ett försök till utbrytning.
644
00:39:54,000 --> 00:39:57,133
De mindre och mer rörliga spanska fartygen
645
00:39:57,200 --> 00:40:01,000
berÀknades kunna komma undan
amerikanerna med överlÀgsen fart...
646
00:40:01,067 --> 00:40:02,367
ANDREAS STUCKI
SCHWEIZISK HISTORIKER
647
00:40:02,433 --> 00:40:06,267
...och pÄ sÄ vis fÄ en taktisk fördel.
648
00:40:06,333 --> 00:40:12,433
Men de hade problem. Till att börja
med hade de ont om bra kol,
649
00:40:12,500 --> 00:40:17,033
vilket innebar att de inte
kunde nÄ sin maxfart.
650
00:40:17,100 --> 00:40:20,700
Utöver det var de spanska sjömÀnnen
helt enkelt för otrÀnade.
651
00:40:21,667 --> 00:40:25,433
Den spanska flottan inkluderade
pansarkryssaren "Vizcaya",
652
00:40:25,500 --> 00:40:27,567
som ses hÀr 1898.
653
00:40:27,733 --> 00:40:31,033
Men den spanska flottan
hamnade snart i trÄngmÄl
654
00:40:31,233 --> 00:40:33,367
eftersom den var sÄ ny.
655
00:40:33,433 --> 00:40:36,033
MĂ„nga av kanontornen var
helt enkelt inte fÀrdigbyggda.
656
00:40:36,600 --> 00:40:40,400
De kanoner som gick
att avfyra trÀffade sina mÄl
657
00:40:40,467 --> 00:40:43,433
men nÀstan all ammunition som
fanns pÄ de spanska fartygen
658
00:40:43,500 --> 00:40:45,033
var fylld med sÄgspÄn.
659
00:40:46,600 --> 00:40:50,567
Granatatrapperna regnade dÀrför ner över
de amerikanska fartygen med liten effekt.
660
00:40:52,567 --> 00:40:54,800
Den amerikanska flottan
hade inga sÄdana problem.
661
00:40:55,700 --> 00:41:00,200
Hela den spanska flottan utplÄnades
i ett slag som varade i knappt tvÄ timmar.
662
00:41:01,500 --> 00:41:04,267
323 spanska sjömÀn dödades.
663
00:41:04,367 --> 00:41:07,567
1729 togs till fÄnga.
664
00:41:08,467 --> 00:41:12,633
PÄ motstÄende sida dog en enda
amerikansk sjöman och en blev skadad.
665
00:41:13,400 --> 00:41:16,367
Utan sin flotta var kriget över
för Spanien.
666
00:41:17,233 --> 00:41:22,200
Det var en tydlig vÀndpunkt
i spansk historia.
667
00:41:22,267 --> 00:41:27,000
Spanien före 1898 var ett
globalt och kolonialt imperium.
668
00:41:27,067 --> 00:41:33,700
Spanien efter 1898 var
ett medelmÄttigt europeiskt land
669
00:41:33,767 --> 00:41:37,367
med inte mycket att sÀga till om.
670
00:41:38,233 --> 00:41:40,667
Spanien gav upp och Kuba jublade.
671
00:41:41,067 --> 00:41:42,300
Spaniens flagga i Havanna
672
00:41:42,367 --> 00:41:46,700
halades för sista gÄngen
den 13 augusti 1898.
673
00:41:47,100 --> 00:41:49,533
Men Kubas dröm om frihet blev aldrig sann.
674
00:41:49,667 --> 00:41:53,033
IstÀllet för Spaniens flagga
hissades inte Kubas,
675
00:41:53,100 --> 00:41:55,000
utan USA:s.
676
00:41:55,433 --> 00:42:00,267
Efter att ha varit en spansk koloni
var nu Kuba ett amerikanskt protektorat.
677
00:42:01,133 --> 00:42:04,533
Kubanska historiker diskuterade lÀnge
678
00:42:04,633 --> 00:42:10,667
huruvida kubanerna hade vunnit
över Spanien om kriget fortgÄtt.
