Original subtitles

-Vad är det? -En fånge tänker döda mig, sir.

-Jag var med hans fru. -Tommy Barrett?

-Är det sant? -Om han går dödar han Buckley.

Dödar han Buckley blir han hängd. Så han ska inte härifrån.

Vi ser till att han stannar, eller hur?

-Det är sant, kvinna! -Nej.

Hur kan han då känna till födelsemärket? Du ljuger!

Du lät honom ta dig. En soldat.

-Du lät en soldat ta dig. -Jag var tvungen!

-Du får inte gå. -Flytta på dig.

Du fick inte stoppa pryglingen.

Jag behövde tala med James och därför måste jag vara med soldaten.

-Flytta på dig. -Det var för din skull.

Ska du misshandla mig? En kvinna som bär ditt barn?

-Hur kan du veta att det är mitt? -Jag vet.

-Hur vet han? -Jag berättade.

-För att han vann i kortspel? -Han fuskade, sergeant.

-Du sa det av elakhet? -Ja.

-Du förtjänar allt som väntar. -Hjälp mig, sergeant.

Slår han dig en gång, hängs han. Dödar han dig, hängs han.

-Så vad tror du han gör? -Snälla.

-Buckley! -Det är inte Barrett.

Kom in! Släpp in honom.

-Spring. -Till vildmarken? Havet?

-Hittar han er dödar han er. -Så omtänksamt av dig.

Jag bryr mig inte om dig men om Tommy och stackarn-

-som måste hänga honom. Så spring, ditt kräk, eller göm dig.

-Så avskummet kan skratta åt mig? -Ingen kommer att skratta.

Sergeanten!

Buckley är beväpnad.

Går du nära honom skjuter de dig.

Och skulle de råka missa-

-och du slår honom hänger de dig för det.

-Jag låter dem inte hänga dig. -Du vill stoppa honom.

-Han skulle inte få säga det. -Hon gjorde det för din skull.

Om det var din fru och jag vetat det hade jag slitit ut soldatens hjärta.

Jag hade dödat honom och blivit hängd för det, din dåre.

-Stanna här, Tommy! -Rör dig inte!

Jag ska komma förbi dig om jag så ska misshandla dig.

Och du, din skitsnackare, jag manglar dig om jag måste.

-Jag varnar dig. -Du är så självisk.

Du sätter hämnd före ditt barn.

Du hämnas, blir hängd och barnet får ingen far.

Det är så själviskt.

Du kommer bara förbi mig om du skadar mig.

Slå kvinnan du säger att du älskar.

Slå din gravida fru, för det är...

Buckley! Buckley!

-Boxas med honom. -Följer Barret reglerna?

Buckley, din jävel!

Slår du honom, Barrett, hänger vi dig.

-Sergeant? -Han förtjänar det.

Nu räcker det!

Ut härifrån. Kom inte nära mig.

-Kom inte nära mig. -De hänger dig, din idiot.

-Gå. -Vi måste vädja till honom.

Vädja till guvernören.

-Ta inte på mig. -Låt mig få tala med honom.

Du ska inte gapa och skrika och använda knytnävarna.

Du ska lyssna och använda huvudet.

För en gångs skull ska du använda huvudet.

-Släpp mig. -Jag tänkte inte låta dig hängas.

-Varför gjorde han det? -Jag var med hans fru.

Fick du in ett par träffar själv? Bra.

De säger att Buckley bara ligger som ett kålhuvud.

Då kan det inte vara så illa om han kan imitera nåt.

Sir.

Skyldra gevär!

-Han är halvdöd. -Bara halv?

-Varför gjorde du det? -Varför inte?

Menige Buckley satte på mig.

Jag lät honom göra det för att rädda Tommys liv.

Buckley visste att Tommy skulle ge honom stryk, så han höll tyst.

Men igår vann Tommy i kortspel.

Så av elakhet och av ren hämndlystnad-

-berättade han för Tommy och Tommy spöade honom för det.

-Ber du honom om ursäkt? -Ja.

-Nej. -Det kan vara till hjälp för dig.

Jag respekterar er och ert ämbete, guvernör-

-men jag vill påminna er om orden ni använde mot oss alla i ert tal.

Ni sa att i England är lagen solkad och korrumperad-

-men här i New South Wales är den ren och glänsande.

Ni lovade göra ert bästa för att behålla den så.

Det gör ni inte om ni hänger en man som inte förtjänar det.

-Ni gör det för att det förväntas. -Hur vågar ni?

Jag måste. Varför är straffångarna här?

Är de här som ett straff eller för att bli straffade?

