All language subtitles for Instant.Death.2017.NORDiC.1080p.BluRay.x264-RAPiDCOWS.sv

Du lämnade militären för 6 månader sen.
Jag träffade dig när du var 21.

Efter så lång tjänst är det naturligt
att ha svårt att anpassa sig.

- Vad gör du på dagarna?
- Jag vet inte.

- Har du hittat något jobb än?
- Nej.

- Så vad gör du egentligen?
- Jag sover.

- Sover?
- Jag tar igen sömnen.

- Och så läser jag.
- Sover och läser.

- Vad läser du?
- Mest skönlitteratur.

- Något särskilt du föredrar?
- Dagstidningarna.

- Oroar det dig?
- Oroar det dig?

- Nyhetsrapporteringarna.
- Nej.

- Irriterar mig fråga dig?
- Nej.

Du sa att du sovit en del.
Hur många timmar om dan sover du?

Jag sa att jag tagit igen sömn,
inte att jag sovit mycket.

- Är det en skillnad?
- Det kan väl du svara på.

Men tanke på din historia
måste vi se hur du anpassar dig.

Hjälp mig nu.

Jag lägger mig sent,
då jag tycker om att vara vaken länge.

Jag är vaken länge då jag gillar att se
på tv. På dagarna går jag till gymmet-

- eller till parken. En gång i veckan
går jag till biblioteket.

Och när jag får mitt bidrag
unnar jag mig något.

Och jag är ungefär lika farlig
som en pensionär.

Du behöver en mening med ditt liv.
Ett syfte.

Du har en dotter. Hörs ni av?
Det står att du har barnbarn.

Det vore bra för dig att ha
en anknytning till din familj.

Storbritannien

Jag är verkligen ledsen.
Jag sätter igång direkt.

Förlåt.

Städning pågår.
Använd omklädningsrummen.

Jane, innan du går vill jag säga att det
är tredje gången den här månaden.

- Vi har ju pratat om det här.
- Jag vet, George. Jag är ledsen...

...men du vet att jag skyndar mig.
Jag lämnar Wendy och tar två bussar.

Idag var den andra bussen sen. Du vet
att jag gör allt för att komma i tid.

Det är inte jag som bestämmer.
Det har uppmärksammats.

Jag är ledsen, men jag måste ge dig en
varning. Nästa gång får du sparken.

- Sätt dig ner!
- Gary, vad är det som händer?

Du har visst hamnat i knipa, Gazzer.

- Jag vet inte vad du pratar om!
- Jo, det gör du.

Du har sålt saker du inte skulle. Eller
åtminstone köpt från fel personer.

Du insåg det nog inte ens,
men okunskap är ingen ursäkt.

Vad snackar du om?

Du förstår, jag hatar den här delen.

Vem köpte du av, Gary?
Och försök inte lura mig!

Jag vet inte vad du pratar om.

- Det här.
- Gary, vad är det där?

Var fick du det ifrån? Jag har en
aning, men jag behöver höra det.

- Han kommer att döda mig!
- Nej.

Kom hit, gullet. Det är ingen fara.

Jag kommer att döda dig, Gary!
Det där var ditt fel!

Hon hade kunnat sitta där och andas
om du gett mig ett namn, så...

...jag frågar igen. Och sen skär jag av
den andra sidan om du inte berättar!

Carnie! Jag fick det av Carnie.

- Är det här allt?
- Det finns lite i sovrummet också.

Vet du vad de kallar mig, Gary?

Razor.

Ja, och det är lite av
en förolämpning...

Det är till och med förtal,
för jag föredrar verkligen den här.

Men samtidigt vill jag ju inte
kallas Beretta... heller.

Carnie... Jag visste det!

Era äckliga svin.

Överste Neal.

John? Kul att höra av dig.

Är du i Storbritannien? Låt oss träffas.

- Du är skyldig mig en drink.
- Ja, men du är skyldig mig en också.

Okej, då ses vi.

Hej, älskling. Grattis på bröllopsdagen.

Jag vet att jag är sen som vanligt.
Och jag har alltid en ursäkt.

Men nu blir det inga fler ursäkter.
Jag har kommit för att be om ursäkt.

Jag har tänkt på dig varje dag.

Jag borde inte ha åkt bort.
Jag borde ha varit där för dig.

Jag skulle göra allt för att få
det ogjort. Jag är ledsen för allt.

Du är den person
jag verkligen ville slippa såra.

Jag kan inte förändra det nu
och får leva med det.

