Original subtitles

EN DOKUMENTÄRSERIE FRÅN NETFLIX

FJÄTTRAD AV SLAVERI

Kuba har alltid slagits för sin frihet.

STRAFFAD FÖR SINA DRÖMMAR

100 000 dog,

och även om vi förlorade kriget, var landet förändrat.

UTNYTTJAD EKONOMISKT

STRYPT AV MAFFIAN

Det råder inga tvivel om att Meyer Lansky framgångsrikt korrumperade Batista.

FÖRFÖRD AV ETT LÖFTE

Det är ingen lögn, de lovade ingenting.

De lovade en revolution och de fick en revolution.

FÖRBLINDAD AV HJÄLTAR

Det var givet att de skulle bli antingen martyrer

eller nationalhjältar.

Revolutionen.

Fidel Castro.

VILJAN ATT OFFRA SIG

Han sade till Chrusjtjov: "Du borde släppa lös hela Sovjets kärnvapenarsenal".

Apokalyps.

MEN ALDRIG GE UPP

Dagens Kuba är en intressant blandning av tropiskt paradis

och egendomlig nostalgi.

Ön är känd för sina cigarrer, sin rom och sin koloniala skönhet.

Men för att förstå Kuba idag

måste man förstå dess tumultartade historia.

I hundratals år har Kuba nämligen varit en grogrund för konflikter.

Hur blev Kuba navet i slavhandeln?

Varför var det just här

som det spanska kolinialimperiet kollapsade?

Och varför har USA en militärbas på Kuba

i Guantanamo?

Kuba är ärrat av 500 års utländsk ockupation.

Men det betyder inte att dess folk har gett upp sin dröm om frihet.

Kuba är ett land som alltid varit eftertraktat av världsmakterna.

Av det spanska imperiet...

MIGUEL BARNET KUBANSK FÖRFATTARE

...av England och av Frankrike. Det erövrades, som känt, av Spanien.

Kuba spelade en avgörande roll i upptäckten av Nord- och Sydamerika.

F. MARTÍNEZ HEREDIA KUBANSK FILOSOF

Men jag är glad att man inte längre använder ordet "upptäckt" så mycket.

Vi var nämligen här innan Kuba "upptäcktes".

Kuba är den största ön i Karibien.

KUBA

Den är 122 mil lång från öster till väster.

Det är ungefär lika långt som från Washington DC till Miami.

Kubas klimat är varmt och tropiskt.

Jorden är bördig

och havet som omger ön är rikt på fisk.

I århundraden har detta gjort Kuba attraktivt för immigranter

och inkräktare.

De tidigaste spåren efter mänskligt liv på Kuba är mer än 4 000 år gamla,

äldre än Egyptens pyramider.

Kubas urbefolkning bodde i palmträhyddor eller grottor.

De livnärde sig på sötpotatis, yucca, jordnötter samt fisk och vilt.

De var också först att odla och röka tobak.

Den 28 oktober 1492

dök tre karaveller upp vid Kubas horisont.

Männen som steg i land var okända för öborna.

De var vita. De bar svärd och hjälmar av stål.

De var spanjorer och deras ledare hette Christopher Columbus.

CHRISTOPHER COLUMBUS Född i Italien cirka 1451

Fann Kuba under sökandet efter en väg västerut till Indien och Kina.

Genom Columbus upptäckte spanjorerna, 1492, öarna.

Då hade de inte en aning om att...

MICHAEL ZEUSKE TYSK HISTORIKER

...det var början på något så stort som dagens Amerika.

Columbus återvände till Barcelona,

till sina välgörare, drottning Isabella och kung Ferdinand.

De hade finansierat hans resa,

men han hade varken guld eller silver med sig tillbaka,

endast några infödda kubaner som han kallade för "indier".

I sin dagbok skrev han att de skulle passa bra som slavar.

De spanska regenterna sade dock

att något slaveri inte skulle förekomma i Nya Världen

innan de sände Columbus åter

för att erövra Kuba och dess omgivande öar.

Deras order ignorerades helt.

Vad som troligtvis hände var att männen antingen förslavades,

helt enkelt dödades, eller arbetade ihjäl sig som bärare.

Barn uppfostrades till att bli mer eller mindre spanska.

Kvinnor "införlivades" i spanska conquistadorers familjer.

Till en början

välkomnade många infödda spanjorerna med öppna armar.

När fientligheterna började

hade de inte en chans mot konkvistadorerna.

De bjöd litet motstånd

eftersom de infödda var i ett sådant militärt underläge,

och dessutom blev de nära på utrotade på grund av sjukdomar

som spanjorerna förde med sig, till exempel mässling och vattkoppor.

Spanska svärd och europeiska sjukdomar

dödade 90 procent av Kubas befolkning på fem korta år.

Men utväxlingen av sjukdomar var ömsesidig.

Columbus konkvistadorer hade nämligen fått något annat med sig tillbaka.

Syfilis.

Icke desto mindre saknade Spaniens triumfer i Nya Världen

historiskt motstycke.

I kristendomens namn

spred konkvistadorerna död och slaveri omkring sig.

Tack vare sin strategiska position spelade Kuba en avgörande roll.

Havanna var nyckeln till Karibien.

MIGUEL BARNET KUBANSK FÖRFATTARE

Genom dess hamn passerade alla Nya Världens rikedomar:

Guld, silver, trä och kryddor.

