Original subtitles

Katarina av Alexandria levde under 300-talet när Rom försvagades.

Brittiska män dödades och deras kvinnor tog till vapen mot Roms hednatvång.

De sporrades av Katarinas texter som smugglades genom imperiet av slavinnor.

Konstantin den Store övertog styret som relativt okänd militärbefälhavare.

300-TALET, NÅGONSTANS I EGYPTEN

-Vad står det? -"Lyssna bortom de dolda gränserna."

"Så bär jag vittnesmål till Skapelsen."

-Vem ska göra det? -Jag.

-Vem har befälet här? -Ingen.

Det här är mitt land! Ni måste betala.

-Ge honom halsbandet! -Tyvärr...

Dåren inser inte att ni är Roms kejsare.

Rom är en döende reptil. Och ni ett av dess minst dödliga gifter.

Låt bli!

-Var lärde hon sig att tala så? -Hon gör det.

Hon talar ert språk och lär sig många fler. Ur böcker och av sin mor.

-Ta hit modern. -Hon dog.

-Är ni betagen av henne? -Passa dig, Gallus.

-Förväntas vi skola henne? -Av er förväntas ingenting, Liberius!

-Hon får väl kallas söt, antar jag. -Hon kallade mig "gift".

Hon ska ingå i min plan.

-Vilken plan är det? -Hon talar språk, jag vill veta varför.

Herre, kejsare...

Under tiden ska hon tjäna som palatsets översättare.

-Mycket bra, fint. -Tig, Liberius!

-Ursäkta, herre... -"Ursäkta, herre" vadå?!

-Hon hör inte hemma här. -Och det gör du?!

-Ni har inte rätt... -Jag är rätten!

-Jag förstår, men... -Förstå mig nu!

Hon ska växa upp iden här staden. Lära känna våra seder och bruk, våra gudar.

Och hon ska vara min. Gallus! Du ska lära henne.

Skulle nån annan arab uppvisa en sån intelligens - dräp dem!

15 ÅR SENARE

Vilken gudomlig makt har frammanat en sådan renhet i kropp och själ-

-på vår jord?

Vad jag förstått finns det inga språk hon inte kan tala.

Inga dikter hon inte känner till.

Ingen vrå av det mänskliga sinnet hon inte redan studerat.

Var det gudarnas åstundan att skapa-

-och beskåda detta helgon från sin himmelska höjd?

Eller föddes hon kanske åt oss dödliga-

-så att vi fick skåda henne och förundras åt hennes kunskap, skönhet-

-och dessvärre också till sist hennes lidande?

Och vilka ska läsa dessa böcker?

Eller förväntar hon sig att vi ska hålla skolor-

-åt tiggare och tjuvar?

Och för de som börjar förstå hennes skriverier...

-...kan det inte bli... -Hennes böcker i våra bibliotek?

Endast Rom kan fatta det beslut. Med all respekt för vår älskade kejsare.

Alla böcker måste ges ut via Rom.

Är det så kan vi avgöra vad som är tillgängligt för allmänheten eller ej.

Det kan ge folk en känsla av att få njuta vårt imperies frukter.

Hon skriver på så många språk, det kan vara farlig propaganda.

De får inte ges ut, eller ens synas.

Vi skickar dem till Rom.

Ara?

BARBARFÄSTE NÄRA HADRIANUS MUR I CALEDONIEN (DAGENS SKOTTLAND)

Ara?

-Vi har en kvinna! -En kämpe.

Se vad det har blivit av Constantius armé.

Så modiga ni är.

Väldigt, väldigt modiga.

Var fick ni rustningen ifrån? Bytte ni den till er?

Ni är inte äkta soldater.

Det här är äkta.

Ta honom till egyptiskan.

Har du hört talas om egyptiskan?

Egyptiskan! Egyptiskan!

Egyptiskan!

Ge mig ett svärd! Hit med ett svärd!

-Vad står det? -"Lyssna bortom de dolda gränserna."

Fler rekryter har kommit.