Men jag lovar att vara bättre
mot Jane och Wendy. Det svär jag.

Farväl, Karen. Jag älskar dig.

Vilket oväsen det var igår kväll.
Snutar...

- ...överallt.
- Vad är det med det?

Det var snutar överallt och den här
snubben och hans tjej i vardagsrummet...

- Vem fan bryr sig!
- Herregud...

Men du kände väl honom?
Han var ju här. Gjorde ni inte affärer?

Ni har aldrig sett honom,
fattar ni det?

Jag har aldrig sett honom. Säger ni nåt
annat skär jag halsen av er också.

Du ska få prata. Strunta i honom.

Stanna!

Stanna, din lilla skit!
Jag vill prata med dig.

Stanna, Carnie!

- Det var inget allvarligt.
- Du är så jävla jobbig.

Släpp mig! Lägg av!

Vilken soppa du skapat, Carnie.
Bara för att du inte följde reglerna.

- Det var bara lite knark.
- Det vet jag väl!

Jag har inget emot lite konkurrens.
Personligen är det inga problem.

Men två döda för det här?
Det är väl lite magstarkt?

Men du förstår, jag bestämmer inte. Och
jag skapar inte reglerna. Jag bara...

- ...upprätthåller dem.
- Nej... Snälla, Razor.

Kom igen, Razor.
Det är som du säger.

- Det är fel.
- Ja, smärtsamt fel.

Din gamla kund,
Gary sa att det var du-

- så jag måste fråga dig
var du fick grejerna ifrån.

Jag vet inte, Razor!

Angels. På Angels Club.

Terry som jobbar i dörren. Han styrde
upp ett möte, men jag fick inga namn.

Jag träffade bara killen
och gjorde en affär.

Jag lovar, Razor.

Vet du vad? Jag tror dig.

Vad är det för jävla spring här ikväll?
Ta honom!

- Han är död.
- Ja, och Jack med.

Han sköts nog med Jacks vapen.
Det kan ha varit otur, men kolla.

Huvudet och bröstet. Dubbla skott.
Kom, vi drar.

- Jane? Det är jag, din pappa.
- Pappa?

Jag är här.

- Pappa?
- Hej, Jane.

Har du...

Kom hit. Vad kul att se dig.

Detsamma.

Jag tar den. Kom nu.

Jag gör lite te.

Vad gör du här? Jag menar...

Varför nu? Jag skrev och ringde.
Det var tufft, pappa.

- Jag är ledsen.
- Att inte höra av dig var det värsta.

- Jag är ledsen, det var inte meningen.
- Det var tufft för mamma också.

Jag vet. Det var inget jag
ville, men jag hade inget val.

Inte? Soldater får väl permission?

- Inte alla.
- Varför fick du inte ledigt?

Det vill du inte veta, Jane.

Om jag skulle berätta vad jag gjort,
skulle du aldrig förlåta mig.

Och det vill jag inte.
Jag vill bara börja om på nytt.

Det spelar ingen roll vad som hände.

Du är här nu.
Och du är alltid välkommen hit.

- Sätt dig.
- Nej, det är okej.

- Och?
- Jag måste snacka med Terry om Angels.

Vi har ett namn,
men vi måste följa det upp i kedjan.

- Angels?
- Ja, en nattklubb som verkat ren.

Terry jobbar för ett vaktbolag,
men låter vissa affärer gå igenom.

Frågan är vad de andra gör. Det har
aldrig varit ett problem tidigare.

Bäst att ändå ta tag i det.
Se till att alla fattar budskapet.

Särskilt den som
pissar i mina cornflakes.

- Jag var tretton.
- Tänk att det var så länge sen.

Men det var det.

Vi har saknat dig. Jättemycket.

Särskilt när mamma dog.

Jag kunde verkligen inte komma tillbaka,
Jane.

Hur som helst, god natt. Jag har tyvärr
inget gästrum, så det blir soffan.

- Det är verkligen kul att se dig.
- Detsamma.

- Är du vaken?
- Ja.

Sov du gott?

Här är lite te.

Jag måste gå till jobbet
och ta Wendy till skolan. Klarar du dig?

- Vill du att jag gör frukost?
- Ge mig fem minuter bara.

- Jag vill följa med dig.
- Är du säker? Det är ganska långt bort.

Ja, det vill jag.

- Kom hit.
- Hej då, morfar.

- Det är en buss till. Ska du med?
- Ja.

Det är här. Här är nyckeln.

Var inte här för länge, okej?

Vi ses.

Vi ses.

Allt bra?