Kuba var en hörnsten i det spanska imperiet...

ANDREAS STUCKI SCHWEIZISK HISTORIKER

...när det gällde Latinamerika.

Redan tidigt under kolonialtiden

var Havanna den kommersiella knutpunkten

för koloniala gods och rikedomar.

Det var där som den spanska handelsflottan,

en eller två gånger per år, samlades

för det så kallade "Carrera de Indias",

och därefter korsade Atlanten.

Det tog Spanien knappt 50 år att erövra Nya Världen.

De förstörde de mäktiga inka- och aztekimperierna.

Skatterna från Nya Världen lastades på spanska segelfartyg.

HAVANNA

På väg till Spanien stannade de till i Havanna

och lastade även på en av öns viktigaste grödor: tobak.

Under hela 1500-talet var tobak Kubas främsta exportvara.

Kubas urinvånare var de första att odla och röka det.

Spanska sjömän och handelsmän förde det till andra sidan jorden.

Tack vare dem blev Kuba känt som "tobaksön".

Tobak är en väldigt krävande växt som kräver mycket omsorg.

JOSEP M. FRADERA SPANSK HISTORIKER

Tobaksbladen måste bevakas noga

eftersom man bara kan skörda dem vid exakt rätt tillfälle.

Det har alltid funnits slavar inom tobaken,

men också många oberoende bönder och småbrukare.

Hundra år efter Columbus intåg

var den karibiska ursprungsbefolkningen i det närmaste utplånad.

För att fortsätta exploateringen av de nya domänerna

var Spanien tvungna att importera ny arbetskraft.

Skrupelfria handelsmän hittade lösningen på Afrikas slavmarknader.

12,5 miljoner afrikaner trängdes ihop på slavskepp

och fraktades till Nya Världen.

En och en halv miljon av dem dog under resan.

Slaveriet kom till Kuba på samma sätt som det kom till Amerika.

Ungefär två miljoner av dem fördes till Kuba.

De var handelsvaror i en omfattande och ond affärsverksamhet.

Slaveriet kom till Kuba snart efter spanjorernas övertagande.

JAIME SUCHLICKI KUBANSK HISTORIKER I EXIL

Men det utvecklades inte till en betydande institution

förrän efter 1804, 1805 när Haiti...

...när sockerbruken på Haiti förstördes.

Haiti är en av Kubas grannöar

och en fransk koloni sedan 1660.

Där Kuba förlitade sig på sina tobaksodlingar

var Haitis huvudsakliga gröda sockerrör.

Med tillräcklig arbetskraft var det en lukrativ verksamhet.

År 1789 fanns det 32 000 vita bosättare på Haiti,

såväl som 432 000 afrikanska slavar.

Den 17 augusti 1791,

gjorde Haitis slavar revolt.

De dödade sina ägare

och utkämpade ett blodigt frihetskrig.

Haitis sockerindustri utplånades.

Konsekvensen blev att världens största sockerproducent,

i några år, helt försvann.

Kubanerna såg en möjlighet.

De ville ta över den franska kolonins verksamhet.

Det är viktigt att notera...

ANDREAS STUCKI SCHWEIZISK HISTORIKER

...att många människor migrerade från franska Haiti till Kuba.

De hade både pengar och omfattande kunskap med sig.

Kubanerna tog emot plantageägarna från Haiti med öppna armar.

Med deras hjälp skulle Kuba bli Karibiens nya sockerhuvudstad.

Men det krävdes fler och fler slavar från Afrika.

Revolutionen på Haiti hade dock

underminerat slaveriet.

Det hördes allt fler upprop om att slavarna skulle frias.

FÖRBJUD SLAVERIET

Den 1 augusti 1834,

kungjorde britterna att alla imperiets slavar nu var fria.

JAG ÄR INGEN KVINNA OCH SYSTER

Men Spanien och Kuba vägrade bekänna färg.

Deras sockerindustri var beroende av slavarna.

Vid århundradets mitt, 1850-1860,

hade Spanien utvecklat sockerindustrin

och Kuba var den största exportören av socker.

Sockret innebar för kubanerna

ett fortsatt beroende av arbetskraft i form av slavar.

Slavar fördes till Kuba mer eller mindre oavbrutet

ända fram till 1860-talet.

Slaveriet definierar Kubas historia genom åtskilliga århundraden.

Befolkningsstatistik visar att afrikanska slavar

vid flertalet tillfällen varit många fler än de spanska bosättarna

men aldrig med de stora marginaler som gjorde Haitis revolution möjlig.

Än idag härstammar uppskattningsvis 60 procent

av kubanerna från slavar.

Utan de svarta vore Kuba inte Kuba.

Utan afrokubanerna hade vi inte haft den litteratur...

MIGUEL BARNET KUBANSK FÖRFATTARE

...den musik och de danser vi har idag.

Det Kuba vi ser idag hade inte existerat.

Dock är det inte det som är deras största arv.

Det största arv afrikanska slavar förde med sig till Kuba

är deras svett och deras blod

som byggde den kubanska nationen.

Kubas sockerplantage expanderade,

trots de ständigt ökande skatterna och tullavgifterna till Spanien.

De vita bosättarna i Havanna blev rika.

Landsbygden präglades av fattigdom.

