Original subtitles

Hej, du är sen. De väntar i förhörsrum två.

—Ska vi börja? -/nleder förhör med Stefan Lindman.

Övriga i rummet är förhörs/edare Klas Gråstedt.

Erik Gröndal har anmält dig. Han påstår att du misshandlat honom i hans hem.

—Stämmer det? -Nej.

—Det finns vittnen. -Ha||å?

-Jag var hemma hos honom. —Jag kommer.

—Hans fru ringde. -Hon har dragit tillbaka sin anmälan.

-Hon ramlade i trappan. —Spräckt mjälte? Brutna revben?

—Tror du hon ramlade i trappan?! -Hur fick du ärret på armen?

Fiskeolycka. Jag var elva.

—Fiskeolycka? -Ja.

—Hur går det för honom? -Han nekar.

Åh, fan!

—Vet vi vem det är? -Nej.

Troligen är det grabben som försvann för några dagar sedan.

Han var död innan han slängdes ner här. Skadorna tyder på det.

-År det strypmarken? —Ja, men det är inte därför han är här.

Han blev ihjälslagen med ett hårt föremål.

Några timmar senare dumpades han här.

—lVlordvapnet? —Det är runt, hårt.

Svingat med stor kraft från höger sida mot baksidan av huvudet.

—Några spår efter gärningsmannen? —Nej. Inga fotavtryck. Ingenting.

—Vad är det? -Antag|igen från mordplatsen.

Det är märken från ett beslag eller en bultskalle. Från golvet eller...

Han låg med pannan mot något som vi inte vet vad detär.

Och det vill jag gärna ha tag i.

—Kolla om detär den försvunne pojken. -Johannes?

-Är det några kvar av skallgangarna? -Scoutföreningen och militären.

Om detär han, kan du skicka hem allihop.

Hur gick det?

Berättade du sanningen? Det är väl det bästa du kan göra?

Vart försvann du?

Vi har ett mord. Det är en elvaårig pojke.

En nyligen läkt fraktur på underarmen och ett födelsemärke på höger lär.

—Vad säger du om märket i pannan? -|ngenting just nu.

Det finns rester av isoleringsmaterial på kroppen—

—och fibrer från ett vitt tyg i såret.

Gärningsmannen la ett tyg över huvudet innan han slog det dödande slaget.

—Höger'? Frakturen, var det höger arm? -Ja.

Johannes. Lasse Bengtssons grabb, bröt armen i höstas.

-Är han utsatt för sexuellt övergrepp? —Ja.

—Väld? —Han har varit drogad.

Strypningen var en del av det sexuella.

-Han kanske drogades innan mordet. —Nej, han var nog drogad hela tiden.

-Är du inte säker? -Nej, inte helt.

—Hur såg brottsplatsen ut'? —He|t ren. Inte ett spår.

Det finns alltså bara spår på kroppen?

Skadorna på halsen har tillfogats vid minst tre tillfällen.

Troligtvis när gärningsmannen har förgripit sig på offret.

—Hur känner ni varandra? -Pisto|skyttek|ubben.

—Var det så smart att följa med? —Vi umgås inte privat.

-Hej. Linda Wallander från polisen. -Har ni hittat honom?

Kan vi komma in?

Han skulle bara gå ut och leka med Petter.

Hur länge hade han Johannes? Hur dog han?

—Hur länge levde han? -S|uta. Du plågar dig själv.

—Led han? -Nej.

Han har förgripit sig på honom. Johannes är bara ett barn!

Varför gjorde ni inget närjag anmälde honom försvunnen?!

-Vi gjorde vad vi kunde. —Jag ska skära kuken av honom!

-Han ska dö! —|ngen ska dö.

Han ska dö, den jäveln. Han ska dö.

-Vi gick in i skogen. —Därifrån och in i skogen?

Ja, men sen skulle Johannes käka. Han gick ditåt och jag åt andra hållet.

-Det är sant. —Nej, det är inte sant.

Varför gick niin i skogen? För att dela upp bytet?

Jag snattade också i din ålder. Var det därför?

Det är skitviktigt att du berättar vad som hände. Berätta nu!

Vi gömde grejerna i skogen och gick in igen.

—Men vi åkte dit. -Ni åkte dit?

-En gubbe såg oss. -Vem?

Han bara dök upp. Han tog Johannes.

—Finns det ingen bild på ansiktet? —Nej, det är dåligt med det.

Keps, uppslagen krage. Han är medveten om kamerorna.

-Vi ska gå igenom vartenda band! -Det tar hela natten.

—Vi börjar med föräldrarnas bekanta. -Stefan, jag vill prata med dig.

Snart. -Nej, nu.

—Vänta. Snart. -Nu.

