Original subtitles

Jag heter Daryl Dixon.

Jag gick ut och letade efter något.

Hur kom det sig att du var i Frankrike?

En massa dåliga beslut.

Vi har väntat på dig. Du är budbäraren.

Paris, det är ett rakt skott.

Genet: Hela strävan föll. På grund av en amerikan?

Större delen av staden är under kontroll av Genet.

Isabelle: Guerrier kör om staden.

Det finns ingen annan som kan ta honom till boet på ett säkert sätt.

Carol: Hej, Daryl. Är du säker på att du är okej?

...kom tillbaka.

Carol: Jag letar efter en vän till mig.

Namnet är Daryl Dixon.

Losang: Vi behöver dig.

Daryl: Det är inte min kamp.

Ibland, när en person lämnar hemmet, kommer han

att upptäcka att han hör hemma någon annanstans.

Laurent: Daryl!

Hjälp!

Kunde ha fått en till.

Jag tappade fotfästet.

''För att du säkerhetskopierade.

Du backar aldrig.

Jag kommer aldrig bli lika bra som du.

Det har bara gått två veckor.

Père Jean trodde att de fortfarande hade själar.

Saknar du honom?

Père Jean?

Ja, men jag trivs här.

Hemmet är vart än de människor du älskar är.

Det var vad barnen sa till

mig när vi bodde i den skolan.

Gilbert: Laurent!

Och du borde gå tillbaka också.

Losang skulle vilja prata med dig.

Okej.

Losang: Vi har fått en oroande rapport från Paris.

Vårt läger, som höll på att byggas om,

plundrades av Pouvoir, och tre av vårt folk tillfångatogs.

Martin Fournier, Fallou

Boukar och Emile Thibaut.

Du känner dessa människor, Syster Sylvie?

Emile är... är min vän.

Han och Fallou hjälpte oss att komma ut ur Paris.

Genet kommer att använda dem i hopp om att hitta oss här.

Vet de vår exakta plats?

Jag tror inte det.

Men vi kan inte vara säkra.

Mathis, är dina scouter på väg?

Jag hoppas på en rapport snart.

Och tills dess, vad? Gör vi ingenting?

Isabelle: Sylvie...

Vi måste rädda dem.

Det kommer vi.

Vi måste ha tålamod.

Tålamod kommer inte att fungera.

Om Genet inte kan få något från dem, kommer hon bara att döda dem.

Vi kommer att göra allt vi kan. Med försiktighet.

Daryl, varför stannar du inte?

Du tror att det är ett misstag, att inte skicka in ett lag direkt.

Genet är hänsynslös.

Du väntar, och de dör.

Jag agerar impulsivt, vi alla dör.

Så jag måste agera försiktigt för det större bästa.

Det innebär ibland att motstå

lusten att gå till offensiven.

Ibland måste du vara villig att slå det första slaget.

Tja, jag föredrar att kasta den sista.

Det här är en thankka.

Det är ett buddhistiskt sätt att spela in och undervisa.

Det tar många år för arbetet att bli acceptabelt.

Jag är fortfarande nybörjare.

Hur länge tänker du stanna här?

Jag vet inte.

Hur lång tid tar det för dig att hitta en annan tur till mig?

Tja, det är svårt att veta säkert. Lite.

Jag stannar tills dess.

Bra.

Men i utbyte måste jag fråga dig något.

Du har tränat Laurent.

Ja. Ja, för att försvara sig själv.

Det har blivit en distraktion.

Laurent är menad för mycket mer.

Mer än att hålla sig vid liv?

Ja, faktiskt.

Att behålla empati.

Jag oroar mig för inverkan av upprepat våld på honom.

Ingen anstöt.

Ingen tagen.

Alla här har en plats.

Om de väljer att söka det.

Jag hoppas att du också hittar din här.

Han vill att jag ska sluta träna Laurent.

Han säger att jag är för våldsam.

Jag tror att du gör det som är nödvändigt,

även när ingen annan är villig att göra det.

Speciellt då, i själva verket.

