Original subtitles

Ja! Har ni väntat på mig.

Ursäkta, jag tror att damen här var före.

Per, vill du komma hit? Greger Stehn är här nu.

Greger, här är dina pengar som utlovat-

-men jag råder dig att tänka över om det här är ett klokt beslut.

Där. Så!

Hundarna!

Hundarna gnyr

Telefonen ringer

Ja, hallå. Det skulle du bra gärna vilja veta, va.

Ja? Okej, jag kommer när jag är färdig.

Ja, hej.

Ambulanspersonalen trodde först att det handlade om hjärtstillestånd.

-Var det inte hjärtstillestånd? -Greger Stehn kvävdes till döds.

Hans bröstmuskulatur förlamades av Botulinum, ett mycket starkt gift.

-Letade inte USA efter det i lrak? -Det klassas som massförstörelsevapen.

Men västvärldens skönhetssalonger är de största användarna av Botulinum.

-Eller som de kallar det "Botox". -Som man tar bort rynkorna med?

Ja. Man injicerar ytterst svaga doser i ansiktet-

-för att förlama finmuskulaturen.

Du sa att han kvävdes till döds.

Det normala dödsförloppet vid förtäring är-

-att offret efter tio timmar får smärtor i halsen och svårt att svälja.

Det uppstår en förlamning i ansiktet som sprider sig till bröstmuskulaturen-

-med andningssvårigheter och kvävning som följd efter cirka 36 timmar.

-Hur var det med Greger Stehn, då? -Samma sak, men på 30 minuter.

Den här hundmaten består inte av mycket mer än Botulinum.

-Hej, Nyberg! -Tjänare.

-Vet du var man hittade honom? -Han hasade sig ner för trapporna.

Sen förbi här och mot hundkojan där.

Nån verkar ha grävt runt hundkojan.

Varför ödsla energi på att kravla till några hundkojor när man är döende?

Se vad ni hittar här omkring. Och kolla om det finns nåt under hundkojan.

Vi måste börja nånstans. Vem hittade honom?

Louise Selander, en av de boende i grannhuset där borta.

Ja, då gör vi så.

Kurt Wallander, Ystadspolisen. Jag söker Louise Selander.

Javisst, tredje våningen, lägenhet 48.

Förlåt att jag stör. Kurt Wallander, Ystadspolisen.

Jag undersöker omständigheterna kring Greger Stehns död.

Vad jag förstår så var det du som hittade honom.

-Har du tid? -Ja, absolut. Kom in.

Lilla gumman! Kom, lilla gumman. Älskling...

-Kaffe? -Ja, tack.

-Cappuccino, latte, macchiato? -Det går bra med bryggkaffe.

lnte när du har smakat min cappuccino. Se dig omkring.

-Jag älskar att bo här. -Jag förstår det.

-Är det där Livia? -Ja.

Hon skulle heta Olivia, men när hon kom ut så kunde hon bara heta Livia.

-Har du barn? -Ja, ett.

-Vad heter det? -Linda.

-Var du med och valde namn? -Nej, det överlät jag till min fru.

-Jaha, du är gift. -Skild.

Du är riktigt snygg. Jag har en liten agentur för hudvårdsprodukter.

Du skulle sköta om dig bättre.

Du jobbar för mycket, din hud åldras i förtid.

Ditt förhållande till Greger Stehn, hur var det?

Jag hade inget förhållande till honom. Ska vi gå ut på terrassen?

Du hade ingen relation till Greger. Vad gjorde du då där?

Jag jobbar i Fridhems livs, halvtid.

l affären så hade vi en protestlista mot Gregers hundar.

Att de skulle hållas kopplade. Jag skulle lämna över den.

Jag är faktiskt glad att de är borta. Om inte annat så för barnen.

-Hur många skrev under, då? -Mer eller mindre alla.

Den där moisturisern, den skulle verkligen göra underverk.

-Det var väldigt vackert här. -Ja, tack!

-Jag förstår att du trivs. -Vi trivs jättebra, det gör vi.

Har du pratat med Nyberg? Han har försökt att få tag på dig.

De har hittat en bit av en påse från Sparbanken nergrävd vid hundkojorna.

Jag kontaktade banken och fick prata med en av kassörskorna.

Greger hade varit där för att han ville ha en ny bankbok.

När hon förklarade att de inte använder bankböcker längre så blev han sur.

Och han begärde att få ta ut allting kontant.

Vet du hur mycket den jäveln begärde att få ta ut?

-20 miljoner. -20 miljoner?

Han ägde marken där Soldala byggdes.

När han sålde fick han 20 miljoner, men valde att bo kvar.

20 miljoner för en sketen sanddyn. Ja, det är sjukt.

lnte sjukare än att fortsätta äta hundmat och bo kvar i en sån där koja.

Tar du kassarna, Robin? Tar du de två så tar jag den här.

Titta, där är pappa också. Hej, pappa!

-Hej, älskling. -Hej, pappa!

Hur har du haft det? Förlåt... Kan vi äta lunch ihop på onsdag?

På onsdag? Nej, jag kan inte det, jag har ett möte.

-Du hade ju möte förra onsdagen också. -Jag har möten, jag arbetar.

-Men vi ses ju aldrig. -Vi ses ganska mycket du och jag.