- Är du ny?
- Jag besöker min dotter.

Vi ses.

- Han bor i tolvan.
- Tolv?

Det är den där blonda bruden,
Jane Hayes.

Kom.

Där är hon. Jane Hayes i lägenhet 12.
Det är henne han bor med.

Det är jag, släpp in mig.

- Hej. Har du lagat mat?
- Ja, jag fixade middag.

- Åkte någon med er upp i hissen?
- Nej.

- Har du sett någon okänd person därute?
- Nej, men folk flyttar ut och in här.

- Hurså?
- En gammal vana bara.

Ni två har aldrig sett mig här, okej?
Inte ett ord.

Se på er. Ni är ju skiträdda.
Vad väntar ni på?

Dra åt helvete.

Jag fixade det här.

- Var fick du det ifrån?
- En kompis vi hjälpte. Kom nu.

Det var jättegott. När lärde du dig att
laga mat? Du kunde ju knappt koka ägg.

Jane, jag fick ett samtal.
Jag måste åka bort imorgon.

- Men du kom ju precis hit.
- Det rör sig bara om ett par dar.

- Vad ska du göra?
- De vill veta hur det går för mig.

- Jag hade glömt bort det helt.
- Okej.

- Men du måste komma tillbaka.
- Jag höll nästan på att glömma.

- Jag har något till dig.
- Tack.

Ta hand om den väl.

Herregud, det är ju jag
och där är mormor. Hon var så vacker.

Titta på den där frisyren.

- Tack.
- Må Gud välsigna oss.

- Morfar, John?
- Ja, gullet?

Det är kul att se mamma så glad.
Jag är glad att du är tillbaka.

Förlåt att jag inte kom tidigare, men
jag lovar att det blir ändring nu.

Jag trodde inte på Gud förut,
men nu när jag träffat dig gör jag det.

- Vem är det?
- Fröken Hayes?

- Ja?
- Det är PC Donald.

- Det gäller er far.
- Pappa? Vad har hänt?

- Får vi komma upp?
- Ja, gör det.

- Hej, Jane.
- Ni är inga poliser!

- Var är din pappa?
- Han åkte bort i morse.

- När kommer han tillbaka?
- Jag vet inte.

- Jag är osäker.
- Vet du inte?

Han skulle ringa,
men berättade inte vart han skulle.

Nåväl. I så fall får det duga med dig.

- Mamma?
- Det är ingen fara, följ med mig.

Det är vänner till morfar.

- Vad ska ni göra med henne?
- Ingenting.

Så länge du samarbetar.

Det är ingen fara. Var tyst bara.

Så, Jane...

Snälla...

Du måste berätta om din far.

Jag vet ingenting.
Vi har inte setts på flera år.

När kommer han tillbaka hit?

- Jag tror inte att han gör det.
- Varför inte?

Vi kommer inte så bra överrens.

Så du vet inte var han bor
och kan inte kontakta honom.

Då får vi se till att
han kommer tillbaka.

Och du ska hjälpa oss.

Herregud.

Ibland tror jag inte att du fixar
den här sortens jobb.

- Var är ungen?
- Hon är i rummet.-Det är ingen fara.

Vänta ute i bilen.

Ni två får underhålla henne, men var
tysta. Jag måste ringa ett samtal.

- Vem är det här?
- Min mamma.

Vem är det här?

Morfar, John. Han gav den till mig.

John.

Kom igen! Så, ja. Inte göra motstånd.

Det går över styr nu. Helt över styr.

John.

Okej, ni kan dra åt helevete nu.

Vi är nästan klara.

- Du gjorde väl det inte? Flickan.
- Den gyllene regeln. Inga vittnen.

Fast... om man verkligen måste det
får de inte kunna identifiera dig.

Hjälp mig...

Det är bäst att du följer med mig, John.

- Jane?
- Pappa? Pappa, är det du?

Pappa...

Jag vet inte vad som hände.
Jag vet inte varför.

Det är ingen fara, älskling. Jag är här.

Wendy...

Jag kan knappt gråta, det gör så ont.
Mina ögon...

- Varför gjorde de så? Vad hade vi gjort?
- Ni hade inte gjort någonting.

Låt henne vila en stund.
Jag måste kolla hennes värden.

- Pappa, gå inte. Lova att du inte går.
- Det är okej, jag väntar utanför.

Jag måste fråga dig, John. Har du någon
aning om vilka det var eller varför?

Jag vill se Wendy nu.

- Jag gör det.
- Det är okej, du kan gå.