Kanske vad Losang betyder är att, nu när

vi är här behöver han något annat från dig.

Jag vet inte om det här är platsen jag ska vara.

Tror du inte att du kan vara lycklig här?

Gör du det?

Ja. Jag tror att jag kunde.

Tja, jag fortsätter att tänka på alla människor jag lämnade bakom mig.

Undrar om de fortfarande tänker på mig.

Hej.

Jag är en vän.

Min kompis fick den här cykeln av er.

Tänkte att du kanske kunde hjälpa till att fixa det.

Är du Micks dam?

Ja, jag kan inte så mycket om cyklar, så...

Hur är det med killen som hade det före Mick?

Är... Är han i närheten? Han kanske kan hjälpa till.

Hej, killar!

Ni vet alla vem, hade den där cykeln före Mick?

Grady: Ja.

Det var den där killen som blandade ihop sig med Juno.

Ja.

Vad hette han?

Dixon.

Vilken skitstövel.

Hej Grady.

Ge mig däcket.

Skitstövel eller inte, kan han fixa en transmission?

Helvete om jag vet.

Vet du var han är?

Jag menar, vi måste verkligen titta på den här saken.

Jones: Många killar kommer hit.

De arbetar, och de gick vidare.

Det är nog bäst att du gör detsamma.

Han var en skit i alla fall.

Rör dig inte.

Håll händerna nere. Lätt nu.

Ska du skjuta, kärring?

- Vänta! Låt mig se. - Vad fan?!

Jag har det.

Damen, är du galen?

Certifierbar.

Var är han? Var är min vän?

Vi vet inte! Jag svär! Jesus!

Passa dig själv. Jag har fem till av dessa saker.

Vad fan? Aah!

Min jävla näsa! Shit, hon bröt min näsa.

Whoa, whoa, whoa! Oj.

Var är han?

Han kom in i det med vår bror.

De kastade sig på en jävla båt.

En båt?

Vart?

Till Frankrike, okej?

Vill du verkligen bråka med mig?

Det är inte skitsnack.

Han köpte sig en gratis Europasemester.

Med vem? Vem äger båten?

Några franska killar kom och letade efter amerikanska vandrare.

Ja, vi samlade dem, betalade oss, slutet på historien.

Kommer killarna tillbaka?

Lyssna, det är den enda båten vi har sett på flera år.

Båtvarvet ligger några mil norrut.

Du kan gå och kolla upp det själv.

Drew: Synd med ditt däck.

Är det din?

Följ mig inte.

Ungefär en mil upp på vägen, det är en gammal Dodge.

Din kompis Mick är i bagageutrymmet.

Han har förmodligen ungefär en timmes luft kvar.

Ge eller ta.

Vi kommer att andas in medkänsla och förlåtelse.

Och andas ut rädsla och lidande.

Börja med att centrera dig själv.

Skit.

Ta nu ett djupt andetag...

och ut.

Lyssna på ditt andetag.

Var och en är en påminnelse om att du är här.

Och du är okej.

Borsta helt enkelt alla negativa tankar åt sidan

när du tar medvetenheten tillbaka till ditt andetag.

När du andas ut...

... ögonblick av fred.

Okej.

Hjälp!

Hjälp någon!

Tyst! Du ska rita dem.

Det är en mycket säker omkrets.

Vad gör du, snokar på min egendom?

Titta, jag-jag vill inte ha några problem.

Jag-jag kraschade min bil.

Har du en första hjälpen-låda?

Det här är ingen akut vård.

Jag inser att du inte har någon anledning att hjälpa mig, men.

.. du verkar vara en riktigt trevlig person,

och jag skulle vilja tro att, till och med fortfarande...

...vi kan lita på främlingars vänlighet.

Du ensam?

Du svär?

Jag fixar dig.

Sen går du.

Ett falskt drag, Jag skjuter dig.

Vad heter du?

Aska.

Jag är Carol.

Vad är det?

Problem med min generator.

Det händer då och då.

Har du någonsin träffat en rullator med din bil?

Inga.

Du har tur.

Jag tror att jag krossade kylaren.

