Original subtitles

-Du tränar tidigt i dag. -Tydligen.

Du, vad tjurar du för?

Inget. Jag är törstig.

-Mår du inte bra? -Jag satt uppe hela natten.

Jag är inte lika skarpsynt som du-

-men jag märker att det är nåt som gnager dig.

-Titta in senare så pratar vi om det. -Okej.

-God dag. Jag heter... -Jag vet, herr Rosenberg.

För fem år sen försvarade ni en kriminell som vi hade gripit.

Minns ni inte det? En sköterska som förgiftade gamlingar.

Ni smulade sönder 18 månaders utredningsarbete med tre ord.

-Intermittent dissociativ störning. -Med andra ord, komplett galen...

...och oförmögen att minnas ett dugg utom när det passade henne.

Sjukvården är en påfrestande miljö.

Efter 23 månader på en psykiatrisk klinik fick hon jobb som servitris.

Jag vet var hon arbetar. Ibland äter jag där bara för att få se henne.

Jag har väl inte kommit över det.

-Vad gäller saken? -Patrick Lacenaire.

Hej.

Jaha. Vad vill du ha hjälp med?

-Jag behöver hjälp att hitta nån. -Vem?

James Healy.

Han som stack till London och slutade höra av sig.

Han lär vara här i några veckor.

Ta kontakt via Facebook, men är man född bland miljardärer-

-är väl allt privat. Vad vill han?

-Fråga inte. -Det är mitt jobb att ställa frågor.

Okej. Jag fixar det.

Ge dig av. Jag har en kvart kvar.

-Nå? -De senaste åren...

...har min klient ägnat sig åt...gottgörelse, så att säga.

Fångvården har gett mig tillstånd att kontakta offrens anhöriga.

Jag ska försöka ordna möten-

-så att han kan be dem om förlåtelse - personligen.

Han bad mig att ge er det här.

Ett brev där han ber om ursäkt för...

...den beklagliga incidenten som uppstod när han greps.

Hur många har gått med på att höra hans ursäkt?

Det behöver jag inte berätta för er.

Det är alltså ingen som har gått med på det.

-Räkna inte med min medverkan. -Min klient är...

Han förtjänar ingen förlåtelse.

Inte av mig och absolut inte av de anhöriga.

"Min klient"...? Han anlitade inte er för en skilsmässa.

Han mördade tolv personer.

-Ursäkta, jag måste arbeta. -Det kan finnas ett trettonde offer.

Det är hans andra skäl att be mig komma hit.

Han vill ha er hjälp att hitta och identifiera offret.

Ja?

-Nu vet jag. -Redan?! Hur bar du dig åt?

-Fråga inte. -Det är mitt jobb att ställa frågor.

Kom, chefen väntar.

Stenrika killar tar inte in var som helst.

Jag ringde de fem finaste hotellen-

-och lyckades få de anställda att avslöja om han var där eller inte.

Presidentsviten, 4 000 dollar per natt. Hotellets nummer.

-Säkert att du vill prata med honom? -Jag har inte bestämt mig.

Säg bara till om han bär sig illa åt.

-Hej! -Hej, Bernard.

-Vem är det? -Har du vuxit upp i en grotta?

Ja. Pappa lärde mig göra bomber.

Koncentrera er. Det där är Patrick Lacenaire-

-före detta programmerare, expert på IT-säkerhet. Tillbakadragen, ordinär-

-men mellan 2002 och 2014 mördade han tolv personer-

-i Lanaudière-området och Laurentides.

Han kallades "rovdjuret från norr".

Jag deltog i utredningen. Offren hade blå ögon - det var enda sambandet.

-Det verkade slumpartat. -Han dödade dem inte.

Dödar gör man med en kula. Han slaktade dem.

-Vad gav sinnesundersökningen? -Det blev ingen.

Domen hade nog mildrats, men han vägrade.

Hans enda förklaring var att "lidandet" tvingade honom att döda.

-Vad rör det oss? -Så här är det.

I två år har han försökt be offrens anhöriga om förlåtelse.

Nu tror han att det finns ett 13:e offer som han inte kan hitta själv.

Han har hört talas om dig. En fantom- bild skulle hjälpa honom att minnas.

-Han vill nog bara ha uppmärksamhet. -Enligt advokaterna är han ångerfull.

-Han älskar Jesus numera. -Bullshit!

-Vet vi att det finns ett offer till? -Nej.

-Bortkastad tid. -Vi gör det inte för hans skull.

Vi gör det för offrets skull, om det finns ett, och offrets familj.

-Jag får väl åka till fängelset, då. -Ja, men han kräver att jag är med.

