All language subtitles for Banished S01E03 720p x264 [StB]

"Han ska säga till dem
på hans vänstra sida"-

-"gå från mig, ni förbannade,
till den eviga elden."

-"som är tillredd åt djävulen
och hans änglar".

"Ty jag var hungrig,
och ni gav mig icke att äta."

"Jag var törstig och ni gav mig
icke att dricka."

"Husvill och ni gav mig
icke härbärge."

"Naken och ni klädde mig icke."

"Sjuk och ni besökte mig icke."

"Jag var I fängelse
och ni besökte mig icke."

"Då skola de svara: Herre,
när sveko vi Dig i detta?"

"Då skall han svara dem:"

"Vad ni inte gjort
mot en av de minsta"-

-gjorde ni heller inte mot mig".

"Och de ska gå bort
till evigt straff"-

-"men de rättfärdiga
till evigt liv."

-Tack, Letters.
-Dumpade vi kroppen där?

-Det var mörkt.
-Gode Gud.

Ska jag berätta vad jag
älskar med den här platsen?

De har sett Marston.

Det finns inget att se.

-Vem hjälper mig att bygga en kyrka?
-Letters Molloy, Herre.

Vad önskar du dig mest av allt,
Letters Molloy?

Att få se Tashan Lake
en gång till innan jag dör.

Det ska du få göra,
för Gud ska uppfylla din önskan.

-Det är slut med oss.
-Vem mer vill bygga en kyrka?

-Vi.
-Williams Stubbins, Herre.

Det är slut för min del.

"Jag är uppståndelsen och livet."

"Den som tror på mig, han ska leva
om han så än dör."

"Var och en som lever och tror på
mig, han skall aldrig någonsin dö."

-Jag hör er inte!
-Av jord är du kommen.

-Jord skall du åter varda.
-Vi kan inte höra er!

-Han ber dem komma. Amen.
-Amen.

Hämta major Ross.

Korpral, hämta major Ross. Nu!

Major Ross, sir.

På axel gevär. Framåt.

Ser jag det där igen
blir ni straffad. Uppfattat?

-Hämta Timmins.
-På axel gevär.

-Så ni hittade henne?
-Ja, sir.

-Var var du igår?
-Lite överallt.

Jag letade efter dig hela dagen.
Jag skickade soldater att leta.

Jag bad fångar att säga åt dig
att jag letade efter dig.

Ingen sa nåt.

-Sergeant Timmins, sir.
-Kom in.

Sir.

Jag har min stolthet,
Katherine McVitie och kräver respekt.

Gå. Och med hjälp
av sergeant Timmins...

Jag är soldat och en soldat gör
vad hans befäl beordrar honom.

Med hjälp av sergeant Timmins
ska jag få din respekt.

-Vilket nummer hade ni på listan?
-19, sir.

-Nummer 19. Vem valde ni?
-Sarah Parkinson, sir.

Varför föredrog ni en ful hagga
framför Katherine McVitie?

Jag såg inte Katherine McVitie, sir.

-Svår ni på det inför krigsrätten?
-Ja.

Hon gömde sig alltså till det var
hennes älskares tur att välja.

-Det kan få hennes älskare skjuten.
-Ja, sir.

-Ska vi gripa honom, Katherine?
-Korpral MacDonald, sir.

Sir. Kapten Collins behöver er, sir.

Katherine?

-Jag kommer till er i kväll.
-Tack.

Kom inte på dåligt humör.

Jag förväntar mig
ett leende på dina läppar.

-Sergeant.
-Sir.

Kom.

Korpral.

Jag har
bara en timme kvar att leva.

Och jag tänker njuta av den.

Förlåt. Bli inte rädd.

Vad gör du här?

-Var förvarar han sin rom?
-Har han bett dig hämta den?

-Var är den?
-Där borta.

Vem är det till?

-Mig.
-Ska du dricka guvernörens rom?

-Ja.
-Han hänger dig för det.

-Är det sant som de säger?
-Vad då?

Ni och guvernören.

-Vem säger det?
-Alla.