Det känns som om jag lär idioter att strida.

Hälften av dem är ju fåraherdar.

Rom grundades av fåraherdar, min vän.

-Romulus. Remus. -Namn. Tempel.

Jag är jabalier.

Länge angreps vi av laglösa fåraherdar.

De tog våra kvinnor.

Det var ättlingarna till dessa kvinnor, våra kvinnor-

-som skapade det kejsardöme vi nu lyder under.

Du måste ha förargat din mormor.

Han höghet kejsar Constantius önskar tala med dig, soldat.

Kejsaren själv?

Du har kanske förargat honom också.

Medikus.

Jag såg honom sy tillbaka en mans öra en gång. Perfekt.

En av de våra hade fått det avbitet av en barbar.

Tag akt för trojaner som kommer med gåvor.

-Det finns inget sådant drag. -Det gör det i mitt hemland, herre.

Och de visa orden från en arabflicka?

-Och hur mår Severus? -Drucken, herre.

Upphöjd till min efterträdare.

-Han säger att du lärt honom Yangzi. -Något jag lärt av en ung flicka.

Då borde flickan gå med i vår armé.

Hon kunde kanske dämpa kejsar Maxentius äregirighet-

-vad gäller utvidgandet av imperiet i vår riktning.

Jag är inte politiskt bildad.

Du är väl från det området? Hur många arméer har du vandrat in i och ut ur?

Jag har inte träffat honom, bara hört rykten.

Han stampade fram två arméer och upplöste dem båda. Varför?

Jag har förstått att du återigen vägrar att låta dig befordras. Förklara.

Det sänder ett besvärligt budskap till hela armén.

-Jag vet inte hur länge jag blir kvar. -Desertering bestraffas hårt!

Jag är inte slav eller försvarspliktig. Jag står inte i skuld till Rom.

Jag känner till att din familj mördades när du var pojke.

Och att du strävar efter att låta...

Att hitta de ansvariga.

Jag har sett dig vandra längs tältraderna här.

Du studerar ansiktena på soldaterna i min armé.

Hur understår du dig?! Det är oacceptabelt.

Du ska lämna armén med omedelbar verkan.

Herre? Soldater ansluter sig från hela världen.

Jag måste stanna - hitta männen om de fortfarande är kvar i armén.

Jaså, det måste du? Men Rom står inte i skuld till dig.

Du skulle behöva ägna ett helt liv åt att studera alla deras ansikten!

Jag måste överväga möjligen att galningen Maxentius invaderar.

Din gud Hefaistos låter dig jaga din vrede.

Som aldrig tröttas.

Jag dyrkar inte grekernas gudar.

Vi närmar oss Hadrianus mur.

Severus ger sig av dit i gryningen.

Du, Marinus och jag följer efter med mitt följe.

Låt oss gå före, herre. Säkra vägen åt er.

Den här...saknade flickan.

Informera alla vakter-

-att från och med nu kan Katarina röra sig fritt mellan dessa murar.

Vill du ha din frihet nu...

Vakterna kommer inte att hindra dig.

Det tycks som om alla års utbildning fått liten effekt på Katarina.

Hennes första utflykt på årtionden, och hon beger sig rakt ut i rännstenen.

Alla vet hur du föraktar hennes intellekt.

Hon hör inte hemma här. Har aldrig gjort det.

-Jag finner det högst underligt. -Underligt?

Vad hon säger om dig, trots ditt hat mot henne.

-Och vad säger hon? -Ingenting.

Folk tycks känna dig.

Känna igen dig.

Några kallar dig "profeten".

Men jag vet vem du är.

Och förresten kommer ingen arab någonsin att bli en profet. Aldrig.

Inte det här århundradet, inte i de som följer.

Vad gör du? Katarina är där nere!

Är det bättre?

Ha tålamod.

Vad tänker du göra?

-Åt Maxentius? -Åt Katarinas soldat.

Jag har inte bestämt mig än.

Borde du inte berätta för honom?

Jag sa åt honom att ge sig av.