Här kan du övernatta om du vill.

Ingen idé att klöva det nu.

Kom igen.

Du kan bo här ute i ladan.

Sophia!

Muffin.

Är du okej?

Ja. Bra.

Okej, du kan sova där inne.

Flyger du den där saken?

Bullret lockar de döda, men det är det värt,

bara för att komma upp över allt en liten stund varje dag.

Okej.

Varsågod.

Tack.

Finns det någon chans att du kan hjälpa mig med min bil idag?

Var är det?

Jag kraschade den ungefär en

halv mil ner på vägen vid infarten.

Jag kan ta en titt i eftermiddag.

När jag tar upp mitt plan vid 3:00, ska jag leta

efter övergivna bilar för delar att fixa det med.

Jag hoppas att jag inte behåller dig.

Vad menar du?

Jag gissar bara att du har bättre saker att

göra än att flyga runt här och leta efter bildelar.

Jag vågar mig aldrig för långt.

Men du kan gå var som helst.

Jag har allt här.

För helvete.

Knulla.

Skit. Skit, skit, shit, shit, shit.

Skit.

A--

Skit.

Ash: Vad fan--

Vad fan gjorde du?!

Låt mig hjälpa till.

Jag kan avsluta. Jag-- Snälla, låt mig bara göra det.

Vad tänkte du?

Du hade ingen rätt att komma in här!

Jag är så ledsen. Inget hände med graven.

Inget hände?

Skämtar du med mig?

Snälla låt mig bara städa upp det.

Bra.

Gå sedan ut.

Alla kroppar är utanför omkretsen nu.

Jag var nyfiken.

Om dig.

Det är ingen ursäkt.

Jag tänkte bara att om jag kände

dig bättre kanske vi skulle kunna

bli vänner, och det är något som jag--

som jag har saknat.

En vän.

Vänner är inte vad jag saknar.

När jag har städat klart, Jag kommer att vara på väg.

Han hette Avi.

Avi Patel.

Min pojke...

Han var 7 när han dog.

19 april, klockan 08:23.

Det är då du kommer hit.

Jag sitter med honom varje morgon.

Jag sitter.

Och jag ber om ursäkt.

För vad?

För att han lät honom vandra iväg.

För att inte kunna rädda honom.

För att inte skydda honom som en...

en förälder ska skydda sitt barn.

Så när han dog...

Jag skapade en plats för honom här.

För att hålla honom säker.

Hans mamma gick när han var liten, så...

allt var upp till mig.

Avi älskade flygplan.

Ungefär en månad efter att han dog, Jag kom över detta...

kraschade Beechcraft på ett närliggande fält.

Det kändes som ett tecken.

Så jag tog tillbaka den, en bit i taget.

Jag hittade några manualer, och jag kom på det

hur man sätter ihop det igen.

Du vill inte lämna honom.

Det är därför du flyger runt här.

Det handlade aldrig om att gå någon särskildstans.

Bara upp...

tillräckligt högt så att när jag tittar ner kan

jag nästan lura mig själv att tro att världen är...

fortfarande densamma.

Nästan.

Hej.

Hej, um, Jag är precis klar här.

Du vet, om det är okej för dig, Jag åker ut i morgon.

Jag ska snart sätta mig ner och

äta middag, om du vill följa med.

det skulle jag vilja.

Ash: Kom in.

Är du allergisk?

Inga.

De representerar hopp, du vet.

- Ja. - Jag vet.

Daryl: Denna ros började växa

precis där mammans tårar föll.

Jag tror på den här...

blommade för din lilla flicka.

Vart ska du förresten?

Någon som väntar på dig?

Ledsen.

Inte min sak.

Det är okej.

Jag var gift.

Han hette Ed. Det var en...

svårt äktenskap redan från början.

Då vår dotter, Sophia, kom med.

Det är roligt, livet.

Hur något så dåligt kan leda till något så bra.

Så var är hon nu?

Precis innan världen vände upp och ner...

Ed tog med Sophia för att besöka sin faster i Europa.

Jag har aldrig varit i ett främmande land förut.