- Jag är ledsen, John.
- Jag också.

Jag är ledsen,
men du måste följa med oss.

Med tanke på vad som hänt
är det bäst att du låter oss hjälpa dig.

Hjälp? Med taggtråd
och låsta dörrar på natten?

- Jag ber dig inte, det vet du.
- Mitt barnbarn och min dotter.

- Jag vet.
- Flytta på dig.

Vi har allt med oss.

Den gamla vanliga rutinen.

- Jane, det är jag.
- Pappa? De sa att du hade gått.

- Jane, jag måste sticka.
- Du hittar väl dem?

- Jane, jag måste sticka.
- Må Gud förlåta, men låt dem betala.

Inte för mig, men för Wendy.
Låt dem betala för det.

Med allt de har. Det lovar jag.

Ni är väl vänner?
Ni tjänstgjorde tillsammans.

Ja, vi är vänner
och tjänstgjorde tillsammans.

Jag behöver all information ni har
om honom. Från armén och så.

Det är en kliché, kommissarien,
men då måste jag döda er.

- Sluta snacka skit. Vem och var är han?
- John. Var spelar ingen roll längre...

- ...för han åker inte tillbaka dit.
- Vi måste ändå kolla upp det.

Green Gables Apartments.

Nåt annat du vill berätta
innan vi åker och letar upp honom?

Ni hittar honom aldrig, men ni får
enkelt reda på var han varit.

Hans dotter är här med bandage i
ansiktet och stygn där ögonen var.

Barnbarnet är på bårhuset. Håll er borta
tills det är över, kommissarien.

- Det kan jag inte.
- Nycklarna till vår bil är borta...

...liksom mitt tjänstevapen.
Dessutom är han labil.

Skulle han skada era män? Det vet jag
inte. Men försöker de skada honom-

-kommer han att döda dem.

- Hur är läget, Razor?
- Nämn aldrig mitt namn. Följ med ut.

- Jag gjorde precis som du sa.
- Ja, det gjorde du.

Här.

Nu har jag ett nytt jobb till dig.
Du ska till de norra förorterna.

- Jag kan inte visa mig där just nu.
- Vad ska jag göra?

Inte så mycket. Bara visa dig där.
Visa vem som bestämmer.

Inga problem.

Bra. Då åker du dit imorgon. Undvik den
gamla byggnaden och håll koll på folk.

- Vad du än säger, Razor.
- Ja, vad jag än säger.

Kan jag hjälpa er?
Skit också, det är ju du.

För några kvällar sen blev ett par
dödade i sitt hem här i närheten.

Kvällen därpå blev en annan man skjuten
liksom en stackare som gick förbi.

De två som sköt blev själva dödade,
och nästa kväll hände det här.

Jag vill veta vad som pågår.
Och det är bäst att du berättar allt.

- Knark.
- Knark?

- Det är vad som pågår här.
- Namn, plats, gata. Vem styr det?

Tre eller fyra gäng, men de som
framförallt styr här just nu...

...är en som heter Joe Colder.
Men ett nytt gäng försöker ta över.

- Vilket gäng?
- Jag vet inte. Jag står bara vakt.

- Jag får inte veta något.
- Vilken bar hittar jag honom i?

Jag är osäker. Han äger ett par ställen,
men jag vet inte exakt var...

- ...eller om han ens är där.
- Är du smart, ger du mig ett namn.

De kommer leta upp dig när du saknas.
Förhoppningsvis tar du livet av dig-

- innan de gör det.
Personligen har jag inget emot dig.

Du kan säga vad du vill för att
verka oskyldig inför dina polare.

Men är du smart och berättar var jag
är, vad jag ska göra och åka-

- så har vi ett personligt problem.
Lås fast dig vid elementet.

Lås fast dig nu.

- Ta inte med ölen.
- Hur är läget, grabbar.

- Det har inte du med att göra.
- Jo, det har jag.

Jag ska se till att du uppför dig, så
att Calder inte skickar hit mig igen-

- så jag kan ägna mig åt viktigare saker
som att klia mig på pungen.

Lugna ner dig, mannen.
Vi visste inte vem du var.

- Vad fan vill du?
- Låt oss sköta det här privat.

För helvete... Släpp mig.

- Du är död! Rör du mig kommer Calder...
- Det är därför jag är här.

- Var hittar jag Calder?
- Vet du inte det?

Då vet du inte vad du ger dig in på.
Det kommer att krävas mer än muskler.

Jag har inte alltid varit så smart.
Min dotter tog alltid hand om mig.

