Original subtitles

Du kom just ihåg.

Oavsett hur eländigt livet är-

-finns det alltid några sekunder av lycka.

Sekunderna mellan att man vaknar och att man minns. Eller hur?

Ja.

Kompani, framåt marsch!

Vänster, vänster, vänster, höger.

När jag ropar "vänd er om" vänder du ryggen åt hängningen.

Vi vänder ryggen åt hängningen.

-Det är som ropar "vänd er om". -Jaså?

Jag hörde er. Du och han.

Bättre än att prata, sa du.

Kan du ta med mig till tältet?

Varför?

-För att hämta mina saker. -Varför?

Major Ross vill att jag bor med honom.

Ska jag bara se på när du går?

Jag släpps inte in utan en soldat.

Kom.

Hur lång tid ska du vara här, Anne?

14 år.

Det är en lång tid.

Det är bättre än alternativet.

-Alternativet? -Snaran.

-Och ni? -Två år.

Om kyrkan är färdigbyggd och en ny präst har kommit hit.

Jag kommer att sakna våra... Vad kallar du dem?

-Sessioner? -Sessioner.

Andar är inte bundna av geografin.

Ni kan prata med dem i England.

-Då behöver jag nån som du. -Ja.

-Hittar jag nån som du? -Kanske.

-Kanske inte. -Kanske inte.

-Om inte... -Ja?

...ni tar mig med er.

Är det tillåtet?

Ni och er man har gjort ett bra jobb. Guvernören är skyldig er en tjänst.

Vi kan tala med era barn på vägen hem.

Jag ska fråga kapten Collins, men det kanske inte går.

-Självklart. -Men vi får se.

-Guvernör? -Ja.

-Är allt...? -Nej.

De tänker vända ryggen åt.

De tänker vända ryggen åt hängningen.

Det får inte ske.

Vi hänger Barrett från ett träd nu. Utan ceremonier. Inga åskådare.

Vi hänger honom så ser de vad som händer om de slår en soldat.

Barrett förtjänar bättre än så.

Barrett?

Att samla alla samtidigt gör att de kan agera gemensamt.

De kan visa sin styrka genom att agera gemensamt.

-Varför ge dem chansen? -Så vi kan aldrig samla dem?

En hängning, en prygling, kungens födelsedag? Nej.

Det ger även oss en möjlighet-

-att visa att även om de agerar gemensamt kan de misslyckas.

-Om de misslyckas. -De kommer att misslyckas.

Kvartermästaren var just här.

Vi har förlorat ännu mer spannmål.

Vi har bara en fjärdedel kvar.

-Måste vi skära ner ransonerna igen? -Ja.

Men jag meddelar det efter att deras uppror misslyckats.

Då kan jag säga att det är ett straff och inte en nödvändighet.

Vill du gifta dig med mig?

Han kan inte fria för han har en fästmö hemma.

En tjusig fästmö. Antag att du kommer hem till henne.

Han skulle bli generad och smussla iväg dig.

De skulle säga: "Ni var soldat långt hemifrån. Så klart ni hade nån..."

"Men vad fick slinkan att dyka upp här?"

Gift dig med mig.

Jag erbjuder ett liv med mig. Han erbjuder en kort tid här.

Sen åker han hem och tänker inte på dig.

-Säger du nej till mig för det? -Jag måste.

Jag vill ha dig på samma villkor som han hade.

Inget sex, bara kom och prata med mig.

Jag ska vinna tillbaka dig för jag älskar dig mer än han.

Jag ska vinna tillbaka dig eller dö på kuppen.

Gå.

Du behöver inte närvara när Barrett hängs.

Nej, jag måste närvara.

Behandlas jag bättre för att jag är er kvinna undviker de mig.

Det kan bli uppror och jag måste kanske handla skoningslöst.

Jag vill att du kommer ihåg att det är min plikt att handla skoningslöst.

Det är inte så jag är.

Naturligtvis.

God morgon, kapten.

God morgon, mrs Johnson.

Hur står det till?

-Bra. Och ni? -Bra, tack.

-Kan jag hjälpa er? -Ja.

Visst finns det en regel-

-om att en fånge som är till särskild nytta får återvända hem?

-Ja. -Hur gör man i ett sånt fall?

Tänker ni på en särskild fånge?