Vi ska ju fira namnsdag på onsdag. Eller hur? Då ses vi ju. Eller?

Hur gick det med hummern, beställde du den?

Vad bra. Så vad är problemet?

Har du nåt problem, är det nåt du vill prata om?

-Jag vet vad du håller på med. -Okej, vadå?

Vi skulle ju vara ärliga mot varandra. Varför kan du inte säga som det är?

Vad är det du får ut av dem som du inte får av mig?

Värme.

Tjena, grabbar. Jag heter Stefan, jag är polis.

-Är du en riktig polis? -Ja, jag är riktig polis.

-Jag heter Levi. -Och jag heter Robin. Hej.

Jag bor där uppe. Det är den största våningen, om man räknar med terrassen.

Får vi se din pistol?

-WoW! -Nej, nej. Ni får titta, inte röra.

-Varför det? -Ni är för små.

-Jag är faktiskt tio. -Och jag fyller på lördag.

Vad tyckte ni om Greger Stehn? Gubben som bodde i huset där nere.

-Jag tycker att det är bra att han dog. -Varför det?

Min pappa sa att det var synden som straffade sig själv.

Och en gång sa pappa att han skulle döda monstergubbens hundar.

-Varför det? -För att de bajsar överallt.

-Ursäkta, vad håller ni på med? -Mamma, han är polis.

-Vi från Ystadspolisen utreder... -Du kan ju inte förhöra grabbarna.

Det är rutin att prata med grannarna under såna här omständigheter.

Och vi fick både se och röra hans pistol.

Kommer inte du för sent till skolan?

Det är rutin under såna här omständigheter.

-Nej, kila i väg till skolan nu. -Vi ses sen.

-Tack för hjälpen. -Varsågod.

Stefan Lindman, Ystadspolisen. Jag uppfattade inte ert namn.

-Titta, vem som kommer här! -Hej, gosegubben!

-Har det gått bra? -Ja. Hur gick det för dig?

Ansiktsbehandlingen var fantastisk. Vaxningen vänjer jag mig aldrig vid.

Dessutom lät jag mig övertalas att göra brasiliansk. Shit, vad ont det gör!

-Ja, du vet. Tutti frutti, alltihop. -Oj! Pelle lär i alla fall bli glad.

Det enda han vill göra i sängen är att spela nätpoker på sin laptop.

-Hej, Barbro! -Hej! Åh, Christine!

-Hej, gubben. - Gud, vad fin du är! -Visst är den läcker?

Jag har lite bråttom till gymmet. Kan du ta Hilma två timmar på onsdag?

-Javisst, det är klart. -Men... Jag har ju yoga på onsdagar.

-Vem ska passa Viktor då? -Jag frågade ju först.

Du vet att jag har yoga på onsdagar. Vad ska du göra då, förresten?

Jag har ett möte.

Det är min lediga dag på onsdag, så jag kan ta båda två.

-Säkert? -Är man gudmor så är man.

-Gulle! Tack, snälla. -Du är så snäll.

Jag måste springa. Hej då!

Soldala stod klart för två år sen och består av 43 bostadsrätter:

Det är havsutsikt, städning, fri tillgång till spa, pool, gym...

Trots att de tjänar bra, lever flera på gränsen till vad ekonomin klarar av.

Allt är belånat, och tickar räntan upp så står de där med golfbyxorna nere.

-Vad är det? -lngenting.

Var har de boende sina lån?

l Sparbanken Syd i Ystad, vars chef Per Bergdahl bor i samma område.

Greger hade sina pengar där.

Så Per Bergdahl visste om att Greger hade tagit ut alla miljoner.

Kurt, Kurt, Kurt, Kurt... Är hon inte lite väl ung för dig?

Louise Selander var just här. Hon ville att du skulle ha det där.

För ung vet jag inte, men definitivt för gift.

Jag var inte klar. Kan vi lägga bort rynkorna i två sekunder?

-Vad har vi mer, då? -En misstänkt. Johan Haartman.

Bor i penthouse-våningen, granne med Greger.

Är plastikkirurg, fri tillgång till Botulinum.

-Och vad finns det för motiv? -Motiv?

20 miljoner, det var motiv när jag gick på polisskolan.

Kolla upp honom. Jag hälsar på Per Bergdahl.

-Vill du göra en förstoring av brösten? -Ja, det vill jag.

Det ser bra ut tycker jag, vad jag kan se.

-Hur pass mycket vill du förstora? -Minst en storlek, hade jag tänkt.

-Jag uppfattade inte ert namn. -Jag vill prata med Johan Haartman.

Det vill alla som kommer hit. De åker från Paris och Moskva...

-Hälsa att jag vill träffa honom. -Doktorn har tid först om sex månader.

Jaha, du...

Ursäkta... Kan du stanna...!

Då får du bort rubb och stubb, och vill du göra det mer permanent...

-Hoppsan... -Förlåt, det var tydligen viktigt.

Ja, ja... Hej.

-Stefan Lindman, Ystadspolisen. -Johan, hej...

Har du tid ett ögonblick? Vi utreder mordet på Greger Stehn.

Han dog av Botulinum-förgiftning. Säger det dig nånting?

Om det är Botox du syftar på... Det är väl därför du har kommit hit?

