Original subtitles

Pelle! Pelle! Skynda dig, Pelle!

–Kra! Kra! Kra! –Kra!

–Kra! –Hej! Hej!

–Välkomna tillbaka! –Kra!

Kra! Kra!

Jag kommer! Jag måste bara se efter vad pappa har glömt...

Stolen väger ju flera ton!

Skrivmaskinen!

–Tjenare, Ville! –Tjenare!

–Här är din skrivmaskin, pappa. –Jaha...

–Jag skulle just hämta den. –Skulle du?

Johan! Niklas! Hej! Hej!

Hej, Tjorven! - Och Båtsman...

Vad kul att ha er här igen!

Titta! – Hej, lilla båten! Hälsa till Finland!

Oj! Vår båt!

Teddy! Vi kan lära dig lite om båtar i sommar...

Kära gamla Snickargården! Nu är vi här igen!

Göken gal och sommaren är här igen!

Ute blåser sommarvind

Göken gal i högan lind

Mor hon går på grönan äng

bäddar barnet blomstersäng

strör långa rader

utav ros och blader

Ängen står så gul och grön

Solen stänker guld i sjön

Bäcken rinner tyst och sval

mellan vide, asp och al

Bror bygger dammar

åt sin såg och hammar

Skeppet gungar lätt på våg

med sitt segel, mast och tåg

gångar sig åt främmand' land

hämtar barnet pärleband

kjortel utav siden

skor med granna smiden

–Hej, Malin! –Hej!

Vad söt du blev!

–Har du nån spegel? –Nej.

Nu är jag jättefin, Båtsman!

Äh, du passar inte så bra i den.

Lukta på den här maskrosen.

–Du kan inte. Så gör man! –Vänta...

Hur står det till med den passionerade folkskolläraren?

Jo...

Du, Malin...

Äh, bryt!

Malin! Malin!

Nu vill jag att du ska ha kransen för du är så gullig och god.

–Du ser ut som en brud nu. –Ja, verkligen.

–Ska du aldrig gifta dig? –Det vill jag också veta!

–Nja, tycker du verkligen det? –Ja, det är roligt att gifta sig!

Men VARFÖR gifter du dig inte?

–Vet du vad? Jag kanske är för ung. –Det är du inte! Du är ju gammal!

–Vi ska tala om det en annan gång. –Ja, det ska vi.

Tjorven! Säg till Johan och Niklas att sluta att bada innan de blir blå!

Ni ska komma upp nu!

–Johan och Niklas, ni ska komma upp! –Varför det?!

Ni ska komma upp innan ni blir blåa i ansiktet och det är ni redan.

–Bor getingarna kvar här i år också? –De vill också bo i Snickargården.

–Precis som vi... –Ja, alla vill bo i Snickargården.

–Ska vi bo här varenda sommar? –Visst ska vi det, du.

Ja, man är fäst vid den här kåken.

Om jag hade pengar skulle jag rusta den till den finaste i skärgården.

-Har du betalt hyran för i år? -Nej.

-Mattson åker hit från fru Sjöblom. –Vem är det?

Tanten som rår om Snickargården.

–Vem är Mattson? –Han sköter om uthyrningar och sånt.

Mattson, ta fören! Passa bryggan! Kasta i land för–tampen och ta emot!

Ta akter–tampen, Mattson!

En elegant tilläggning!

Vad duktig! En riktigt bra knut!

Det är ett dubbelt halvslag, ser du väl?

Det har jag kunnat sen jag var så här liten...

-Hur gammal är fröken nu, då? –Jag är sju år och ska börja skolan.

Här ska du få...

–Du får en krona. Tack för hjälpen. –Tack ska du ha!

Tack ska du ha!

–Kom nu, Lotta! –Mitt nagellack är inte torrt ännu!

–Så här ser det ut. Gamla sjöbodar... –Ja, det är ganska pittoreskt.

–Inga moderna bekvämligheter... –Det kan man ordna. – Kom nu, Lotta!

Jag kommer!

–Tror du Jocke blir glad över buren? –Ja, det tror jag.

–Jag vill också spika. –Nej, du slår dig bara.

Det gör jag ju inte, för jag kan ha Tjorven till atthålla i spiken...

Aj! O!

Varför slog du dig på tummen, farbror Melker?

För att jag inte var klok och lät dig hålla i spiken.

Jocke rymmer!

–Ta det lugnt, min son! Jag kommer! –Ta fast honom!

Ingen panik! Det här klarar jag!

–Jocke! Jocke! Stanna! Vänta! –Vi måste omringa honom!

–Där är han! Vi smyger oss på honom. –Jag kan ta den.

Tack! – Lilla gubben...

–Fick ni...tag på honom? –Ja.

–Du springer riktigt bra, pappa. –Ja, man är inte så stelbent...

I skolan sprang jag 100 meter på 11,7.

–Det tror jag inte! –11,8 kanske.

