Original subtitles

Hej! Här är vi. (Bamse skrattar)

Det är en varm sommardag på Kullarna-

när Bamse och hans familj bestämmer sig för att gå på picknick-

-på ängen borta vid den gamla kvarnen.

Brum!

Jag måste bara vika klart mina pappersflygplan.

-Kom nu. -Jag måste ta med mig mitt mikroskop.

Och jag känner att jag måste måla. Kan du hålla?

-Och här är nån vi inte får glömma. -Brum, brum, brum.

Såklart ska den med. Var är Nalle-Maja?

Hon kommer.

Kommer du, Nalle-Maja? Vi ska till ängen nu.

Oj! Hej!

-Ska du ta med den där till ängen? -Jag vill inte till ängen.

Nej, nähä. För du vill gå till... Får jag gissa?

-Stranden! -Jaha. Stranden.

Men alla andra vill gå till ängen. Vi tar stranden en annan dag.

Kom igen. Jag lovar, det blir skoj!

Hm.

Ängen med den gamla väderkvarnen ligger inte så långt bort.

Men det är väldigt långt om man egentligen vill göra nånting annat.

Åh!

Är det nån som vill ha en pass? Jag skjuter löst.

Nej.

Du, vänta tills vi kommer fram till ängen.

Åh...

-Ah! -Brum, brum, brum.

Oj!

Säg till när ni vill spela.

Nej, det verkar inte riktigt som-

-de andra i familjen vill göra exakt samma sak som Nalle-Maja.

Hur som helst. En bit bort på vägen kommer Krösus Sork.

Han som tycker så mycket om pengar att han knappt tänker på nåt annat.

Han är ute på sin dagliga promenad, som han alltid tar-

-mellan att han räknar sina pengar och putsar sina mynt.

Jag vill promenera dit nu!

Så!

Nej, lite ditåt. Alltså, ni har betalt för att göra vad jag säger.

-Vad håller ni på med? -Vi har picknick.

-Vill ni ha en hembakt bulle? -Hembakat?

Nej, jag äter bara mat gjord i fabrik, mina fabriker.

-Apropå det, vem har ni betalat? -Ingen. Vad menar du?

Ja, det är väl nån som äger den här platsen. Ängen.

Ni har väl betalt nån, köpt en biljett.

Nej, det är allas äng. Här får alla vara.

-Vad då allas äng? -Ja, eller ingens.

Ingens? Menar du att ingen äger den?

Nej, det tror jag inte. Vill ni ha lite saft?

-Ja! -Nej, jag ska promenera hem nu.

Sitt kvar på ingens äng ett tag till.

Ett litet tag till.

En del tycker om blommor Om buskar, om blad

Men jag tycker om pengar För pengar gör mig så glad

När andra tycker om lekar Och sol och vind och bad

Då tycker jag om asfalt

För asfalt gör mig så glad

Bort med alla fula gamla ängar

Ängar är ju ingenting att ha

Dags för mig att börja tjäna pengar

På ängen vill ju ändå Ingen smarting va

Ja, jag tycker om asfalt

För asfalt gör mig så Pengar gör mig så

Asfalt gör mig så Pengar gör mig så

Asfalt gör mig så glad

Ja.

Ja, ja! Ja, titta! Ja!

-Så, ja. -Aj!

-Teddy! -Ah!

Det där var väldigt nära mig, och mitt mikroskop.

Ja, jättenära. Ska vi göra det igen?

Jag går till Skalman.

-Mamma, kan inte vi göra nåt? -Men jag är med Brumma nu.

Vi då, pappa. Kan inte vi göra nåt tillsammans?

Jag plockar ihop. Kan du inte hitta på nåt med de andra?

Vad? Titta i ett mikroskop eller rita blommor? Nej tack.

-Hur är det, ska du inte komma in? -Jag vill också ha roligt.

-Brum, brum, brum. -Ja, ja. Jag kommer, Brumma.

Vi ska äta snart, Nalle-Maja. Så bli inte för sen.

Vi får väl se.

Åh! Aha!

-Borstning! -Vad är det här?

Åh. En automatisk städkvast.

Den städar själv, var 120:e minut exakt.

