All language subtitles for Suits.S01E12.BRRip.x264-ION10

-I tidigare avsnitt:
-Hej då.

-Var ärlig mot Jenny.
-Du har alltid gillat henne.

Du fortsatte flörta
efter att ni blev ihop.

Förresten kan du sluta be mig om hjälp.
Jag vill inte ha mer med dig att göra.

-Du är inte jurist.
-Jag jobbar där.

-Som advokat?
-Du får inte berätta för nån.

-Han är ett ok.
-Han är min äldsta vän.

-Du var med. Vad hade du gjort?
-Berättat allt och sett Cameron falla.

Harvey skulle aldrig använda det,
men kan du hjälpa honom?

Jag sydde in Clifford Danner, men han
är oskyldig. Cameron undanhöll bevis.

-Har du tillräckligt för en resning?
-Jag vet inte, men jag ska få ut honom.

-Säg, då.
-9224-4930-754229.

-Det var fel.
-Jag sa det baklänges för skojs skull.

-Koden på baksidan?
-Du vet att jag kan den.

-Du måste jobba för det.
-Det kanske jag inte känner för.

-Okej...
-767!

Vad gör du?

Duschar.
Vågar du inte lämna mig ensam här?

Jo, det vågar jag.
Men jag vill ha en viss ordning.

Ordning är inte samma sak som städat.

Lurad.

-Ha en bra dag.
-Hej då.

Trevor. Herregud.

-Får jag komma in?
-Nej, vi tar en kaffe på vägen.

-Jag går bara på toa först.
-Nej, Trevor. Stanna!

-Du har en tjej där inne.
-Vi går.

-Jag ska bara kissa.
-Det är inte kul. Släpp handtaget.

Det verkar seriöst. - Han älskar dig!

Jag har fått jobb
i postrummet på en advokatbyrå.

Skulle jag kunna bo hos dig
i några dagar?

-Det vore nog inte så klokt.
-Du och din chef räddade livet på mig.

Jag vill inte leva det livet längre.

Jag har ingen annan.

-Okej.
-Jag har funderat på att ringa Jenny.

Ja, gör det.

Vad gör du här?

Jag tror att du är oskyldig.

Har du fått reda på att du är döende?
För jag tänker inte lätta ditt samvete.

Jag har suttit här i tolv år medan Jason
Black och Matt Bailey har levt loppan.

-Vill du slå till mig?
-Döda dig.

Men om jag rör dig förlänger de
mitt straff. Jag har fyra år kvar.

-Jag tänker inte sitta en minut längre.
-Bra. Jag är här för att få dig frikänd.

-Brevet jag sa att Jill skrev till mig.
-Ja.

-Som du inte trodde fanns.
-Nu vet jag att ni hade en relation.

-Jag älskade henne och hon mig.
-Varför hemlighöll ni det?

Jag var stipendiat, men de ville inte
att jag skulle dejta nån på skolan.

Jag var straffad.
Hennes pappa hade stängt av mig.

-De hade inte brytt sig.
-Du gjorde det. Var fick du tag på det?

-Det gömdes undan men hittades igen.
-Räcker det för att få mig frikänd?

Nej, men en annan sak gömdes undan.
Ditt dna fanns på Jills klänning.

Men det fanns ett blodigt linne med dna
som varken var hennes eller ditt.

-Jag antar att det var Jason Blacks?
-Tyvärr har jag inte hans dna.

-Ska du åtala honom och Matt Bailey?
-Jag är inte åklagare längre.

-Vad gör du här i så fall?
-Jag vill representera dig.

-Tror du att jag litar på dig?
-Ingen annan verkar vilja hjälpa dig.

-Vad är det?
-En artikel om Clifford Danner.

"Han har ett våldsamt förflutet. Flickan
mördades på en exklusiv privatskola."

"Knappast av lagkaptenen i squash."
Han framstår verkligen som skyldig.

-Det är han inte.
-Citatet var ditt.

-Harvey borde låta bli.
-Det gäller en människas liv.

-Harvey tror att han är oskyldig.
-Det betyder inte att han kan visa det.

I Harveys fall betyder det det.

Jill Hodgkins tänkte anmäla två killar
för att de sålde kokain.