Stäng dörren.

Stäng dörren.

Du är tjänstledig i väntan på att internutredningen blir klar.

-Det är mitt ord mot hans. —|nternutredaren tror dig inte.

Han kan inte stänga av mig utan bevis. Prata med kärringen. Jag behövs ju här.

Du måste prata med nån. Du behöver professionell hjälp.

Jag behöver jobba! Jag är den ende Lasse kan prata med.

Vi ska sätta dit tanskapet som våldtog och mördade hans son!

Kurt, det är viktigt för mig.

Det här fallet ska inte vara viktigare än nåt annat.

Jag vill ditt eget bästa.

Hon är bra. Jobbar bara med poliser som krisar.

Rickardsson! Du snackade med en kille i tolvårsåldern — Petter. Eller hur?

Varför berättade han inte att han såg Johannes bli bortförd?

-Jag gjorde vad jag skulle. —Om du hade gjort ditt jobb...

...så hade vi hittat Johannes innan han blev mördad!

Vad fan håller du på med?

Första gången vi ser kepsmannen år när han går in efter grabbarna.

Då vet vi att han ser dem ute på parkeringen.

_Kan inte du fixa kaffe? -Jovisst.

—Har du hittat nåt? —Jag tror det. Ring de andra.

Första gången han ser dem ärinte på parkeringen.

Han ser dem innan, när han ska köpa cigaretter.

Han följer efter dem och ser när de gömmer godiset i dungen.

Mannen som köper cigaretter har samma byxor, samma skor, längden stämmer—

-och han köper samma cigarettmärke som kepsmannen.

Han betalar med kort. Vi har tiden.

Kollar vi i kassaregistret, har vi ett namn.

Det är bra. Tack, Linda.

—Har du kollat licenserna? -Han har licens för allt...

...men det saknas en Colt .38.

—Har du hittat något annat? —|nget tyder på att han mördats här.

Inget tyder på att Johannes varit här.

"Leilee, nio år. Vikt: 4”! kg. Inget synligt könshår. Trång förhud."

"År till lags. Tillgiven. Jag tror han älskar mig."

Det står på baksidan.

Hallå?

Hallå!

Hej. Linda Wallander från polisen.

Rolt Liljeberg, är det du? Vet du var Magnus Rhunberg befinner sig?

—Försök hemma hos honom. —Det har vi.

Du pratade med honom i förrgår. Hur verkade han?

Som vanligt.

—Känner ni varandra väl? -Nej.

Ni pratade med varandra fyra gånger samma kväll.

Jag hjälper honom med en tillbyggnad. Vi var inte överens om priset.

—Jobbar du inom byggbranschen? -Nej, jag drygar ut pensionen.

Vad gjorde du kvällen den 11:e mellan klockan tio och tolv?

Är det för mycket begärt att du informerar om vad saken gäller?

—Vet du vem det här är? -Nej.

Det är Johannes, elva är. Magnus förde bort honom för tre dagar sen.

Igår hittade vi honom mördad. Var befann du dig den kvällen?

Jag var hos min granne. Jag tillbringade natten hos henne.

-Kan jag få namnet på den grannen? -Britta Holm. Hon bor här borta.

-T'ack. —Varsågod.

Hans granne, Britta Holm, intygar att Rolf var hos henne hela kvällen.

Han är ren i våra register.

Han var vid polisen i Stockholm fram till pensionen.

—Hur ser hans meritlista ut? -F|äckfri.

Hej, Linda. Ni kännerju varandra.

Roffe berättade nåt som kan vara till nytta för oss.

Magnus har ett sommarhus. Jag glömde säga det sist.

—Jag hjälpte honom renovera det. -Varför tänkte du inte på det?

För attjag blev chockad. Jag trodde aldrig att han kunde döda ett barn.

—Varför sa du inte att du var polis? -Hade det förändrat din uppfattning?

—Varför gick du i pension så tidigt? —Det finns annat i livet ån jobbet.

Varför ville du bli polis, Linda?

Jag hatar folk som har ihjäl varandra och som kan leva med det.

Det var vackert.

Herregud...

Nu börjar arbetet med att hitta hjälten som sköt svinet.

Magnus sköts med ettskott i hjärttrakten. Här.

Skåpet är länsat på allt av intresse.

—Vad är det där? -Det ser ut som ett kulhäl.

Vi får ta med en bit av listen och kolla på labbet.

—Har Johannes varit där inne? -Nej, inget tyder på det.

Men jag hittade ett hårstrå som antagligen är hans.

Jag tror att han blev bortförd härifrån levande.

Johannes fördes härifrån nedsövd. Mordet kan ha utförts i bilen.