Kubas största sockerkund var dess nordliga granne, USA.

Spanien upprätthöll slaveriet på Kuba.

JOSEP M. FRADERA POMPEU FABRA UNIVERSITY, BARCELONA

Det är det enda skälet

till att man kunde upprätthålla den koloniala makten så länge.

Kubanerna visste mycket väl att utan Spaniens beskydd

skulle britterna sätta stopp för hela systemet.

ATLANTEN AFRIKA

I 300 år styrde Spanien över stora delar av Nord- och Sydamerika.

Det var inte förrän tidigt 1800-tal som koloni efter koloni

började göra revolt mot Spanien.

Det var början på slutet för det spanska imperiet.

HAVANNA

Kuba förblev troget på grund av slaveriet.

På dess axlar vilade de enorma sockerintäkterna.

För Madrid var det att sitta på ett trumfkort.

Spanjorerna framhöll alltid att de upprätthöll ordningen

och att Kubas ekonomi därför kunde blomstra.

Kubanerna betalade ett högt pris för detta.

Spanien betraktade Kuba som en exploateringszon.

OLGA PORTUONDO KUBANSK HISTORIKER OCH FÖRFATTARE

De ville stärka sin egen ekonomi

som hade halkat efter övriga Europa.

Alltså exploaterade de Kuba intensivt.

Precis som Kuba

var USA:s sydstater beroende av slaveriet.

Många kubaner, och många sydstatare, ville att Kuba skulle ingå i unionen.

Detta skulle skydda slaveriet på Kuba

men också introducera ännu en slavstat i USA,

vilket kunde ge majoritet i kongressen.

FÖRSÄLJNING AV SLAVAR

Men 1860 blev Abraham Lincoln, motståndare till slaveriet,

vald till president i USA.

Sydstaterna bröt sig genast loss från unionen.

President Lincoln mobiliserade armén...

FRIHETSFÖRKLARING FÖR MILJONER

...vilket blev starten på en lång och blodig konflikt.

Redan tidigt i kriget

frigav Lincoln alla slavar i USA.

Efter fyra år vann nord över syd

och allt slaveri förbjöds.

Inbördeskriget i USA

skapade en nation fri från slaveri och slaveriet upphörde...

...så många kubaner såg ett sammangående med USA

som ett mindre lyckat alternativ.

Sedan började de fundera på saken

och insåg att de antingen måste reformera sin relation med Spanien

eller bryta med dem helt.

Redan på 1800-talet

delades Kuba i en östlig och en västlig halva.

Huvudstaden, Havanna, låg på den västra delen av ön.

Här bodde handelsmän av spanskt ursprung

och även öns ledande statstjänstemän,

folk som tjänade på sockerhandeln.

Kubas historia är tydligt delad i två.

Den ena tillhör den globala staden Havanna,

och den andra, hela territoriet utanför...

MICHAEL ZEUSKE KÖLNS UNIVERSITET

...som, vågar jag påstå, var nöjda med att vara en provins.

Genom Kubas historia

har revolutioner alltid spridit sig från öst till väst.

Kubas slavar vände sig hoppfullt, först till Haiti

och sedan till USA,

medan deras ägare gjorde det samma med fruktan.

Amerikas före detta slavar var nu fria

och hade rätt till lön för det arbete de utförde.

Men arbetsvillkoren förbättrades knappt.

Slavägarna på Kuba låg dock risigt till.

Det är en intressant historisk vändning.

I årtionden hade plantageägarna

och sockerindustrins aristokrati fruktat en revolt bland slavar.

Ironiskt nog...

ANDREAS STUCKI BERNS UNIVERSITET

kom den första revolten inte alls från slavleden.

Det var en grupp vita

kreolska plantageägare från östra Kuba

som startade kriget 1868.

Född i Bayamo, Kuba 1819. Förklarade Kuba självständigt 1868.

Kubas frihetskamp för evigt förknippad med namnet Carlos Manuel de Céspedes.

Han ägde en liten sockerplantage på östra Kuba

men såg inte mycket av Kubas sockerintäkter.

Enligt Céspedes var anledningen till detta

Spaniens skyhöga skatter och tullavgifter.

Den 10 oktober 1868,

uppmanade han alla kubaner att göra revolt mot Spanien

och förklarade ön som självständig.

Nästkommande dag frigav han alla sina slavar.

Carlos Manuel de Céspedes sade sig:

Friger jag mina slavar, får jag en egen armé.

JEAN-PIERRE CLERC FRANSK POLITISK FORSKARE

Det kan låta cyniskt

men jag tror att det var så det gick till.

År 1868 var Spaniens armé på Kuba 7 000 soldater stark,

förstärkt med 30 000 kubanska volontärer.

Mot dem stod Céspedes, hans allierade och deras frigivna slavar.

Tolv tusen man, allt som allt, de flesta utan militär erfarenhet.

Det var ett gerillakrig.

Kubanerna hade väldigt mobila trupper

men de var oftast dåligt beväpnade.

En del kanske hade pistoler, men de flesta ägde bara en machete.

Hundra år efter Kubas frihetskrig

hyllades Kubas huvudsakliga vapen genom

en film, "La Primera Carga al Machete",

som visar hur slavarnas arbetsverktyg förvandlades till ett formidabelt vapen.

"LA PRIMERA CARGA AL MACHETE" KUBANSK SPELFILM, 1969

Macheten? Ja...