Ja, Anne Meredith.

-Anne Meredith? -Ja.

Ni måste berätta för mig-

-på vilket sätt hon varit till särskild nytta.

Det är ett problem, för det är personligt.

Jag förstår.

Jag hoppades ni skulle tro på mitt ord att det hon gjort-

-är till mycket stor nytta.

-Skulle hon resa hem med er? -Ja.

Skulle hon bo hos er i England?

Jag måste prata med min man om det, men kanske.

Låter ni mig gå vidare med det?

-Ska ni göra det? -Ja, definitivt.

-Tack. -Det var så lite.

Tänkte de inte på att skicka en katolsk präst också?

-Nej. -Jag vill bikta mig...

...och det är svårt att bikta sig inför nån som inte tror på bikten.

Jag tror på att prata och att säga sanningen-

-och att göra det i förtroende.

Jag ville bikta mig och få bort alla svarta fläckar från min själ-

-och sen dränka mig för att komma till himlen.

Problemet med det är dränkningen.

Självmord ger den värsta fläcken.

-Så jag skulle ändå vara fördömd. -Ja.

-Alltså måste jag hänga Tommy. -Ja.

-Om inte... -Vad?

...ni får Tommy friad.

Jag försökte, men jag misslyckades.

Försök igen.

Hej.

-Är menige Buckley här? -Det är jag.

Men ditt ansikte är så skadat att jag inte...

Det var ett skämt.

Förlåt att jag inte skrattar.

Naturligtvis.

-Är du ensam här? -Jag har utegångsförbud.

Jag kommer för att be dig att förlåta Barrett-

-och be om nåd på hans vägnar.

-Ännu ett skämt? -Nej.

Vad vill ni ha i gengäld?

-En kvinna. -Det kan inte jag ge.

Jag har rekommenderat nån tidigare men i ert fall kan jag inte.

Jag skulle tvingas säga: "Menige Buckley"-

-utnyttjade Tommy Barretts fru och sa det till honom.

"När Barrett angrep kunde han inte försvara sig"-

-"men hämnades genom att skadeglatt se Barrett bli hängd."

Inga lysande referenser. Det håller jag med om.

Men om jag i stället kunde säga:

"Menige Buckley hade skäl att vilja se Tommy Barrett död"-

-"men förlät honom och bad om nåd för honom."

Det skulle inte finnas en kristligare man i hela New South Wales.

Då skulle en kvinna tycka om er.

Till och med du skulle tycka om dig själv litegrann.

-Hur gör jag? -Jag ska meddela guvernören.

-I enrum? -Ja.

Ni ville träffa mig, sir.

-Har du använt en pistol förut? -Ja, sir.

-I vredesmod? -Nej, sir.

Kan du se en man i ögonen och skjuta honom?

-Jag tror det, sir. -Du tror det?

Ja, sir.

Jag kan inte veta.

Det vet jag bara när jag har gjort det, sir.

-Du har velat skjuta mig. -Nej, sir.

Det är samtalet är glömt när det är över.

Det har funnits tillfällen när du har velat skjuta mig.

-Ja, sir. -Men du vågade inte.

Nej, sir.

Jag är marinsoldat.

Ni är mitt överordnade befäl. Därför kunde jag inte göra det.

Det är enda skälet, sir.

-Ta den. -Sir.

Ni ska ta med den till samlingen.

Ta inte med musköten.

-Sir. -Utgå.

Sir.

Kapten.

-Ville ni träffa mig? -Ja.

Du håller på att lära dig att läsa och skriva, Anne.

-Men du skrev under hitresan? -Jag fick hjälp.

-Av vem? -Min bror.

-Hemma i England? -Ja.

Är det nåt fel, pastorn?

Halsbandet.

-Min mors. -Är det värt nåt?

Bara för mig.

-Du bad pursern förvara det på båten. -Ja.

-Du fick tillbaka det när vi kom hit. -Ja.

Du skrev under på det.

Och namnteckningen är densamma som för resan hit.

Ja.

Ni ville träffa mig, kapten?

Jag är väldigt ledsen, mrs Johnson.

Vad är det?

Kvinnan kan läsa och skriva.

-Vad? -Varför låtsade du inte kunna?

-För att komma nära er fru. -Just det.

-För att lindra hennes smärta. -För att få hennes förtroende.