Oroa dig inte, jag skulle ha stoppat honom om han gett sig av.

Jag prövade bara hans beslutsamhet.

Ge honom ett svärd.

Hugg mig, idiot!

-Marcus! -Barbarerna använder inte trädgrenar.

-Ta ned det där. -Han är förrädare!

Sant, men ta ned det.

-Min dam. -Min make behöver dig.

Ursäkta, men er make känner mig knappast.

Det gör jag.

Utgå inte från att ni är ensam. Somliga av oss förstår.

Soldater! Hör ni?

Hör ni?

Inget svar.

General - den här romerska armén kommer inte levande härifrån.

-Vi har bättre vapen. -Sant.

-Flertalet av dem är kvinnor. -Kanske.

Tappar du tron på vår romerska armé?

Jag är inte romare, men tack för svärdet. Fin hjälm.

Fint skägg.

Kan ni inte leka någon annanstans?

Far hem.

Stort misstag.

Romarna fick mig att springa fort i dag.

Varför glor du alltid på mig så där?

Hon litar inte på dig. Hon litar inte på någon.

Se inte på deras bröst, då blir ni hårda.

Den extra vikten gör det svårt att springa.

Vad hände?

De bröt in i oss. Små grupper. Det var som i Germanien igen.

Var är manskapet?

Se. Ditt tecken.

Jag sa ju att vi är ansatta. Männen är trötta.

De goda soldaterna är döda. Jag behöver fler tränade kämpar.

Far till Rom. Ett litet band barbarer, tona ned saken.

Ta reda på varför man vägrar sända oss trupp och utrustning.

Nämn inte våra förluster, då ansluter sig de ynkryggarna till Maxentius.

Sätt in 30 000 eller 40 000 man: barbarerna kommer ändå inte att ge upp.

Förstår ni inte? Kvinnorna kämpar hårdare än några män vi dödat.

Deras tro är starkare än någon armé.

Inget är starkare än Roms armé.

-Hannibal, då? -Det var århundraden sedan!

Vi har varit här i århundraden! Med en långt större armé än de kan samla!

Tänk efter, så förstår ni.

Hannibal invaderade Rom med en överlägsen armé, men misslyckades.

Han lyckades inte vinna över folket på sin sida.

Det är inte våra arméer de bekämpar.

Deras gudar är inte våra gudar. De är falska gudar.

Nu låter du som en av dem.

-Falska? -Var var våra gudar under anfallet?

Rom besegrade Hannibals arméer med gudarnas hjälp!

Hannibal var gammal, 70 år, när vi tog honom. Hur många tusen liv kostade det?

Ta inte historiska fakta i din mun - de får inte plats.

Herre! Tiden har kommit att lämna de här människorna.

Far till Rom och ta reda på allt du kan.

Det här öppna såret har kostat alltför många mäns liv.

Marinus - för ut min order längs muren:

"Gör redo för reträtt".

Den här symbolen...

När jag var barn hade en vän...

Mer än en vän. Vi var barn tillsammans.

Din symbol påminner om hennes.

Hon hette Katarina.

Kriget är över nu. Vila dig.

Marinus...

Konstantin sätter stor tilltro till dig när han är borta.

Det är otroligt att en man kan vara så driven.

Han vet inte ens om hon fortfarande lever.

15 år.

Barbarkvinnorna... han är väldigt nyfiken på dem.

Och deras symboler.

Hell, Caesar.

Varmed kan jag stå till tjänst?

Några av mannarna och jag talade.

Vi är...ja...

...oroade för om vår gud Mars skyddar oss när vi strider.

Var kommer det här ifrån?

Vi hörde om Konstantin... att han söker en ny gud.

Rykten! Varför kommer du till mig med dem?

Var är erfulla?

Här, general.

Är inte mina gudar också era?

Mina dagar i strid är sen länge slut. Jag bär inte längre enfulla.

Men jag äger en dolk.

Jag förstår inte varför han inte bara tar henne och gör sig av med henne.

Jag har inte motsatt mig det förut.