Jag vet att vi har ett vapen, och vi vet hur man använder det.

Och spanjorerna räds det som vore det djävulen själv.

Snart är denna löjliga, kriminella revolt,

som bybor blivit intvingade i, över.

Spanien skickade förstärkning.

Ytterligare trettiotre tusen soldater.

Mot alla odds

lyckades rebellerna ta större delen av östra Kuba

på bara några månader.

Spanjorerna kontrade

med att rekrytera ytterligare kubanska trupper.

Och därmed hade Céspedes revolt förvandlats till ett inbördeskrig

där kubaner slogs mot kubaner för sitt lands framtid.

Spanjorerna hade kunskap om europeisk krigföring...

ANTONIO ÁLVAREZ PITALUGA KUBANSK HISTORIKER

...och förde dessa strategier med sig.

De såg Kubas geografi,

dess långa smala form,

och hade en idé om att dela ön.

KUBA

De spanska armén anlade ett system av skyttegravar och vakttorn tvärs över Kuba.

Planen var att dela ön i två och begränsa kriget till Kubas östra sida.

Den välbärgade västra sidan, med huvudstaden Havanna, skulle hållas intakt.

Försvarslinjen hjälpte inte mycket för att stoppa rebellerna.

Om och om igen bröt de sig igenom,

brände sockerrörsfält och dödade spanska kollaboratörer.

Men terrorn födde bara mer terror.

Strax därefter började spanjorerna avrätta tillfångatagna rebeller

utan rättslig prövning.

Den 27 februari 1874,

dödades Carlos Manuel de Céspedes av en spansk kula.

Utan sin ledare upplöstes rebellarmén

i en mängd separata gerillagrupper.

Rebellerna kunde inte längre vinna kriget, men det kunde inte heller spanjorerna.

Ur en militär synvinkel kan sådana krig inte bli vunna.

Det krävs politiker och professionella förhandlingar

och det var det som hände efter tio års krig,

vilket ledde till ett fredsfördrag 1878.

Hundra tusen dog

och även om de förlorade kriget så var landet förändrat.

F. MARTÍNEZ HEREDIA HAVANNAS UNIVERSITET

Kuba var fortsatt en spansk koloni

men riktiga reformer genomfördes.

Man införde en slags yttrandefrihet

och politiska partier blev tillåtna.

Men icke desto mindre var Kuba en koloni.

De spanska reformerna var i bästa fall halvhjärtade.

Endast slavar som kunde bevisa att de kämpat i kriget blev frigivna.

Det slutliga förbudet mot slaveri

lät vänta på sig i ytterligare åtta långa år.

Under den perioden kom inga nya slavar till Kuba.

JOSEP M. FRADERA SPANSK HISTORIKER

Men inga blev heller frigivna.

Förbudet mot slaveri var en process som skedde gradvis

fram till det slutgiltiga genomförandet 1886.

För många rebeller var de spanska reformerna otillräckliga.

Tusentals gick i exil, de flesta till USA.

Bland dem fanns en ung journalist och poet.

Under kriget

arresterades han av spanjorerna och dömdes till straffarbete.

Hans namn var José Martí.

Man är inget utan fosterland, och fosterlandet inget utan frihet.

José Martí beslutade att lämna Kuba

på grund av den politiska situationen.

Han bosatte sig i USA

och insåg att majoriteten av kubaner i exil

öppet pratade om

att starta ett nytt krig

för att frita sitt fosterland.

José Martí var lite som Fidel Castro,

bara 100 år tidigare.

Född i Havanna, Kuba 1853 Kubas nationalhjälte

Vad jag menar är att han var en ung man ur medelklassen

som var övertygad om att spanjorerna inte hörde hemma på Kuba.

Han var känd som "El Maestro."

Han lärde många afrokubaner i exil

att läsa och skriva.

Samtidigt var han

en av 1800-talets mest framstående spanska författare.

och en förnyare av spansk poesi.

Fortfarande idag är José Martís poesi känd världen över,

även om många inte vet om det.

År 1929 komponerade den kände radioartisten José Fernandez Díaz

en sång baserad på José Martís arbete. Sången heter:

Långt före "Guantanamera"

var José Martí redan vida känd för sin poesi

medan han levde i exil i USA.

Många av hans verk kretsar kring Kubas kamp för frihet,

vilken han personligen brutalt erfarit.

Under kriget arresterades Martí av spanjorerna

och dömdes till straffarbete.

Som poet använde han sina erfarenheter till att förstärka Kubas dröm och frihet.

Och i den drömmens namn ämnade han förena kubaner i exil.

Han var den ledare som förde samman

olika fraktioner av kubanska rebeller,

Maceo, Máximo Gómez och andra,

och han förde dem samman för att bilda en allians.

KUBAS HJÄLTAR OCH DERAS FLAGGA

Fortfarande i exil, planerade José Martís generaler

det krig som skulle ge deras land frihet.

Målet var enkelt:

Att, en gång för alla fria Kuba från spansk ockupation.

För att uppnå detta samlade de in pengar bland exilkubaner i Miami,

köpte vapen och skeppade dem till ön i hemlighet.

Så den 11 april 1895

landsteg Martí och de andra befälhavarna själv på östra Kuba

där de träffade veteraner från Kubas krig mot Spanien.