Det är bara våra kirurger som har tillgång till det.

-Du bor väl granne med Greger Stehn? -Ja, jag gör väl det.

-Kände du till att han åt hundmat? -Är jag misstänkt, eller?

-Kände du till att han åt hundmat? -Det är klart.

-Hundarna bajsade i min hammock. -Förgiftade du hans hundmat?

Skulle jag vara så korkad att jag mördar mina grannar med Botox?

Det finns gott om korkade människor.

-Hej, jag söker Per Bergdahl. -Ja, han är i rummet där borta.

Vad gäller saken?

-Du känner säkert till att Greger... -Vänta. - Vad är det?

Det ärjag. Du...

-Christine, jag sitter i ett möte. -Kan inte du hämta Levi?

-När då? -Vid fyra.

-Jag ska på möte i tennisklubben. -Du får väl strunta i ditt möte!

Ursäkta. Var var vi?

-Greger Stehn. -Ja, det var fruktansvärt.

Han var kund i din bank och tog ut en ansenlig summa pengar nyligen.

Fullständigt vansinne. Vi gjorde allt för att få honom på andra tankar.

Vilka mer än du och dina anställda kände till att han tog ut pengarna?

-lngen aning. -Vilka andra kunder fanns i banken?

Hur ska jag kunna veta vilka som var här för nästan två veckor sen?

Hur länge sparar ni bevakningsbanden?

Är det där Johan Haartman?

Han skulle diskutera kaoset kring utbyggnaden av Madeleine-kliniken:

-En skönhetsklinik här i Soldala. -Vadå för kaos?

Han var tvungen att låna mer för att få igång bygget igen.

Fick han lånet?

Med en betalningsanmärkning i faggorna så skulle det vara tjänstefel av mig.

l faggorna? Så han har ingen betalningsanmärkning än?

Men vi har precis skickat ut den sista av tre påminnelser om hans bostadslån.

Betalar han inte den så går det till inkasso och sen är han rökt.

Jag har tittat på brottsplatsundersökningen...

Stefan, ge fan i min middag.

Var är resten av kostcirkeln? Har du gått ner i vikt?

-Det syns, va? -Absolut.

Ska vi ta in Johan Haartman?

Det skulle inte skada om vi pratade lite om andra alternativ.

Vi har ju bara en misstänkt.

-Vad har du emot såna som Haartman? -lnget.

-Nej, men vad bra. -Vad fan! Vad menar du?

Att dina fördomar hindrar dig från att se hela bilden.

-Jag tror inte att det är Haartman. -Vad bygger du det på? Din intuition?

Jag skiter i att Johan Haartman är en arrogant liten skit.

Lugn nu. Linda... Varför tror du att det inte är han?

Brottsplatsen. Det är för stor risk att gräva upp pengarna-

-med offret bara några meter därifrån. Skulle du inte gömma kroppen?

Haartman kanske får en kick av att ta risker?

Riskbenägna människor får inte kickar av att bete sig som idioter.

Haartman var på banken när Greger tog ut sina pengar-

-och Haartman har ekonomiska problem.

Hur vi än vänder på det så är Haartman vårt huvudspår.

Jag vill att du håller ett vakande öga på honom.

Själv tänker jag ta ett samtal med hans fru i morgon bitti.

-Jag vill att du följer med, Stefan. -l morgon bitti?

-Tjena, grabbar! Hur är läget? -Hej, hej!

-Får vi se pistolen igen? -Ni har väl aldrig fått se nån pistol?

Nej, just det. Det har vi ju inte.

Förlåt, du känner inte till nån Barbro Haartman som bor här?

-Vem frågar? -Ystadspolisen. Kurt Wallander.

-Barbro Haartman. -Jaså, det är du.

Jag har lite bråttom, för jag är sen till min LC.

-Din...? -Life coach.

-Kan vi ta det nån annan gång? -Jag har bara några frågor till dig.

Du bor högst upp. Det är dyr hyra, va?

Är det vår privatekonomi du är ute efter så får du prata med Johan.

-Är det bra så? -Ja, jag ska bara... Förlåt.

-Ja, Kurt här. -Johan lämnade just kliniken.

Följ efter honom.

Förlåt om jag var otrevlig, men jag har superbråttom till min LC. Life coach!

Louise, min barnvakt, kunde bara till klockan två.

-Louise, är det Louise Selander? -Ja. Hon är gudmor till min dotter.

Men... Jag ställer gärna upp... på riktigt förhör sen.

Ja, jag kanske ringer. Jag hör av mig.

-Ha det bra. -Tack. Hej.

-Undrar om hon är på väg till sin LC. -Vad sa du - "LC"?

Life coach.

Vad står hon där för? Vad gör hon?

Johan Haartman, vilket rumsnummer har han?

Tyvärr, jag kan inte...

Vi får inte lämna ut våra gästers rumsnummer.

Är det inte Christine Bergdahl? Ring Linda.

-Rum 21 6. -Linda...

Ja, det är Stefan. Johan Haartman, är han på hotellet?

Då är det honom hon ska träffa. Christine Bergdahl.

Kvinnan i rosa täckjacka. Följ efter henne.

Jävlar, nu är hon också på väg in.