De säger att han skickade er man
till Kapstaden så att ni...

Det är inte sant.

Skulle ni vilja att det var så?

Var snäll och gå.

Ni ska få tillbaka den här.

Förlåt att jag skrämde er.

-De har hittat nåt.
-Kroppen.

Kanske.

Guvernörens.

-Stal du guvernörens rom?
-Kan han hänga mig två gånger?

-Kapten Collins.
-God morgon, sir.

-Våra nät är sönderrivna.
-Hajar?

Infödingarna tycker
att vi tar för mycket fisk.

-Vi får ju nästan ingenting.
-Inte desto mindre.

Skit också.

Å, nej.

Så kaxig tidigare, så försynt nu.

Jag trodde inte att jag hade
nåt att förlora, men det har jag.

Snälla, säg inget till guvernören.
Häng mig inte.

Hur hamnade du här?

-Påverkar det ert beslut?
-Ja.

I så fall är jag redan dömd.

Jag är...

...ficktjuv.

Om jag går med på det,
gör du nåt för mig i gengäld?

Om du hör nån prata om mig
och guvernören, säg att de har fel.

Min man
åkte till Kapstaden som frivillig.

-Jag skulle aldrig vara otrogen.
-Jag ska säga det, jag lovar.

Bra. Då lovar jag
att inte säga nåt till guvernören.

-Freeman. Var är han?
-Det är ordnat.

-Grävde ni upp Marston?
-Angår dig inte.

Har ni grävt upp honom?

Vi blev tvungna för hundarna.

Vi kunde inte gräva djupt nog.

Var är han nu?

På havets botten.
Sänkt av sina egna kedjor.

Vi svor alla att hålla tyst.

Var det nödvändigt?

-Skulle du skvallra på oss?
-Nej.

-Stubby?
-Nej.

-Letters?
-Nej.

-Nån annan?
-Nej.

Varför svära en ed
om jag redan kan lita på er?

Stubby.

Vi vill att du pratar med guvernören.

-Om vad?
-De minskade ransonerna.

-Och ni håller tyst i gengäld?
-Vår tystnad är självklar.

Klagar man är man stämplad.

Han ser dig som en man
redo att dö för sina principer.

Han respekterar dig.
Bara du kan säga det.

Vet du vad han kommer att säga?

"Du är stöddig, Barrett,
för att jag inte hängde dig."

"Så nu gör jag det,
din skrävlande uppviglande dåre."

Nej, han kommer att
tacka dig för det.

Säg att minskningen är
en fara för honom och soldaterna.

Vi blir styrda över
för att vi tillåter det.

Vi är 1 000, de är 100. Det har
inte en chans om vi gör uppror.

-Han ser det som ett hot.
-Nej, som ett...

...varningens ord
från en man han respekterar.

-Tror du?
-Ja.

Då kan du säga det.

-Ville ni mig nåt, pastorn?
-Ja.

Om min fru kommer...
Du ska hämta vår tvätt, eller hur?

-Ja.
-Hur fick du veta om våra barn?

Hur fick du reda på det?

Jag såg det i hennes ögon.

Anne, människorna här-

-är osofistikerade.

Att säga såna saker kan få dig
bränd på bål. Förstår du?

Låt oss slippa höra det igen.

Ja.

Håll dig borta från min fru, Anne.
Kan du göra det?

-Ja.
-Bra.

-Inte ett ord till nån om det här.
-Naturligtvis inte.

Bra.

Herre, vi ber dig välsigna
alla som arbetar med kyrkan.

Må slutresultatet bli något vackert.

Vi ber Dig också, Herre-

-att välsigna äktenskapet mellan
Elizabeth Quinn och Thomas Barrett.

Må Du se med blida ögon
på omständigheterna kring det.

Ursäkta.

-Vad är det som pågår?
-Vi välsignar deras äktenskap.

-Nej, det här. Vem har gjort det?
-De här männen.

-På fritiden? I eftermiddagshettan?
-Ja.

Vi tänker resa krucifixet
i slutet på eftermiddagen.