De dödade henne.
Då trodde jag inte på Cliffords story.

Han sa att de hade ett hemligt
förhållande men kunde inte bevisa det.

Jag gjorde en liten rundfrågning
bland delägarna. Jag var diskret.

-De anser att det skulle skada byrån.
-Min byrå, menar du.

När du driver byrån Litt, Inget & Ingen
kan du göra som du vill.

Till dess kan du fortsätta jobba.

De är skyldiga. Du av alla människor
vill väl ge honom en andra chans?

Vad kan jag göra?

Hej.

-Jag behöver hjälp.
-Det skulle du ju aldrig be mig om.

Det är för Harvey. Han bad om din hjälp.
Han ville ha hjälp av den bästa.

Om han inte nämnde mig specifikt
tänker jag specifikt avböja.

Rachel.

Skojar du?

Du är arg på mig, men en kille sitter
inne för ett mord han inte begick.

Vi försöker se till att han friges.
Det måste vara viktigare än vår...grej.

Två människors problem
betyder inte ett smack.

-"Casablanca".
-Den har jag inte sett. Den är gammal.

-Gammal? Herregud...
-Vilken grund har ni för att fria honom?

-Undanhållna bevis.
-Då behöver du precedensfall.

Jag måste ta reda på allt jag kan
om den gamla distriktsåklagarens åtal.

Okej.

"Borta med vinden", då?
"En sensation"? Helt otroligt.

Kom nu.

-Kom du på idén?
-Jag tänkte som du.

Det är ett mordfall
med den nya distriktsåklagaren.

Tror du att jag låter dig vara med?

-Tänk inte som jag.
-Nu vet du hur det känns för oss andra.

-Harvey Specter.
-Terrance Wolf.

Jag tänkte mig
en överenskommelse om frigivning.

Uppmärksammat mord.
Nån överenskommelse blir det inte.

Miguel Ruiz, Lawrence Baker,
Ray Jenkins, Calvin Reynolds.

Det är andra fall
som kan behöva omprövas.

Det vill du nog inte.
Då framstår du i dålig dager.

-Det var före min tid.
-Du skulle städa upp.

Solsken renar bäst.
Det har livet lärt mig.

-Han är oskyldig. Bevis undanhölls.
-Då får du lägga fram dem.

Mike, låt oss prata.

Du tvingar mig till nåt jag inte vill.
Jag vinner om det blir rättegång.

Budskapet blir att du missköter ämbetet.

Om jag förlorar förlorar jag. Lagen är
sån. Men jag kan också skicka budskap.

-Du ryktas ha förrått din gamla chef.
-Det var inte jag.

Så plötsligt dök det bara upp
mystiska bevis mot din chef?

Du visste inte. Det kanske inte var du.

Men nån måste det ha varit, eller hur?

In på mitt rum nu.

Jag har aldrig förut velat sparka dig.

Tog du papper från distriktsåklagaren?
Erkänn, annars sparkar jag dig direkt.

-Jag visste det.
-Du låg illa till.

-Du hade inte rätt att göra det.
-Jag bryr mig inte.

-Vad gjorde du?
-Gav dem till mig.

-Och ni tyckte ni behövde försvara mig?
-Du hade gjort det för oss.

Sätt dig inte på dina höga hästar.
Låt henne vara.

Vi fungerar för att jag kan lita på dig.
Gå aldrig bakom ryggen på mig igen.

Ingen orsak.

-Ringde han dig?
-Han lämnade ett meddelande.

Vad sa han?

Att han ville träffas. Jag svarade
att jag inte var intresserad.

-Vi måste berätta för honom.
-Nej.

Jo, jag klarar inte
att leva med en lögn till.

-Trevor skulle avslöja din hemlighet.
-Om jag berättar tar han det med mig.

-Om nån annan berättar...
-Vem då?

Jag blir tokig
av att veta att han är där.

-Stanna här i så fall.
-Han kom till mig för att be om hjälp.

Okej.

-Vad är det som är okej?
-Berätta - när han ordnat upp sitt liv.

Han bad dig om hjälp. Tror du att han
blir hjälpt av att höra att vi är ihop?

Okej. Jag stannar här.

Men rör inget.
Jag vill ha en viss ordning.