Nyberg tror att märket i pannan kan ha kommit från nåt beslag i fordonet.

Vi tror att Magnus sövde ner Johannes, la honom i en bil—

-körde till skogspartiet, virade tyg runt skallen och slog ihjäl honom.

Sen dumpade han honom i kalkbrottet.

Kolla vilka bilar Magnus hade tillgång till.

Se till att få utredningen till åklagaren så vi kan avsluta dethär.

Den enda bil Magnus hade tillgång till är hans egen och i den fanns inga spår.

Och inga beslag som matchar märket i Johannes panna.

Nyberg tror att den är för liten också.

Johannes dödades med ett enda slag och då krävs svängutrymme.

Jag tror att om han mördades i en bil, letar vi efter en skåpbil.

Okej. Hej,

Det fixar vi som vanligt. Ha det bra. Hej.

Jag ringer alltid Magnus närjag får problem.

—Han fixar min hemsida. Bilannonser. -Ni är kusiner?

Ja. Magnus sa aldrig vad han tyckte. Han var osäker och nervös.

Skulle han verkligen hålla på med barn?

Vet du om han hade tillgång till en skåpbil?

Han lånade en av mig för nån vecka sen. Det var nåt byggprojekt.

—Har han lämnat tillbaks den? -Nej.

Här har vi den förmodade mordplatsen.

—Var gömmer man en bil? -Tja, i en annan bil.

Lada, garage, lagerlokal. Det finns hur mycket som helst.

Tjena.

—Sitter du här? -Har ni gripit honom?

—Han är död. Han blev skjuten. —Åh, fan.

-Vi kommer att ta in Lasse. —Han skulle aldrig skjuta nån.

-Han ville ju döda den skyldige. —Det betyder inte att han gjorde det.

Vill du ha nåt?

Varför lägger Magnus ett tygstycke över Johannes innan han slår ihjäl honom?

—För att han inte klarar att se offret. -Eller för att inte lämna blodspår.

Jag tror inte att Magnus var sån. Inte enligt dejag pratat med.

Han var osäker, nervös och slarvig.

Magnus dödade inte Johannes.

Han förgrep sig på pojken.

När Johannes hotar med att skvallra blir han skraj.

Han ringer en person som kan hjälpa honom.

Och den personen är metodisk. En kall jävel. Lugn, försiktig.

Det är han som drogar Johannes, för bort honom och slår ihjäl honom.

Lägg av. Jag vill inte utsätta Lasse för det här.

Utsätta Lasse för insikten att han mördat fel person?

Magnus Rhunberg våldtog Johannes! Det räcker!

Räcker för vad? Mörda en människa, menar du?

Jag har hittat ett fall från 1999 som är påfallande likt mordet på Johannes.

Samma strypmärken, pojken i elvaårsåldern, dog av slag mot skallen.

Gärningsmannen, Greger Frankman, sitter inne på livstid.

—Misstankar om medbrottslingar? -Nej.

Vi måste kartlägga gärningsmannens rörelser.

Har vi inte hans identitet inom 24 timmar—

—måste vi gå ut till allmänheten med vad vi har.

De vita fibrerna kommer från textil.

—Och fallet från —99? —Jag tittade just på det.

Slag mot huvudet... Här ska vi se... Ingenting där...

Jo, här. "Skallbenet krossat."

Man har inte återfunnit mordvapnet.

Sårkanterna ärinte skarpa.

—Det kan vara samma tillvägagångssått? —Teoretiskt sett, ja.

Linda, kan jag få ett ord med dig?

Var det Stefan som misshandlade Gröndal?

Jag vill att du berättar allting.

—Du vill att jag sätter dit Stefan? -Nej, att du ska hjälpa honom.

Jag tror Stefan är utbränd.

Om du är så insatt i sådana problem, varför pratar du inte med honom?

-Han behöver hjälp. —Nej, nån som lyssnar.

Han ska få professionell hjälp, om han redogör för vad som hände.

—Då får han sparken. —Är det så allvarligt?

Vi kommer att ta ifrån honom det enda som betyder nåt för honom — hans jobb.

Johannes föddes två månader för tidigt.

Han vägde bara '! 500 gram.

Så liten.

Små, små händer. Han nådde inte runt mitt finger när han grep.

Hej. Jag skulle vilja växla några ord på stationen.

Jaha.

-Vad är det som händer? -Jag vill prata med Lasse.

-Om vad då? —Mordet på Magnus Rhunberg.

—För helvete, Kurt. Rickardsson.

—Fan! —Stefan!

Ta det lugnt. Jag följer med.

Greger, du sitter på livstid. Du kan berätta.

—Läs förundersökningen. -Det harjag. Jag är imponerad.