-Som ett straff. -Så att vara här är straff nog?

I så fall är alla människor här lika mycket värda.

-Att inte vara det vore ett straff. -Ja.

-Det är en straffkoloni. -Ja, men långt från dem som styr den.

Är en ledig fånge annorlunda än en ledig soldat?

Nej.

Om soldat Smith sa till soldat Jones att han hade-

-haft sex med Jones fru och sa det av hämndlystnad skulle vi inte förvånas-

-om Jones angrep honom. Och vi skulle inte hänga honom.

Prygling av båda, kanske. Så varför vill vi hänga Thomas Barrett?

-Major? -Jag vill inte diskutera saken.

Slår en fånge en soldat ska han dö.

Om en fånge slår en soldat utan ett gott skäl, ja.

Men när soldaten förtjänade det är det definitivt annorlunda.

-Kan en fånge aldrig slå en soldat? -Aldrig.

-Om soldaten jäklas med fången? -Inte troligt.

Om soldaten sticker med bajonetten?

-Inte troligt. -Men om?

Då skulle fången vara ursäktad för det var självförsvar.

Men nu gällde det nåt som hänt tidigare. Hans liv var inte hotat.

Sant. Han gjorde det för nåt han värderade högre än livet, sin fru.

Är han beredd att hänga för henne, så låt honom.

-Nåt annat? Pastorn? -Nej.

-Majoren? -Nej.

Jag behöver tid att tänka på saken. Ett par timmar.

Tyvärr, vi måste få höra det nu. Ni måste säga "häng honom".

Det är möjligt, men jag vill tänka på det först.

-Vi träffas igen om tre timmar. -Tre timmar?

Mina män är rasande över att det tagit er tre minuter.

Ni ska väl skära ner på ransonerna snart igen?

Det betyder mer hunger och förtvivlan och tal om uppror bland fångarna.

Ni kommer att behöva mina män mer än nånsin.

-Säg att ni tänker hänga Barrett? -Nej.

-Något annat? -Ja.

Jag vill inte att det protokollförs.

Som ni önskar.

-Det är 28 personer på sjukhuset? -Ja.

-Hur många kan bli friska? -Ingen.

Blir man sjuk tillfrisknar man aldrig eftersom matransonerna är så små.

Varför då ge dem mat överhuvudtaget?

Ska vi sluta ge mat till de sjuka?

De döende. Vi slutar slösa mat på de döende.

-Vad säger ni om det, pastorn? -Ingenting.

Kan vi som kristna sluta ge mat till döende?

Den frågan förtjänar bara förakt. Ni får diskutera den i min frånvaro.

Vi måste besluta gemensamt.

Major Ross ville inte prata om Tommy Barrett, jag pratar inte om det här.

Ska vi ge mat till de döende när det utsätter de levande för fara?

Nej.

-Vi kan sluta ge dem mat? -Under de rådande omständigheterna.

-Kan vi äta de döda? -Vad?

-Kan vi äta de döda? -Nej.

-Kannibalism är en synd. -Inte om man inte vet om det.

Vi ska inte äta de döda, vi ska ge dem till fångarna.

Vi säger att det är känguru.

De vet varken hur människokött eller känguru smakar.

Då är det ingen synd för man kan bara synda om man vet om det.

-Vi vet. Vi kommer att synda. -Må så vara.

Nej. Synda bäst ni vill, men be inte mig göra det.

Jag finns på jorden för att min själ ska kunna komma till himmelriket.

Då kan jag inte se människor äta varandra.

Ni borde tänka mindre på er odödliga själ och mer på människorna här.

Hur vågar ni?

Ger vi fångarna människokött får vi mer mat till mina män.

-Jag vill inte se mina soldater dö. -Vi är inte där än.

Inte? Vad dödade menige Mulrooney?

Vi slutar genast att ge mat till de sjuka.

Jag avgör Thomas Barretts öde om tre timmar.

Ska han hängas?

-Buckley fick in några slag. -På mig? Det märkte jag inte.

Snaran är genial. Ju hårdare den sitter, desto mer kämpar du.

Och ju mer du kämpar, desto hårdare sitter den. Genialt.

-Har guvernören fattat beslut? -Inte än.

Sergeant.

Vem är ni lojalare mot, mig eller guvernören?

Er, sir. Ni är min överordnade.

Om han inte hänger Barret ska ni gripa guvernören. Jag tar kontrollen.

-Är inte det myteri, sir? -Nej, det är sunt förnuft.

Tror ni att det är ännu en "felbedömning"?

-Nej, sir. -Då måste ni göra det.