Vad gjorde ni när ni var ensamma?

Du sa till kapten Collins att hon är till särskild nytta.

-Ja. -Vad var det?

Vad gjorde hon?

Jag talade med våra barn.

Jag vet vad du tänker. Du tror att hon har lurat mig.

Du har blivit lurad och utnyttjad av en kvinna som hon.

Hon har inte gjort mig illa.

Berätta för min fru varför du straffats så hårt.

-Ska jag? -Nej, Anne.

Jag stal 2 pund och 10 shilling från prästen i All Souls i Hackney.

-Från prästens fru. -Från prästens fru.

Som du hade ljugit för.

Jag ljög inte för er, mrs Johnson.

Du vann prästens frus förtroende genom att ljuga för henne.

Ja, men jag ljög inte för er.

-Får jag följa efter er fru? -Nej.

Du ger dig på präster och deras fruar för de vänder andra kinden till.

Inte den här gången, Anne.

Du har utnyttjat den kvinna jag älskar mest av allt-

-och för det ska du pryglas.

Jag har inte utnyttjat nån.

Jag sa till er fru vad jag trodde och det tröstade henne.

Vad ni tror ger henne inget annat än sorg.

Hur vågar du jämföra din tro med min?

Varför inte? Enda skillnaden är att ni tjänar bättre på er.

Min tro gav mig 2 pund och 10 shilling och en snara om halsen.

Din ger dig mat i magen, kläder på kroppen och tak över huvudet.

Om ni inte följer efter kvinnan ni säger er älska, jäkla hycklare-

-så gör jag det.

-Jag ber för dig. -Tack.

Alla måste be för dig.

En kristen ska döma andra, men din själ är svart som helvetets eldhärd.

Jag ljög inte för er.

Vill ni att jag håller mig undan så gör jag det.

Men när ni fått ert barn kommer jag tillbaka igen.

Om det blir i London eller här ska jag kontakta er och säga:

"Där ser ni, mrs Johnson, jag sa att jag inte ljög."

En man vill få mig pryglad.

När man själv behandlats orättvist...

...är det lätt att förlåta.

Men när det är den man älskar är det svårare.

Jag ska prata med honom.

Han vänder andra kinden till.

"Vi vet varför ni hänger honom."

"Ni gör det för att upprätthålla lag och ordning."

"För om fångar kan slå soldater, vad händer då?"

"Men vad tjänar lag och ordning till utan rättvisa?"

"Om ni hänger Tommy Barrett struntar ni i rättvisan."

"Och struntar ni i rättvisan kan väl vi strunta i er lag och ordning."

-Det är vad de säger. -Vad säger de mer?

"Tror han att soldaterna kontrollerar oss med vapen?"

De säger: "Soldaterna kontrollerar oss för att vi låter dem göra det."

"Tio fångar på en soldat. Har de en chans om vi säger ifrån?"

"Om han struntar i rättvisan så..."

Ett uppror. Vem säger så? Kan du ge min några namn?

-Spragg är nog en av dem. -Spragg.

Ja, absolut Spragg.

Jag blir er angivare.

Jag skvallrar om allt och alla-

-om ni bara säger att jag inte måste hänga Tommy Barrett.

Angivare är lätta att hitta. Bödlar är svårare. Jag beklagar.

Snälla...

-Ni lovade mig rom. -Ja?

-Kan jag få den nu? -När du hängt honom.

Jag kan inte göra det nykter.

Du måste.

Gå härifrån.

Var har du varit? Tommy vill träffa oss.

Det är samling. De kommer snart.

-Vi låter dem inte hänga dig. -Håll varandras händer.

Lova mig att du gifter dig med henne.

-Lova att du gifter dig med henne. -Jag lovar.

Och att du alltid tar hand om henne.

Jag ska alltid ta hand om henne, om hon låter mig.

Lova att du tar honom.

Jag behöver inte lova nåt. De hänger dig inte.

-Lova att du tar honom. -Vi låter dem inte hänga dig.

-Lova mig. -Jag lovar.

Och jag lovar att jag ska vaka över er båda.

Jag lovar att skicka er ett fartyg fullt av mat.

Och jag lovar er att ni kommer att överleva.

-För ut honom. -Nej.

-Thomas Barrett, det är dags att gå. -Nej.