Följ efter henne.

Hej! Vad är det?

-Jag vill sluta nu. -Du kan väl säga varför.

Jag har gett dig förklaringen att min karriär är viktigare.

-Är de där inne båda två? -Ja.

Du är för fan inte klok, vet du det. Du kan dra åt helvete! Åt helvete!

Stefan, för helvete! Det är över.

Hej, Christine.

-Har ni flyttat yogan? -Nej.

-Var det skönt? -Jag mår inte så bra, Barbro, så att...

Nej, jag ser det. Ville han inte leka längre?

Johan... För du vet att det är det han gör.

Han leker. Du är bara en liten leksak.

Vet du hur fort han tröttnar och byter ut dig mot nån ny? Så fort går det.

-lnte fan vet jag. Han dumpade henne. -Varför gjorde han slut med henne?

-Vad sa hon, hur reagerade hon? -Jag hörde inte.

Vad höll ni på med? Av vilken anledning gör man slut?

Jag vet bara varför andra gör slut med mig.

-Vi plockar in honom och frågar. -Han mördade henne inte.

lbland måste man trycka på en öm punkt för att komma åt en annan.

Hans liv håller på att rämna. Vi kan skynda på processen.

Så vårt jobb är att sabba hans äktenskap?

Jag åker gärna hem till plastikkirurgen och pratar lite.

l kväll är det min tur att jävlas med honom.

Så, älskling.

Ska vi ta och utbringa en skål för det lilla sovande namnsdagsbarnet?

-Har du så att det räcker, Robin? -Ja, det är okej för mig.

Okej. Så då, älskling.

Grattis till Hilma! Skål. Skål, älskling.

-Hej. -Hej. - Mamma, det är polisen!

-Har ni hittat mördaren än? -Nej, inte riktigt än.

-Jag trodde att vi var klara. -Ja, men... Har du Johan hemma?

Vi sitter och äter middag, det passar inte nu.

-Kan jag få komma in? -Javisst, kom!

-Vad firar ni? -Min lillasysters namnsdag.

Hej. Kurt Wallander.

Jag har några frågor rörande mordet på Greger Stehn.

Din kollega störde mig under en operation i går. Det var lite jobbigt.

Och nu har vi ett litet party, så kan det här vänta till i morgon?

Vi förstår att du har ett arbete att sköta-

-men jag har arbetat klart i dag. Finns det nåt mer att tillägga?

Du är misstänkt för att ha mördat din granne och hans hundar med Botulinum.

-Är detta ett skämt, eller? -Nej.

Så svara på frågorna nu, annars får du följa med till stationen på förhör.

-Robin, gå in på ditt rum. -Men varför det?

-Gå in på ditt rum, sa jag! -Okej, okej...

-Hade ni problem med hundarna? -Nej, inte vad jag minns.

-Vad säger du, älskling? -Vi är väl inga hundmänniskor, direkt.

Vi älskar inte att springa och plocka upp hundskit i små svarta plastpåsar-

-och vi tycker inte om hundar som biter bebisar, men vi är inga mördare.

Men du lär ha sagt att du skulle vilja döda de där hundarna.

Men nu är det ju Gregers död du utreder, och inte några hundar.

-Ska vi prata om Gregers miljoner? -Vad då för miljoner?

De du såg Greger ta ut när du fick din låneansökan avslagen.

Skulle jag mörda honom med ett preparat som bara jag har tillgång till?

Kanske inte, men vi kommer att hålla ett öga på dig.

Du kommer inte att kunna använda en spänn av de där 20 miljonerna.

Varenda golfboll du köper, så är vi där och ser vad den kostar.

Och vartenda hotellbesök kommer att registreras.

Jag är ledsen att jag störde. Tack.

Hallå! Ska vi spela fotboll?

Robin?

Hallå? Var är ni?

Robin?

Barbro? Barbro?

-Är du redan tillbaka? -Robin ville inte spela fotboll.

Va? Han som älskar att spela fotboll.

Det ringer på dörren Kom in!

-Hallå! -Hej.

Han har precis ätit och fått en ren blöja-

-så han borde somna när som. Då ska vi se...

-Vart var det du skulle nånstans? -Jag tänkte titta på ett par skor.

-Jag är tillbaka om några timmar. -Jag och Viktor kunde följa med.

Det vore trevligt, men det är bättre att ni stannar här.

Levi är hemma. Han skulle ha lekt med Robin, men han ändrade sig.

-Varför då? -Jag vet inte, du får fråga honom.

Jag har gjort en brasilianare.

-Jaha... -Aj!

Hej då.

Levi, hur är det? Det är Louise.

Ska vi spela Memory? Du älskar ju Memory.

Låt mig vara och stick härifrån. Du är inte min mamma.

Nej.

Hejsan. Det är nåt fel på jacuzzin igen.

-lnte nu igen! -Jo.

-Ska inte du äta, Levi? -Får jag gå ifrån?

-Men du har ju inte ens rört maten. -Det är okej, du kan gå.

Men sen gör vi i ordning inbjudningarna till kalaset, okej?

Ta av dig mössan.

Så där har han varit sen i morse. Sen han var hos Robin.

-Det förklarar ju saken. -Gör det?

Han är inte den ende som blir konstig efter att ha varit hos Haartmans.