-Jag tas till England och blir hängd. -Då hängs vi tillsammans.

Ni är en rik engelsman, jag är en enkel skotte.

Jag blir hängd, ni går fri.

Jag beordar er att gripa guvernören om han inte hänger Tommy Barrett.

-Gör ni det? -Ja, sir.

Sen hänger vi Barrett från ett träd. Inte från galgen, utan ett träd.

Han ska hänga där tills menige Buckleys sår har läkts.

-Ja? -Ja, sir.

-Har du slutat gömma dig? -Ja.

Visa mig dina händer.

Visa mig.

-Var är han? -Norra området.

-Korpral. -Sir?

-Vad ska vi göra med Barrett? -Hänga honom, sir.

-Kan ni hänga honom? -Ja, sir.

-Ni kan bli tvungen till det. -Det går bra, sir.

-Klarar ni det? -Ja, sir.

-Var det allt, sir? -Nej.

-Jag ska umgås med Katherine ikväll. -Sir.

Jag ger henne ingen mat. Det vore att behandla henne som en hora.

Ni, korpral, har agerat som en hallick, men hon är ingen hora.

Jag vill bara påpeka, sir-

-att ni gav mig de här innan ni nämnde Katherine McVitie.

Hade ni gjort det efter hade jag tackat nej.

-Jag är ingen hallick, sir. -Utgå.

Sir.

Tänk på det magiska "e"-

-som skapar det långa vokalljudet.

Ta bort det magiska "e" och vi har ett kort vokalljud.

-Vi börjar här. -P-E-G. Peg.

-Är det nån som vet? -Be.

B-E. Be.

-Får jag komma till dig ikväll? -Naturligtvis.

Mrs Johnson, kan ni skriva en sak åt mig?

Skriv: "Jag ska vänta på dig, min älskade".

Javisst. Ursäkta mig, Anne.

-Pipa. -Bra.

"Jag ska"...

..."vänta på dig"...

-Min älskade. -..."min älskade".

-Andra ordet på listan? -Rapp.

Tack.

-Rep. -Rep.

Ska vi ta ord som slutar på "n"?

-Vilken tid? -Klockan åtta.

-Rapp och rep. -Rapp och rep.

-Med ett "e"? -Repet.

Säg till era barn hur ni kände när ni födde dem.

M-Ä-N. Män.

Och nåt mer? Nåt du skriver med?

-Mrs Johnson. -Ja?

Och med ett "e"?

Vill du skriva det Anne?

-Vad är det? -Visa var de orden finns i mitt brev.

Javisst.

-Stred. -Stred. Bra.

Vem sa att det stod: "Jag ska vänta på dig, min älskade"?

Letters Molloy.

Det är allt för idag, tack.

Då ska du nog ta det till mr Molloy-

-och be honom visa var de finns.

Ljög han för mig?

Guvernören ska meddela domen.

-Vill ni följa med? -Han ljög för mig.

Prata med mr Molloy.

Jag beklagar.

-Vad hade du som insats? -Elizabeth.

-Spelade du om din frus kropp? -Ja.

Kvinnan som du var beredd att dö för?

Jag kunde inte förlora. Det var min giv.

-Och soldaterna? -Rom.

Om en fånge angriper en soldat ska han hängas. Det vet du.

-Men ändå angrep du honom. -Ja.

Sergeant Timmins, ni var där men stoppade inte angreppet.

-Så småningom gjorde jag det. -Så småningom.

Ni stoppade det inte eftersom soldaten förtjänade det.

Ja, sir.

Thomas Barrett...

Du kan bjuda in vänner till din cell din sista kväll i livet.

Soldaterna donerar sin rom-ranson till dig.

Bli full, Thomas, för i morgon ska du hängas.

Tack. Tror jag.

För bort honom.

Var snäll och följ med honom.

Var snäll och gå.

Majoren vill ha dig ikväll.

-Ska du prata med honom igen? -Ja.

-Är det inte bättre att vi pratar? -Nej.

-Jag älskar dig. -Jag vet.

-Jag skulle göra allt för dig. -Jag vet.

-Älskar du mig? -Ja.

-Gör du vad som helst för mig? -Ja.

Ha sex med honom. Prata inte med honom.

Hellre det än att du pratar med honom.

Jag pratar hellre med honom och har sex med dig, som jag älskar.

Vad var det för historia han berättade?

Han försökte hjälpa en pojke men det gick fel.

Två barn slogs på lekplatsen. Major Ross bad en lärare stoppa bråket-

-och sen sa läraren att major Ross hade skvallrat på de två pojkarna.

