All language subtitles for Game.Of.Thrones.S05E07.720p.BluRay.x264-DEMAND

Kapten, ta över befälet.

Det är min plikt att påpeka
att expeditionen är dumdristig-

-och en skymf mot de bröder
som har dödats av vildingarna.

Tack för er uppriktighet.

-Trygg resa, överbefälhavaren.
-Tack, Sam.

Ja, och så...

Drakglas.
Jag dräpte vålnaden med en sån.

-Jag hoppas att de inte behövs.
-Samma här.

Där är han ju!

Vilket skratt! Egg...

Egg hade ett sånt skratt.
Det är ett av mina första minnen.

Hans lillebror Aegon,
som senare blev kung.

Innan dess var han en gladlynt liten
parvel. Precis som den här pojken.

Ta honom söderut, Gilly.

Innan det är för sent.

-Theon, vänta.
-Jag heter Stank, ers nåd.

Hjälp mig.

Ni är hans hustru nu.
Gör som han säger.

-Annars gör han er illa.
-Det gör han varje natt.

Jag sitter inlåst på dagarna,
och varje natt kommer han och...

-Det kan inte bli värre.
-Jo. Det kan alltid bli värre.

Vad har han gjort med dig?
Du förrådde min familj! Hjälp mig!

Han får veta. Ni känner honom inte.

Min familj har vänner i Norden.
En signal, så räddar de mig.

Gå upp i tornruinen och tänd ljuset.
Lova mig, Theon.

Jag heter Stank, ers nåd! Stank!

Du heter Theon Greyjoy.

Du är son till Balon Greyjoy, lord av
Järnöarna. Hör du vad jag säger?

Theon.

Lova mig.

Vad är det, Stank?

Egg? Egg?

Mor letar efter dig.

Egg?

Gå och sov, Sam. Du måste
hålla tal över honom i morgon.

-Det vet du inte.
-Sov lite. Jag ska vaka över honom.

Jag stannar också. Han har varit god
mot mig. Jag lämnar honom inte nu.

Egg!

Egg.

Jag drömde att jag var gammal.

Hans namn var Aemon Targaryen.
Han kom från King's Landing.

Han var en mäster från Citadellet och
en trogen broder i nattens väktare.

Ingen man var visare,
mildare eller vänligare.

Han tjänade under
ett dussin överbefälhavare-

-och han rådde dem alla.

Han var av drakens blod,
men nu har elden slocknat.

-Och nu är hans vakt till ända.
-Och nu är hans vakt till ända!

Du förlorar alla dina vänner, Tarly.

Min vackra hustru.

När far berättade om er förväntade
jag mig en fet, skäggig koloss.

Jag blev glad när jag såg er.
Ni har gjort mig mycket lycklig.

Stannis Baratheon går mot Winterfell.

Han är en skicklig härförare,
med lojala och stridsvana soldater.

Han har lejt tusentals soldenärer-

-men snöstormen gynnar oss nordmän.

Vi är vana vid att strida i kyla.

Stannis armé försmäktar
nånstans i snön.

En dag blir jag ståthållare i Norden,
och ni blir min ståthållarinna.

-Men er styvmor är väl havande?
-Än sen då?

-Tänk om hon får en pojke?
-Då får jag en lillebror.

-Han blir arvinge.
-Jag är lord Boltons förstfödde.

Men ni är oäkting. En äktfödd
har alltid ett starkare anspråk.

-Jag har förklarats äktfödd av...
-Tommen Baratheon? En annan oäkting.

Oäktingar kan nå höga positioner.
Se bara på er halvbror, Jon Snow.

Oäktingen av Winterfell-

-numera överbefälhavare
för nattens väktare.

Visste ni inte det?
Han har verkligen kommit upp sig.

Jag glömde nästan varför jag bad er
göra mig sällskap. Kom, ers nåd.

Er vän från Norden.

Stank sa att ni ville ge er av.
Varför det?

Winterfell är ert hem
och jag är er make.

En seg gammal skata. Alla pratar
när jag börjar flå dem, men hon...

Hennes hjärta gav upp
innan jag kom till ansiktet.

Vi fostrar hårt folk här i Norden.

För min hustru till hennes gemak.
Det är för kallt här ute för en lady.

Var sparsam med ljusen.
Nätterna är väldigt långa nu.

40 hästar dog under natten,
och fler blir det.

Provianten sinar och vi får inte
in mer förrän det slutar snöa.