679
00:42:11,100 --> 00:42:14,700
Andra menar att USA spelade en nyckelroll,
680
00:42:14,800 --> 00:42:18,000
men de nationalistiska historikerna,
681
00:42:18,067 --> 00:42:20,267
och senare Àven de marxistiska,
682
00:42:20,333 --> 00:42:23,233
menade att kubanerna
skulle ha vunnit kriget
683
00:42:23,300 --> 00:42:28,433
och att USA utnyttjade situationen
för att sjÀlva kunna erövra Kuba.
684
00:42:28,500 --> 00:42:32,000
SĂ„ det finns olika tolkningar
pÄ vad som egentligen hÀnde.
685
00:42:33,500 --> 00:42:34,533
Segern över Spanien
686
00:42:34,600 --> 00:42:38,000
öppnade dörrarna till Vita Huset
för Theodore Roosevelt,
687
00:42:38,067 --> 00:42:40,033
som blev president 1901.
688
00:42:41,067 --> 00:42:42,567
Som utlovat före kriget
689
00:42:42,633 --> 00:42:46,067
skulle Kuba bli sjÀlvstÀndigt
under hans presidentperiod.
690
00:42:46,633 --> 00:42:49,767
Men vi det hÀr laget hade
amerikanska företag tagit kontrollen
691
00:42:50,033 --> 00:42:52,200
över en stor del av Kubas ekonomi.
692
00:42:54,100 --> 00:42:59,000
Ă
r 1898 var det kubanska folkets
uppfattning om USA:s regering...
693
00:42:59,067 --> 00:43:00,733
ANTONIO ĂLVAREZ PITALUGA
KUBANSK HISTORIKER
694
00:43:00,800 --> 00:43:03,767
...och den amerikanska armén
övervÀgande positiv.
695
00:43:04,400 --> 00:43:09,433
Fram till 1898 ses amerikanerna
som anti-spanjorer.
696
00:43:09,500 --> 00:43:12,333
Amerikanernas image Àr pÄ topp.
697
00:43:12,400 --> 00:43:16,467
Men detta förÀndras frÄn 1898 och framÄt.
698
00:43:16,533 --> 00:43:19,433
Under den militÀra ockupationen...
699
00:43:19,500 --> 00:43:21,500
JEAN-PIERRE CLERC
FRANSK POLITISK FORSKARE
700
00:43:21,567 --> 00:43:28,533
solkades USA:s image betydligt.
701
00:43:28,600 --> 00:43:31,200
För amerikanerna har Kuba historiskt...
702
00:43:31,300 --> 00:43:33,133
SERGE RAFFY
FRANSK JOURNALIST OCH FĂRFATTARE
703
00:43:33,200 --> 00:43:36,200
...alltid varit mer eller
mindre ett bihang till USA.
704
00:43:36,267 --> 00:43:38,267
SÄ det Àr sant
att nÀr spanjorerna försvann
705
00:43:38,333 --> 00:43:43,767
sÄ sÄg de Kuba snarare
som en amerikansk provins.
706
00:43:44,000 --> 00:43:49,200
Det var ingen koloni,
men nog sÄg det sÄ ut.
707
00:43:49,267 --> 00:43:52,467
USA hade gÄtt frÄn
att vara Kubas frigörare
708
00:43:52,533 --> 00:43:54,000
till dess ockupanter.
709
00:43:54,367 --> 00:43:57,633
Men kubanerna var inte nöjda
med fortsatt utlÀndskt styre,
710
00:43:57,733 --> 00:43:58,700
och, trots allt,
711
00:43:58,767 --> 00:44:02,400
hade inte amerikanerna förklarat
krig mot Spanien för att befria Kuba?
712
00:44:03,667 --> 00:44:07,400
I utbyte mot tillbakadragande av
sina trupper krÀvde USA:s regering
713
00:44:07,467 --> 00:44:09,467
seriösa garantier.