Oavsett om det behövs eller inte.

Vilket innebär att den ska börja städa precis...nu.

Borstning, korsning.

Borstning, korsning.

Borstning, korsning.

Borstning, korsning.

(nyser) Prosit.

Och vad är det?

Min senaste uppfinning. En slags robotnäsa.

Den kan känna miljontals dofter. Mer än den bästa spårhund.

-Vad bra! Vad är den till? -Bra fråga, Teddy.

Min första tanke var att den ska definiera lukter väldigt noga.

Men exakt när det kan behövas vet jag inte riktigt än.

Låt mig veta om du kommer på ett bra tillfälle.

Hm.

-Drick inte av den där, bara! -Saften?

Det är inte saft. Det är XYZ-saft. Det är något helt annat.

Så, vad är det? (klocka ringer)

Det kan jag berätta... en annan gång. Drick inte.

Som vanligt när man behöver Skalman ringer hans mat- och sovklocka.

När den ringer kan ingenting stoppa honom från att äta eller sova.

Men vad är det med saften som inte är nån saft och kallas XYZ?

Världens sämsta dag.

"Jag vill bara kolla i ett mikroskop."

"Och jag vill bara rita fula blommor. Ensam."

(kväker)

Åh! Vart är du på väg?

(kväker)

Vad är det? Vill du inte hoppa över vägen? (bil tutar)

(kväker, skriker)

Det var nära. Men det gick bra.

Oj!

Vad är det som händer?

"Ingen får vara här."

"Stick!" "Krösus äng nu."

-Vad gör ni här? -Frågan är ju vad du gör här.

Jag följde efter en groda till vår äng här.

-Ursäkta, vems äng? -Ja, allas.

Stopp! Inte allas äng. Aj!

-Inte längre. -För nu är det Krösus Sorks äng.

-Snart är det inte ens en äng längre. -Tack och lov.

-Hur kunde den bli Krösus äng? -Han har idéer.

Han har visioner. Visisioner. Sjoner.

-Planer. -Och pengar.

Nu har inte vi tid att prata med dig nåt mer, för vi ska göra...

-Vad sa du? -Inget. Absolut inget.

Men du får inte vara här längre. Det är farligt för småttingar.

(motorljud)

Hitåt! Hitåt!

Pappa! Mamma! Brum! Teddy!

Skalman!

Teddy? Skalman? (snarkningar)

Teddy? Har du gått hem?

Saft!

Kan jag ta lite saft? Jag är jättetörstig, förstår du.

(snarkar)

Jag tror det betyder ja. Han snarkade ett ja.

Jag lovar att köpa en ny till dig sen. Två flaskor.

Konstig saft. Den smakar inte som vanlig...

-Har du sett Nalle-Maja? -Ja, hon ville vara ute lite längre.

Men har hon inte varit borta väldigt länge nu?

Det har du rätt i. Jag går ut. Hon kan inte vara långt borta.

Nalle-Maja! Nalle-Maja!

Men var är Nalle-Maja? Är hon och leker med sina kamrater?

Eller är hon i Småköping?

Hon kanske är på stranden och badar.

Nej, ingen har sett henne. Ingen vet var hon är.

Har hon kanske bara försvunnit?

Nä!

Var är jag? Hallå? Var är jag?

Ah!

Men nåt väldigt konstigt har hänt!

Ah!

Hjälp! Aj!

Åh! Aj! Ah! Aj!

Ah!

Ah. Aj.

Var är jag?

Vänta.

Så jag hittar tillbaka.

Hallå?

Hallå? Hallå?

Dumma djungel. Hallå!

Äntligen lite lättare. Nu ska vi se.

Va? Lossna, dumma arm.

Men släpp! Sluta fastna.

Men oj. Vad jobbigt det där ser ut.

-Jätte-jättejobbigt. -Nej, det är inte så jobbigt.

Det är mer att jag inte kommer loss, hur jag än gör!

Säger du det? Säger du det?

Men oj, oj, oj...!

Har du trasslat in dig?

Nej, det här har trasslat in mig. Det här jättestora nätet.

Men vad är det som har hänt?

Ska vi se om jag kan hjälpa dig ut?