-Och vad menar du med det? -Hetsa inte upp dig, ta det lugnt.

Jag är lugn - jävligt lugn.

Vad gör du?

Vad fint!

Vad är det här för nånting? Är det alla TV-spelen ni håller på med?

Vad fina de är.

-Har du inte gjort nån till Robin? -Jag ska inte bjuda honom.

Vad är det mellan dig och Robin egentligen? Va?

Han är ju din bästis. Det är väl klart att han ska komma.

Jag förstår ingenting, absolut ingenting.

-Förresten kunde han inte komma. -Det är väl klart att han kan.

-Nu kan han inte det i alla fall. -Har Barbro sagt det?

Nu ringer vi dem och reder ut det här. Det här verkar ju inte klokt.

Det är ingen idé. Hilma kan ändå inte svara.

-Varför skulle Hilma svara? -De andra är döda.

-Vad sa du att de var? -Döda. Är du döv, eller?

Men vad är det du säger för nånting? Vadå döda?

Telefonen ringer

-Det är nånting som inte stämmer här. -Vad är det som inte stämmer?

Om man tömmer en diskmaskin så har man inte diskhandskarna på sig.

Möjligtvis om man fyller den med disk, vilket hon troligen gjorde när hon dog.

Och tallriksskärvorna ser arrangerade ut.

Så nån har varit här, fyllt diskmaskinen, satt på en disk-

-och dessutom arrangerat skärvorna.

Nån som ville dölja den förgiftade maten.

-La du märke till vad de skulle äta? -Finmiddag. Champagne, levande ljus.

Jag åker över till Bergdahls.

Hallå, det är Linda. Hej.

Svartsjuka? Tänker du ta in Per Bergdahl?

Då får du skicka Svartman. Jag ska informera Louise Selander om Hilma.

Hon är ju hennes gudmor. Vi hörs, hej.

Det finns inga tecken på förgiftning, men det är viktigt att Levi får vila.

Kom nu, så går jag och lägger dig.

Hej, Levi. Får jag fråga dig...

Förutom det hemska du såg, var det nånting annat som du tänkte på?

Kurt...

Var du till exempel inne i alla rummen?

Hörde du inte vad hon sa? Sluta pressa honom!

Kom nu.

När vi är så här på tu man hand så har jag några frågor till dig.

Vad har du för relation till Johan Haartman?

Varför tror du att jag har ett förhållande med...?

Ja, vi hade ett förhållande, fram till i går eftermiddag.

-Och vad hände då? -Han gjorde slut.

Tydligen så kände Barbro till det och... Ja, jag vet inte.

-Kände Per också till er relation? -Nej, det tror jag inte.

Det hoppas jag att han inte gör. Han kan nämligen bli väldigt arg.

Jag älskar min man. Jag gör verkligen det.

Han är fin mot mig och barnen kan inte få en bättre pappa.

Men jag har mina...mina behov.

Ska barnen tvingas bli skilsmässobarn och kastas runt varannan vecka-

-bara för att jag har behov?

Jag lägger mig inte i hur ni lever era liv, det enda som intresserar mig är:

Det ringer på dörren Kände Per till er relation?

-Men du tror väl inte att Per...? -Kan jag hjälpa till med nåt?

Vi skulle vilja att ni följde med ner till stationen.

Ursäkta, men vad håller ni på med?

-Jag vill att du följer med oss. -Varför det? Är jag anhållen, eller?

Du är inte anhållen. Jag vill ha ett samtal med dig på stationen.

Vad fan håller du på med?! Vad fan har du kokat ihop nu, då?!

Per, Per, bara gå, bara gå. Det är ett samtal, bara.

Tror du inte att jag vet vad du och Johan har hållit på med?! - Släpp mig!

-Ta det lugnt. -Släpp mig, säger jag!

Hej. Förlåt att jag ringer på så sent.

Jag var ändå vaken. Har det hänt nånting?

-Kan jag komma in? -Javisst, absolut.

Vad bra. Ja, men då gör du det. Fint. Nej, jag är på väg. Ja, hej.

Vi skickar över några tekniker, jag hoppas att det inte är nåt problem.

Tack för att du stannade, det var skönt att få prata lite.

-Hur har det gått med Hilma? -De håller henne över natten.

Louise tar säkert hand om henne.

Linda besöker Louise just nu och förklarar situationen.

Men gudföräldrar har ju inte alltid möjlighet när de har egna småbarn.

Men Louise har ju längtat så efter barn sen Livia gick bort.

Gick bort? Du menar att Livia inte lever?

Nej. Livia gick bort i plötslig spädbarnsdöd.

Det var fruktansvärt. Men hon har tagit det förvånansvärt bra.

Dessutom så lämnade Gunnar henne för en yngre kvinna.

-Så Louise bor ensam? -Ja.

Familjen Haartman har råkat ut för samma sak som Greger.

-Herregud, vad är det som händer? -Men Hilma överlevde.

-Var är hon nu, då? -Hon är på sjukhuset.

-Vet du om de hade några anhöriga? -Nej.

Barbros familj dog för några år sen och Johan hade brutit med sin.

Du är ju hennes gudmor-

-så du kanske kan hämta henne på sjukhuset.