Det är ju kaos här.

Domstolen finner tjänstefelen
tillräckliga för resning.

-Finns några yrkanden?
-Ja.

Delstaten yrkar på livstids fängelse.

-Min klient har fyra år kvar.
-Delstaten har all rätt att yrka det.

Vill ni överlägga med er klient?

-Eller så kan du dra tillbaka yrkandet.
-Jag överlägger med min klient.

Framgick budskapet?

-Fyra år till.
-Eller så släpps du nu.

Eller sitter inne resten av livet.

-19 september 2007.
-Vad då?

Då hade halva tiden gått.

Jag insåg att jag skulle klara det.

-Du varnade mig inte för det här.
-Det är en markering.

-Vad vill du göra?
-Vad tror du?

-Om vi vinner vill jag, annars inte.
-Vi vinner.

Hur vet du det?
Du trodde att jag var skyldig.

-Vad tror du?
-Harvey vinner alltid.

-Vad hade du gjort?
-Litat på honom.

Låter du oss prata lite?

Jag känner inte dig och du inte mig.

Men jag ska säga vad han har gjort för
mig, och varför du borde lita på honom.

-Mr Specter...
-Drar du tillbaka yrkandet?

Min klient vill ha en rättegång.

Gensync Chemical petade oss i dag.

-Louis klient?
-Vet du varför?

Var det öronen? De skrämmer många.
Hans tänder? Kan vara vad som helst.

Gick en styrelsemedlems barn
på skolan?

Louis påpekade att fler klienter kan
straffa oss för att vi åtar oss fallet.

-Louis har majoriteten på sin sida.
-Ber du mig att ge upp?

Jag ber dig att vinna, men det var inte
det jag ville prata om. Slå dig ner.

-Donna.
-Du måste släppa det.

-Det är inte lätt.
-Jo.

-Berätta.
-Okej.

Tänk hur ditt liv hade varit utan henne.

Nu vet jag.
Hur du gör för att förlåta mig.

-Du är inte lika lätt att förlåta.
-Tänk på det.

Det gör jag. Varenda jäkla dag.

-Hallå där. Rättegången börjar i dag.
-Du har fem minuter på dig.

-Vi måste göra vår grej först.
-Du hinner inte. Du hinner inte.

Jag ber om ursäkt.

-För vad då?
-Utmana inte ödet.

-Okej. Vi har tre minuter på oss.
-Här? Jag räknar till tre.

-På ditt rum.
-Jag hämtar konservöppnaren.

Du glömde den i köket.
Du har inga kortnummer.

-Det behöver jag inte.
-Men du lyckades glömma din telefon.

Du, Rachel...

-Tack för hjälpen.
-Ingen orsak. Alltså...

-Det var för Harveys skull.
-Ja.

-Hej.
-Du har din första rättegång i dag.

-Inte min första.
-Jo, under tiden vi har varit ihop.

-Jag vill att vi ska ha en ritual.
-Vad skulle det vara i...telefon?

-Minns du gymnastikvideon vi såg?
-Det är jag med på.

-Känns det bra?
-Mycket. Du, då?

-Jag är taggad.
-Jag såg konservöppnaren.

-Varför tar du upp fallet igen?
-För att en oskyldig inte ska lida.

-Bryr du dig inte om hur Jill led?
-Det borde ni veta mer om än nån.

Jag gick på ditt skådespeleri
för 12 år sen, men inte nu.

Det här är Jason Black och Matt Bailey.
De har Jills blod på sina händer.

När jag har vittnat kommer juryn
att förstå att Clifford dödade Jill.

Att du har bytt sida betyder inte
att resten av världen har gjort det.

Brevet är värdelöst.
Han tänker begå mened.

-Det är inget stort steg från att mörda.
-Mened och mord är inte samma sak.

-Nej, mord är värre.
-Det är lättare, för ingen ser på. Kom.

Vad sa Jill till er om den tilltalade?

Hon kände sig instängd. Jag trodde hon
syftade på skolan, men nu förstår jag.

Brevet skrevs en vecka före mordet.

Hon måste ha gjort slut med honom,
och det här blev hans hämnd.

Mr Black, ni sa att ni inte träffade
Jill Hodgkins på dagen för mordet.