Du satt häktad i åtta månader utan att säga ett ord. Det är ovanligt.

Det är få som har det psyket.

Det brukar bero på att man skyddar nån. Ett barn, en partner, en medhjälpare.

Har det med den mördade pojken i Ystad att göra?

Tror ni att samme mördare kan ha dödat igen? De har redan kollat mig.

Nån idiot trodde att jag kunde ha avvikit från en lufthålspermission.

Smitit iväg och dödat en till.

—Hade du en medhjälpare? -Nej. Jag är oskyldig.

Det framgår i förundersökningen att du dras till unga pojkar.

Jag är inte stolt över vad jag är, men jag är ingen mördare.

De hittade varken mordvapen eller mordplats.

Allt i förundersökningen är fabricerat skitsnack.

De har bara en konstruerad indiciekedja som bygger på en anonym källa.

—Och att jag inte hade alibi. -Då ska du inte sitta här.

Det spelar ingen roll.

Närjag kom hit tog det tre timmar, så var min dom ute bland internerna.

"Offentlig handling", sa plitarna.

Tror du de ingrep när mina så kallade medfångar gav mig stryk? Nej.

Det är därför jag blev fälld för ett mord jag inte begått.

Jag har en svaghet som ni föraktar, så gör mig till mördare också.

Nu lämnar de mig ifred. Jag avtjänar mitt straffi isoleringscell.

Jag har suttit däri sju år.

Jag har inget människovärde, men slipper djuren på avdelning tre.

Jag hör inte hemma bland dem.

Du kan komma tillbaka när du tror på mig.

Känner du honom?

Magnus Rhunberg var inblandad i mordet i Ystad.

Likheten mellan morden år för stor för att vara en slump.

Jag trodde att du hade en medhjälpare. Samma person som hjälpte Magnus.

Om jag hittar medhjälparen, kommer du att frias.

Vi håller nog på ett tag till.

—Varinblandad? -Han är död. Han hittades ihjälskjuten.

—Rolf Liljeberg, känner du honom? -Ja, han är en god vän.

—Vän? -Han besöker mig en gång i månaden.

—Hur lärde ni känna varandra? -Vi träffades på en klubb i Bangkok.

—Vad då för klubb? —En som erbjuder sexuella tjänster.

Pojkar, barn. Mot betalning.

Du är bekant med Greger Frankman, dömd för mord på en elvaårig pojke —99.

Han sitter inne på livstid. Du står på hans besökslista.

Ditt namn är det enda som står där. Han är pedofil som Magnus Rhunberg.

—Du har ett tätt umgänge med pedofiler. -Och med en massa andra förbrytare.

Jag varju polis i över trettio år.

Greger greps efter ett anonymt tips.

Jag tror att den som tipsade polisen vill skydda Magnus.

Du känner både Magnus och Greger. Kan du hjälpa oss att hitta personen?

—Om jag kommer på nåt, hörjag av mig. -Bra.

—Hallå där. -Får man komma in?

Jag ska precis gå och lägga mig. Jag är trött. En annan gång.

Vad har ni på Lasse?

Om det inte hade varit Kurt, hade jag slagit fanskapet.

—Vi måste höra Lasse. —Vad fan har ni på Lasse?

—Jag kan inte prata med dig om det. —Nähä...

Stefan! Kom.

—Ett glas bara. Sen blir det soffan. -Jag sitter redan i soffan.

—Hur länge har vi jobbat ihop? -Det vet du mycket väl.

Jag har aldrig känt mig så ensam i hela mitt liv.

Jag kan inte göra ettjävla skit.

Jag känner ingen annan än dig.

—lnte på riktigt. —Jag vet det.

Brukade Johannes följa med dig till skytteklubben?

Hände det att Magnus och Johannes pratade med varandra?

Ja.

När kom du på tanken att det kunde vara Magnus som dödat Johannes?

Kände du att det var nånting som skevade i hans intresse?

Att det var nåt konstigt med hans omsorger? Att han kom för nära?

Lite för intresserad? Fanns det nån lust eller så i blicken?

-Har du barn? —Ja, en dotter. Hon är vuxen.

Nej, hon är elva år.

Och en vuxen man våldtar henne och stryper henne.

Du kommer aldrig mer se henne skratta eller kunna trösta henne—

—för att den där mannen inte kunde kontrollera sina sjuka drifter.

För att han dumpade henne i skogen...

...som en tunna skit när han var klar med henne.

Skulle inte du vilja se den mannen dö?

—Ja, men jag skulle inte döda honom. -Är du säker på det?

Du befann dig hemma, ensam, vid tidpunkten för mordet på Magnus.

Stefan kom och hälsade på.

—Vilken tid? -Halv två.