-Med ökad ålder sprang du fortare... -Hut, pojk!

Om ni inte vattnar blir det inga stuvade grönsaker...

–Härligt! –Inte alls!

-Rappa på! Visa lite spänst! -Jocke! Jocke!

Lilla Jocke! Du får inte springa bort mer–

–för då har jag dig inte mer och får aldrig se dig mer...

Se herr Mattson! När man talar om trollet är han redan på tomten...

–Karlberg. –Melkersson.

Fin kanin...

–Nu ska vi hämta maskrosblad åt dig. –Då får Båtsman vakta Jocke.

Stanna här, Båtsman, och vakta Jocke!

Menar ni att jag och mina barn ska åka utan vidare?!

Fru Sjöblom är gammal och nu vill hon sälja till direktör Karlberg här.

Ingen vill köra i väg er genast, men man måste ha möjlighet att titta...

Pappa! Ska vi inte bo här mer?

–Man måste väl ha rätt att köpa det? –Javisst! Just det, ja.

–Kåken river jag. Jag vill ha tomten. –Ja, den är fin, tomten!

Den blir bra om man bygger något snyggt...

En bungalow som Anna–Greta och Kalle har! En tjusig bungalow!

–Jag tycker du är en bongalo! –Äh!

–Pelle, vad är en bongalo? –Vet inte, men det låter fånigt.

Det ÄR fånigt också.

Ska man skälla på nån, kan man kalla dem bongalo. Ingen vet vad det är.

–Bättre att skälla så de förstår. –Nej, vet ni vad...

–Ska DE flytta hit? –Den hemska tjejen?

Då stänger vi hellre hela Saltkråkan!

–Vad ska vi göra? –Vattna grönsakslandet, sa pappa.

Tror du att jag odlar nåt åt dem, va?

Så ja, Muffe, här är ju matte.

–Vi river lort–huset, tycker jag. –Javisst, låt oss börja med detsamma.

–Vi bygger en tjusig bungalow! –Javisst, en bungalow!

En stilig bungalow som Anna–Greta och Kalle har!

Jag tycker att ni är ganska fåniga!

–Det kan sitta kvar tills ni köpt... –Äh!

Johan!

Vi vattnar. Det är rätt åt henne om hon får äta morötter hela sommaren.

–Du skulle gärna vilja ha hund, va? –Det angår inte dig.

–Du vill väl också ha en liten hund? –Jag har redan en liten hund.

–Vill du se honom? –Nej, ta inte hit honom.

–Muffe flyger på honom... –Då är han bongalo, han också.

Jag slår vad om att han inte flyger på min hund.

–Han flyger på alla! –Det ska jag säga till min hund!

Båtsman! Båtsman!

Kom, Båtsman!

Muffe!

Muffe!

Å, ta bort honom! Han äter upp mig!

Var inte rädd! Båtsman flyger inte på.

Ta bort honom!

–Det går fint, va? –Ja!

–Det gick jättefint! –Å, förlåt! Det var inte meningen.

Försök inte!

Det är rätt åt er att ni får flytta! Dumma ungar!

Jag vill fundera, men i morgon ger jag besked.

–Det går utmärkt. –Jag slår nog till. En bra affär...

Men Lotta...!

De dumma ungarna sprutade vatten. Och så skrämde de bort Muffe!

Stackars pappa! Jag tycker mest synd om honom i alla fall.

–Stackars Melkersson! –Ja, det är tråkigt.

–Pappa, vet du vad? –Jag kommer att sakna dem.

–Pappa! Vet du vad?! –Vad då?

Jag är så ledsen, så jag tänker börja gråta.

Stackars lilla Tjorven. Vi är ledsna allihop.

-Jag VILL inte att Pelle ska flytta. -Det går inte alltid som man vill.

-Lär dig det. -Jag vill inte!

-I sagorna går det alltid bra. -I sagorna, ja.

Där får de kungariket och halva prinsessan.

-Det går så bra jämt. –Halva prinsessan!

-Det vore ju en liten tröst. –Är du prinsessan?

Sss... Det var väl inte det jag menade heller.

Nej. Han skulle bara få ena halvan. Den andra behåller jag!

Ni bara skojar, men jag vill att det ska vara som i sagorna!

Vi hoppas att sagan får ett lyckligt slut. Hur det nu ska gå till...

Vi hittar aldrig mer ett sånt ställe som Snickargården.

–Jag kommer att vara långt borta... –Varför köper ni inte Snickargården?

Vi har inga pengar.

–Här får du en krona... –Tack, men jag är ledsen i alla fall.

–Det kanske är en lyckoslant...? –Det tror jag inte.

Jag önskar att Pelle ska få bo kvar i Snickargården i alla sina dagar.

Grrr...

Nej, det går inte. Inte i dag... Det går inte.

Pappa...

Textning: SVT Undertext (c) Sveriges Television AB