Då borde ert blod inte finnas på hennes
kläder. Går ni med på ett dna-test?

-Protest.
-Vi betalar, om det är ett problem.

Dna:t kan de inte förklara bort.

Klänningen var inte det enda plagget
som ni lämnade in, eller hur?

-Nej, även ett linne.
-Stod det i polisrapporten?

-Ja, om ni läste den.
-Vad visade dna-analysen av linnet?

Jag hämtade den aldrig,
för klänningen gav tillräckligt.

-Tillräckligt för vad då?
-För att ni inte skulle fråga på 12 år.

-Jag har hämtat analysen och linnet.
-Jag skulle vilja konferera.

Linnet och bevis knutna till det
kan inte godtas.

Det är nonsens.

Linnet hämtades från polisstationen
och lämnades på labbet.

Under transporten ser ni
att spårbarheten för linnet bröts.

-Du skojar.
-Det kan inte godtas.

-De sex första...
-Va?

De sex första månaderna
är jobbigast mentalt.

Jag kanske inte pallar igen.

Mr Specter, ni anklagar en polis
för att ha manipulerat bevis.

Ja. När dna-resultaten kom
ändrade Packel handlingarna.

Även om det är så
skulle bevisvärdet fördärvas.

-Linnet möjliggjorde resningen.
-Det visade att bevis undanhölls.

Bevisvärdet är en helt annan fråga.

Jag vet inte vad som pågår där inne,
men han kommer inte att förlora.

-Är du säker?
-Ja.

Herr ordförande...

Jag ber juryn bortse från all bevisning
kopplad till linnet och dna-analysen.

Jag ber så hemskt mycket om ursäkt.

-Lägg av.
-Varför tog du upp fallet igen?

-Är du rädd att åka fast?
-Jag hjälpte dig sätta dit en mördare.

Du svärtar inte mitt rykte ostraffat.

Hotar du mig?
Du är här på grund av ditt tjänstefel.

För dig går det bra att dra upp gammal
skit. Advokater skyddar varandra.

Vad säger Denzel i filmen?
"Förklara som för en femåring."

Snälla måste göra dumma saker
för att ställa de dumma till svars.

Dags att tänka utanför ramarna.

Om berget inte kommer till Muhammed
får Muhammed komma till berget.

-Man säger så.
-Det säger mig inget.

Du sa att du kunde tänka som jag.

Jag fattar. Säg vad du menade,
så säger jag om jag hade rätt.

-Varför sms:ade du, Matty?
-Det var du som sms:ade mig.

Vi sticker.

-Det kvittar väl vem som sms:ade?
-Passa på att prata minnen.

-Om när ni mördade tjejen, till exempel.
-Vi har inte gjort nåt.

Vi känner till sanningen, och snart
kommer en av er att ange den andra.

Vi var där i dag.
Det är ni som är desperata.

Skitstövel.

Skallerormarna börjar begå självmord.

Du tog idén från "Mississippi brinner".

-Har du sett den?
-Det är klart.

Men de låter sig inte knäckas.

De vet att vi inte har nåt.
Fast nu har vi det.

-Berget till Muhammed betydde alltså...
-Dna till mr Wolf.

Hej, Donna. Du brukar aldrig... Varför?

-Jag vill be om en tjänst.
-Harvey, menar du.

-Skarpsinnigt av dig.
-En stor tjänst.

Din kusin på dna-labbet...
Vi behöver hjälp i dag.

Jag vet vad det gäller.

-Vad vill du ha?
-Ingenting.

Jag kan vikariera för Norma.

-Jag är inte hämndlysten.
-Har jag gått fel?

Jag skulle gärna hiva ut min sekreterare
genom fönstret, men jag har ett rykte.

Det offrar jag inte
för nåt jag inte tror på...

American Ballet Theatre.

Nej.

Följt av en middag
på tu man hand med...Barysjnikov.

Mamma...

Nej, nej, nej! Nej, nej.

Nej, tyvärr. Jag kan inte.

-Förstår du varför?
-Ja. Jag fattar.

-Louis...
-Jag vill, men jag kan inte.

-Vad är det?
-Släpp. Släpp.

-Jessica vill prata med dig.
-Den falska subban.