En ung arabiska gör ingen större skillnad.

Jag såg henne be.

Vad bidrar hon med...till oss?

Hon översätter åt köpmännen.

Hon ljuger inte. Maxentius säger att hon är en hjälp för handeln.

Han har inte sovit i min säng sen hon kom hit.

Staden är förödd.

Dess rikedom förslösad, vår rikedom förslösad...

...på...ingenting som resultat av hans stora idéer.

Två gånger har han samlat arméer utanför staden - och försvunnit.

Och låtit oss betala.

Han får inte fram en till.

Han har ingen erfarenhet.

Han vet inte hur man...leder.

Det krävs inte mycket erfarenhet för att besegra en gamling som Constantius.

Vi vet att Constantius inte kan slå ned barbarerna.

Han saknar förnödenheter, utvilade trupper, utrustning.

Allt Maxentius har gjort är att skicka bud till Constantius att kapitulera.

Så modigt.

-Hur många har läst det här? -Vi vet inte säkert.

Caesar har gjort hennes skrifter väldigt populära.

Maxentius har aldrig gjort någonting populärt. Är det er verk, Justus?

Nej, det är Liberius...

...Liberius upptäckt.

Han insisterar på att ni ska göra något åt det.

-Några symboler. -Ja, jo...

Han förstår inte allt till fullo.

Det kan gälla andra gudar...religioner.

"Jesus".

Rom har antagit många gudar från många länder. Serapis, Attis...

Rom har aldrig avsvurit sig några gudar.

Antagna eller andra.

För hit henne.

Nämn de tio mäktigaste och mest barmhärtiga romerska gudarna.

Gör det själv.

Vi kan be henne namnge fler, vi har så att det räcker.

Mars...Jupiter...Vulcanus...

...Ceres...Sol Invictus...

Romerska gudar.

Minerva, Neptunus, Diana...

Låt honom tala!

Sol Invictus togs in österifrån.

Din mask.

Hon skiljer sig inte från oss andra. Hon dyrkar samma gudar som vi.

Men till skillnad från dig kan hon säkert namnge alla 200.

-Nej. -Inte?

Kan inte den lärda Katarina namnge alla gudar?

Jag kan namnge dem, men jag dyrkar dem inte.

Jag tror inte på dem.

Öppna boken.

Vilken sida som helst.

Översätt. Ordagrant.

"Öppna trädgårdens grind med ditt sinne"

"Låt din hand yvas i styrka"

"Frukta inte galenskap eller sjukdom"

"Du besitter den kraft så många andra söker"

"Tänk på sanning och skärskåda osanning med visdom"

"Och låt all fruktan ila bort liksom vinden"

Poesi.

Harmlös poesi.

Allt kommer ur Guds tankar.

Och i tidernas gryning-

-skapades det förgångna genom allt som skådades.

"Lugna er", fick de stora varelserna höra.

"Gud skall nu avgöra vad och vilka som ska besitta jorden."

Din gud, är han stor eller liten?

Är det här dem du var med?

Du är en stor man. Modig.

Befria mig och försök det där med mig!

Befria slaven och eskortera henne tillbaka.

Det var synd att han förde hit dig.

Det sägs att folk älskar dig efter bara en dag.

Det sägs att en man var villig att dö för dig.

Han gillar inte förnedring. Tro mig, jag vet.

Han vill veta varför du inte älskar honom.

Han borde inte söka tillflykt i mina känslor.

Jag bär varken på hat eller ånger eller medkänsla.

Ingen passion och ingen fysisk åtrå.

Du är hans fru. Han bör gå till dig.

Han anser att du är otacksam.

Han byggde ett bibliotek åt dig, fyllt med de finaste böcker Rom kan erbjuda.

Roms böcker är av föga värde för mig.

Du kunde ljuga.

Jag ljuger.

Tänk på vad du kan uppnå.

Det som uppnås med en lögn är som en orm-

-som sakta slukar den som uttalat den.

Senatorerna. Är Rufus inte med er?

Han vilar.