Hade inte ens pass.

Här är Sofia, knappt 12, bara

fladdra runt i Frankrike med sin pappa.

Och sedan...

när allt hände, jag...

...försökte nå henne.

Massor av gånger, och...

aldrig hört från henne.

Du behöver inte laga din bil.

Du vill att jag ska flyga dig till Frankrike för att hitta din dotter.

Så du ljög för mig.

Om du visste att Avi fanns där ute, skulle du

inte göra något, vad det än krävdes, hitta honom?

Men det är han inte.

Aah!

Jag hörde Mathis fick beskedet tillbaka.

Genet transporterar dem från Maison

Mère till en annan anläggning om några dagar.

Mathis team kommer att avlyssna transporten.

Jag ska följa med dem.

Jag förstår att du vill hjälpa,

men vi är en pacifistisk rörelse.

Vi motsätter oss våld.

Samma här.

När jag kan.

Det här är en jo.

Vi använder det träning för aikido.

Jag använder det inte som ett vapen.

Jag använder den för att förbereda i fall Jag kanske behöver ett vapen.

När vill du slå tillbaka?

Det finns en tid och en plats för allt.

Ta vårt folk hit säkert.

Okej.

Vill du gå en runda?

Inte med den tandpetaren.

Jag skulle göra vad som helst för att hitta Avi.

jag menar, vilken förälder skulle inte göra det?

Men det är inte frågan.

Frågan är, skulle du söka efter honom?

Skulle du ge upp allt för att leta

efter någon du inte har träffat?

Om det fanns ett hopp om att hitta dem vid liv, då...

ja.

Vi pratar om att flyga ett plan över havet,

utan kommunikation, ingen väderprognos,

ingen aning om vad som väntar på andra sidan.

Det var mitt enda alternativ.

Jag kunde inte göra någonting.

Varför nu?

Vad förändrades?

Kunde inte vänta.

Känner mig fast.

Jag var tvungen att gå framåt. Jag var tvungen att försöka.

Hoppa in.

Vi har arbete att göra.

Ash: Jag tycker att vi borde bege oss norrut,

krama kusten och pitstop på Grönland kanske--

minimera vår tid över öppet hav.

Vi skulle kunna byta ut etanoltankarna där.

Hur ska vi få nog för en så lång resa?

Har du gjort allt detta?

Jag har mycket tid på mig.

Var börjar du ens leta?

Jag har en adress till Eds faster, där de vistades.

Börja där.

Tänk om hon fortfarande är där?

Skulle inte det vara fantastiskt?

Jag måste påminna mig själv att det finns en chans att hon inte blir det.

Hon kanske inte ens fortfarande lever.

Ja. Men det kan hon vara.

Jag är glad att du fortfarande har det.

Hej.

Fick den andra bränsleledningen ansluten.

Är du säker på att du vill göra det här?

Jo, ja.

Då behöver vi inte stanna och tanka.

Nej, jag menar hela grejen.

Lämna den här platsen? Lämna Avi?

När Avi dog lämnade jag inte huset på flera månader.

Sen när jag gjorde det...

Jag hittade planet.

Det räddade mig.

Om du inte går framåt, då dör du.

Konvojen borde vara här snart.

Den första lastbilen utlöser explosionen.

Precis tillräckligt för att blåsa ur deras framdäck.

Elodie och Winston kommer att hålla det första

fordonet sysselsatt medan vi går till transportbilen.

Det är där vårt folk kommer att vara.

Vi kommer in, vi kommer ut som en.

Har du det?

Jag förstår.

Vi borde flytta upp ceremonin.

Vi har fortfarande arbete att göra.

Du kommer aldrig att vinna dem.

Absolut inte amerikanen.

Vi har tid.

Pojken är inte redo.

är han inte?

Eller är du inte det?

Det är vi inte.

Åh.

Aska: Stormen kommer in snabbt.

Låt oss ladda planet snabbt och gå in.

Okej.

Du vet, jag undrar ofta, om Avi fortfarande

levde, skulle han vara besatt av flygplan,

eller skulle han ha gått vidare till något annat?