-Vad mer?
-Stormkråkorna gav sig av i går natt.

Femhundra man?

Soldenärer. Lojala endast mot guld.

Det är långt till Winterfell
och vi kommer ingenstans.

Tidpunkten är fel vald.
Vi bör återvända till Castle Black...

Jag retirerade från King's Landing.
Jag skulle bli kungen som flydde.

Vintern närmar sig.
Ätten Starks ord är ett faktum.

Vi skulle få övervintra
vid Castle Black.

-Vem vet hur många år vintern varar?
-Vi bör vänta på rätt tidpunkt.

Den är nu, och jag tänker satsa allt.
Annars är allt förlorat.

Vi marscherar mot seger
eller mot nederlag-

-men vi går framåt. Bara framåt.

Ers höghet.

Jag har satt min lit till era syner
och profetior i åratal.

Ni såg det själv i lågorna, min kung.
Ett stort slag i snön.

-Jag vet inte vad jag såg.
-Lita på er själv.

-Litar ni på er själv?
-Jag litar på herren.

Är ni säker?

Jag har sett mig själv
på Winterfells murar.

Jag har sett
den flådde mannens baner tas ned.

Men ibland krävs offer
för att garantera seger.

Ni bevittnade kungablodets kraft
på Robb Stark och Joffrey Baratheon.

-Vi har inte Roberts oäkting här.
-Nej, vi har nån ännu bättre.

Och ert blod flyter i hennes ådror.

-Har ni blivit galen?
-Tvivlar ni fortfarande på mig?

-Efter allt ni har sett?
-Det finns andra sätt.

Det finns bara ett sätt. Ni måste bli
kung innan den långa natten börjar.

Bara ni kan leda oss mot de döda.
Allt som skett, har fört oss hit.

Hon är min dotter.

Ut härifrån!

-Här finns alltid nåt att äta.
-Lite fårstek vore gott.

En skönhet från andra sidan muren.

Vart ska du gå, sötnos?

Skulle hon vara söt
även längre söderut, tro?

I White Harbor skulle hon få en kyss.

-Ge oss en kyss.
-Låt mig vara.

Bara en kyss. Det är så ensamt här.

Var inte ohövlig.
Vi vill bara ha lite ömhet.

Låt bli henne. Broder Derek
och broder Brant, ni har vakttjänst.

-Sam dräparen. Ska du dräpa mig nu?
-Hans hand darrar.

Gilly,
gå till ditt rum och lås om dig.

-Jag varnar er.
-Försök!

Sam!

Förbannade lögnhals! Skulle du
ha dräpt en vålnad? Ditt feta svin!

Res dig!

-Är han din hjälte? Den här grisen?
-Låt honom vara!

Du var då en envis vildingslyna!

-Kom hit!
-Sam!

Sam!

-Sam!
-Då så...

Håll fast henne.

Vänd på henne.

Låt bli henne.

-Vi dödar dig.
-Jon Snow är inte här.

Jag har dräpt en vålnad och en thenn.
Jag tar risken.

Sam!

Det är ingen fara med mig.
Jag fick bara några blåmärken.

-Nästa gång håller du dig utanför.
-Glöm det. Då hade de ju...

-Jag vet inte vad de hade gjort då.
-Utan Ghost hade de dödat dig.

De började ju tröttna.
Jag hade full kontroll.

Var inte dum, Sam. Du är ingen kämpe.

Ska jag fly om nån gör dig illa?

Lova att du tar hand om lille Sam,
vad som än händer.

Självklart gör jag det.

Jag ska ta hand om dig också.

Jag behöver mer vatten.

Stanna. Snälla.

Gör jag dig illa?

Är du säker?

Oj, oj...

Den här kämpen är ett fynd.
Han är varken råskinn eller pirat.

Han är en riddare från Westeros
som kan bruka både svärd och lans.

Han stred bredvid hjortkungen Robert.

När Spyke stormades högg han ned
femtio man med sitt flammande svärd.

Han dräpte
den store khal Drogo i envig.

Han sålde sig själv som slav
för att betala sina skulder.

Budgivningen börjar på 12 honnörer.

13. Får jag 14?

15? 15 honnörer.

Får jag 16?

-20.
-Såld!

-Vänta! Ni måste köpa mig med.
-Varför det?

Vi strider ihop.
Jag är också en stor kämpe.

Han är lustig, det får man medge.

Sluta! Sluta!

Du har rätt. Han är lustig.

Tack, ers nåd.

Ers nåd,
Meereen är numera en fri stad.