Vad är det med det?

-Den säger nåt om majoren. -Att han är en skvallerbytta?

-Nej. -Vad då i så fall?

Vi pratar om nåt annat.

Vad säger det om majoren?

Att han var snäll en gång tidigare-

-men fick lida för det och vågar inte vara det igen.

Vad är det?

Berätta nåt om dig. Nåt jag inte vet.

-Nåt du inte vet? -Ja.

-Än. -Ja.

Jag håller på att förlora dig.

O, ja.

Vi ska svära en ed.

Och jag vill att det inte är fyllesnack när vi svär den.

Ingen rör en droppe förrän vi klarat av det.

Ingen utom Tommy.

-Jag väntar på er. -Vi ska inte se Tommy dingla.

Orättvisan ska behandlas med det förakt den förtjänar.

Vi ska vända ryggen åt den. Överens?

-Ja. -Ja.

Nån måste ropa "vänd er om". Det är beväpnade soldater överallt.

Det kräver mod. Gå inte med på det om ni inte vet att ni klarar det.

-Är det också uppfattat? -Ja.

Letters?

Jag är inte säker.

Ingen fara. Ingen ser ner på dig för det.

-Inte jag heller. -Jag gör det.

Nej.

Då gör jag det. Men alla måste vända sig om.

Alla fångar måste känna till det innan vi samlas. Överens?

-Ja. -Ja.

Jag svär på att inte se Tommy dingla.

Jag ska inte se Tommy dingla.

Jag ska inte se Tommy Barrett dingla.

Jag svär på att inte se Tommy dingla.

Jag ska inte stå bredvid och se Tommy dingla.

-För Tommy Barrett. -För Tommy Barrett.

-Ville ni ha mig ikväll, major? -Ja.

-Vi kanske kan prata lite. -Det går bra.

-Skriver ni? -Ja.

-Till vem? -Kan du läsa?

-Nej. -Min mor.

Min fästmö.

-Vad heter hon? -Emily.

-Är hon söt? -Ja.

-Bildad? -Ja.

-Sofistikerad? -Ja.

-Rik? -Ja.

Och förutom det?

-Ska vi? -Ja.

När du, Peter, föddes-

-och du var död kramade din pappa mig hårt.

Och din pappas föräldrar, dina farföräldrar, kramade mig hårt.

Och först efter det kramade de din pappa.

När du, Martha-

-föddes och du var död...

Då kramade din pappa mig igen.

Men dina farföräldrar kramade din pappa först innan de kramade mig.

När du...

...Thomas föddes och du var död...

Då satt din pappa på en stol och tittade ner i golvet.

Och din farfar la sin hand på din pappas axel-

-men han kunde inte se på mig.

Och din farmor stod i ett hörn av rummet.

Hon stod vänd mot hörnet...

Hon klarade inte att se på mig.

Det kändes som timmar innan din pappa reste sig och kramade mig.

Och när du, Joan...

...föddes och var död...

...var det ingen som kramade mig.

Ingen tittade ens på mig.

Men tack för att ni kom.

Tack för att ni lyssnade på mig.

Tack.

-Har de en bödel? -De säger det.

-En soldat? -En fånge.

-Jag tror inte på det. -Gör det.

Är det en fånge dödar vi honom.

Direkt efter hängningen skär vi halsen av den jäveln.

-Han har en beväpnad vakt. -Vi mutar dem.

-Med vad? -Elizabeth.

Skulle du kunna ligga med några soldater?

För att skära halsen av en bödel? Ja.

-Tommy. -Nej.

Du är borta, han har hängt dig. Jag gör vad som krävs.

Hon blir James kvinna när jag är borta.

James, kan vi använda Elizabeth på det sättet?

Ja.

Vi vet hur svårt det här är för dig, James.

Vi vet hur nära du och Tommy står varann.

Förstod ni inte att de skulle kalla er för skvallerbytta?

Nej. Jag tänkte bara-

-på pojken som fick stryk och ville stoppa det.

Sa du det till dem?

Jag blir hellre kallad skvallerbytta är mjuk.

-Du har tänkt på det. -Ja.

Så du har alltså tänkt på mig.

Tänkte du på berättelsen, tänkte du på mig.

Ja.

Och med fingrarna och med nageln vass

Hon rev mitt öga ut

Hon red mig uti rännstenen

Hon red mig...

Det är whisky.

Varför?

Varför tittar du på mig?

-Jag samlar mod för att döda dig. -Varför?

Läs det där.

-Vem skrev det här? -Mrs Johnson. Läs.

"Jag ska vänta på dig, min älskade".