Tja... Vad sägs om Sophia?

Vad tror du hon är inne på nu?

Jag vet inte.

Jag undrar.

Tror du att du kommer att känna igen henne?

Så mycket vet jag inte.

Snart kanske du gör det.

Helvete, etanolen!

Planet kommer att hinna. Vi måste flyga härifrån!

Kan vi bara flytta den?

Nej, vi måste gå.

Nu!

Låt oss gå!

Skit. Det blåste inte.

Vi borde avbryta!

Vad gör du?!

Dixon!

Inga!

- Låt oss gå! - Larm! Larm!

Ash: Låt oss gå!

Carol... du kommer att göra detta.

Jag har aldrig varit med om någon av dessa förut.

Vi måste röja en väg.

Det finns ingen tid.

Ta tag i dragkroken.

Tack. Tack.

Ja, låt oss ta dig hem, kompis.

Jag borde ha vetat.

Änglar skickar alltid sin ondaste

demon för att göra det smutsiga arbetet.

Och här är du.

Man: Dixon, kom igen!

Ash: Carol!

Låt oss gå, låt oss gå.

Aska: Bara centrera dig själv.

Ta ett djupt andetag in.

Och ut.

Det finns inget att vara rädd för här uppe.

Titt.

Kanske var det allt det var.

Något som bara höll dig igång.

Två av oss tillsammans,

det är säkrare.

Carol: Jag är ganska bra på att ta hand om mig själv.

Laurent är försvunnen.

Daryl: Någon tog honom.

Jag behöver din hjälp.

Folk kommer att prata.

Carol: Vad vill du?

Det är bara genom att riskera allt som vi

kan hitta den sanna meningen med tron.

Daryl: Vad händer om du har fel?

Kvinna: Skiffer.

Kan ni prata om att ta tillbaka

Carol för andra säsongen?

Hej. Vad händer?

Jag älskar dig.

Och jag älskar dig också.

Nicotero: Jag älskar dig också! Gå inte!

Det var intressant när vi avslutade "The

Walking Dead", för vid den tidpunkten

lämnade vi Carol och Daryl på ett bra

ställe så att du skulle tro att om något

skulle hända, så skulle hon vara den som

skulle gå ut och leta för honom, vilket är vad vi gjorde.

Vi ska liksom hålla det hemligt.

Ja. Så jag var bara ihålig på ett hotellrum.

Ja, jag var... I sex veckor.

Jag var på besök i Eiffeltornet,

jag skulle till restauranger. Rätt.

Jag är glad att du är här.

Aaaah!

Var är han?

De kastade sig på en jävla båt.

En båt? Vart?

Till Frankrike, okej?

Det har varit fantastiskt att kunna låta Melissa

veta att hon är här och att hon spelar Carol.

Bara att få träffa Norman igen, punkt.

Du vet, det är kul.

Jag är här för att föra samman dessa två karaktärer igen.

För Carol är Daryl hemma.

Han är den person som har levt

längst i hennes liv sedan allt började.

Och jag tror att hon känner sig lite vilsen utan honom.

Jag tänker hela tiden på alla människor jag lämnade bakom mig.

Undrar om de fortfarande tänker på mig.

Titeln på avsnitt ett är "La Gentillesse Des EÉtrangers."

Det översätts som "Främlingarnas mildhet."

I själva showen har Daryl varit en

främling i ett främmande land från

början, så det finns en känsla av

sorts främlingar som ger sig ut i världen.

Och specifikt, dock, det är en

linje av dialog som vi hör från Carol

till den här mannen som blir en vän, Ash.

Jag skulle vilja tro att vi fortfarande

kan lita på främlingars vänlighet.

Carol hoppas att hon ska kunna

hitta någon som kan hjälpa

henne på hennes resa för att ta

reda på vad som har hänt med Daryl.

Så det var där den titeln liksom utvecklades ur.

Carol är en karaktär, i seriens

historia har vi sett genomgå mycket sorg

och mycket trauma, och mycket av det är olöst.

du vet, när det blir tillräckligt tyst börjar

de olösta problemen bubbla upp igen.