Ja, det kan jag. Det är klart att jag kan det.

Förlåt att jag kommer så här-

-men jag har ytterligare några frågor att ställa dig. Skulle det gå bra?

Du hade ett barn som dog i plötslig spädbarnsdöd, eller hur?

-Det berättade du inte. -Nej.

När jag var här sist, så... Det här barnet som jag... Ja, Livia.

Jag trodde att det var din dotter-

-och så drog jag slutsatsen att det fanns en man i ditt liv också.

Men jag var ute och cyklade där, va?

Jag är jätteledsen om jag har förvirrat er. Det var inte meningen, men...

Livia dog i plötslig spädbarnsdöd för några år sen.

Läkarna hade ingen förklaring till det som hade hänt.

Och när...

Jag hade verkligen sett fram emot att bli mamma.

Jag hade sparat kläder i flera år.

Så när Hilma och Viktor kommer hit så får de låna. Det är väl inte fel?

Vill ni se ett kort på henne?

Ja, gärna.

Där är hon. Visst är hon fin?

Jag brukar tänka att hon sover, det ser ut som hon sover.

Lilla gumman...

Det känns som hon finns här.

Redan? Jag har bara väntat i över fem timmar.

Då sätter vi igång. Förhör med Per Bergdahl, nionde februari.

Klockan är 08.45. Närvarande, Kurt Wallander.

Först skulle jag vilja höra om din relation till Johan Haartman.

-Jag hade ingen relation till honom. -Du hade ingen relation till honom?

Ja, vi hade... På banken, vi hade en kund och...bankrelation.

Vad har din fru för relation till Johan Haartman?

Jag älskar min fru.

Brukar du slå din fru?

-Har hon sagt det? -Brukar du slå din fru?

Jag älskar min fru, säger jag!

Kan du förklara det här?

-Det har vi hittat i dina sopor. -Vad är det där för nåt?

Det är en bank-avi tillhörande Johan Haartman. Sönderriven.

Jag visste inte vad fan jag skulle göra.

Jag hatade det där jävla svinet!

Han knullade med min fru och jag visste inte vad jag skulle göra.

Det enda jag kom på var att försätta honom i personlig konkurs.

Men jag har inte dödat honom!

Okej, vi kan sluta här.

Förhöret avslutat.

Tack ska du ha.

l bägge fallen förgiftades offren med Botulinum. Det är alltså samma mördare.

Greger hade 20 miljoner, men vad var motivet i familjen Haartmans fall?

-Varför förgiftades familjen Haartman? -Johan kan ha vetat vem mördaren var.

Mördaren återvände till brottsplatsen.

Hos Greger för att gräva upp pengarna och röja undan den förgiftade maten-

-och hos Haartmans för att städa upp den förgiftade maten.

Maten som Haartmans åt och hundmaten kan kopplas till gärningsmannen.

Jag tycker att vi går igenom bevakningsbanden från banken-

-en vecka tillbaka från det att Greger gjorde sitt uttag.

Men vad var motivet? Vad var motivet i familjen Haartmans fall?

Det är nånting som inte stämmer. Varför dog familjen Haartman?

Hej, Eva. Får jag fråga dig, bara.

Reagerade du på nåt när du undersökte barnet?

-lngenting? -Jo, faktiskt.

Blöjan var torr.

Är det inte ovanligt att den håller sig torr i ett dygn?

Jo, det är ovanligt.

Hej! Om jag får din legitimation så kan vi förbereda alla papper.

-Jaha? Så hon mår bra? -Alla värden var jättefina.

-Tack. -Tack. - Gumman!

Hej.

Det var det hela. Då får ni ha det så bra-

-så hoppas jag att ni hör av er om det skulle vara nånting. Tack.

Louise. Louise! Louise.

-Du glömde den här. -Tack.

Hej, Stefan. Kurt här. Hämta Levi och ta honom till mordplatsen.

-Tror du att han klarar det? -Se till att han gör det.

Det är vår enda möjlighet. Han kan ha sett nånting.

-Per sover, jag väcker honom inte. -Jag vill att Levi följer med tillbaka.

-Tillbaka? -Ja, tillbaka till lägenheten.

Han kan ju få men för livet. Vem tar ansvar för det?

Jag tar ansvar för det.

Tjena!

-Hej. -Hur är läget?

-Vad spelar du? -MediEvil.

Snyggt!

Fotbollsparty... Ja, just det. Du fyller år i morgon.

Men du... Varför har du inte bjudit mig?

-Skulle du vilja det? Komma? -Fotbollsparty vill man ju inte missa.

-Om jag får, alltså. -Visst.

Får jag det?

Du, jag behöver att du hjälper mig med en sak.

-Vadå? -Jag förklarar på vägen. Kom.

Så... Hej, snuffan. Hej! Du är så fin.

Hej, snuffan. Oj, oj, oj, oj, oj. Kom.

-Vad är det? -Kan vi inte spela lite fotboll före?

Visst.

Ja, nästan!

Vart är de på väg?

Den där pojken, han ska få så han tiger. Faktiskt.

Jag tror att det känns bättre efteråt.

Om du känner att du inte klarar av det och vill gå hem så gör vi det.