-Låter ni det hända? -Be med mig.

Jag ber inte med er.

Jag ska utse sovplatser åt mina får. Jag ska valla dem rättvist.

Det är Herrens egna ord, pastorn.

Kallar ni det här för rättvisa?

Hur vågar ni bära hand på en gudsman?

Han är ingen gudsman. Min skit är bättre.

-Varför ber ni, pastorn? -Fader vår...

Ni ber inte för Tommy utan för er själv.

Bönerna gör er döv för rättvisan.

Be, så slipper ni se att även det här är en korsfästelse. Skäms.

Tommy.

Får jag be om ordning!

Får jag be om ordning!

Jag ska berätta nåt för er om straffångar.

Jag ska berätta nåt för er om straffångar.

Nånting som ingen av er är beredd att erkänna.

Det är detta:

Ni vill hellre att 100 soldater bestämmer-

-än 100 av era medfångar.

Tror ni att 100 fångar med vapen skulle fördela maten rättvist?

Nej, de skulle döda er först.

Ni behöver de här soldaterna.

Som skydd mot infödingarna-

-men även mot er själva.

Vänd er om!

Vänd er mot galgen.

Major Ross.

Gör vad som krävs för att alla ska vända sig mot galgen.

-Spragg! -Ja.

Lyft handen. Visa var du är.

-Här. -Håll handen uppe.

-Korpral MacDonald. -Ja, sir.

-Gå fram till mr Spragg. -Ja, sir.

-Rör vid honom. -Ja, sir.

-Dra er pistol. -Ja, sir.

Jag räknar till tio. När jag räknat till tio-

-och Spragg inte vänt sig mot galgen så skjut honom.

-Ja, sir. -Ett...

...två...tre...

...fyra...fem...sex...

...sju...åtta...nio...tio.

-Korpral MacDonald. -Ja, sir.

-Rör vid näste man till höger. -Ja, sir.

-Ladda om. -Ja, sir.

Snälla...

-Omladdat, sir. -Jag räknar till tio.

Om fången inte har vänt sig när jag räknat till tio, skjut honom.

-Ja, sir. -Ett...två...

...tre...fyra...fem...sex...

Major Ross, sir. Jag är Letters Molloy, sir.

-Korpral McDonald. -Ja, sir.

-Gå till näste man till vänster. -Ja, sir.

Rör vid honom. Jag räknar till tio,

Om han inte har vänt sig om när jag räknat till tio, skjut honom.

-Ja, sir. -Ett...två...

...tre...fyra...fem...sex...

-Major Ross, sir! -Ja!

Jag är smeden, sir.

Jag är nödvändig för kolonin, sir.

Åtta...

...nio...

Jag är nödvändig.

Jag är oumbärlig.

-Korpral MacDonald. -Ja, sir.

Gå till näste man till vänster.

-Rör vid honom. -Ja, sir.

Jag räknar till tio.

Om han inte har vänt sig när jag räknat till tio, skjut honom.

Ja, sir.

Ett...två...

-Guvernör. -Tack, major.

Jag representerar kungen.

Att vända ryggen åt mig är att vända ryggen åt kungen-

-och det är inte tillåtet.

Thomas Barrett, har du ett sista ord?

Nej.

Kan bödeln stiga fram.

Major Ross. Anhåller om att få prata, sir.

Beviljas.

Ni ser vad han gjorde i hans våldsamma och fega angrepp.

Trots det förlåter jag honom.

Jag ber er, guvernör, att visa nåd.

Tack, menige Buckley, men Barrett hängs inte för vad-

-han gjorde mot er utan vad han gjorde mot armén-

-mot flaggan och mot kungen.

Kan bödeln stiga fram, tack.

Kan bödeln stiga fram, tack.

-Du borde skämmas. -Förrädare.

Kom upp till galgen.

-Kan ni berätta för dem varför? -Bind hans vrister.

Jag gör det under hot om att dö.

Jag hade snaran runt halsen när jag erbjöds att få leva.

Han erbjöd mig att få leva...

...om jag gick med på att vara bödel. Och jag gick med på det.

Som alla ni andra skulle ha gjort.

Jag hänger eller jag blir hängd.

Bind hans vrister.

Gud gav dig mod, Tommy.

Mig gav han inget.

Det är enda skillnaden mellan oss.