Och jag tror att det verkligen var vad som hände för Carol

när Daryl gick och det blev tyst på Commonwealth.

Och jag tror att en stor del av den här resan är att lösa de här problemen.

Hon trodde att hon hade kommit över

Sophias död, och det hade hon på så många sätt.

Och hennes kamp för överlevnad är-- är en

hyllning till Sophia, och det har den alltid varit.

Nicotero: Säsong två avsnitt

där Sophia kommer ut ur ladan--

Jag minns när vi sköt den. Jag minns allt om det.

McBride: Det var fascinerande för

mig eftersom de känslorna var där.

Och sedan var utmaningen att

hålla den närvarande, även med

ljuseffekterna, som att hon

fortfarande står där och det här

bara pågår i hennes huvud, och

ändå spelar det fysiskt, lite av en utmaning.

– Och action! - Sophia!

Nicotero: Och jag återskapade samma

bilder som vi hade gjort i avsnittet av säsong två.

Det var riktigt roligt och tog mig definitivt

tillbaka till det ögonblicket på ett riktigt bra sätt.

Okej, nu kör vi. Och fan!

Nicotero: Efter att ha spenderat sex avsnitt enbart

baserat i Frankrike, är 201 mestadels baserat i USA.

Det var en utmaning eftersom vi spelade in det här i Frankrike.

Så att vara en gård som såg ut som en gård som skulle

ha varit i, du vet, skapade New England många unika hinder.

Vi pratar om att flyga ett plan

över havet utan kommunikation,

ingen väderprognos, ingen aning

om vad som väntar på andra sidan.

Det är mitt enda alternativ.

Jag kunde inte göra någonting.

Att introducera flygresor i denna

postapokalyptiska värld känns

superdjupt och kraftfullt i den här miljön.

Och att få ett sådant här plan på himlen, att flyga över

havet, är en enorm uppgift eftersom det här planet inte

ens kan hålla tillräckligt med bränsle för att ta sig dit.

Zabel: Vi gjorde mycket forskning om

detta och vi pratade med experter på flyg.

Och du vet, det är möjligt precis så som det

utspelar sig i showen, men det är osannolikt,

och det finns många fallgropar längs vägen som--

som du kan falla in i.

Så bara logistiken för det

är ett stort troshopp för Carol.

Hon har gjort många läskiga saker,

men hon har aldrig klivit på ett flygplan.

Och det är lite skrämmande.

Och för Ash har han hittat ett sätt att existera

själv och vara relativt nöjd med minnet av sitt barn.

Det är ett stort språng i tro för honom att lämna det han har byggt,

och att lämna alla de saker som representerar hans minne av sin son.

Det är en tuff sådan.

Man: Tystnad, s'il vous plaît!

En, två...

...tre, fyra!

Nicotero: Vi behövde en stor final,

och en av sakerna som vi pratade om

var, ja, de måste köra planet genom

rullatorerna för att komma till landningsbanan.

Carol: Kan vi inte bara flytta den?

Ash: Nej. Vi måste gå... nu!

Jag har lite erfarenhet av att flyga ett plan.

Jag har flugit ett plan två gånger, för länge

sedan, så jag hade lite förtrogenhet inne i sittbrunnen.

Nicotero: Jag ville ha en gag där Carol

blir attackerad av en rollator och

svänger in den i det snurrande propellerbladet.

Min lilla Indiana Jones-hyllning.

Sedan är det dags för dem att lyfta.

Med Sébastian, vår stuntkoordinator, jag sa,

"Tja, hur kan vi göra detta och vara säkra?"

Och han sa, "nej, det kommer att gå bra.

Vi kommer bara att låta stuntfolket

träffas av vingen och falla ner."

Jag skulle aldrig ha föreställt mig

att vi skulle ha kunnat göra det,

men stuntteamet gjorde ett

fantastiskt jobb med att hålla alla

säkra och ge oss några riktigt spektakulära bilder.

Det hela såg jättebra ut.

Det finns inget att vara rädd för här uppe.