Jag har här ett papper.

Översättning från grekiskan visar att man avfärdar såväl Rom som våra gudar.

Texten ska också fritt ha cirkulerat i stora delar av det västra imperiet.

Jag har också fått ett meddelande från Maxentius.

En begäran om att trupp ska ansluta till honom vid Pons Mulvius.

-Väldigt nära Rom. -För att slå ned upproret.

Och vad vill ni säga med det?

Vi har funnit att de där texterna kommer från Alexandria.

Justus?

-Ditt namn? -Tarus, min fru.

Mannen har deserterat från Constantius armé.

Kejsar Constantius drar tillbaka all trupp från Hadrianus mur.

Han vägrar att strida mot barbarerna.

Han tror inte på Roms gudar.

Ni bör veta att personen som bär ansvaret för de här sidorna...

...lever här som Maxentius gäst.

Den här kvinnan...

-En kvinna? -Ja, en kvinna.

Har utan tvekan lockat till sig många lärjungar. Vi vet inte hur många.

Det vore dåraktigt att låta döda henne. Det skulle kunna vända folk mot Rom.

Jag är villig...

...att erbjuda er en utväg.

Ni ska offentligt debattera med Katarina.

Rufus kommer att fördöma henne.

Ni kom hit i sökandet efter en förrädare.

Gå, är ni snäll.

Gå!

De vill inte att ni ska kunna gå-

-vid den offentliga utfrågningen.

Jag är ledsen.

Söker ni oss?

De vill tala.

-Hade de hästar? -Hästar? Nej, inga hästar.

Vi vill inte ha mer blodspillan. Inget mer dödande.

Vi kan gå norr om muren när som helst. Invadera när som helst.

Är det vad ni vill?

Vi vet att ni inte har några reserver.

Vi känner också till Roms inställning.

Fint svärd.

Du bar med dig det här.

Det tillhör oss.

Du säger att du är en befälhavare.

Men se på din uniform.

Du är ingen befälhavare.

Du säger att det finns två kejsare. Två Rom.

-Det har alltid funnits Öst och Väst. -Det ena gott, det andra ont.

Du påstår att du känner Katarina. Varför räddar du henne inte, då?

Jag visste inte var hon fanns förrän nu.

Eller ens om hon levde.

Säg mig en sak:

Om du nu representerar Constantius...

...om du är hans lojale man...

...varför berättade han inte för dig om Katarina?

Han har vetat hela tiden.

Innan du återvänder till din fängelsecell...

...kan du säga mig vad det här är?

-Nefertiti. -Nog är det underligt?

Det här är den enda avbildningen av henne.

Och jag vet att du inte har sett den förut.

Men ändå känner du igen henne.

Maxentius hade rätt.

Du...hon...densamma.

Maxentius säger att du inte längre behövs.

Därför måste du debattera med Rufus.

Och du kommer att förlora, och så kommer han att säga dig-

-att du måste dö igen.

Men det borde ju inte utgöra något problem för en gudinna!

Han fick en vision i sina drömmar.

Gudarna talade till honom.

Och samtliga erbjöd honom sina platser i himlen.

Du är oförmögen till lögn.

Det vet vi alla.

Så nu vill jag höra sanningen.

Du kan inte höra sanningen på grund av din oförmåga att lyssna-

-bortom hörhåll från dina fallande romerska gudar.

Kommer han att få skåda himlen?

Han kommer en dag att få skåda himlen.

Precis som du.

För ett kort ögonblick...

...kommer ni att få se hur evigheten hade kunnat gestalta sig.

Men ni får inte uppleva det. Bara det här.

Döden i den här skepnaden är...

...en så smärtsam sak... som varar för evigt.

Och din själ kommer aldrig mer att återfödas.

Hurdan är hon, den här Katarina?

Orolig?

Jag, Rufus? Nej.

Var är Gallus?

Första gången jag träffade dig var du ett vackert och harmlöst barn.

Jag insåg att fördömande skulle följa eftersom jag levt mitt liv i extremer-

-som skulle göra ett lärt hjärta illamående.