Ja, gärna. Jag var hemma hos Skalman, och hans mat- och sovklocka ringde.

Matklocka, sa du? En sån har jag också.

Det var så jag visste-

-att du var...på besök, kan man säga.

Okej. I alla fall, så drack jag saft, och så pang så var jag här.

Ja, så kom du hit istället.

Slappna av nu.

-Så ska jag hjälpa dig. -Bra. Tack.

-Och så gick jag och gick jag... -Lyft.

-Och nu är jag här. -Och nu är du här.

Precis i tid för middag.

Nej, tack. Jag är inte hungrig. Jag vill bara komma loss...

Du kanske inte är hungrig. Men det är jag.

Och du är min middag...sgäst.

Men? Va?

Hjälp! Hjälp! Hjälp!

Nu ska maten vara tyst!

Hjälp!

(slagsmål)

Pang! Så där, ja!

(stön)

-Hej. -Jag ska hjälpa dig loss.

-Tack. -Äsch då, jag gör bara mitt jobb.

-Vad då, är det här ditt jobb? -Ja. Jag räddar djur som är i fara.

Dessutom var det det minsta jag kunde göra.

-Vad menar du? -Ja, du räddade ju mig.

-Va? -Ja.

-Det är ju jag. -Va?

Masken är ganska bra, men det är jag.

-Vem? -Jag, grodan.

-Nej, jag vet inte om jag vet. -Du räddade mig från lastbilen.

Åh, du är den grodan. Men du är ju så här liten.

Jag är inte så liten som alla tror. Jag är inget yngel direkt.

Vänta. Det är ju jag som är liten. Jag har krympt.

Det här är gräs. Det var en vanlig spindel.

Och det här är grus.

Nu hajar du.

Titta där!

Där är mitt hus. Det är så långt borta.

-Kan du hjälpa mig? -Självklart. Hjälpa är mitt jobb.

Eller, jag får ju inte betalt, så det är kanske mer hobby, men...

Bli inte rädd. Det är fortfarande jag. Jag bara satte på mig masken.

Supergroda mot äventyr!

-Supergroda mot äventyr! -Hej då!

Jag är hemma!

Hallå? Jag är hemma!

Mamma! Pappa! Jag är hemma nu!

Här är jag!

Var är ni? Mamma! Pappa!

Mamma!

Jag är hemma! Jag är här!

Ja.

Mamma! Pappa! Jag är här!

Åh... aj.

Men jag är ju här. Mamma, pappa. Varför ser ni inte mig?

Brummelisa, var inte orolig. Vi hittar henne.

Hon måste ju vara häromkring. Jag går ut och letar.

Pappa!

Pappa!

Ah!

Pappa!

Bäckens brus, vårat hus Minsta lilla grus

Allt gick väldigt fort Åh nej, nej

Regnets plask, tändsticksask Till och med en mask

Allt blev väldigt stort För mig, mig

Var, var, var Kom och hitta mig

För jag är här Här, här, här, här, här

Under blommornas blad

(nynnar)

(skrattar)

Trädets gren, bergets sten Månens stilla sken

Allt är ruskigt stort För mig, mig

När, när, när Kom och rädda mig

För jag är här Här, här, här, här, här

Under blommornas blad

Under blommornas blad

Nalle-Maja! Nalle-Maja!

Nalle-Maja! Hallå?

Nalle-Maja!

Om du gömmer dig, så kom fram försiktigt, Nalle-Maja.

Hoppa inte fram. Åh!

Smyg fram och viska: "Här är jag."

Fast inte ett läskigt visk. Inte skrämmas, okej?

(kväker) -Vad var det?

(kväker)

Va? Jag är ledsen lilla vän, men jag förstår inte.

Hoppa hem till din familj, nu. De är nog oroliga och undrar var du är.

(kväker)

-Nalle-Maja! -Nalle-Maja!

(kväker)

Skalman, snälla kan du hjälpa oss? Nalle-Maja är borta.

Hon är helt försvunnen. Finns ingenstans.

Vi behöver verkligen din hjälp.

Ja, det är klart jag kan hjälpa er. Men inte med det.