714
00:44:11,133 --> 00:44:15,267
De krÀvde ocksÄ
ett konstitutionellt avtal.
715
00:44:15,400 --> 00:44:19,700
SĂ„ kubanerna gick samman
och började skriva en konstitution
716
00:44:19,800 --> 00:44:21,733
för Kuba 1901.
717
00:44:22,133 --> 00:44:24,567
Vid det laget bestÀmde
ett antal kongressledamöter,
718
00:44:24,733 --> 00:44:28,500
ledda av senator Orville Platt,
719
00:44:28,700 --> 00:44:32,367
att för Kuba att bli oberoende
720
00:44:32,433 --> 00:44:36,400
och USA att dra sig tillbaka
krÀvdes vissa garantier:
721
00:44:36,600 --> 00:44:39,200
Att amerikansk egendom var skyddad,
722
00:44:39,267 --> 00:44:42,733
och om inte,
sÄ hade USA rÀtt att intervenera.
723
00:44:44,100 --> 00:44:47,600
NÀr kubanerna fick höra detta
motsatte de sig genast idén.
724
00:44:48,800 --> 00:44:52,367
Under det sÄ kallade Platt Amendment,
skulle Kuba inte vara ett fritt land.
725
00:44:54,267 --> 00:44:56,133
ĂndĂ„ visste de sĂ„ vĂ€l
726
00:44:56,333 --> 00:45:00,533
att utan medgivande frÄn Washington,
skulle inga trupper dras tillbaka.
727
00:45:03,467 --> 00:45:06,267
Kubanerna röstade i frÄgan,
och accepterade.
728
00:45:06,400 --> 00:45:07,733
MĂ„nga av dem protesterade.
729
00:45:07,800 --> 00:45:11,133
Men de accepterade som
ett sÀtt att fÄ slut pÄ kriget
730
00:45:11,200 --> 00:45:13,400
och som ett slut pÄ den
amerikanska ockupationen.
731
00:45:14,800 --> 00:45:17,800
Platt Amendment tillÀt Àven USA
732
00:45:18,033 --> 00:45:20,300
att anlÀgga militÀrbaser pÄ Kuba.
733
00:45:20,800 --> 00:45:24,467
Bland annat valde amerikanerna
Guantanamo Bay
734
00:45:24,533 --> 00:45:27,067
lÀngst ut pÄ sydöstra sidan av ön.
735
00:45:27,400 --> 00:45:32,467
Bukten har en naturlig, djup hamn,
idealisk för stora krigsfartyg.
736
00:45:33,400 --> 00:45:37,067
Kuba var tvunget att lÀmna över
landomrÄden, sÄsom Guantanamo.
737
00:45:37,133 --> 00:45:38,533
ESTEBAN MORALES
KUBANSK SOCIOLOG
738
00:45:38,600 --> 00:45:41,667
PÄ sÄ vis befÀste USA
739
00:45:42,367 --> 00:45:44,400
sin kontroll över Kuba.
740
00:45:44,467 --> 00:45:47,000
Sedan 1900-talet
741
00:45:47,067 --> 00:45:51,400
har alla vÀrldsmakter
intresserat sig för Kuba.
742
00:45:51,467 --> 00:45:55,500
HÀrifrÄn Àr det möjligt
att kontrollera Karibien
743
00:45:55,567 --> 00:45:58,733
och dÀrmed fÄ tillgÄng till
Nord- och Sydamerika.
744
00:45:58,800 --> 00:46:03,000
De var intresserade av Guantanamo.
745
00:46:04,100 --> 00:46:06,000
I Guantanamo, byggde man
746
00:46:06,067 --> 00:46:09,200
den största marinbasen utanför USA.
747
00:46:09,567 --> 00:46:13,400
Samtidigt pÄbörjades
bygget av Panamakanalen,
748
00:46:13,467 --> 00:46:15,700
som lÀnkade samman
Atlanten med Stilla havet.
749
00:46:16,367 --> 00:46:17,300
FrÄn Guantanamo,
750
00:46:17,367 --> 00:46:20,700
kunde den amerikanska marinen
kontrollera all trafik i Karibien.