Och nu intar jag min plats bland andra giriga stackares själar-

-i Maxentius stora skammens kammare.

Krossa dig?

Har jag inte lärt någonting?

För vad är den mänskliga själen värd, om inte sin egen livstid?

Jag skall inte gå. Jag kan inte gå.

Frukta intet från mig.

Gå till denna prövning.

Och för vart ord som uttalas-

-skall du som är en vandrande själ-

-begrunda sanningen.

Befria anden-

-och vet att i ditt sökande efter svar-

-kommer jag att vara med dig.

Jag skrev ett fegt brev till dig. Ifall du skulle ha vägrat att ta emot mig.

"Undrar du vart de döda och begravna tar vägen?"

"Skrämmer det dig att inte känna till alla platser"-

-"och alla själar, samt vart de i slutänden tar vägen?"

"Det är ett sorgligt avskedstagande"-

-"fastän man lever vidare och har en nära vän eller två."

"Får jag se dig"...

..."bör jag känna mig bättre till mods"...

..."inför prövningens möjliga slut i död."

"Jag ska inte gå igenom så allvarliga frågor med dig"-

-"mitt gudabenådade barn, eftersom jag är dödlig."

"Begränsad."

"Och det är svårt att framföra tydliga svar."

Tack. Meningsfullt.

Lögnerska.

Han...de...

...kommer med all säkerhet att döda dig.

Jag vet att falska ord kan rädda mig.

Men en senare död, kanske av ålder-

-kommer inte att vara nådig för en själ som min.

Jag kommer aldrig att lämna min Faders sida.

Så de må störta mot mig-

-alla styrkor de utrustats med i Roms mäktiga namn.

Jag är i sanning en omutbar dotter-

-mot krafter som inte är annat än en stöld från himlen.

Är du den som så skamlöst skymfar våra gudar?

De gudar vars storhet är evig?

Jag bär ingen skam.

Vad jag förstår ska du ur minnet kunna namnge-

-var och en av Roms gudar. Remarkabelt.

Och ändå tror du inte på dem.

Era gudar är dimmor och villfarelser.

Ni borde ta er ur deras grepp.

Och hur skulle det gå till?

Vet ni inte hur man släpper sådana lögner-

-ska jag klä sanningen i enkla ord för er.

-Hädelse! -Sanning? Lögn?

Dimma, villfarelse?

Stora ord.

Men vad sägs om poeterna som prisar dessa gudar?

Kan du som har tagit del av deras kunskaper-

-kan du avfärda även dem?

Kunskapen jag besitter kom inte från poeters pennor.

-Inte heller ur Roms läror. -Lögnerska!

Tystnad! Besvara frågan.

Avfärdar du poeterna?

Nå?!

Säg mig vilka av era poeter som hyllat Roms gudar?

Den förste var ju Homeros med sin hyllning till Zeus.

Och när Orfeus räknar upp gudarnas ursprung hyllar han Apollon.

"O, konung, Letos son, mäktige Phoebus, som härskar över levande och döda."

-"Sol uppstigen på gyllne vingar"... -Är det här en lek? Är ni galen?

Hon vet mycket väl hur våra poeter har prisat våra gudar.

Hon har omgetts av den kunskapen sedan barndomen.

Jag vet att hennes tankar inte står sig här.

Vissa kanske imponeras av dem, men jag låter mig inte luras av en ung kvinna.

Du må vara vacker, men så lärd är du inte.

Det vore klokt av dig att lämna oss, återvända till ditt hål-

-i palatsets väggar och studera mer-

-innan du på nytt mäter dig med ens de enklaste av romerska tänkare.

Jag skulle föreslå att du läser Homeros. Jag kan låna dig en bok.

Utfrågningen är över.

Katarina!

Jag känner till Homeros som skrev att Zeus är en lögnare-

-en bedragare och en usling.

Och att Hera skulle ha bundit hans armar och ben-

-om han inte hade flytt och gömt sig.