Varför inte? Det kan ju ha hänt henne nåt.

Hon är inte försvunnen. Eller, inte igår kväll i alla fall.

Jag skulle rekommendera alla att stå helt stilla. Helt stilla!

-Jag måste ställa ner foten, bara. -Och allra minst ställa ner fötter.

-Nalle-Maja är inte försvunnen. -Är hon inte?

Skönt. Skalman brukar ha rätt, Bamse.

-Så, då kan vi gå hem nu. -Spårlöst försvunnen är hon inte.

Men hon har blivit väldigt, väldigt liten.

Hon måste ha druckit av den här, XYZ-saften.

-Liten? Hur liten då, på ett ungefär? -Exakt så här.

Om vi har tur är hon nånstans här inne.

Hm. Jag kan inte se henne. Nej. Inte ett spår.

Men var kan hon vara då? Hur ska vi kunna hitta henne?

Borstning, korsning.

Borstning, korsning.

Då förstår Bamse. Nalle-Maja har blivit bortsopad.

-Jag måste följa efter henne. -Men tänk om du trampar på henne?

Vi kanske redan har trampat på henne i skogen! Vi skulle inte ha letat!

-Jag får bli liten, jag också. -Jag vill att du ska veta en sak.

Jag har ingen saft som gör dig stor igen.

Det kan inte hjälpas. Jag måste göra det ändå. Det är ju Nalle-Maja.

(muller)

(motorljud)

Kör! Kör!

-Jag kan inte springa så snabbt! -Vänta på mig!

-Vad är det som händer? -Jag hinner inte förklara, hoppa upp.

-Ska jag med? -Japp, det ska du.

-Du vet hur de stora tänker. -Okej.

Ställ dig här på bänken, Bamse. Så vi vet var du är.

Var inte rädd. Tänk inte på att vi kan trampa ihjäl dig bara så där.

Tänk inte på att det kan vara sista gången du ser oss.

Eller att du snart kan bli uppäten av precis vad som helst.

Och tänk inte på att dina andetag kan vara de sista!

-Tack, Skutt. -Varsågod, det var så lite så.

Det är sånt här vänner är till för. Stöd. Peptalk. Ge hopp.

Ja, då är det dags.

Vart tog han vägen?

Vi hör inte vad du säger!

(piper)

Mm.

Jag har inte någon dunderhonung!

Jag tycker att det ser ut som om han tränar.

-Vilket dumt tillfälle att motionera. -Han har ingen dunderhonung.

Sluta spänna musklerna. Ja, du är stark. Rädda Nalle-Maja!

Bra, Skalman. Tack!

Ha, nu när Bamse också är liten kan han leta efter Nalle-Maja-

-utan att riskera att trampa på henne.

Hur ska han komma ner utan att slå ihjäl sig?

-Ska du äta godis nu? -Nej.

Jag vill inte på något sätt klaga, men du är inte så hjälpsam nu.

Det är inte ens lördag, så du vet.

Åh, du tänkte så.

Vi ska hit.

Wow!

Psst!

Som generalsekreterare för Förenade småkryp-

-måste jag meddela att insatsen med tyst diplomati har misslyckats.

Ingen verkar höra vår tysta protest och hotet mot ängen kvarstår.

Vad bra att de protesterar.

Ängen är vårt hem och det är dags att ta i på skarpen.

Det är dags att anta en skarp resolution-

-mot sorkens byggplaner.

Bravo!

-Jaha, det var det. Ingen mer äng. -Vad då, det är väl jättebra?

Det tar för lång tid. Det kommer väl en skriftlig protest om ett år.

-Men då är det ju för sent. -Japp. Ni stora ska väl vara smarta.

Nalle-Maja tänker efter. Om ingen stoppar Krösus Sork-

-så kommer ju ängen snart vara borta.

Öh?

(harklar sig)

-Hallå! -Vem är hon?

Jag vet hur Krösus brukar göra saker, och det är fort!

Ängen kommer att vara förstörd och full med asfalt imorgon!

Imorgon?

Om vi inte stoppar honom! Tillsammans!

-Vem är hon? -Vad gör hon här?

Vi måste göra nånting! Nu!