Okej, Levi. Nu vill jag att du går runt och tittar väldigt noga-

-och ser om nånting ser annorlunda ut än när du var här sist.

Ser du det så säger du till med detsamma.

Du har gott om tid på dig.

Här låg Johan.

En blöja som låg där, den var liksom hopknölad.

Det kändes som om det var nån i detta rummet.

-Var då nånstans? -Där, bakom dörren.

-Okej, men du såg inte vem det var? -Nej, jag sprang iväg, jag var så rädd.

-Bra, Levi. Tack. -Okej, jag följer dig hem.

Glöm inte lamporna. Hej då.

Louise! Du ska ju inte jobba i dag. Är det lilla Hilma? Vad söt hon är.

Kan du passa henne en stund? Jag behöver gå på toaletten.

Lilla gumman, kom. Vad fin du är.

Javisst, jag snackar med Kurt. Okej, hej.

Linda vill att vi kontaktar soc. Du känner väl nån kvinna där.

Hon är orolig för Hilma. Hon tror inte att Louise kan ta hand om henne.

-Varför inte det? -Hon har ju precis förlorat ett barn.

Okej...

Men vad fan... Linda hade ju rätt hela tiden.

Hon visste intuitivt att vi var ute efter fel person bägge två.

Det är ju för fan Louise Selander!

Hon grävde upp stålarna bara några meter från där Greger ligger död.

Hon är inte iskall. Hon vet inte vad hon gör.

Det var samma sak i familjen Haartmans fall.

Alla indicier tyder på att det är nån som inte vet vad hon gör.

Vem mer än Louise går tillbaka till brottsplatsen och byter blöja på Hilma?

-Hon är ju för fan sjuk! Hon är sjuk! -Ja.

Jävlar!

Vad säger du, Livia? Ska vi ta en promenad vid havet?

Ja, det gör vi.

-Kom. -Vad är det nu?

-Nämen, vad gör ni? Vad gör ni? -Vi tar hand om det här.

Släpp mig! Men vem ska ta hand om Hilma?

-Det gör jag. -Kom igen, nu. ln med dig.

Är jag anhållen? Misstänker ni mig för nåt?

-Hon verkar stenhård. -Jaså?

Vi har ett dygn på oss att få henne att erkänna, sen är det kört.

Vi undersöker hennes ekonomi och ser vad vi hittar för koppling till Greger.

Jag behöver inget alibi, jag har inte gjort nåt. Jag vill träffa Kurt!

-Hej, Mona. Jag hade beställt en tårta. -Ja, just det. Bergdahl?

-Hittar ni henne? -Jodå, det hankar sig fram.

Ekonomin är en katastrof. Hon betalar sina skulder genom att ta nya lån.

Det tipsade min bank mig om...

Man kan väl inte gå in på banken och plocka ut 20 miljoner?

Han gör inte det här. Han tjafsar om bankboken.

Han kräver att få ut sina pengar i kontanter. Det här är dan innan.

Spola tillbaka bandet. Spola tillbaka det!

-Så. -Titta - där! Ser ni?

-Vadå? -Den där bilden, lite skarpare.

-Ja! -Jävlar...

Det var där hon fick höra om pengarna.

Nu jävlar.

Här har vi den.

Där ska du se.

Vad fin den är! Levi kommer att bli jättenöjd.

-Vad skönt. -Tack. Hej då.

-Här är din cappuccino. -Tack.

Men vad fan, din jävla klantskalle! Klarar du inte en kopp kaffe?

Gå och hämta en ny. Nej, jag fixar det själv.

Förlåt, Louise. Jag ska fixa det här.

Det är den nionde februari, klockan är 20.42.

Första förhöret med Louise Selander, närvarande polis är Stefan Lindman.

-Han Wallander, då? -Han är och hämtar kaffe.

Var jag bra?

Jag tänkte att vi kunde prata lite under tiden.

Var det du som förgiftade Greger Stehn och familjen Haartman?

Bandspelaren fattar inte när du skakar på huvudet.

Svara nu - förgiftade du Greger Stehn och familjen Haartman?

Nej. Jag är helt oskyldig. Allting annat är helt befängt.

Befängt? Jag tittade lite på din ekonomi...

Enligt ett kassakvitto köpte Haartmans hummern i Fridhems livs.

-Du har ingen inkomst, inte en spänn. -Meddela Stefan.

Hur ska du ha råd att bo kvar där du bor? Tänker du vinna på Lotto?

Eller fick du reda på att Greger Stehn skulle ta ut 20 miljoner?

Förnekar du att du var på banken när Greger Stehn tog ut sina pengar?

Nej, men jag förnekar att jag hade nån kännedom om hans eventuella pengar.

Du kanske skulle göra ett hembesök och se vad du hittar.

-Har vi nån husrannsakan, då? -Nej, men vi har en dyrk.

Vet du vad familjen Haartman åt till middag den kvällen de dog?

Det var du som sålde humrarna till dem.

-Ja, just det... -Du minns det nu?

Ja, jag tror det. Jo, jag...

-Och hundmaten till Greger Stehn. -Nej, jag har inte sålt nån hundmat.

Du satt i kassan när han köpte hundmaten.

-Minns du det?! -Ja.

-När blev det bekräftat? -Det är det inte. lnte än, i alla fall.

Jag går nu.