Men det blev snart tydligt att Martí, en poet,

inte riktigt passade in bland dessa militära män.

Han var en mycket känslosam man.

Och mer avgörande än så, han var absolut ingen soldat.

MICHAEL ZEUSKE TYSK HISTORIKER

Han var briljant när det handlade om att förbereda för krig,

när det handlade om att kommunicera med gamla krigshjältar

och övertyga dem om att göra gemensam sak.

Men när det verkligen gällde, när han var tvungen att kliva fram som ledare,

så gick det inte.

De flesta historiker är överens om att Martí hade någon slags dödsönskan.

ANDREAS STUCKI SCHWEIZISK HISTORIKER

När han sprängde fram på sin vita häst

vid slaget om Dos Rios, var det helt enkelt självmord.

Den 19 maj 1895, vid krigets första strid,

anföll José Martí mellan kubansk och spansk linje.

En spansk kula träffade honom i bröstet.

José Martí dog utan att få se sin dröm om frihet bli verklighet.

Jag tror att han dog på det sätt han ville dö.

LEONARDO PADURA KUBANSK FÖRFATTARE

Martí ville alldeles säkert leva

men han dog på det sätt han ville: på slagfältet.

Den var det bästa möjliga sättet för honom att dö på.

Martí blev bara 42 år gammal.

ESTEBAN MORALES KUBANSK SOCIOLOG

Men han lämnade ett enastående arv efter sig

som politiker, som journalist och som författare.

Hans största bedrift

var hans målmedvetna formulering av Kubas längtan efter oberoende.

De resterande kubanska generalerna gjorde den fallne Martí till martyr.

De använde hans heroiska exempel,

i kombination med terror och skrämseltaktik,

till att rekrytera nya soldater i Kuba.

Deras taktik lyckades.

Många kubaner, speciellt från landsbygden, började ansluta sig till armén.

Vi får inte glömma att varken revolutionen

eller krigen för oberoende var särskilt populära.

PETER B. SCHUMANN TYSK PUBLICIST

De hade inte sitt ursprung hos folket, utan hos en intellektuell elit.

Minns att de leddes av José Martí

och otaliga andra generaler från överklassen.

De samlade sedan sina trupper

och fick naturligtvis stöd från det kubanska folket.

Den spanska armén led nederlag efter nederlag.

Än en gång hade kubanska rebeller

lyckats erövra stora delar av östra Kuba.

För att slå tillbaka

insåg den spanska regeringen att de behövde nytt ledarskap på Kuba.

De skickade sin mest obarmhärtige general för att vinna kriget med alla medel.

Hans namn var Valeriano Weyler.

Weyler var en man med förkärlek för utrotningsmetoder.

Han skapade den så kallade

"Policy för Återcentralisering".

ANTONIO ÁLVARAZ PITALUGA KUBANSK HISTORIKER

Det innebar en tvingad omlokalisering

av människor på landsbygden till städerna.

Weylers återcentralisering syftade till att beröva

rebellerna deras supportbas på landsbygden.

Stora delar av Kuba avfolkades helt.

Boende på landsbygden tvingades lämna sina hem

och flytta till de redan överfulla städerna.

Den som gjorde motstånd blev omedelbart avrättad.

På den övergivna landsbygden jämnades allt med marken,

ner till sista bananträd.

Och när Kubas städer inte längre hade någon plats för flyktingar

beordrade Weyler bygget av koncentrationsläger.

Mängder av flyktingar blandades med tvångsförflyttade.

Det var en flyktingkris av ofattbara proportioner.

Tiotusentals civila strömmade in i städer och byar

och behövde tas om hand.

Det var en gigantisk humanitär katastrof.

400 000 människor tvångsförflyttades.

Mellan 155 000 och 170 000 av dem dog.

Jag tror att FN idag hade yrkat på intervention.

En intervention var bara möjlig från Kubas mäktiga granne,

USA.

Med den spanska terror som rådde på Kuba

var det rebellernas enda chans.

För att få en intervention till stånd

vände de sig till en ny allierad:

den amerikanska skandalpressen.

Kubaner smugglade ut foton och rapporter om grymheterna till USA

och lämnade över dem till tidningar ägda av pressbaronerna Joseph Pulitzer

och William Randolph Hearst.

Man kan säga att detta var ett av de första moderna informationskrigen.

SLAKTARNA PÅ KUBA

Weyler på sitt mest Blodtörstiga och Lättsinniga humör

Kubanska rebellsamfund i USA

ville öka medvetenheten om kriget

och förse pressen med information.

De framhävde naturligtvis grymheterna som spanjorerna stod för

och de stora segrar som rebellerna åtnjutit.

I detta propagandakrig

hade rebellerna helt klart övertaget.

Många tidningar i USA var emot den spanska kontrollen av Kuba...

JAIME SUCHLICKI, FÖRFATTARE "CUBA: FROM COLUMBUS TO CASTRO"

...och började piska upp stämningen hos det amerikanska folket

samt förbereda det amerikanska folket

för en militär intervention.

USA:s president William McKinley pressades hårt av tidningarna.

Många amerikaner krävde en intervention på Kuba

men McKinley ville inte dra in sitt land i ett krig.

Istället sände han Spanien ett ultimatum:

Befria Kuba,

annars skulle USA börja sälja moderna vapen till rebellerna.