-Lugn. -Jag tycker att hon ska ut härifrån.

-Lugn. -Hon är ju inte ens en insekt.

Precis. Hon har ju alldeles för få ben.

Max fyra, lite beroende på hur man räknar.

Vakter!

-Ut med henne! -Nej!

Nej! Nej!

Ingen lyssnar på mig. Nånsin.

-Nalle-Maja. -Ja?

Det är jag. Vi är några som inte tycker att du har fel.

Fast du bara har två ben. (surr)

Min hjälpreda. (myggan surrar)

Nej, jag är Supergrodan. Du är min hjälpreda.

Nej, du är.

-Du är. Nej! -Hör ni!

Vi kan inte stoppa Krösus, oavsett vem som är vems hjälpreda.

Vi kommer att förlora om vi inte är flera.

Men då händer något.

-Nalle-Maja... -Ja?

Vänd dig om.

Det visar sig att det är väldigt många som tycker som Nalle-Maja.

Är vi... Är vi så här många?

Ja, vi är kanske små, men vi är väldigt många.

(fnittrar)

Åh!

Aha! Min smarta Nalle-Maja!

Bra! Pärlor! Nu är det bara att följa dem.

Jaha, det var det. Då är det bara att vänta.

Nej, nu börjar räddningsexpeditionens viktigaste arbete.

Vad...menar du nu? Vi måste väl vänta här?

Och bara vara alldeles stilla, så vi inte råkar trampa på någon?

Nej, vi måste experimentera. Uppfinna en saft som gör dem stora igen.

Ja, det låter bra. Jag sitter här och tittar på, då.

Vi får pröva oss fram. Jag experimenterar, du sväljer.

Jag? Nej, jag har jättemycket att göra där hemma och...

Det är troligtvis inte särskilt farligt.

Men en kanin som ska utföra olika slags försök?

Nu har du lite väl ovanliga idéer. Vem har hört om en försökskanin?

Du hör ju hur dumt det låter.

Jag tror att det blir lättare för mig att koncentrera mig om du är tyst.

-Först ska du bli liten. -Åh, nej.

Och jag som bara skulle vika tvätt idag.

Vad är det här? Jag måste vara nära en soptipp.

(rapar)

Åh!

(sirener)

Åh, nej!

-Jaha, hur var det här, då? -Va?

Jag såg ju precis vad ni gjorde. Slängde skräp.

Det får man inte göra. Det blir böter, det.

Det var inte meningen. Vi plockar alltid upp efter oss.

-Vi hade precis tänkt göra det. -Gör det med en gång. Nu!

Kom inte tillbaka nu, med dig.

Du, kom och kolla. Skynda dig!

-Vad är det nu, då? -Titta.

Men... Är det Bamse?

Visst är det Bamse. Och han är liten som en myra. Nästan mindre.

Nån måste ha trollat eller nåt.

Kan ni hjälpa mig? Hjälp mig, snälla!

Det här ska jag berätta för Krösus. Oj, vad glad han kommer bli.

Men flaskan, då? Polisen sa ju...

Äsch, lägg av. Hon är långt borta nu.

Hos Skalman startar experimentet med att försöka göra en saft-

-så att den som blivit liten blir stor igen.

Blev det rätt?

Nej, det där var fel.

Jaha, då prövar vi nästa.

Intressant. Men det blev inte helt rätt.

Oj!

Dra på trissor!

Oj då!

(kvackar)

Jaha.

Åh... Så där. Äntligen! Det här är jag.

Ja, fast nu får vi se till att hitta Bamse och Nalle-Maja.

-Ja! Men hur ska vi göra det? -Det vet jag.

(visslar)

-Nu hittar vi Bamse. -Sökning.

Ja, för Skalmans robotnäsa har ju världens bästa luktsinne.

Den kan nog hitta Bamse, även om han är väldigt liten-

-och kanske inte luktar så mycket.

Vänner! Nej, det stämmer inte. Anställda!

Nej, inte det heller. De flesta är ju inte tekniskt anställda.

Jobbare! Ja, bättre. Men de flesta är ju så lata.

-Idioter! -Vad säger han?