Inte mod, James.

Kärlek. Jag älskade dig för mycket för att kunna göra det här mot dig.

Jag älskade dig, Tommy...

...men jag älskade livet mer.

Blir ditt liv värt att levas nu?

Alla kommer att förakta dig.

De söker efter ett tillfälle att skära halsen av dig.

Vilken ironi, James. Det slutar med att du hänger dig själv.

Huva?

Nej.

Pastorn.

Ha förbarmande med denne usle syndare, Herre.

Vi är tillsammans i paradiset, Tommy.

Du och jag och evigheten ligger framför oss.

Jag älskar dig, Tommy.

Tommy Barrett, den modigaste.

Tommy Barrett, den hårdaste.

Tommy Barrett, den starkaste.

Tommy Barrett, den smartaste, den snällaste.

Jag älskar dig av hela mitt hjärta, Tommy Barrett.

Jag älskar hur du älskade med mig.

Hur du sjöng för mig då. Hur du viskade i mitt öra.

Jag älskar dig, Tommy Barrett. Jag älskar dig. Jag älskar dig.

Jag älskar dig. Jag älskar dig. Jag älskar dig.

Låt oss krossa myten om att jag inte klarar att hänga en man.

Menige Buckley.

Sir.

Ni ska skydda vår bödel, menige Buckley.

-Om han dör, dör ni. -Sir.

Jag tyckte att matransonerna var för små.

Jag funderade på att öka dem-

-för att göra hängningen av Barrett mer tilltalande.

Men den här olydnaden visar att ni har tillräckligt med energi.

Lossa hennes händer.

Jag minskar härmed era ransoner med ytterligare en fjärdedel.

Och för första gången i New South Wales-

-gäller nedskärningarna enbart straffångarna.

Detta sker helt och hållet på grund av er olydnad.

Den här mannen ska skyddas dag och natt.

Om ni hotar honom på något sätt-

-blir ni skjutna, precis som den där mannen.

-Skingra er! -Skingra er!

-Skingra er! -Skingra er!

-Skingra er! -Skingra er!

-Skingra er! -Sätt fart.

Ni får gå till honom.

Låt bli honom, kvinna, annars skjuter jag dig!

-Nej, nej, nej. -Jag skjuter dig.

Skjut inte! Skjut inte!

Du skrev ett sista brev hem åt Tommy Barrett?

Ja, till hans mor.

Fullt av lögner.

Lögner i all välvilja för att bespara hans mor smärta.

Du vet varför han dog. Du såg hur han mötte döden.

Du såg det med egna ögon och läste det inte i en akt.

Ja.

Kan en man vara modigare eller en mor vara stoltare?

Skriv det då. Skriv sanningen.

Kära Elizabeth.

Jag sa nej till huvan...

...för jag ville att ditt ansikte var det sista jag såg.

Ansiktet jag älskade mer än nåt annat i världen.

Det är det första jag nånsin har skrivit.

Jag skulle se det som en stor ära om du tog emot det här från mig.

Det står: Tommy... Barrett.

Tommy Barrett.

Paulus...

Klippa du som brast för mig

Låt mig gömma mig i dig

Vattnet, blodet som går fram

Från ditt hjärta, o Guds lamm

Låt det bli en dubbel bot

För min synd och lagens hot

Med min fromma strävan jag

Aldrig fylla kan din lag

Om jag ej i nit blir matt

Om jag gråter dag och natt

Står dock syndens fläckar kvar

Blott i dig jag frälsning har

-Vad gör ni? -Katherine McVitie.

Letters Molloy, Elizabeth Quinn.

Observera att jag inte ändrade hennes namn till Barrett.

I de här akterna kan inget ändras.

-Varför gör ni så här? -Vad tyckte ni om Tommy Barrett?

Modig. Principfast.

Hjältemodig.

Inte i min akt.

Vet ni hur min akt beskriver honom?

En oförbätterlig skurk.

Ingen moral överhuvudtaget.

Jag är ledsen.

Jag är så väldigt ledsen.

Jag får större ranson nu. Jag kan ge dig lite.

Jag lovade Tommy-

-att jag skulle ta hand om dig och det ska jag göra.

Så länge jag lever...

...ska jag ta hand om dig.

Text: Karin Norberg www.sdimedia.com