Ring din kusin.
Du har gått emot dina principer förut.

Det är inte för mig, utan för Harvey.

-Fel. Det är för mig.
-Gå emot dina principer själv lite.

-Förlåt?
-Du vet hur mycket pengar jag drar in.

Du vet att jag är lojal
men värderar det inte.

Vart vill du komma?

Att du sa "Litt, Inget & Ingen",
vet du vad det sa mig?

Att jag aldrig blir senior partner.
Harvey har bråttom. Detta är min chans.

Jag vill bli senior partner nu.

Louis, jag lyder inte hot.
Jag kommer med dem.

Om du nånsin vill bli senior partner
ringer du din kusin nu.

Okej.

-Jag såg på dem att de är skyldiga.
-Vad hände med brevet?

De fick det att verka obetydligt, som
om han dödade henne av svartsjuka.

-Vad då?
-Jag undrar bara...

Vad hade hänt om de inte
hade hemlighållit sitt förhållande?

-Jag måste ringa ett samtal.
-Okej.

Hej, Jenny. Det är jag.

Jag kan inte hålla det hemligt
för Trevor längre. Jag måste berätta.

Dna-analysen. Jason Black och Matt
Bailey matchar med proven från linnet.

-De är skyldiga.
-Var fick du tag på det?

-Det bevisar inget.
-Det är deras blod.

-De kan ha haft gymnastik ihop.
-Black sa att de inte träffades den dan.

-Fläckarna kan vara från en annan dag.
-Vad är det med dig?

Tror du att ett obefogat dna-test
får mig att släppa en dömd brottsling?

Han är oskyldig och mördarna går fria.

Mitt jobb är att väcka åtal
och ditt är att försvara.

Jag har inte undanhållit bevis.
Dna:t avvisades av domaren.

Du angriper mig för nån annans synder.

Om ingen av killarna erkänner frivilligt
får din klient livstids fängelse.

-Du måste framstå som rättvis.
-Jag ger fan i hur andra uppfattar mig.

Det gick inte. I morgon ska vi försvara
honom, men vi har inget att gå på.

-Vad ska vi göra?
-Jag vet inte.

-Rachel.
-Du har tillträde till delägarnas kök.

Jag vill känna kontorets puls,
och de har inte Cheetos.

Jag struntar faktiskt i pulsen.

Antingen är jag ute och cyklar, eller
så är du ledsen för nåt. Vad är det?

-Jag vill inte prata om det.
-Jag fattar. Mike Ross.

-Hur vet du det?
-Jag är Donna. Jag vet.

-Vad ska jag göra?
-Det är lätt.

-Säga upp mig? Döda henne?
-Tja...

-Du behöver ett glas.
-Ja.

Två?

Vi borde kräkas.

Ta av dem. Jag vill prata med honom
som med en människa.

Vad hände?

Wolf vägrar lägga ner åtalet.

-Jag har försökt med allt.
-Försökt?

-Vi kan begära mer tid. Vi måste...
-Försöka?

Som med dna:t? Jag hade fyra år kvar.

-Av de sexton som du gav mig.
-Clifford...

Håll tyst.

-Avreagera dig på mig.
-Vad sa du?

Jag lät dig ruttna bort i fängelset.

Sen skänkte jag dig inte en tanke
på mer än tio år.

-Sluta.
-Jag förtjänar det. Det är mitt fel.

-Jag hamnar i isolering.
-Du får ändå förlängt straff.

Jason Black och Matt Bailey dödade Jill.
Nu gapskrattar de.

-Släpp honom!
-Du lovade att få ut mig! Du lovade!

-Vad gjorde du?
-Gav oss två dygn till.

-Vad ska du göra nu?
-Spöa den ena och få honom att tjalla.

-Den svagare. Han som inte vittnade.
-Du menar allvar. Det kan du inte göra.

Vem ska hindra mig? Sen kan Wolf inte
förneka att Clifford är oskyldig längre.

-Att misshandla är inte din stil.
-Jo, i dag.

Stanna. Jag har en annan idé.

Du kommer att gilla den.
Den är från "Mississippi brinner".

-Kommer allt från klienter?
-I stort sett.

-Pennan, då?
-Minns du Trump-skandalen i fjol?