Fixarsorkar! Nu är det dags att vi arbetar tillsammans!

För mig. Den här ängen ska bli nåt nyttigt.

En parkeringsplats.

Hurra!

En stor, vacker och framför allt platt parkeringsplats.

För den här ängen är lika mycket min som någon annans.

Och då väljer jag att göra en parkeringsplats här!

-Hon vill säga nåt. -En fråga från oss på femman.

Vad gör vi om Bamse kommer?

Ni får säga att det är lika mycket vår äng som hans.

Han har ingen rätt att stoppa...

Lös det på nåt sätt. Det är väl det jag betalar er för.

Krösus!

(viskar)

Var är han? Var är flaskan?

Va? Tog du inte honom med dig?

-Kan du inte göra nånting rätt? -Nej.

Mina vänner! Jag har just fått ny information.

På frågan vad vi gör om Bamse kommer.

Svaret är: ingenting! För Bamse kommer inte.

Och om han skulle komma, då är han ungefär så här liten!

Men då händer nåt som ingen räknat med.

Sluta upp med det där!

-Hjälp! -Herregud!

Snyggt.

Vart ska ni? Vad är det för dumheter?

Kom tillbaka. Gör det jag betalar er för!

Rent tekniskt har du inte betalat oss. Vi skulle ju få pengar efteråt.

Om du var nöjd.

Ah! Aj!

Hjälp!

Det här är inte över!

Nalle-Maja och småkrypen verkar besegra Krösus Sork-

-men Bamse ligger desto sämre till.

Utan dunderhonung orkar han inte rubba den stora, tunga flaskan.

Ja, ja, ja.

Nu är Bamse världens starkaste lilla, lilla björn.

På ängen firar nu alla segern.

Men är det verkligen över?

Eller har Krösus andra planer?

Trodde småkrypen att de kunde få mig på fall? Så in i helskotta dumt.

(skrattar ondskefullt)

Sov gott, nu. Natti-natti.

Och titta! Krösus sprutar gift över hela ängen.

Insektsgift, så att alla småkryp somnar.

Hitta min pappa. Hitta Bamse.

Följ pärlorna härifrån. Hitta pappa.

Pärlorna?

Under tiden kommer Bamse fram till den lilla bäcken-

-som inte är så liten om man är liten själv.

Pärlorna! Bamse tänker att Nalle-Maja har tagit sig över-

-för på andra sidan fortsätter pärlorna.

Men strömmen är för stark. Bamse orkar inte simma över.

Och inte bara det. Bamse dras med av strömmen!

Åh, nej!

Ingen mer dunderhonung.

-Hallå, du. -Va? Åh, du var mig en stor groda.

Ja, jag är stor. Men du var mig en liten björn.

-Är du Nalle-Majas pappa? -Ja! Nalle-Maja! Vet du var hon är?

Ja, och vi behöver dig, nu!

Hoppa upp, håll i dig!

Yeehaa!

Vad står ni och latar er för?

-Men alla småkryp, då? -De sticks och bits!

Nej, det gör de inte, förstår ni.

Jag var tydligen tvungen att fixa det själv-

-för jag är väldigt bra på att ta itu med saker. Bäst.

Jag tog tag i insekterna. Sätt fart nu!

-Där! -Håll för munnen, Bamse!

Nalle-Maja? Pappa är här.

Nalle-Maja.

-Du är här. -Ja, jag är här.

-Pappa! -Och jag är också här!

Nu ska vi bara ta oss tillbaka till Skalman, så vi kan bli stora igen.

-Nej! -Jo. Grodan har lovat hjälpa oss.

Pappa, nej! Vi måste rädda ängen och alla småkryp.

-Krösus får inte ta ängen ifrån alla. -Hm.

Jag vet vad vi ska göra. Som tur är har jag lite honung kvar i kroppen.

Nej men vänta här nu. Vad är det som händer?

Ja, vad är det som händer?

Plötsligt börjar allt insektsgift blåsa bort.

Din pappa är verkligen väldigt stark.

Han är bäst.

Nej, det där är ju fusk! Stoppa väderkvarnen! Stoppa den!

-Hjälp! -Släpp ner mig!