Du sa att de orden fanns i brevet från min fru.

-Ja. -Visa mig.

-Läste mrs Johnson det här? -Ja.

-Högt? -För sig själv.

-Vad sa hon sen? -Att jag skulle prata med dig.

"Jag ska vänta på dig, min älskade". Visa mig de orden i brevet.

De står inte där.

Du ljög för mig. Varför?

-Kan vi prata ensamma? -Nej.

-Varför ljög du? -Jag vet inte.

Läs det.

-Det är smärtsamt för dig. -Läs!

"Käre Stubby, trots det jag skrivit förut"-

-"ska jag berätta om en man"...

.."ska jag berätta om en man som jag har träffat."

"Jag har för avsikt att tillbringa resten av mitt"...

-"resten av mitt liv med..."

Nej, nej.

Nej, nej, nej.

"Jag är ledsen om det sårar dig".

"Jag hoppas allt är väl med dig."

"Med vänlig hälsning... Agnes."

-Din jävel. -Jag är ledsen.

Vem visste?

Bara jag. För några dagar sen berättade jag för kapten Collins.

-Skrattade ni åt mig? -Nej.

-Jag ropar "vänd er om". -Du har druckit rom.

Jag har absolut inget att leva för-

-så jag lovar att jag ska ropa "vänd er om".

-Lova mig i morgon när du är nykter. -Ja.

Din jävel.

Släpp ut mig! Släpp ut mig!

Din lögnaktige jävel!

-Ska ni hänga Tommy Barret? -Ja. Ser du fram emot det?

Nej, ingen vill se en man som han bli hängd.

-Rätt många soldater vill. -Några.

-Din korpral? -Nej.

-Är du säker på det? -Ja.

Han har för mycket medkänsla för att njuta av en annan mans död.

Han är soldat, tränad i att döda.

Och att tycka om det.

Nej, för då skulle ni vara död.

Så han kan inte döda mig på grund av medkänsla?

-Inte fruktan? -Nej.

Jag tror det är fruktan eller för att han är marinsoldat.

En marinsoldat skulle aldrig döda sitt överordnade befäl.

Att vara marinsoldat står över allt annat för honom.

-Också hans kärlek till dig. -Nej.

Du ska nog gå nu.

-Har jag förargat er? -Nej.

-Han vill inte att jag pratar med er. -Din korpral?

Han ser hellre att ni älskar med mig än pratar med mig.

-Gör han? -Ja.

Så att älska vore ett mindre svek än att jag har pratat med dig.

För honom kanske. För mig vore det enormt.

Sa han det till dig?

Att han hellre vill att vi älskar än pratar?

-Har han inte svikit dig då? -Till viss del, kanske.

-Ska vi inte försöka då? -Ni lovade pastorn.

Jag att jag inte skulle älska med dig om du inte bad mig om det.

Be mig.

Det kan jag inte.

-Har ni mat till mig? -Nej.

Nej? Ni lovade att jag skulle få med mig mat varje gång jag kom.

-Jag har ändrat mig. -Ni har brutit ett löfte.

Godnatt, major.

Måste du vänta där?

-Stör det dig? -Ja.

Jag är ledsen.

Folk ser dig vänta när jag är hos majoren. Jag gillar inte det.

Jag gillar inte att folk vet vad majoren gör med mig och när.

-Lovar du att inte göra det igen? -Jag lovar.

Tack.

-Pratade ni? -Nej.

-Sa du hej och adjö? -Ja.

-Då pratade ni ju. -Hej och adjö, det var allt.

-Pratade han? -Nej.

Varför inte?

Jag gjorde det tydligt att jag inte ville prata.

Han gav mig ingen mat.

-Jag vet. -Vet du?

Han sa att vore att behandla dig som en hora och det är du inte.

-Sa han det? -Ja.

Hur gjorde du det klart att du inte ville prata?

Nu räcker det med frågor.

Snälla, älska med mig.

-Jag älskar den här mannen. -Kom nu.

Om de inte hittade nån som ville hänga en ful jävel som du-

-hur ska de hitta nån som vill hänga en stilig karl som jag?

-Lovar du mig? -Kom nu.

Om det finns en bödel så gör du vad som krävs.

-Jag stannar. -Som hans fru får du göra det.

Se till att göra vad som måste göras.

-James? -Jag lovar.

Det finns lite rom kvar.

Vi måste gå, Tommy. Vissa av oss ska jobba i morgon.

Kom nu.

Var är hon? Var är Katherine?

För Guds skull, var tror du att hon är?

Text: Karin Norberg www.sdimedia.com