Som kraftdemonstration beordrade McKinley

ett av flottans mest moderna fartyg till Havanna

i januari 1898.

"U.S.S. Maine" var bara tre år gammalt

och hade väldiga kanoner med en kaliber på 25 cm och en räckvidd på 18 000 meter.

"Maine"s officiella uppdrag var att skydda amerikansk egendom på Kuba.

Ansvarig amerikansk diplomat på Kuba hade, redan 1896, krävt

att en flotta skulle finnas i närheten...

ANDREAS STUCKI BERNS UNIVERSITET

för att skydda amerikanska intressen,

tillgångar och invånare i händelse av kris.

Den spanska regeringen var beredda att gå med på president McKinleys krav.

Men utkommenderingen av "U.S.S. Maine"

sågs av spansk skvallerpress som en aggressionshandling.

Av omgivningarna kunde det ses som en hövlighetsvisit...

JEAN-PIERRE CLERC CASTRO BIOGRAF

...eller de facto ett rekognosceringsuppdrag.

Oavsett inget fientligt, officiellt.

Klockan 21.40 på kvällen den 15 februari 1898

lade "U.S.S. Maine" till i Havannas hamn.

De flesta av de 355 amerikanska sjömännen ombord låg och sov

när det otänkbara inträffade.

Utan förvarning

delade plötsligt en fruktansvärd explosion fartyget på mitten.

Det tar timmar innan den fulla omfattningen av katastrofen blir känd.

Dödssiffran är fasansfull.

Tvåhundra sextioen av de 355 männen ombord blir dödade.

En utredning för att fastslå orsaken till explosionen inleds omedelbart.

Det finns flera teorier.

Castros teori var att USA själva sprängde fartyget

för att rättfärdiga en intervention.

Vissa menar att kubanerna som slogs mot Spanien

kan ha sprängt fartyget för att tvinga fram en intervention.

Enligt min personliga mening var det en provokation.

USA behövde en ursäkt för att intervenera på Kuba...

ESTEBAN MORALES HAVANNAS UNIVERSITET

...och den ursäkten var Maine.

För mig verkar det logiskt att explosionen orsakades av en teknisk felkonstruktion.

Under den tiden fanns det flertalet liknande fall

med andra typer av farkoster som föll offer för liknande explosioner.

Ett amerikanskt krigsfartyg sjönk. Hundratals amerikaner dödade.

Det amerikanska folket var rasande. De krävde vedergällning.

Efter två års smutskastning av kriget i amerikanska tidningar

tog det inte lång tid att utse den skyldige.

MAINE FÖRSTÖRD I HAVANNAS HAMN

Den omedelbara reaktionen i USA

var att det var spanjorerna som var skyldiga...

BLODTÖRSTIGA SPANJORER SPRÄNGER SKEPP I HAVANNAS HAMN

...att de ville sparka ut USA från Kuba

och därför var tvungna att agera.

President McKinley böjde sig för opinionen och mobiliserade en armé.

Den 21 april 1898

förklarade kongressen krig mot Spanien.

Det officiella syftet var att ge Kuba dess oberoende.

Vidare förkunnar kongressen att Kuba inte ska införlivas i USA.

För Spanien var krigsförklaringen en katastrof.

Kuba betraktades som en del av Spanien.

Detta gjorde det hela till en utländsk attack mot nationen.

JOSEP M. FRADERA POMPEU FABRA UNIVERSITET, BARCELONA

För många spanjorer var detta en oacceptabel aggression.

Den spanska armén på Kuba skulle inte överleva länge

utan förstärkning från Europa.

För att utnyttja denna sårbarhet

införde amerikanska flottan snabbt en marin blockad runt Kuba.

Spaniens flotta fann sig därmed i samma fälla som dess armé.

Deras skepp låg för ankar i Port of Santiago,

den största staden på öns östra sida.

Efter blockaden landsteg amerikanska trupper på sydöstra Kuba

utan att mötas av något motstånd.

Cyniker hävdade att USA

lät Kuba förblöda under tre års krig

för att sedan intervenera i sista sekund när alla var utmattade.

År 1898 var den ordinarie amerikanska armén

endast 28 000 man stark.

Alldeles för få för att invadera Kuba.

För att bättra på siffran tog man hjälp av volontärenheter.

Den mest kända av dessa var Rough Riders...

THEODORE ROOSEVELT Före detta cowboy

...som leddes av Theodore Roosevelt, avdelningschef inom flottan.

Han anmälde sig som frivillig i kampen för Kubas befrielse.

I juni 1898, var Rough Riders föremål för en av de första filmerna

av pionjärfilmaren Thomas Edison.

I USA, om du ville vara en riktig man...

MICHAEL ZEUSKE KÖLNS UNIVERSITET

...skulle du bli volontär.

Så Teddy, som inte riktigt hade fysiken som krävdes,

men som var en skicklig jägare, anmälde sig.

Roosevelt och hans Rough Riders sändes till Kuba

som en del i krigföringen efter det att USA

officiellt förklarade krig mot Spanien i april 1898.

Rough Riders steg iland på Kuba den 23 juni 1898.

Deras första uppdrag var att bryta det spanska fästet i Santiago.

Den spanska armén hade strategiskt positionerat ut sig runt staden.