—När ringde du? -Vid ett-tiden.

—Varför ringde du? -För att jag mådde dåligt.

—Hur mår du nu? —Ganska bra. Magnus årju skjuten.

-Det ger dig inte tillbaka din son. —Nej, men lite ro i själen.

Hur vet du att Magnus blev skjuten?

Det är bara vi som vet det. Det har inte stått nåt om deti tidningarna.

—Vad tänker du göra? -Jag har motivet, men ingen mordplats.

lnget mordvapen. Det måste jag ha innan jag tar in honom.

—Varför det? Ta in honom bara! -Roffe har varit polis.

—Han kan rutinerna. —Vad heter han mer än Roffe?

Liljeberg.

Helvete...

-Vad har du gjort med axeln? -Ta in fanskapet.

Grannen ljuger för hans skull. Tala om för henne vilket svin han är.

—Hur är det med dig? -Du får mig mot honom.

—Vad pratar du om? -Han kände Magnus.

-Du måste ta Roffe. -Känner du Roffe?

Min pappa kände honom.

—Vart ska du? -Jag måste gå.

—Vad vet du om Roffe? -Rör inte mig! Du rör inte mig!

—Rolf var här hela dan och sov över. -Har ni en relation?

—När gick ni och la er? -Halv tio.

—När somnade du? -Det minns jag faktiskt inte.

—Känner du Magnus Rhunberg? -Roffes kompis som hittades död, ja.

Innan han dog var han inblandad i mordet på en elvaårig pojke.

Vi tror att han fick hjälp med att röja undan kroppen.

Eftersom Roffe kände honom, måste jag testa hans alibi än en gång.

Roffe kan aldrig ha gjort nåt sånt. Jag vet det. Han...

Han har ett stort hjärta.

Bra. Då kan du hjälpa mig att stryka hans namn från listan.

Han...

Han åkte iväg den kvällen vid halv elva.

—Sa han vart han skulle? -Det var nåt med bilen som han lånat.

-Vilken bil? -En skåpbil av nåt slag.

—Minns du hur den såg ut? -Bara att den var röd.

—Varför skulle han låna en skåpbil? —Vi skulle köpa material till vinden.

Jag, eller rättare sagt Roffe, bygger om.

—Har du kvitto på det? -Ja.

-Kan jag få se det? -Javisst.

—Här. -Tack.

—lsoleringsmaterial? -Vi ska vinterisolera.

Det är väldigt mycket. Fick ni plats med allt?

Roffe skruvade ur sätena.

—Och satte dit dem igen sen? -Ja. Eller...morgonen efter.

Vet du var bilen är nu?

Han har lämnat tillbaka den till ägaren. Jag vet inte vem det var.

-Hur fick han ut sätena? -Jag har hylsnycklar i garaget.

Vad mycket verktyg du har. Det fattas en där.

—Kan det vara den han använde? -Jag vet inte.

—Vet du var den är? -Jag har ingen aning.

Stefan. Vad vet du om mordet på Magnus Rhunberg?

Att du misstänker Lasse Bengtsson för det.

Vad gjorde du hos Lasse en timme efter att Magnus mördats?

-Han ringde. Jag åkte dit. -Varför det?

För att hans son hade blivit mördad!

—Var det du som städade efter Lasse? -Vad snackar du om?

Mordplatsen är så ren. Det måste vara nån som kan sin sak som gjort det.

—Var det du som gjorde det? -Kurt, titta bort den här gången.

-Jag berättar allt, men titta bort! —Vad i helvete säger du?

Johannes skändades, gärningsmannen är död, fallet är avslutat!

Jag vet att Lasse är din vän. Jag förstår om du vill skydda honom.

Men det kommer bara att drabba dig själv. Berätta nu allt du vet!

Du är polis, Kurt. Ta reda på det.

lnleder förhör med Rolf Liljeberg. Närvarande: Linda Wallander-

—och Johan Svartman.

Varför ljög du? Du sa att du var hos Britta hela kvällen, men du åkte iväg.

Varför gjorde du det? Britta sa att nån behövde bilen. Vem?

-Det hon säger stämmer inte. —Du åkte iväg i en röd skåpbil.

Har du fått uppgifterna genom ett korrekt vittnesförhör—

-har jag rätt att läsa det. Det vill jag göra innan jag svarar.

Du har väl spelat in förhöret? Annars kan du påstå vad som helst.

Du ska få läsa det.

Du borde ägna dig åt att förhöra mig och inte sitta där och spekulera.

Du plockade ut sätena från skåpbilen när ni skulle handla.

—Jag har kvitton från byggvaruhuset. —Byggmaterial, ja.

—Vad använde du för verktyg? -En skiftnyckel.