Dessvärre har hon det svårt just nu.
Du får en sista chans.

- Var hittar jag Calder?
- Strippklubben på Bethin Road.

- Ge mig dina bilnycklar.
- En Mitsubishi Colt.

Tack.

Men jag har bestämt mig
att jag hatar dig.

Din kompis gjorde så för några kvällar
sen. Sen sköt de honom i huvudet-

- men det skulle sänka mig till er nivå.
Jag är mycket värre än så.

- Vad vill du ha?
- En cola.

Du är skyldig mig 2,50 pund.

Vi måste prata.

Om du undrar vad som precis hände,
så är jag far till kvinnan du skadade...

...och morfar till den lilla flicka
du precis lät döda!

Razor! Det är Razor du letar efter.
Jag sa aldrig åt honom att göra det.

Jag fattar, men det gjordes i ditt namn
och du hade inget problem med det-

- förrän nu.
Det är därför du ligger risigt till.

- Jag gjorde det inte!
- Jo, det gjorde du!

Skynda er!

Om någon fortfarande kan tala
vill jag veta vad som hände här.

Kolla övervakningskamerorna.
Sätt igång!

- Överste Neal?
- Det är slut med larvet.

Jag har ett gäng döda gangstrar här och
ett gäng till som är svårt skadade.

- Berätta om John.
- Jag har berättat allt jag vet.

Vi kan göra det här på ett trevligt sätt
eller så måste vi arrestera dig.

Det kan du, men du skulle få problem.
Du får aldrig igenom det.

En strippklubb full av gangstrar
är inte skäl nog.

- Vi tar båda order, kommissarien.
- Ja, och vi har båda personalansvar.

Jag vill inte se någon bli skadad.
Varken mina eller dina.

- Vi är på samma sida, ge mig nåt!
- Det här är inget bra sätt att samtala.

- Hur i så fall?
- Senare.

Hallå? Översten?

- Hallå? Neal?
- John?

- Jag behöver hjälp.
- Det har du redan fått.

Jag såg på nyheterna ikväll. Du gjorde
vad som krävdes, kom in nu.

Det är inte över än. Han var inte där.
Du måste hjälpa mig med en person.

- Hur?
- Jag har ett nummer.

- Jag kan inte godkänna det.
- Jo, det kan du.

- Leta upp mig, så är det över sen.
- Okej, vad är det?

- 0770001977.
- Når jag dig på det här numret?

Nej, spåra telefonen, så ringer jag
tillbaka. Ge mig plats och tid.

Hallå?

Om det här är ett samtal från de döda,
vilket jag tvivlar på-

- så måste jag tala med stjärnan
i kvällens nyhetssändning.

Inte? Vill du inte prata?
Inget du vill säga till mig?

Jag ville bara höra din röst.
Se att det var rätt person.

Jag brukade ha en flickvän
som sa något liknande.

Jag har hört dig tidigare,
den där kvällen i bostadsområdet.

- Du borde ha kommit fram och hälsat.
- Det ska jag göra.

- Precis som jag gjorde med dina killar.
- Jaså? Det ser jag fram emot.

Mycket skit på sistone
som drar uppmärksamhet till oss.

- Någon verkar riktigt förbannad.
- Ja, Calder fick betala för det.

- Jaså?
- Har du inte sett nyheterna?

Det blev slutet för Calders svaghet.
Han höll ju på att tappa det.

Det var därför han försökte skrämma
alla. Men fortsätter man så...

...möter man till slut sin överman,
vilket han gjorde.

Ja, men han är fortfarande därute.
Och det är ingen vi känner till.

Det skapar en farlig situation.
Det är dåligt för affärerna.

Det är därför jag är här,
för att se till att affärerna fortlöper.

- Och hur ska du göra det?
- Jag vet vem som dödade Calder.

Jag kan ta hans plats
och sköta affärerna ordentligt.

Verkligen?

Så det är inte bara ord?

Han kanske inte letade efter Calder.

Han kanske letade efter dig.

Vi gör inga affärer förrän det är löst.
Alla leveranser går via mig.

- Är det förstått?
- Till hundra procent.

Dra åt helvete i så fall!

Svårt att dra åt helvete,
men jag tänkte gå på muggen.

Skynda dig i så fall.

Sunny, det är Razor.
Kan du göra mig en tjänst?

Jag var hos Cooper tidigare och glömde
min andra telefon där. Hämta den.

Nej, det är ingen brådska.
En timme går bra. Det blir perfekt.