Slavkämpar är illa sedda där. Fria
män som slåss för lön, däremot...

Här har du din lön.
Den lär räcka resten av ditt liv.

-När får Meereens kung ta min plats?
-Var inte fånig.

Jag gifter mig med Hizdahr av
politiska skäl, och det förstår han.

Harpyans söner har nog slutat mörda
för att deras ledare ska bli kung.

Är du svartsjuk?

Skulle jag tala illa om en man
som är min rival?

Det tror jag.

Ni har rätt.
Mina motiv är rakt igenom oärliga.

Därmed inte sagt att jag har fel.

Jag kan inte kämpa mot både inre
och yttre fiender. När de kommer-

-måste Meereen stå bakom mig.
Jag har inget val.

Till och med slavar har ett val:
döden eller slaveri.

Vad ska jag göra, då?

Gift er med mig i stället.

Även om jag ville göra nåt så oklokt,
så kunde jag inte.

Varför inte? Ni är drottning.
Ni kan göra vad ni vill.

Nej, det kan jag inte.

Då är ni den enda i Meereen
som inte är fri.

Jag ska tjäna er, inte ge er råd.

Men får jag komma
med ett förslag till?

Givetvis.

När spelen öppnar samlar ni ihop
alla slavmästare ni kan hitta...

...och slaktar dem allihop.

Jag är en drottning,
inte en slaktare.

Alla härskare
är antingen slaktare eller kött.

Du där! Var är överstekaplanen,
överstesparven eller vad han kallas?

Inte ett lika bra öknamn
som Törnedrottningen.

Ni borde stå upp
när ni talar med en lady.

-Ni borde knäböja inför gudarna.
-Munhuggs inte, lille man.

För mig är det knäna. Och för er?

Höfterna.

En folkets man, alltså?
Det gamla gyckelspelet lurar ingen.

En folkets man
som gör Cerseis smutsjobb.

-Folket gör alltid smutsjobbet.
-Hoppa över predikan. Ni lurar ingen.

Jag vill tala om mina barnbarn.

Båda era barnbarn
svor en helig ed och ljög.

Fadern dömer oss alla,
såväl lordsöner som fiskarsöner.

Bryter man mot hans lagar,
blir man straffad.

-Vänd mig inte ryggen.
-Ni befaller inte här.

Vad är det ni vill ha? Guld?

Jag kan göra er sagolikt rik.

-Vad vill ni ha?
-Det här känns nog konstigt för er.

Ni tror att alla har dolda motiv
som ni alltid avslöjar.

Men jag tjänar gudarna,
och gudarna kräver rättvisa.

Meddelar de sig via korpar
eller ryttarbud?

Genom "Den sjuuddiga stjärnan".
Om ni inte har den, kan ni få min.

-Den har jag läst.
-Den tar upp otukt och mened.

Era barnbarn ska dömas, likt alla
som bryter mot de heliga lagarna.

Hälften av stadens invånare
bryter mot de heliga lagarna.

De är mördare och våldtäktsmän.

Tänker ni straffa Loras
för att ha lägrat en kopplare-

-och Margaery
för att ha skyddat sin bror?

-Gudarnas lagar gäller lika för alla.
-Jämlikhet i all ära.

Men när huset Tyrell slutar skeppa
spannmål hit, får folket svälta.

Och de hungriga ska få veta
vem som bär skulden.

Har ni nånsin sått en åker,
lady Olenna?

Har ni nånsin bärgat en skörd?
Har nån av huset Tyrell gjort det?

Överflödet och makten
har gjort er blind på ett öga.

Ni är de få, vi är de många.

Och när de många
inte längre fruktar de få...

Lady Olenna.

Att vägra äta hjälper henne inte.

Hon sitter i en fängelsehåla
och jag kan inget göra.

Jag är kung! Drottningen sitter
fängslad och jag kan inget göra!

Vem man än är
och stor makt man än har-

-så finns det sånt man inte rår på.

Förlopp man varken kan förutspå eller
förhindra. Klandra inte dig själv.

Din far, din bror, din morfar... Jag
var drottning och vad kunde jag göra?

Jag höll dem när de dog
och kysste sen deras pannor.

Jag kallar hit hären. Jag ska återta
katedralen och döda dem allihop.

-Jag går ut i krig om så krävs.
-Du vet vem det första offret blir.

Jag älskar henne.

Jag älskar henne...

...men jag kan inte hjälpa henne.