-En hylsnyckel. —Skiftnyckel. Och jag åkte aldrig iväg.

—Vem lånade du bilen av? —Rhunberg.

—Var är den nu? -Jag lämnade tillbaka den.

—När då? —Tidigt. Jag monterade in sätena...

...och vid nio varjag hemma hos honom.

—Träftade du Magnus då? —Nej, han var inte hemma.

Jag la bilnycklarna i brevlådan och tog bussen hem.

Jag har kvar bussbiljetten.

Var det du som tipsade polisen om Greger Frankman?

Likheten mellan det mordet och mordet på Johannes är slående.

Du krafsar på ytan och slår dig för bröstet. Sämsta sorten, Linda.

Sämsta sortens poliser är de som inte förmår se till hela bilden-

—för att de är upptagna med att bekräfta sin egen teori.

Tycker du om barn? Dras du till småpojkar?

—Stäng av kameran. —Det vet du attjag inte kan.

Stäng av kameran och skicka ut din kollega, så ska jag berätta nåt.

Johan, gå ut en stund.

Magnus Rhunberg har systematiskt förgripit sig på barn i flera år.

Han var del i en pedonlcell-

—som ingick i ett större, samordnat nätverk som spänner över Europa.

Magnus var min länk. Vi lärde känna varandra på en resa och blev vänner.

—Jag vann hans förtroende. -Varför berättar du först nu?

Det är en ljusskygg verksamhet. Vi vill undvika problem.

Ett problem skulle vara om mitt namn dök upp i en mordutredning.

Om de jag kartlägger får veta att jag inte är den jag utger mig för att vara—

-skulle allt jobb vi lagt ner vara puts väck.

Vilka ”vi"? Vilka fler än du vet om dethär? Va?

Det stämmer. Roffe är infiltratör. Rikskrim bekräftar.

Han kartlägger ett nätverk med pedofiler.

Roffes alibi håller inte. Skåpbilen är transportmedlet och mordplatsen.

Uppgifter från ett odokumenterat förhör.

—Vi har pratat med... —Vi förhör!

—Vi har ingenting på Roffe. —Han känner två pedofiler.

De är kopplade till två mord som påtagligt liknar varandra.

—Likheterna finns ju. -Är de påtagligt lika varandra?

—Stryptagen, ja. Dödsorsaken var väl inte strypning?

Nej, hårda slag mot skallbasen.

Hur binder detta Roffe vid morden?

—Han känner Magnus och Greger. -Det tillhör hans jobb.

lbådå fallen har mördaren lagt en handduk på offrens huvud.

Det kan vi tyvärr inte säkerställa.

Du drar en slutsats efter att ha talat med en mördare som sitter på livstid-

-som har all anledning att övertyga dig om att han är oskyldigt dömd.

Ursäkta mig, jag har ett möte.

Vi kan väl sätta oss? Jag vill be om ursäkt.

Ingen fara. Hon gör ju bara sitt jobb.

Men det skulle vara bra om det här avslutades så diskret som möjligt.

Jag markerar allt som skulle riskera vårt arbete om det blev offentligt.

-Är det okej att sitta här? -Ja, naturligtvis.

Vad bra att du kom. Sätt dig.

Du vill inte gräva i det för du är rädd att trampa Rikskrim på tårna.

Har du haft kontakt med Stefan sedan han blev tjänstledig?

Har du haft kontakt med Stefan? Kan du svara?

Självklart har jag det. Han är min vän, det vet du.

—Har du berättat om utredningen? —Nej, det harjag inte. Nej.

Jag vill inte att du har någon som helst kontakt med Stefan.

Han kan vara inblandad. Jag tror att han skyddar Lasse.

Ni får inte ha kontakt medan utredningen pågår.

Det är inga problem.

Men pappa, fårjag berätta en sak utan att du avbryter mig?

Absolut.

Minns du närjag frågade Roffe varför han inte berättade om sommarstugan?

Han sa att han var chockad vid tanken på att Magnus skulle ha dödat ett barn.

Därför berättade han inte. Han ärju polis!

Hans jobb var att sätta dit Magnus. Skulle han ha blivit chockad?

Nej, han behövde tid när han insåg att vi var Magnus på spåren.

Han skjuter ihjäl Magnus, tömmer huset på barnporr-

—för att röja undan bevis som kan leda till honom själv.

Eller så skötte han sitt jobb och gjorde det Rikskrim förväntade sig.

Var det nåt annat?

—Tjänare, Roffe. Har du tid? -Javisst.

När du renoverade Magnus sommarhus, såg du då vad som fanns i arkivet?

Ja, hans samling.

På barn.

När gärningsmannen dödade Magnus, varför tog han fotografierna?