751
00:46:23,000 --> 00:46:26,400
Ett av USA:S huvudintressen
var att skydda Panamakanalen,
752
00:46:26,533 --> 00:46:29,667
som just var under uppbyggnad.
753
00:46:30,200 --> 00:46:33,733
SĂ„, med marinbaser i Karibien
754
00:46:34,333 --> 00:46:37,133
kunde man skydda entrén
till Panamakanalen
755
00:46:37,200 --> 00:46:40,000
och Karibien, vilket var
av strategiskt intresse
756
00:46:40,067 --> 00:46:41,400
för USA vid den tiden.
757
00:46:42,000 --> 00:46:44,067
USA hyr Guantanamo Bay
758
00:46:44,133 --> 00:46:46,700
av Kuba, sedan 1903,
759
00:46:46,767 --> 00:46:50,000
för en Ärlig hyra om 4 085 dollar.
760
00:46:50,167 --> 00:46:51,567
SjÀlva basen Àr enorm
761
00:46:51,633 --> 00:46:54,300
och inrymmer mÄnga bekvÀmligheter
för amerikanska sjömÀn,
762
00:46:54,467 --> 00:46:57,100
till exempel den enda McDonald's-
restaurangen pÄ Kuba.
763
00:46:57,433 --> 00:47:02,100
Men internationellt sett har Guantanamo
blivit ökÀnt för sitt fÀngelse
764
00:47:02,167 --> 00:47:04,333
och för dess brott
mot mÀnskliga rÀttigheter.
765
00:47:05,133 --> 00:47:09,000
DÄ, precis som nu, Àr Guantanamo
en kÀlla till motsÀttningar
766
00:47:09,067 --> 00:47:10,800
mellan USA och Kuba.
767
00:47:11,400 --> 00:47:12,633
Republiken Kuba
Fritt Amerikanskt Territorium
768
00:47:12,700 --> 00:47:15,033
HÀr finns bevÀpnade amerikaner,
769
00:47:15,100 --> 00:47:18,400
alltsÄ mÀnniskor
som hÀvdat sin suverÀnitet
770
00:47:18,467 --> 00:47:22,133
pÄ kubanskt territorium.
771
00:47:22,200 --> 00:47:27,100
Det finns andra amerikaner förstÄs, som
jobbar pÄ ön. Men det Àr inte samma sak.
772
00:47:27,167 --> 00:47:32,467
Det Àr affÀrer. Guantanamo Bay
underminerar Kubas suverÀnitet.
773
00:47:33,367 --> 00:47:35,600
Ă
r 1901, tillÀt president
Theodore Roosevelt
774
00:47:35,667 --> 00:47:37,667
demokratiska val pÄ Kuba.
775
00:47:38,600 --> 00:47:40,667
Den 31 december 1901,
776
00:47:40,733 --> 00:47:44,067
fick kubanerna för första gÄngen
rösta fram sin egen president.
777
00:47:44,667 --> 00:47:48,500
Men som en protest mot USA
drog den mest lovande kandidaten,
778
00:47:48,567 --> 00:47:52,000
en general frÄn frihetskrigen,
tillbaka sin kandidatur.
779
00:47:52,400 --> 00:47:55,633
Den enda ÄterstÄende kandidaten
var TomĂĄs Estrada Palma,
780
00:47:55,700 --> 00:47:58,433
en kuban som levde i exil i USA.
781
00:47:58,600 --> 00:48:01,567
TomĂĄs Estrada Palma
hade levt större delen av sitt liv
782
00:48:01,633 --> 00:48:05,667
i USA. Han var lÀrare i Philadelphia,
783
00:48:06,333 --> 00:48:08,467
och hade inte deltagit aktivt i kriget.
784
00:48:09,033 --> 00:48:12,567
Eftersom det saknades motstÄnd var
Estrada Palmas seger oundviklig.