Idag är en vilodag. När ceremonin
är över, sök skugga och vila er.

-Ni ska inte arbeta mer idag.
-Är det nåt fel?

-Nej.
-Tack.

-Besök mig ikväll.
-Javisst.

-Har vi gjort nåt fel?
-Vi pratar om det ikväll.

Herre, må Du se med blida ögon
på omständigheterna kring det.

Vad är det?

-Mår du dåligt, Elizabeth?
-Nej. Var snäll och fortsätt.

En förening, skapad av
deras stora kärlek för varandra-

-vilken visade sig i Thomas Barretts
vilja att offra sitt eget...

Vad är det?

Jag tror att jag är gravid.

Jag ska bli pappa!

Grabben kan fortfarande!
Den här grabben kan fortfarande!

Ja!

Det här är William Stubbins,
guvernör.

Hur står det till?

-Han tror att han kan hjälpa oss.
-Jaså?

Jag var lärling i en smedja ett år.

Jag skulle fortsätta,
men åkte i fängelse.

-Kan du göra nåt?
-Spikar.

-Inte annat? Hammare?
-Nej, men jag kan laga saker.

Jag ska öva och om ett år
kan jag göra allt ni behöver.

Fram till dess ska jag laga
allt som går sönder.

Hitta en lärling och visa honom allt.

Ja, guvernör.

-Får jag be om nåt i gengäld?
-Ja.

Jag har en fru där hemma.

Hon betyder allt för mig.

Hon har skrivit
att hon ska vänta på mig-

-men jag är dömd till 14 år.

Jag kan inte
be henne vänta i 14 år.

Arbeta hårt, tjäna oss väl-

-och ni är tillsammans igen
om fyra eller fem år.

-Du kan gå.
-Tack.

Vi har en smed.

Ja!

Gratulerar.

-Vad är det?
-Vi blev tillsagda att sluta.

-Av vem?
-Guvernören.

Men det fungerar.

Gud hör oss.

Kapten!

Kan jag hjälpa er med nåt, major?

Katherine McVitie
säger att hon är oskyldig.

Hon sa att hon arbetade
i lordens sovrum.

-Han tvingade sig på henne.
-Ja?

-Hon kan tala sanning.
-Tyvärr inte, major.

-Inte?
-Hon var kökspiga, major Ross.

Hon skulle inte
ha varit i närheten av sovrummet.

Jag förstår.

-Jag beklagar.
-Behövs inte. Hon är bara en hora.

-God natt.
-God natt.

-Hur vet ni det?
-Det står i hennes akt.

-Kan ni alla tusen akter?
-Nej.

Så varför hennes?

För att hon är vacker och jag har
hört att ni kommit henne nära.

Tack.

-Vad vill du?
-Det kan vara mitt.

-Vad då?
-Ditt barn.

-Ditt barn kan vara mitt.
-Det tvivlar jag på.

Det krävs en man,
inte en skjortknapp.

-Ska jag berätta för honom?
-För Tommy?

Det vore ingen bra idé.

-Så jag ska hålla tyst?
-Ja.

-Och i gengäld?
-Vad föreslår du?

Jag vill ha dig igen.

Fem män på varje kvinna.
Man måste göra vad som krävs.

-Och det skulle du gilla?
-Ja.

Ligga med en kvinna
som du vet föraktar dig?

Du skulle njuta av det.

Det verkar inte finnas nån här
som inte föraktar mig.

Så ja, jag skulle njuta av det.

Då pratar vi med Tommy.

-Vad?
-Du kan berätta allt för Tommy.

-Du skämtar.
-Inte alls.

-Du bluffar.
-Inte alls.

Han skulle döda dig.

Det är möjligt.

Men han skulle definitivt döda dig.

-Menig Buckley.
-Ja, sir.

-Ni gjorde inte honnör.
-Ber om ursäkt, sir.

-Vad är det?
-Inget, sir.

-Hämta Katherine McVitie.
-Ja, sir.

-Släpa henne om ni måste.
-Sir.