Vi får inte hänge oss åt förtvivlan.

-Jag ska tala med överstesparven.
-Låt mig göra det.

Kungen får inte nedlåta sig till
att förhandla med en fanatiker.

-Tänker du hjälpa henne?
-Henne och hennes bror.

Din lycka är viktigast för mig.

-Jag vet.
-Nej, det gör du inte.

Det kan du inte veta.
Inte förrän du får egna barn.

Jag skulle göra allt för din skull
och för att skydda dig.

Jag skulle bränna ned hela städer.

Du är det enda som betyder nåt.

Du och din syster.
Ända från det ögonblick du föddes.

Min pojke.

Min enda pojke.

Prins Doran vill inte att ni oroar er
för prinsessans välbefinnande.

Du har förändrats. Du hade mer hår.

Och fler händer.

-Hur mår Trystane?
-Bättre.

-Det borde inte ha fått hända.
-Varför händer det alls?

Din mor är orolig.

-Du är i fara. Jag ska föra dig hem.
-Det här är mitt hem.

Jag ville inte resa, men jag lydde.
Tänker hon tvinga hem mig nu?

-Det här är komplicerat.
-Nej, det är enkelt.

Jag älskar Trystane.
Vi ska gifta oss och bo här.

-Nu förstår jag inte.
-Nej, för du känner mig inte.

Bröder, o bröder, min tid är förbi

dorniern har tagit mitt liv

men vad gör väl det, vi ska alla dö

och jag kysste ju dornierns fru

ja, jag kysste ju dornierns fru

-Han är duktig.
-Tur att han är sångare.

-Mot en kämpe hade vi fått problem.
-Jag gör inte illa kvinnor.

-Många besegrade män har sagt det.
-Jag blev inte besegrad.

-Hur är det med armen?
-Synd att lämna Dornien utan nya ärr.

-Tror du att du får lämna Dornien?
-Ingen brådska.

-Kvinnorna här är vackrast i världen.
-Tack.

Kvinnorna, sa jag. Inte du.

Är jag inte den vackraste kvinna
du har sett?

Jag har sett många kvinnor.

Nämn en som är vackrare än jag.

Få se nu. I King's Landing
fanns det en alldeles underbar...

Vad fanns det där?

-I King's Landing, alltså?
-Vad då?

-En kvinna där var vackrare än jag.
-Jaså? Mitt minne sviker mig visst.

-Hur känns det i armen nu?
-Vad orolig du är. Du gillar mig nog.

Och hur känns huvudet?

Mitt huvud... Mitt huvud?

Du vill inte veta vad som sker där...

Du blöder ur näsan.

Ingen fara. Det är den torra luften.

Dolken var täckt med ett gift från
Asshai. Långt avsked, kallas det.

Det verkar långsamt,
men om man får en droppe på huden...

...så dör man.

Det enda motgiftet.

Vem är världens vackraste kvinna?

Förlåt, vem då?

Du.

Tappa det inte.

Du är väldigt stilig du med.

-Jag beklagar mötesplatsen.
-Det gör ni inte alls.

-Det är en säker plats.
-Inte för era kunder.

Inrättningen var unik i sitt slag.

Här tillfredställdes begär som inte
ens fanns innan vi uppfann dem.

Ni har alltid haft höga tankar
om er själv.

Det förflutna är historia.
Framtiden är det enda vi bör tala om.

-Huset Tyrells framtid.
-Ni bryr er inte om mitt hus.

Jag borde ha förstått
att ni skulle dyka upp nu.

-Jag lovar er...
-Jag lovar er att våra öden är ett.

Tillsammans mördade vi en kung.
Faller mitt hus, avslöjar jag allt.

Och skulle jag råka ut för en olycka
på er demolerade lilla köttmarknad...

...kommer ingen
att hitta era kvarlevor.

-Förnekar ni er inblandning?
-Cersei kallade. Jag måste komma.

-Vad ville hon ha?
-Upplysningar som jag hade.

Varken tystnad eller lögner dög.

Men jag har även andra upplysningar,
som hon är ovetande om.

Och som sagt,
våra intressen sammanfaller.

-Jag har en gåva åt er.
-Vad då?

Samma gåva som Cersei fick.
En stilig, ung man.

Många goda kämpar har dött
på väg till spelen.

Gör ni dem sällskap, når ni
en högre ställning än den ni har nu.

Men skulle ni segra, får ni strida i
Daznaks stridsgrop inför drottningen.

Vad som än sker, ler gudarna mot er.