785
00:48:12,767 --> 00:48:15,100
Tre fjÀrdedelar av kubanerna
röstade pÄ honom,
786
00:48:15,167 --> 00:48:17,367
de resterande rösterna
var blanka eller ogiltiga.
787
00:48:18,267 --> 00:48:20,200
Genom sin militÀra befÀlhavare pÄ Kuba
788
00:48:20,267 --> 00:48:22,567
sÀnde president Roosevelt
sina gratulationer.
789
00:48:24,133 --> 00:48:28,267
TomĂĄs Estrada Palma
var Kubas förste president.
790
00:48:28,333 --> 00:48:32,533
Han var inte utsedd av USA.
791
00:48:32,600 --> 00:48:37,400
Han var, trots allt, demokratiskt vald.
792
00:48:37,467 --> 00:48:39,000
Men en sak Àr sÀker.
793
00:48:39,067 --> 00:48:42,800
Han var president,
men styrd av Platt Amendment.
794
00:48:43,767 --> 00:48:45,800
Under Estrada och hans efterföljare,
795
00:48:46,033 --> 00:48:48,800
levde Kuba fortsatt
under amerikanskt inflytande.
796
00:48:51,100 --> 00:48:53,467
Som en hyllning till
offren pÄ "U.S.S. Maine",
797
00:48:53,800 --> 00:48:56,533
uppfördes ett monument
i centrala Havanna.
798
00:48:57,700 --> 00:49:00,133
En amerikansk örn som vakar över Kuba.
799
00:49:02,433 --> 00:49:05,067
Kuba har aldrig varit helt oberoende,
800
00:49:05,133 --> 00:49:08,233
bortsett frÄn en kort period
efter frihetskrigen.
801
00:49:08,300 --> 00:49:09,800
PETER B. SCHUMANN
TYSK PUBLICIST
802
00:49:10,033 --> 00:49:15,467
Men vÀldigt snart intervenerade USA
och tog kontroll över Kuba.
803
00:49:15,533 --> 00:49:17,667
Vi blev fria frÄn
Spaniens koloniala styre...
804
00:49:17,733 --> 00:49:19,167
MIGUEL BARNET
KUBANSK FĂRFATTARE
805
00:49:19,233 --> 00:49:24,367
...bara för att hamna rakt i en
semikoloniserad roll gentemot USA.
806
00:49:24,433 --> 00:49:28,633
Kuba har alltid kÀmpat
807
00:49:28,700 --> 00:49:33,233
för sin vÀrdighet,
och för sin sjÀlvstÀndighet.
808
00:49:33,300 --> 00:49:37,233
Ă
r 1901, tillÀts Kuba ta de
första stegen mot oberoende.
809
00:49:38,133 --> 00:49:41,200
Fyrahundra Ă„r av spanskt
kolonialstyre var slut
810
00:49:41,600 --> 00:49:45,133
men Kubas framtid var
lika osÀker som den Àr idag.
811
00:49:45,700 --> 00:49:47,367
Konceptet demokrati
812
00:49:47,433 --> 00:49:49,533
som USA förde med sig till ön
813
00:49:49,600 --> 00:49:51,367
var helt nytt för kubanerna
814
00:49:51,800 --> 00:49:54,500
och svÄrare att implementera
Àn vad vi kan förstÄ idag.
815
00:49:56,300 --> 00:49:58,667
Och, skulle Kuba börja vackla,
816
00:49:58,800 --> 00:50:02,233
sÄ stÄr amerikanska soldater
redo att ta över ön igen.
817
00:50:03,000 --> 00:50:05,800
SĂ„, alltsedan tiden
för Pulitzer och Hearst,
818
00:50:06,133 --> 00:50:08,300
sedan katastrofen med "U.S.S. Maine",
819
00:50:08,767 --> 00:50:12,100
sedan det spansk-amerikanska kriget
och den amerikanska ockupationen,
820
00:50:12,433 --> 00:50:15,133
sÄ har relationerna mellan USA och Kuba
821
00:50:15,200 --> 00:50:17,133
aldrig varit friktionsfria.69934