-Ska bli! -Släpp ner mig!

-Som ni vill! -Hjälp!

Allt ska man behöva göra själv.

Det här är Bamse, världens starkaste björn och världens bästa pappa.

(skrattar) Krösus har inte en sportslig nu!

Riktigt så enkelt är det inte. Jag är bara stark när jag äter dunderhonung-

-och nu har jag ingen kvar, det känner jag.

-Var finns det mer? -Jag vet inte.

Jag tappade ryggsäcken med den sista dunderhonungen i bäcken.

Den drogs med av forsen.

Ja, du har rätt. Det här är nåt för mig!

Supergroda mot äventyr!

Grodan kommer ihåg hur Bamse tappade sin ryggsäck i bäcken.

Nånstans där måste den ju vara.

Och Supergrodan har gjort det igen. Tack, hjälpredan.

Och den här är Bamses.

Snart är den här konstiga ängen som ingen har byggt på borta!

Det är Krösus själv vid spakarna nu.

Vi kommer inte åt honom!

-Vad ska vi göra, pappa? -Ja, jag vet inte riktigt.

Titta, vad jag har hittat!

-Grodan! Du är bäst. Snyggt jobbat. -Ja, eller...

Fast nu när jag tänker på det så är det kanske mer ett jobb än en hobby.

Va? Vad är det nu, då?

Ja, vad är det som händer?

Varför kan Krösus inte köra?

Ah!

Jo, Bamse håller emot, såklart!

Men trots dunderhonungen är ju Bamse väldigt, väldigt liten-

-och Krösus maskin är väldigt, väldigt stor.

Han tappar kraft! Finns det nån dunderhonung kvar?

Ja, lite.

Nalle-Maja blir ju också stark av dunderhonung-

-fast efteråt får hon väldigt ont i magen.

Men just idag har Nalle-Maja inget val.

Men vad är det här? Jag ska ju framåt, inte bakåt!

(piper)

Hm, spåret tar slut här.

Du har ju uppfunnit världens bästa luktspårare. Är den redan trasig?

-Nej. -Varför känner den ingen lukt, då?

För att lukten sköljdes bort när Bamse sögs ner i vattnet.

Vad menar du? Har Bamse försvunnit ner i bäcken?

-Det sa jag inte. -Har Bamse dragits ner?

Hm... Jag vet var Bamse är.

Nej!

Ja!

Vad håller ni på med? Varför står ni bara där? Kom och hjälp till, nu.

Åh!

Hurra! Hurra! Bamse är bäst!

(stampningar)

Vad händer nu? Spring!

Hej! Här, här!

Åh! Vad skönt att bli sig själv igen.

-Ni får alla sparken! -Fast...

-Från jobb som ni ändå inte hade! -Titta där!

Vad är det nu, då? Åh, är det en läskig mygga igen?

Ah!

Ba-Ba-Bamse? Var kom du ifrån?

Ta dem! Ta dem!

De lurade mig! Hjälp!

(muller)

Nu kommer du ha ont i magen i tre dagar. Stackars dig.

Ja, men det var det värt.

Åh! Titta!

(kväker)

Tack för allt, grodan. Du är en riktig superhjälte.

(kväker)

(kväker)

Det du gjorde var väldigt modigt.

Men jag gjorde ju bara det som jag tyckte var rätt.

-Du är min superhjälte, Nalle-Maja. -Åh, pappa.

Jag trodde att det skulle vara omöjligt att hitta Nalle-Maja.

Nästan ingenting är omöjligt, men det kan ta lite tid.

Och det är bra om man är lite modig också.

Ibland är det modigaste man kan göra att stanna hemma och dricka saft.

Just det! Det kanske inte låter så modigt, men det var det.

Jag drack jättemycket saft, och det var väldigt modigt.

Det kanske inte är som att dricka gift, men det ska man ju inte göra.

Modigt kan också vara att dricka nåt som är sött och gott.

Fyra månader senare.

Då finner jag att alla är nöjda med formuleringen:

"Vi tar avstånd från alla planer på att asfaltera ängen"-

-och att vi därmed stryker "starkt avstånd".

Nu händer det grejer. Bra. Där satt den.