- Här har ni menyn, sir. Lite vatten?
- Ja, tack.

- Önskar ni något annat?
- Nej, det blir bra.

- Bra trick, några andra?
- John Bradley.

- Okej, vad har du?
- Vet inte var han är eller tänker göra.

- Bara vad han är.
- Så vad är han?

Labil. Med tanke på hans historia är det
en tillgång gällande vissa jobb.

- Vad menar du?
- Du har sett det...

...och han är kapabel till mycket värre.

- Har du nåt mer konkret till mig?
- Han har saknat mening på sistone.

Nu har han ett syfte igen och det är vad
han gör bäst och allt han kan.

- Han är vad vi kallar en "specialist".
- En mördare?

- Han gjorde vad som beordrades.
- Så strippklubben var rena barnleken?

- Fick han vad han ville?
- Nej, inte än.

Han fortsätter tills han hittar
den som skadade hans familj.

- Sen kanske han slutar.
- Kanske?

Det kan vara tillräckligt eller inte.
Jag kan inte säga, för jag vet inte.

Är det inte över, fortsätter John att
döda i undre världen tills han är nöjd.

Toppen. Tack, du var till stor hjälp.

Hjälper du honom, översten?
För om du gör det...

- ...kommer inte uniformen rädda dig.
- Jag hjälper dig, kommissarien.

Bra jobbat.
Letar du efter Razor, så har han åkt.

- Var är han?
- I hamnen. Docka 3.

Hur löser vi det här?

Med omedelbar död.

- Snälla, det var inte jag!
- Jag vet, det var Razor.

Det hör jag ofta. Jag vill verkligen
träffa honom, men jag har lite problem.

- Du kanske kan hjälpa mig?
- Jag gör vad som helst.

- Jag hatar honom för det han gjorde!
- Men du hindrade honom inte!

- Jag satt i bilen.
- Så du väntade i bilen?

Wendy brukade vänta på sin mamma i
skolan, men inte längre.

Jag ska berätta var Razor är! Jag bryr
mig inte om vad du gör med honom.

Jag vet redan var han är,
och jag tror inte att du är oskyldig.

Du såg på när de mördade den där killen.
Vad kallades han i tidningarna?

Carnie. Men som du sa
kanske du kan hjälpa mig.

- Det ska jag!
- Med att bli av med den här ilskan.

Nej!

Okej, låt oss få det undanstökat.
Jag vill göra det så snabbt som möjligt.

Ta bara fram vapnen om det är allvar.
Vi är här för varorna...

- ...så se hotfulla ut, men var lugna.
- Så det blir av?

- Du har väl hört att Cooper är död?
- Jag är Cooper nu och varorna är här!

De bryr sig inte om vem de säljer till.

De vill bara ha rätt kunder...
vilket jag är.

- Vem är du? Var är Cooper?
- Han kan inte komma längre.

Jag har tagit över hans affärer,
så vi gör affärer nu.

Men du måste förstå att jag behöver
bevis. Jag känner dig inte.

Är det tillräckligt med bevis?
Så, ska vi göra affärer eller inte?

- Okej, mr...
- Razor. Kalla mig Razor.

Mr Razor, vi kan göra affärer.
Låt oss gå in i fartyget.

Vad är det med er? En nolla bara.
Ta honom härifrån.

- Är det allt?
- Vi lastar av resten.

- Är det allt?
- Tills jag får se resten.

- Jag jobbar inte med tillit, mr Razor.
- Inte jag heller.

Låt oss lägga av med skitsnacket.
Jag vet vad du har och vad det är värt.

Jag vill göra affärer med dig
nu när Cooper är borta.

Ingen gynnas av att någon blir blåst
idag, så ska vi sätta igång?

Leta upp och döda svinet!

Du är omringad!
Du kommer inte ut härifrån, John!

Polis! Släpp vapnet!

- John! Jag har något som är ditt!
- Kom fram, Razor.

Razor! Kom fram!

Varför? Varför dödade du henne
och skadade hennes mamma?

Du fattar visst inte.
Det var bara affärer.

Det är skillnaden, överlevnad!
Det betydde inget för mig. Inget!

Skillnaden är att
jag gillar att göra det här.

Ge oss ett ögonblick.

Okej.

Din dotter Jane börjar repa sig.
Så bra som det kan bli.

Tänkte att du ville veta det. Det är
inget mer jag kan göra för dig, John.

Det här är ett farväl.

- Hallå? Hallå?
- Jane? Sköt om dig.

Jag älskar dig.