-Vi kan rymma tillsammans.
-Vart?

-Till vildmarken.
-Vi skulle dö där.

Jefferson dog inte. Han är borta.

Jefferson är borta för att han dog.

Eller för att han hade rätt,
man kan leva där.

-Katherine McVitie.
-Vi gör det nu.

I mörkret?
Jag skriker bara jag ser en mus.

-Hur skulle jag klara mig?
-Jag tar hand om dig.

-Du ska följa med mig.
-Vi pratar.

Jag har order att ta med dig...

-Jag släpar dig om jag måste.
-Vi pratar!

-Jag har rätt att använda våld!
-Menige Buckley!

Han måste dela sin kvinna.
Du har inte ens en kvinna.

Och du får aldrig nån
för du är en mycket ful man.

Vad är du?

-En ful man, sergeant.
-Även på insidan.

Säg till major Ross att Katherine
McVitie är där om en halvtimme.

Säg att sergeant Timmins
gett sitt ord på det.

-Sergeant.
-Gå.

Sergeant.

-En halvtimme.
-Sir.

Ta av gradbeteckningarna.
Ta av gehänget.

Jag är trött
på att bli behandlad som skit!

-Ta av gehänget och slåss.
-Nej.

Slåss med mig, din fegis.

Då så.

Fortsätt.

Räcker det?

Menige Buckley, igen.

Sergeant Timmins säger att Katherine
kommer om en halvtimme.

-Vad hände med ert ansikte?
-Jag ramlade, sir.

Får jag gå, sir?

-Gråter ni?
-Nej, sir.

Det är tårar av ilska, sir.
Jag gråter inte.

Varför är ni arg?

För att jag ramlade, sir.

-Ni kan gå.
-Sir.

-Lär mig att boxas.
-Varför?

Av flera skäl,
det främsta för att försvara mig.

Alla såg er förödmjuka mig.

De ser det inte som att ni var bra
utan att jag var dålig.

De tror att jag är ofarlig
och angriper mig.

-Du borde inte ha utmanat mig.
-Jag var tvungen.

En man kan inte ta
hur mycket förakt som helst.

Om folk föraktar dig...

...måste det finnas ett skäl.

Nej.

Jag fuskar inte mer än nån annan.

Jag snokar inte mer än nån annan.

Jag är inte sämre än nån annan här.

Men på ett sånt här ställe
behöver folk nån att hacka på.

Vad väntade du dig att hitta här?

Infödda kvinnor.

Nakna...

...med famnen full av frukt...

...och villiga att knulla med mig.

Lär mig att boxas.

-Nånting annat?
-Ja.

-"Jag hoppas..."
-"Jag hoppas..."

..."att kunna skriva
mitt nästa brev själv."

Kapten Collins lär mig
att läsa och skriva.

Bara en halvtimme om dagen
så det kommer att ta tid, men...

Även när jag inte behöver dig
finns det andra.

Hundratals behöver dig.

Jag är ledsen.

Jag är ledsen om jag sårat dig.

"Jag hoppas..."

..."att jag ska kunna..."

Kan jag hjälpa till?

Elizabeth Quinn...
Elizabeth Barrett är gravid.

I England skulle det
vara en skandal.

Varför är det ingen skandal här?

De är gifta här.
De är 1 500 mil hemifrån.

Om det var 1,5 mil hemifrån,
var det en skandal då?

Naturligtvis.

15 mil? 150 mil?

Hur långt bort måste vi vara
för att reglerna ska ändras?

Jag klarar mig själv nu. Tack.

Jag tänker bara högt.

Ja, jag förstår det.

Kom in.

-Å, hej Deborah.
-Hej, pastorn.

-Ni ville träffa mig?
-Ja, angående kyrkan.

-Jag vet vad ni tänker säga.
-Jaså?

"Har ni ett namn på den?"
Ja, vi vill döpa den efter er.

Det var inte vad jag skulle säga.
Det är vänligt, men...

Jag önskar att ni
hade pratat med mig om det först.

Jag behöver inte
diskutera andliga frågor, guvernör.