Han gör ett fint jobb, Stefan.

Humrarna till Barbro Haartman och hundmaten till Greger Stehn.

Alla blir förgiftade. Är inte det ett underligt sammanträffande?

Underligt och underligt. Solförmörkelse, det är underligt.

Och ändå så händer det emellanåt.

-Hej, välkomna upp! Levi är här uppe. -Det kommer en riktig polis hit.

-Lägg paketen på bordet. -Han heter Stefan.

-Det tror jag inte på. -Mamma, visst kommer det en polis hit?

Ni kan gå och sätta er nu.

Vänta lite, jag har bestämt var ni ska sitta nånstans. Levi, Julia... Bra.

Sitter alla bra nu? Här, älskling. Varsågod.

Bra, då är allt perfekt.

Rättspsyk tar hand om henne när hon har erkänt.

Ett erkännande betyder inte ett skit i det här fallet.

Gå in och förhör henne, tryck på alla ömma punkter. lnget daltande - ös på.

Hon är sjuk! Hon kommer att bli kryssad.

Du säger till mig att jag ska gå in och sparka på nån som redan ligger.

Jag måste ha ett erkännande. Vi ska inte ta hänsyn till om hon är sjuk.

Vår sak är att förhöra henne. Du börjar, sen avslutar jag.

-Gör som jag säger. -Fan!

Hej.

Det är den tionde februari, klockan är 1 0.36.

Andra förhöret med Louise Selander. Närvarande polis, Linda Wallander.

Jag skulle vilja prata med dig om när du dansade balett.

Du ägnade ju största delen av din barndom till balett.

Och så gav du bara upp, helt plötsligt.

-Varför gjorde du det? -Jag tröttnade väl.

Enligt mina uppgifter så fick du inte vara kvar.

Du var inte bra, helt enkelt.

-Jag tränade mest av alla. -Det räckte ju inte.

Totalt misslyckad var du. Mobbad.

Vem pratar vi om nu?

Minns du henne?

Hon var ju fet. Jävligt osmaklig. Ful som fan.

Jag skulle ha mobbat henne. Håller du inte med mig?

-Du har varit i min lägenhet. -Det är bankens lägenhet.

Du har varit hemma hos mig och rotat bland mina grejer.

Jag hittade en väldigt skadad person.

-Kan jag sticka i väg en timme? -Javisst, absolut.

Vi ses sen, då.

Och nu skulle jag vilja prata lite med Kurt. Det är din pappa, va?

Javisst ska han leva, javisst ska han leva uti hundrade år

Ett fyrfaldigt leve för Levi. Han leve! Hurra, hurra, hurra, hurra!

-Vill ni ha lite tårta nu? -Ja!

-Nej! lnte förrän Stefan är här. -Han kanske inte kommer, gubben.

Han kommer nog, han har lovat.

Stefan Lindman, Ystadspolisen.

-Tjena! -Grattis.

-Kan jag sitta här? -Ja, slå dig ner.

Bra, kan vi börja då?

-Får jag börja? -Det är klart, det är din födelsedag.

Annars kan du få börja.

-Jag är kvinna. -Är du det?

Oj! Det är ingen fara, gumman. Jag hämtar en trasa.

-Jag tycker nästan synd om henne. -Hon hatar hela världen.

-Utom Hilma. -Kärlek till ett spädbarn är nåt annat.

Det är inte vårt jobb längre. Hon behöver hjälp nere på psyket.

Levi är förgiftad. Han åt en bit tårta, men alla andra är oskadda.

Jag ringer sen.

Levi ligger på sjukhus. Den sjuka jäveln har förgiftat honom också.

-Hej, Louise. -Hej.

-Här har du din cappuccino. -Tack.

Hoppas att den smakar.

-Hur är det? -Jag är trött.

Har det varit jobbigt?

-Jag skulle vilja ha nåt att äta också. -Ja, just det.

Jag vet inte vad vi har.

-Jag ska titta efter i kylskåpet. -Tack.

Det här är vad vi kan erbjuda. Varsågod.

Vad är det? Tycker du inte om tårta?

Du ser att det där är Levis tårta, va?

Du tog reda på att han fyllde år, men inte att han var glutenallergiker.

Han åt inte av tårtan. Så han lever ju.

Men det var andra som åt av den.

En poliskollega till mig, några kompisar till Levi-

-Per och Christine. Och så Viktor och lilla Hilma.

-Va? Hilma? -Ja.

Vad gjorde hon där?

Vi gjorde den bedömningen att det var ett lämpligt ställe för Hilma-

-eftersom hon kände familjen.

Så hon är... Så nu är hon...

Så nu är hon död då, eller? Är hon död? Är hon...?

Hilma avled för en timme sen.

Ge mig den. Ge mig den.

lnte förrän du talar om var du gjorde av pengarna.

l personalrummet i ett hål i väggen.

-Var det du som mördade Greger Stehn? -Ja. Ge mig tårtan.

Var det du som dödade familjen Haartman?

Varför händer det ingenting? Varför händer det ingenting?!

Varför händer det ingenting?

Din jävel, du har lurat mig!

Du har lurat...

-Var är mamma? -Hon kommer.

Hur är det?

Textning: lngrid Andersson www.undertext.se