-Nej.
-Precis.

Rör inte den. Patrick Ewing har signerat
den. Han skulle aldrig förlåta mig.

-Den här, då?
-Bird.

-Han är från Boston.
-Den vite mannens hjälte.

Kobe, den bryr han sig inte om.

Du känner honom verkligen väl.

Det gör jag verkligen.

-Nej.
-Aldrig?

-Nej.
-Nånsin?

-Nej.
-Aldrig nånsin?

Varför inte?

För att det inte går att ta tillbaka.

Jag måste kissa.

Jag fick meddelandet.
Vad ville du prata om?

Det kan vänta. Minns du det du sa
om att Harvey räddade livet på dig?

Han behöver din hjälp.

Vakna, Matt.

-Vem är du?
-Det viktiga är vem som skickade mig.

Jason Black. Han vet att du har tjallat.

-Det har jag inte alls.
-Jag bryr mig inte.

Du ska ta tillbaka det du sa
och aldrig prata med polisen igen.

För nästa gång...

...är det där ditt huvud.

Har nån ringt polisen?

Vad gör du?

-Hej, Matt.
-Polisen hade uppsikt hela tiden.

Vi visste att Jason skulle skicka nån.
Vem tror du sa till Jason att du golade?

Jag. Harvey visade dna-analysen.
Två fläckar, från Jason Black och dig.

Okej... Jag vill göra en anmälan.

Visst. Vi kan åka till stationen,
så kanske du hittar honom i registret.

-Men han är inte problemet.
-Det är Jason Black.

Han var nära att bli angiven en gång.
Du vet hur långt han är beredd att gå.

Nej, det vet jag inte.
Vad hade hänt om han hade dödat mig?

Då hade vi kunnat sätta dit Jason för
mord. Så borde vi ha gjort i stället.

Vad vill du?

-Att du erkänner.
-Och anger Jason Black.

-Du var sexton år och omyndig.
-Du får tre år eller mindre.

-Det kan du inte lova.
-Vill du hellre förhandla med Jason?

Det var hans idé. Jag ville inte.

Okej. Klä på dig och följ med mig.

-Hur fick du blåmärket?
-Snälla måste göra dumma saker...

...för att ställa de dumma till svars.

-Vad är det?
-Du borde ha låtit mig sköta snacket.

-Du är inte redo.
-Det var min idé!

-Du förlorade i bostadsdomstolen.
-"Mississippi brinner". Varsågod.

-Jag lät dig säga "omyndig"-repliken.
-Den var rätt grym, va? Tycker du inte?

Tjejen i duschen.

Mike, det är Rachel. Jag borde inte
ringa eftersom du är ihop med Jenny-

-men jag kan inte sluta tänka på
vår kyss. Den går inte att ta tillbaka.

-En har visst erkänt.
-Vi ska få ut din klient.

Jag ställer mig bakom ditt yrkande.

-Du verkar inte särskilt nöjd.
-Du tvingade fram erkännandet.

-Hur då?
-Jag vet att du gjorde det.

Så som du visste att Clifford var
skyldig? Lev som du lär i rättssalen.

-Du kan inte bevisa nåt.
-Du bröt mot lagen.

Jag fick ut en oskyldig man och sydde in
två skyldiga, och det med gott samvete.

Det var en sak till.

Du har nåt här.

Jag gillar dig.

Hur lurade du killarna med sms:en?

Jag använde dolt nummer
när jag sms:ade.

-Vem skulle det annars ha kommit från?
-Från dig.

-Du skulle passa som brottsling.
-Bättre än du.

-Jag var en storartad brottsling.
-Du tappade knark ur en väska.

-Det var ett mekaniskt fel.
-Gräs överallt.

-Jag har glömt min mobil igen.
-Hur kan du göra det med ditt minne?

Trevor, det är Mike. Kan du ringa mig?

Det som jag sa kunde vänta kan inte
vänta längre. Jag måste berätta en sak.

Jag heter Trevor Evans
och är Mike Ross vän.

-Ja?
-Jag skulle helst inte göra det här.

Men ni bör känna till en sak om honom
som Harvey Specter inte har berättat.

Vad då?

Översättning: Erik Swahn
Broadcast Text International