Med striden i full gång,

befallde Theodore Roosevelt sina Rough Riders

att storma bergen utanför Santiago.

Dödssiffran var, på båda sidor, enorma

men i slutänden avgick USA som segrare.

Slaget gjorde Roosevelt och hans Rough Riders kända och hyllade.

Men deras faktiska bidrag till segern har varit hett debatterat.

OLGA PORTUONDO, FÖRFATTARE "CARIBE, RAZA E IDENTIDAD"

Jag skrattar eftersom det varit väldigt mycket propaganda

i USA när det gäller Rough Riders.

Men studier av slagfältet visar,

vilket även mina nordamerikanska kollegor erkänner,

att Rough Riders i verkligheten inte ens tog San Juan Hill.

Det var ett annat berg lite längre bort.

Slaget vid San Juan var krigets viktigaste slag.

Det var inget Austerlitz eller Waterloo,

det var ett mycket mindre slag,

men icke desto mindre viktigt för amerikaner och spanjorer

eftersom det avgjorde kriget.

Efter segern belägrade amerikanska trupper

och kubanska rebeller själva Santiago.

Detta hotade inte bara den spanska armén, utan även dess sista chans till seger.

Den spanska flottan låg fortfarande för ankar i Santiagos hamn.

Flottan var utmanövrerad av den amerikanska marinens blockad.

Men Spaniens farkoster, en blandning av kryssare och jagare, var mer moderna.

Att ta sig ut på öppet hav var deras enda chans.

Den 3 juli 1898 ångade den spanska flottan

ut ur hamnen i ett försök till utbrytning.

De mindre och mer rörliga spanska fartygen

beräknades kunna komma undan amerikanerna med överlägsen fart...

ANDREAS STUCKI SCHWEIZISK HISTORIKER

...och på så vis få en taktisk fördel.

Men de hade problem. Till att börja med hade de ont om bra kol,

vilket innebar att de inte kunde nå sin maxfart.

Utöver det var de spanska sjömännen helt enkelt för otränade.

Den spanska flottan inkluderade pansarkryssaren "Vizcaya",

som ses här 1898.

Men den spanska flottan hamnade snart i trångmål

eftersom den var så ny.

Många av kanontornen var helt enkelt inte färdigbyggda.

De kanoner som gick att avfyra träffade sina mål

men nästan all ammunition som fanns på de spanska fartygen

var fylld med sågspån.

Granatatrapperna regnade därför ner över de amerikanska fartygen med liten effekt.

Den amerikanska flottan hade inga sådana problem.

Hela den spanska flottan utplånades i ett slag som varade i knappt två timmar.

323 spanska sjömän dödades.

1729 togs till fånga.

På motstående sida dog en enda amerikansk sjöman och en blev skadad.

Utan sin flotta var kriget över för Spanien.

Det var en tydlig vändpunkt i spansk historia.

Spanien före 1898 var ett globalt och kolonialt imperium.

Spanien efter 1898 var ett medelmåttigt europeiskt land

med inte mycket att säga till om.

Spanien gav upp och Kuba jublade.

Spaniens flagga i Havanna

halades för sista gången den 13 augusti 1898.

Men Kubas dröm om frihet blev aldrig sann.

Istället för Spaniens flagga hissades inte Kubas,

utan USA:s.

Efter att ha varit en spansk koloni var nu Kuba ett amerikanskt protektorat.

Kubanska historiker diskuterade länge

huruvida kubanerna hade vunnit över Spanien om kriget fortgått.

Andra menar att USA spelade en nyckelroll,

men de nationalistiska historikerna,

och senare även de marxistiska,

menade att kubanerna skulle ha vunnit kriget

och att USA utnyttjade situationen för att själva kunna erövra Kuba.

Så det finns olika tolkningar på vad som egentligen hände.

Segern över Spanien

öppnade dörrarna till Vita Huset för Theodore Roosevelt,

som blev president 1901.

Som utlovat före kriget

skulle Kuba bli självständigt under hans presidentperiod.

Men vi det här laget hade amerikanska företag tagit kontrollen

över en stor del av Kubas ekonomi.

År 1898 var det kubanska folkets uppfattning om USA:s regering...

ANTONIO ÁLVAREZ PITALUGA KUBANSK HISTORIKER

...och den amerikanska armén övervägande positiv.

Fram till 1898 ses amerikanerna som anti-spanjorer.

Amerikanernas image är på topp.

Men detta förändras från 1898 och framåt.

Under den militära ockupationen...

JEAN-PIERRE CLERC FRANSK POLITISK FORSKARE

solkades USA:s image betydligt.

För amerikanerna har Kuba historiskt...

SERGE RAFFY FRANSK JOURNALIST OCH FÖRFATTARE

...alltid varit mer eller mindre ett bihang till USA.

Så det är sant att när spanjorerna försvann

så såg de Kuba snarare som en amerikansk provins.

Det var ingen koloni, men nog såg det så ut.

USA hade gått från att vara Kubas frigörare

till dess ockupanter.

Men kubanerna var inte nöjda med fortsatt utländskt styre,

och, trots allt,

hade inte amerikanerna förklarat krig mot Spanien för att befria Kuba?

I utbyte mot tillbakadragande av sina trupper krävde USA:s regering

seriösa garantier.

De krävde också ett konstitutionellt avtal.

Så kubanerna gick samman och började skriva en konstitution

för Kuba 1901.