-Vill ni ha lite rom?
-Ja.

Jag avhåller mig en månad
för att kunna unna mig nästa.

-Kan ni, Deborah?
-Javisst.

Bättre att inte dricka alls
än att inte få ut nåt.

Det här är svårt för jag vet
hur mycket kyrkan betyder för er.

Men jag tycker inte
att fångarna ska bygga den.

-Varför inte?
-Tack.

De svälter nästan.
De är inte starka nog.

-Nån har tagit ur den.
-Ja.

-Vet ni vem?
-Jag.

-Ni?
-Ja.

-Men ni dricker inte.
-Jag ville prova.

Varför?

Jag var nervös och spänd
och jag tänkte...

-Jag ska ersätta den.
-Nej, det är bra.

-Två små.
-Nej, spara den till er själv.

Var var jag?

Ni sa att männen inte är starka nog.

Man måste få i sig lika mycket
som man gör av med.

Är det mer blir man tjock.

Är det mindre dör man.

Det finns fysisk styrka
och det finns andlig styrka.

Männen bygger en kyrka, så deras
andliga styrka håller dem uppe.

Det finns bara styrka, pastorn.

Godnatt.

-Ska ni gå?
-Ja.

-Så tidigt?
-Ja.

-God natt, pastorn.
-God natt, Deborah.

-Mår ni inte bra?
-Jag mår bra.

Godnatt.

-Ursäkta. Var var jag?
-Det finns bara styrka.

Ja.

Den styrka de har
behövs för att röja mark-

-och bygga sånt som
deras överlevnad hänger på.

Jag är ledsen, men jag kan inte
låta dem göra nåt annat.

-Då gör min fru och jag det själva.
-Ett par klarar det inte.

Jag ska visa vad andlig styrka
kan åstadkomma, guvernör.

Jag ska inte prata med honom.

Han tvingade mig
att prata förra gången.

Han kan få min kropp,
jag kan inte göra nåt åt det.

Men han får inte min själ...

...eller mitt hjärta.

Jag fortsätter själv nu.

Katherine McVitie, sir.

Han är tio gånger mer man
och 20 gånger mer soldat än han.

Lorden kom in i rummet, sa du.

Han skulle ha våldtagit dig
om inte hans fru hade kommit in.

Jag sa det till kapten Collins-

-för han har akter om er alla
och han sa att det är lögn.

Du var kökspiga.

Vad gjorde du där uppe?

Du lockade honom.

Du tänkte vänta tills han somnat
och försvinna med hans plånbok.

Vad säger du om det?

Du pratar inte?

Har du inget försvar
eller inget förmildrande?

Eller är det nån sorts taktik?

Jag är soldat.

Naken och tyst,
precis så vill jag ha en kvinna.

Om avsikten är att få mig osäker
fungerar det inte alls.

Så var snäll och berätta varför-

-du inte pratar.

Vad vill du ha för mat ikväll?

Jag har torkade ärter.
Vill du ha lite?

Han älskar dig inte.

Han kanske åtrår dig-

-men det är allt. Åtrå.

Att dela dig kan inte skada honom.
Män delar alltid horor.

Det här är rätt dumt, Katherine-

-för jag vet
att du vill få det överstökat.

Men jag börjar inte
förrän du pratar.

Vi kan bli kvar här till morgonen.

Vad vill ni att jag ska säga?

Nånting sanningsenligt.

Ni tror att jag hatar er-

-och ni har rätt. Det gör jag.

Men ni tror
att jag bara känner förakt för er-

-men det är fel.

För ibland...

Men bara ibland...

...tycker jag synd om er.

Jag tror att jag vill börja nu.

Undrar du på allvar varför en man
ska kunna läsa och skriva?

-Du lämnade ett brev till Elizabeth.
-Ett brev?

När jag trodde
att de skulle hänga mig.

-Letters Molloy skrev det åt dig.
-Vad stod det i det?

Ska du ta den där kungen?

Är det rätt att en annan man vet
innehållet i ett sånt speciellt brev?