Om jag skulle döda Magnus för attjag tyckte så illa om honom—

—skulle jag ta med bilderna för att visa vem han var.

Eller så ville gärningsmannen skydda barnen.

lnte exponera dem | en utredning.

Det kanske var nån speciell han ville skydda. En son...

Jo... Den här Stefan Lindman, vem är det?

—Tjänstledig. —Varför?

Utbränd. —Under utredningen?

Du berättade inte för Linda att Magnus hade ett sommarhus.

Och att du inte kunde föreställa dig att han kunde förgripa sig på barn.

Nej, att han skulle kunna döda ett barn.

—Men du sa att du blev chockad. —Han var ingen mördare i mina ögon.

Nej... Vad var han i dina ögon, då?

Svag. Han ljög för sig själv om varför han gjorde det han gjorde.

-Hur då? —Genom att legitimera sina handlingar.

Det handlar om en onormal drift som kultiveras.

Ett sätt är göra det på är att bygga nätverk.

Magnus såg sig som barnens välgörare. Han gav dem pengar, mat, kärlek.

Han sa att barnen förförde honom.

Det är typiskt. De vill bli förförda.

Det är ett sätt att slippa ta ansvar.

Ja, Kurt, den sexuella driften hittar alltid en väg förbi samvetet.

Du då, Roffe? Hur gör du?

—Hurjag gör? —Vad är din väg förbi samvetet?

Jag jobbar. Jag gör rätt för mig.

Och du då, Kurt? Vad är din väg?

Hej, Stefan. Känner du inte igen mig?

Mitt namn har nämnts i utredningen, men du har inte sökt upp mig. Varför?

-Det gjorde mig besviken. —Sätt dig!

Var det du som dödade Johannes? Dödade du Johannes?

Du blöder, Stefan.

Svara, annars skjuterjag skallen av dig.

—Kom igen! —Du blöder.

Vad kommer du att göra med mig närjag har berättat?

Då ska jag ta dig till Linda. Berätta nu!

Ska du döda mig också?

Det måste du, förjag tänker inte berätta nåt.

—Skjut. Blås skallen av mig. -Jävla äckel.

Så meningslöst ditt liv skulle bli om du tryckte av. Vad har du uträttat då?

Jag vet vad du tänker. Om du får mig att erkänna—

—kanske du får ro i själen. Får förlåtelse.

-Jag ska skjuta skallen av dig! —Det kan du inte. Du är ingen mördare.

Det luktade panik i huset. Du glömde städa efter dig.

Du är ingen mördare. Du tapparju kontrollen!

Du måste lära dig att leva med dina misstag.

Det du gjorde mot mig, var det ett misstag?

—lnget hände. —Var det ett misstag?

Jag skyddade dig.

Sätt dit de som förtjänar det. Mig kommer du ändå inte åt, det vet du.

—Jag har sett fotot. -Vilket fotografi?

—Har du det? -Det finns ett foto? Alltså hände det.

—lnget hände. —Häll käft!

Vad har blivit av dig? Stackars pojke.

Jag trodde inte du skulle bli som din farsa.

Jag tog ju hand om dig. Jag lyssnade och skyddade dig från honom.

Ge mig fotografiet, så gerjag dig pistolen och kulan.

Ge mig fotot, så hjälperjäg dig.

Jag såg dig gå ut från Magnus hus. Hur visste du att det var han?

-Jag kollade övervakningsbanden. —Han sköt dig genom axeln.

Kulan gick genom axeln in i väggen. Det finns blod på den.

Jag tog ut den ur väggen. Ingen kommer att få veta.

Häll käften, jävla äckel.

Ingen får veta att du mördade Magnus om du ger mig fotot.

-Jag tänker sätta dit dig. —lngen har lyckats med det.

Skulle du, en mördare, lyckas med det?

Ge mig fotot, så hjälperjag dig ur den här skiten.

—lnte den här gången. —Skjut, då.

Skjut. Skjut, då.

Ja... Döda nu, då. Ja...

—Döda! —Sluta. Snälla, sluta.

Nämen Stefan, kan du inte? Du är för fan helt körd.

ingen kommer att tro dig närjag är färdig med dig.

Varför konstrar du så här?

Va? Varför konstrar du?

Stefan, för helvete! Stanna!

-Stanna nu! -Aaah!

Jag ska ta hand om dig, lille stackare.

Vad har du gjort? En spik? Helvete...

Du måste till sjukhus.

En fiskeolycka. Det är en fiskeolycka.

Hör du vad jag säger? Du skar dig på fiskekniven.

Ge mig vapnet, Stefan.

Din farsa ärjävligt ansvarslös. Han skiter i dig, Stefan.