Vid det laget bestämde ett antal kongressledamöter,

ledda av senator Orville Platt,

att för Kuba att bli oberoende

och USA att dra sig tillbaka krävdes vissa garantier:

Att amerikansk egendom var skyddad,

och om inte, så hade USA rätt att intervenera.

När kubanerna fick höra detta motsatte de sig genast idén.

Under det så kallade Platt Amendment, skulle Kuba inte vara ett fritt land.

Ändå visste de så väl

att utan medgivande från Washington, skulle inga trupper dras tillbaka.

Kubanerna röstade i frågan, och accepterade.

Många av dem protesterade.

Men de accepterade som ett sätt att få slut på kriget

och som ett slut på den amerikanska ockupationen.

Platt Amendment tillät även USA

att anlägga militärbaser på Kuba.

Bland annat valde amerikanerna Guantanamo Bay

längst ut på sydöstra sidan av ön.

Bukten har en naturlig, djup hamn, idealisk för stora krigsfartyg.

Kuba var tvunget att lämna över landområden, såsom Guantanamo.

ESTEBAN MORALES KUBANSK SOCIOLOG

På så vis befäste USA

sin kontroll över Kuba.

Sedan 1900-talet

har alla världsmakter intresserat sig för Kuba.

Härifrån är det möjligt att kontrollera Karibien

och därmed få tillgång till Nord- och Sydamerika.

De var intresserade av Guantanamo.

I Guantanamo, byggde man

den största marinbasen utanför USA.

Samtidigt påbörjades bygget av Panamakanalen,

som länkade samman Atlanten med Stilla havet.

Från Guantanamo,

kunde den amerikanska marinen kontrollera all trafik i Karibien.

Ett av USA:S huvudintressen var att skydda Panamakanalen,

som just var under uppbyggnad.

Så, med marinbaser i Karibien

kunde man skydda entrén till Panamakanalen

och Karibien, vilket var av strategiskt intresse

för USA vid den tiden.

USA hyr Guantanamo Bay

av Kuba, sedan 1903,

för en årlig hyra om 4 085 dollar.

Själva basen är enorm

och inrymmer många bekvämligheter för amerikanska sjömän,

till exempel den enda McDonald's- restaurangen på Kuba.

Men internationellt sett har Guantanamo blivit ökänt för sitt fängelse

och för dess brott mot mänskliga rättigheter.

Då, precis som nu, är Guantanamo en källa till motsättningar

mellan USA och Kuba.

Republiken Kuba Fritt Amerikanskt Territorium

Här finns beväpnade amerikaner,

alltså människor som hävdat sin suveränitet

på kubanskt territorium.

Det finns andra amerikaner förstås, som jobbar på ön. Men det är inte samma sak.

Det är affärer. Guantanamo Bay underminerar Kubas suveränitet.

År 1901, tillät president Theodore Roosevelt

demokratiska val på Kuba.

Den 31 december 1901,

fick kubanerna för första gången rösta fram sin egen president.

Men som en protest mot USA drog den mest lovande kandidaten,

en general från frihetskrigen, tillbaka sin kandidatur.

Den enda återstående kandidaten var Tomás Estrada Palma,

en kuban som levde i exil i USA.

Tomás Estrada Palma hade levt större delen av sitt liv

i USA. Han var lärare i Philadelphia,

och hade inte deltagit aktivt i kriget.

Eftersom det saknades motstånd var Estrada Palmas seger oundviklig.

Tre fjärdedelar av kubanerna röstade på honom,

de resterande rösterna var blanka eller ogiltiga.

Genom sin militära befälhavare på Kuba

sände president Roosevelt sina gratulationer.

Tomás Estrada Palma var Kubas förste president.

Han var inte utsedd av USA.

Han var, trots allt, demokratiskt vald.

Men en sak är säker.

Han var president, men styrd av Platt Amendment.

Under Estrada och hans efterföljare,

levde Kuba fortsatt under amerikanskt inflytande.

Som en hyllning till offren på "U.S.S. Maine",

uppfördes ett monument i centrala Havanna.

En amerikansk örn som vakar över Kuba.

Kuba har aldrig varit helt oberoende,

bortsett från en kort period efter frihetskrigen.

PETER B. SCHUMANN TYSK PUBLICIST

Men väldigt snart intervenerade USA och tog kontroll över Kuba.

Vi blev fria från Spaniens koloniala styre...

MIGUEL BARNET KUBANSK FÖRFATTARE

...bara för att hamna rakt i en semikoloniserad roll gentemot USA.

Kuba har alltid kämpat

för sin värdighet, och för sin självständighet.

År 1901, tilläts Kuba ta de första stegen mot oberoende.

Fyrahundra år av spanskt kolonialstyre var slut

men Kubas framtid var lika osäker som den är idag.

Konceptet demokrati

som USA förde med sig till ön

var helt nytt för kubanerna

och svårare att implementera än vad vi kan förstå idag.

Och, skulle Kuba börja vackla,

så står amerikanska soldater redo att ta över ön igen.

Så, alltsedan tiden för Pulitzer och Hearst,

sedan katastrofen med "U.S.S. Maine",

sedan det spansk-amerikanska kriget och den amerikanska ockupationen,

så har relationerna mellan USA och Kuba

aldrig varit friktionsfria.