-Letters Molloy är mycket pålitlig.
-Men i alla fall.

-Ska du ta kungen?
-Jag funderar.

-Vad stod det?
-"Att läsas efter min död".

Och som du ser lever jag fortfarande.

-Ska du ha den där kungen?
-Ja, eftersom du vill ha den.

Tack så mycket. Jag gick ut.

Har man sett!

-Det är Letters Molloy, sir.
-Kom in.

-Jag har läst ut den.
-Tyckte du om den?

-Ja, mycket.
-Vill du låna en annan?

-Om det inte är till besvär.
-Inte alls.

"Årets händelser 1762".

Tack.

Är det nåt annat?

Ni lär Stubbins att läsa.

Stubbins och några andra.

Det behövs inte.
Jag hjälper dem så gärna.

De är mycket tacksamma
för allt du hjälper dem med.

Men de vill hellre göra det själva.
Vad är det?

Om Stubbins lär sig läsa
tar han livet av sig.

-Varför det?
-Han har ett brev från sin fru.

-Har ni läst det?
-Nej.

Han fick det på fångskeppet,
två dagar innan vi seglade.

Han bad mig läsa det för honom.

Där hon skrivit:
"Jag har träffat en annan man"-

-läste jag: "Jag kommer alltid
att vara dig trogen, min älskade."

Det var troligt att han aldrig
skulle träffa henne igen.

Så varför krossa honom?

Förstår ni mitt dilemma?

Och nu har du
gjort det till mitt också.

Jag är ledsen.

Jag kunde ha haft en lika
vacker kvinna, anständig också.

Skolad, förfinad...

Det här stället har fört oss samman,
ändå behandlar du mig så här.

-Snälla, får jag gå?
-Nej.

Jag ska ha dig
tre kvällar i veckan i framtiden.

Jag ordnar arrangemangen
med korpral MacDonald.

Dina ärter är där.
Vill du inte ha dem?

Du kan gå.

Kammarjungfrun var borta den dagen.

Hon skulle göra en abort.
Lorden hade ordnat det.

Jag gjorde hennes jobb.

Adjö.

Han vill ha mig tre kvällar i veckan.

Vad sa du?

Vad kan jag säga?

Katherine.

Katherine!

Katherine!

Katherine! Katherine!

Katherine!

Det är ingen fara. Kom nu.

Korpral MacDonald.

-Simmade hon ut hit?
-Ja, sir.

-150 meter från stranden i mörkret?
-Ja.

-Hon försökte dränka sig.
-Nej, sir.

Hur vågar hon? Hur vågar hon?

Jag är ledsen. De hämtar hans kropp.

-Hur vet du det?
-Jag simmade in i den igår.

Så långt ut?

Jag försökte ta livet av mig.

Men tyvärr lyckades jag inte.

Jag såg Marston och han såg
hemsk ut. Jag ville inte se ut så.

Han såg ut så när han levde.

Jag är så ledsen.

James. Stanna och kämpa
eller så flyr du.

Då behöver jag vatten.

Du svalt och de hjälpte dig inte.
Vad skulle du ha gjort?

Han har redan sagt att han ska
hänga mig när man hittar kroppen.

-Jag är slut. Jag måste fly.
-Vart?

Till vildmarken.
Jag letar upp Jefferson.

-Jefferson är död.
-Då får jag lita på infödingarna.

-De hjälper dig inte.
-Jag vet. Men jag måste.

Tills vi ses igen.

Jag var på helvetesfartyget
i sex månader.

Ilandslängd här för att dö.

Och jag skulle göra om det igen
eftersom jag träffade dig.

Var är Freeman?

-Slå honom i kedjor.
-Spring!

-Skjut honom.
-Lägg an!

-Ner!
-Eld!

Eld!

-Efter honom!
-Kom igen. Snabba på!

Om ni ser honom, skjut!

Håll ihop.

-Ni två, leta där borta.
-Ja, sir.

Gode Gud!

Nej!

Fånga honom!

Text: Karin Norberg
www.sdimedia.com