Detsamma gäller Athena och Poseidon.

Gudar som Rom erkänner är-

-"de-novensidus".

Vet någon vad hon talar om?

-Hädelse! -Hon hoppas att vi inte känner verken.

En stöld ur grekisk mytologi.

Du understår dig att undergräva Roms framgång och makt?!

Och de gudar som gav oss den makten.

Du är inte Roms herre. Du är inte i position att döma oss.

Ni är besökare, inte befälhavare över vår jord-

-som skapades av den ende och allsmäktige guden.

Ni är slavar under girigheten. Och ändå fruktar ni sanningen.

Varför skulle ni annars besvära er-

-med mina tankars skrifter?

Över vilka jag är herre.

Tag akt för era egna fällor-

-för de kommer inte att rädda er undan allsmäktige Gud-

-när er dödsslöja nalkas er.

Det står tydligt och klart för envar att du är besatt!

Hur skulle du annars trots sådana skador kunna stå?!

Vem är du att förneka den sanning jag uttalat?

Har du verkligen stigit åt sidan från din själ och frågat dig detta:

Var menar du att din själ har vilat i 1 000 år?

Du är värdelös, och vem ska ta emot dig?

Inte Gud, för han är bortom dig.

Har du inte lärt någonting av Galus?!

Det finns inte en allsmäktig gud!

Se dessa människor ni förslavat i ansiktet-

-och be dem om förlåtelse.

Katarina har rätt.

Förlåt mig.

Frukta intet från mig.

Begrunda sanningen. Befria anden.

Och vet att jag kommer att vara med dig.

Stäng porten! Alla stannar kvar!

Hys ingen ilska.

Han är svag.

Och han är min vän.

Ja, han kände till Katarina.

Men vad skulle han ha gjort? Skulle du ha försökt rädda henne?

Han skulle ha gå miste om sin enda möjlighet att hitta en efterföljare.

Det är han, eller hur?

Du har talat med barbarerna.

Jag väntar fortfarande, men har inte hört något.

Varför far du inte iväg och söker upp henne?

Hon skapar en helt ny värld. Rom kommer att falla.

Det var just därför jag inte kunde berätta för dig.

-Är det profeten vi talar om? -Katarina?

Maxentius lät avrätta henne.

Hissa upp!

Upp!

Gillar du Jesus? Var som honom.

Fader...hjälp mig.

Du understår dig att undergräva Roms framgång och makt?!

Det finns inte en allsmäktig gud!

Katarina.

Katarina.

Du...ska bli...min efterträdare.

Läs det!

Jag kan inte bli kejsare. Det här är vansinne.

Kapitulera!

Gör vad du måste göra.

Svara på det här, och säg den ormen-

-att han kan få kapitulera!

Marinus. Jag behöver Marinus med mig för att leda.

Var värdig manteln.

Jag bär min egen.

Barbarer utanför lägret, herre.

Dra inte era vapen!

Det här är vårt folk!

Katarina är död!

Det går ett rykte om...

...att vårt västliga kejsardöme...

...ska slås ihop med ett annat.

Och att de ska förenas under en kejsares styre:

Maxentius.

Som redan är på väg.

Det är vad man har sagt oss.

Man försöker skapa en armé nära Rom.

Han vet vad han ska göra.

Hör nu på mig:

Från detta ögonblick...

...kommer man inte att döda kristna mer.

-Alla religioner är tillåtna! -Ja!

Fort.

Du oroar dig för Konstantin.

Jag ska be för honom.

Var är min armé?!

Min armé skulle stå här!

Varför är du inte med din armé?

Jag känner inte igen din uniform.

Jag kommer med bud från Constantius.

-Döda honom! -Budskapet är:

"Fullständig kapitulation".

Ändrade mig. Din armé av svin är smittad, och måste slaktas.

Som ni önskar...reptil.

Ni kommer inte att känna smärta.

Ta mitt svärd.

För snabbt.

Lycka till!

Vem är du?! Understå dig inte!