Låta vapen ligga framme så där... Jag bryr mig om dig.

Ska du döda mig?

Det är bara jag som bryr mig om dig.

Stefan.

Det knackar Ja, ja.

—Har inte du gått hem än? -Hem till vad då?

Krutresterna som jag hittade på arkivskåpet...

Det är samma sorts ammunition som fanns hos Rhunberg.

—Och där saknades ett vapen. -Just det.

Jag tror att mördaren först var hos Magnus.

Sen åkte de tillsammans till sommarstugan.

Pistolen ligger i arkivskåpet. Han avlossar ett skott.

Kulan går in i väggen. Mördaren skjuter ihjäl Magnus och städar efter sig.

Tömmer arkivet, kärvar loss kulan och springer härifrån.

Han har verkligen sopat igen alla spår.

Men han måste ha missat nånting...

Det är känslan när alla detaljerna faller på plats.

När gärningsmannen materialiseras. Det gör att man vill fortsätta.

—Blod. —Det får vi kolla med Lasses.

Han har väl inga skottskador?

Nej. Då får vi ta in Stefan.

Det var blod .

-Linda, gör inget dumt. —Ring mig när ni vet nåt.

Skriker

Fan!

För fan, vakna!

—Hur fick du ärretpå armen? —Fiskeolycka när jag var elva.

—Fiskeolycka .? -Ja.

Hans fru har berättat att du sa att du skulle slå in pannbenet på honom.

Han har väl tvingat henne att säga det.

Stefan har tagit livet av sig.

Jag vet det.

Blodet i sommarstugan...

Vi hittade en del saker.

Det var Stefan som dödade Magnus.

Stefan kände till en del om utredningen som någon måste ha berättat.

Vad spelar det för roll nu?

Visste du att Stefan hade dödat Magnus?

Du skulle ha pratat med honom.

Du kan sluta försvara honom. Han svek oss.

Du svek när du valde att inte prata med honom.

Stefan var en tickande bomb.

Han klarade inte avjobbet.

Han orkade inte med polisarbetet. Det borde jag insett för längesen.

Linda, nu vill jag att du lägger alla kort på bordet.

Att du berättar om Stefans privata utredning.

Det skulle kännas skönt för dig, va?

Insikten om att du är så jävla stark.

Som står pall för skiten som knäckte Stefan.

Du har inte tappat kontrollen och dödat en pedofil eller skjutit dig.

Har du blivit våldtagen? Nej. Har du blivit utsatt för övergrepp?

Det är så jävla sorgligt att jag ska behöva visa dig dethär.

Ja, detär Stefan. Han är bara elva år där.

Han försökte prata med dig, pappa.

Men du ville inte lyssna, för du trodde att det handlade om samma skitsaker-

-som du har ältat i alla de här åren.

Tror du verkligen att Stefan skulle ha ihjäl en människa för en sån skitsak?

Det här är antagligen mitt sista fall. Mordet på Johannes.

Fallet som drev Stefan till självmord.

Varje gång jag kommer att tänka på Stefan, kommerjag att tänka på...

Hade han ihjäl rätt mördare?

Eller finns han kvar där ute? Mannen som dödade Johannes.

Gör han det?

Skåpbilen.

Vi måste hitta skåpbilen.

Hej, Linda. Ring mig när du hör det här.

Vi saknar dig här. Jag saknar dig.

Hej.

Den är här nu.

—Bra. Och den är likadan? —Ja, fast vit.

Svartman, öppna åt mig.

—T'ackar. —Varsågod.

Åhej.

Så... Ställ den här.

Ja, det stämmerju ganska bra.

—Det ärjag. Jag har hittat skåpbilen. —Var är du? Gör ingenting.

Jag kommer. - Linda har hittat skåpbilen.

Jag tänkte bara fråga om du vill ha lite kaffe innan du åker.

Ja tack.

Så, så, så!

Så, ja. Bra. Ta det sista också. Så, ja.

Nu kommer du att bli trött. Sen somnar du.

När du vaknar, är allt bra igen.

Det blir bra.

Shit!

-Du dödade honom, din jävel. —Det var nödvändigt.

De misstag jag har gjort är små jämfört med vad jag har uträttat.

Varje gång jag har fallit för driften, harjag satt dit tio pedofiler.

—Jag behövs, Linda. -Titta på de här.

Jag pratar om Stefan. Titta, då!

Vad har du ställt till med?

Jag ska ta hand om dig, lille stackare.

Jag ska ta hand om dig.

Gör det inte, Linda. Dödar du honom, förlorar vi igen.

Det är det han vill.

Låt honom inte komma undan igen.

Jag älskade honom.

Textning: Ylva Fröling www.undertext.se