I dag börjar era liv betyda nåt.

Du, du och du.

Ni båda.

Du, du och du.

Valar morghulis. Gör er redo!

-Att behöva se spelen är illa nog.
-Det är en gammal tradition...

...att härskaren hedrar de mindre
stridsgroparna med ett besök.

Raska på!

Ers höghet. - Ers blivande höghet.
Ert besök hedrar oss.

Stå här.

Sträck på dig.
Det är drottningen, för helvete.

"Vi kämpar och dör för er ära,
o strålande drottning."

Vi kämpar och dör för er ära,
o strålande drottning!

-Jag har sett nog.
-Ers höghet...

-Stanna tills segraren har korats.
-Jag har varit nog tillmötesgående.

Vad gör du?

Vänta på din tur, avskum!

-Låt mig slippa se honom.
-Khaleesi... Bara ett ögonblick.

-Jag har med mig en gåva.
-Det stämmer!

Det har han.

-Vem är du?
-Jag är gåvan.

Ett nöje att råkas, ers höghet.

Jag heter Tyrion Lannister.

Det här är hemskt. Oacceptabelt.

Får du åtminstone mat?

Jag tog med det här.
Hjort. Det är riktigt gott.

Jag åt det själv till kvällsvard
så sent som i går kväll.

Vi gjorde allt vi kunde. Tommen
krävde att få träffa överstesparven.

-Men kyrkan tar inte längre reson.
-Jag vet att ni ligger bakom.

Vi gör allt vi kan.
Det svär jag vid de sju gudarna.

Ni ljuger med sån lätthet.
Det vet alla.

Men troskyldighet,
anständighet och omtänksamhet...

...ligger tyvärr inte för er.

Kanske var det därför som er son var
så ivrig att lämna er för min skull.

Du är upprörd och tänker inte klart.
Vi får prata när du har lugnat dig.

-Jag vill aldrig se er igen.
-Jag hoppas att du ändrar dig.

Många blir galna
i de svarta cellerna.

Men isoleringen bryts väl
när rättegången inleds.

Gå.

Ja, jag måste nog det.
Min son behöver mig mer än nånsin.

Försvinn, din hatiska hynda!

Sov gott, kära syster.

Tack, Boake.

-Har ni träffat henne?
-Ja. Login är adekvat. Vad händer nu?

Hon och brodern
är skäligen misstänkta.

Vi ska pröva om de har
gjort sig skyldiga till handlingar-

-som bryter mot kyrkans trossatser.

-Vilka dömer?
-Sju kaplaner.

Som i alla rättegångar
före erövringen.

-Blir ni en av dem?
-Ja.

Om de erkänner före rättegången...

-Då erhåller de Moderns nåd.
-Vad består den i?

Det beror på handlingarna
och på ångerfullheten.

Tack, överstekaplan,
för att ni skipar rättvisa...

...i de sjus ögon.

Visste ni att det här kapellet är
en av stadens äldsta byggnader?

-Jag har hört det.
-Baelor byggde sin katedral runt det.

Men man dyrkade här långt innan dess.

-Vem högg ut det här altaret?
-Det vet jag tyvärr inte.

Ingen vet. Det finns inget namn på
det eller nån annanstans i kapellet.

Byggmästarna påtvingade inte
oss efterkommande sin fåfänga.

Detta till skillnad från Baelor
med sitt förgyllda vidunder.

Deras tro var ren.

Om tron avkläds guld och ornament,
och om statyer och pelare välts-

-återstår blott detta.

Nånting enkelt.

Fast.

Och sant.

Tyrells prakt
kommer att avklädas dem.

Deras lögner ska avslöjas
och deras sanna natur blottas.

Men det gäller oss alla,
såväl hög som låg.

Vad kommer vi att hitta
när vi avkläder er all prakt?

En ung man kom till oss,
bruten till kropp och själ.

Han hade mycket att avkläda sig.

Hans börda var mycket tung.

Men efter hand
lättade han sitt hjärta.

Han släppte taget om fåfänga,
högmod och synd.

Nu är hans själ så lätt att han
kan sväva genom de sju himlarna.

Och han har mycket att berätta om er.

Ur vägen.

Släpp mig omedelbart.

Befall henne att släppa mig.
Jag är drottningen!

Är ni galen? Släpp mig!

Rör mig inte! Är ni galen?

Jag är drottningen!

Se på mig!

Se på mitt ansikte.

Det blir det sista du ser
innan du dör.