Jag är din kejsare! Du ska hjälpa mig! Nu!

-Dö! -Varför?!

Vi var barn!

Vi har nått så långt.

Och nu vill du vända om?

-Vi går mot Alexandria. -Det är över.

-Vänd tillbaka. -För dig, kanske.

Sedan du dräpte den andre kejsaren, den galne. Kanske.

Men för oss? Nej.

Det har bara börjat.

Det står klart för mig att Katarina betyder mer för oss än för er.

Vi behöver inte er.

Vi hittar henne själva.

Och hur ska ni ta er dit?

Det är mitt fartyg.

Jag tar henne dit.

Det är långt dit.

Man kommer att stoppa er.

-Ni behöver mig. -Behöver, behöver, alla behöver.

Nåväl, du kan få bli vår kock.

Du behöver sova.

Vi delar på oss.

Du vet var hon är.

Det kommer att bli svårt. De litar inte på er.

Ni måste försöka.

Hon kommer inte tillbaka.

Var är Katarina?!

Min käre vän Konstantin ger inte upp hoppet om att hitta Katarina.

Och tills han gör det-

-kommer jag att finnas kvar vid hans sida.

Till och med när han sover.

Vi har fått höra att hon är död.

Men varför kan hon inte stiga upp ur sin grav?

Vi har hört att de som tror på den ende sanne guden som Katarina talat om-

-ibland kan stiga upp ur sina gravar.

Inget kejsardöme, ingen tusenhövdad armé, kan mildra den smärta-

-min vän nu känner.

Han kommer inte att vila förrän man återbördat hennes kropp.

Och om hon bara sover kommer hon att vakna.

Men är hon i sanning död i anden-

-så kan min vän ta farväl.

Lugn. Låt Konstantin möta Katarina.

Kära barn.

Skulle ni någonsin känna er ensamma till naturen eller i anden-

-i den hemska miljö som har skapats-

-av de som är förvridna och våldsamma.

Låt då ingenting hindra er sanna kärlek.

Den kan även i de hårdaste tider-

-flöda från er och till andra.

De litar inte på er.

De tror att ni tänker föra bort henne.

Visa dem att ni är en ordhållig man.

Visa dem att ni inte bara är ännu en kejsare.

Det sägs att ni är en stor krigare.

Och de fruktar Roms gudar.

För Roms gudar vredgades på Maxentius.

Du är nu den nye konungen.

Säg dem att jag inte är en kung.

Säg dem att Roms gudar är lögner.

Katarina ville att jag skulle befria dem.

Befria de här människorna.

Så säg nu till dem.

Gå! Allihop - ni är fria!

Jag ber er...

...att ta, att skydda och...

Att fortsätta stapla de här stenarna för Katarina.

Och göra vad hon ville att vi alla skulle göra.

Att låta alla människor... låta alla komma hit och be.

I fred!

Var inte rädda.

Soldaterna kommer inte att skada er.

Sträva inte efter att upprätthålla det som har varit.

Förutspå ditt liv, men försök aldrig att förutspå din död.

Det kan bli enkelt.

Utan mark att vårda.

Inga präster att visa bort.

Ingen himmel att gripa efter.

Inget helvete att stiga ned i.

Kommer detta att bli en dikt?

Nej, inte från min penna.

Men sök, och somliga själar kommer att förstå.

Efter Konstantins död grävdes Katarinas ben upp-

-och såldes till Europas sju rikaste kyrkor-

-tills hennes kvarlevor förklarades skyddade.

I dag ligger de i hennes kloster på berget Sinai-

-dit miljontals besökare kommer varje år.

2002 återfick Katarina helgonvärdighet.

Enligt Katarinas önskemål välkomnar hennes kloster alla trosriktningar.

Fyrverkerihjulet symboliserar helgonets dödssätt.

Öppna ditt hjärta för Gud-

-så att din himmelska ande kan leda dig-

-till himmelrikets under.

FÖR DE SOM LIDER UNDER ANDRA

Översättning: Henrik Brandendorff www.ordiovision.com