Annars samarbetar han inte.

Varför grinar du illa så fort nån nämner Lacenaire?

Du har aldrig berättat att det var hans fel.

Jag slet med utredningen i två år.

För en gångs skull ville jag delta i gripandet.

När poliserna bröt sig in för att gripa honom väntade jag utanför.

De satte handbojor på honom, men han slet sig loss-

-och hoppade ner - rakt på mig.

Jag bröt vadbenet på två ställen och skenbenet på tre.

-Du var på sjukhuset i fem månader. -27 veckor, noga räknat.

Det var bara att vänta på att benen skulle läka efter operationerna.

Jag har suttit i rullstol sen dess.

Det är kanske bra att ni ses igen.

-Hur så? -Du kan ge honom en snyting.

Är du sur för att jag inte kom till dina föräldrars restaurang?

Nej.

Läs en av dem, så slipper du grubbla.

Vilken ska jag börja med?

En av utredningarna eller rättegångsprotokollen.

Jag bad arkivet om allt som rör Lacenaire.

Ta en i högen och anteckna allt som sticker ut.

Säg till om du märker att han ljuger, så avbryter jag alltihop.

Okej. Jag kommer strax.

Jag söker James Healy.

Han bor i presidentsviten. Han bad mig ringa.

Ett meddelande?

Be honom ringa Ève Garance. Tack.

Steve Turpin - enda mappen som det inte står "Lacenaire" på.

-Känner du honom? -Ja.

En småtjuv med IQ som en lobotomerad kossa.

Jag grep honom ett par dar innan Lacenaire åkte fast.

Stopp ett tag... Här är ett utskrivet samtal med en polis.

Han och Lacenaire delade cell innan åtalet blev klart.

-De pratade om ditt och datt. -Och?

Lacenaire hade erkänt tolv mord, men var osäker på det verkliga antalet.

-Kom. Adressen ordnar vi på vägen. -Nej, jag ska kolla 12 brottsplatser.

Det är ju tyst som i en kyrka.

Undra på det. Fängelset har den högsta säkerhetsklassen.

Här finns Kanadas farligaste fångar - ungefär 80 stycken.

Jag tror på den helige Ande, de heligas samfund, den heliga kyrkan...

...igenkommande för att döma levande och döda.

...och ett evigt liv. Amen.

Hej, Maryse.

Hej, Patrick. Ève Garance, fantombildstecknare.

Hur är det med benet?

Jag fick reda på det under rättegången.

Ibland ber jag till Gud att du ska bli bra.

-Ska vi vänta på Rosenberg? -Nej, jag har inget att dölja.

Jag vill bara hjälpa er att hitta offret.

Okej. Mitt arbete går ut på att...

Jag vet. Det var en fantombild som avslöjade mig.

Min advokat sa att du inte läste mitt brev.

Du rev sönder det. Du...

-Mår du bra? -Ja.

Det är bara min vanliga migrän.

-Måste jag göra nåt innan vi börjar? -Nej.

Helvete...

Vart ska du?

Försökte du smita?

-Nej, jag har rast. -Utmärkt.

-Då kan vi snacka. -Får jag ta ett bloss först?

Nej, passiv rökning är inte min grej.

Det gäller Patrick Lacenaire.

-Vem är det? -Rovdjuret från norr.

Han greps för sju år sen, nästan samtidigt som du. Ni delade cell.

Du nämnde honom när du blev förhörd.

Han sa att det fanns fler offer än de tolv som ingick i åtalet.

-Kanske det. -Kanske?

Känner butikspersonalen till att du har suttit inne för väpnat rån?

Snälla... Jag har ju jobb, flickvän och barn. Jag vill inte få problem.

Han var knepig - lugn ena stunden och rasande i nästa.

Precis som du.

-Finns det ett 13:e offer? -Nja...

Han sa att antalet inte stämde, men inte att det var just 13.

Han...sa att offret skilde sig från de andra.

På vilket sätt?

De dog visst på olika sätt.

Nämnde han nåt namn?

Gabriel. Jag minns inte efternamnet.

-Gabriel eller Gabrielle? -Vet inte.

-Jag måste jobba. -Självklart. Förlåt.

Jag stannade till vid ditt halvvägshus på vägen hit.

-Du har varken tjej eller barn. -Du stressade mig.

Försöker du ge Lacenaire skulden för ett mord som du har begått?

Dumheter. Jag har aldrig dödat nån. Jag är inte tillräckligt smart.

Nästa gång jag sätter fast dig lägger jag till en anteckning om-

-att du är starkt misstänkt för att ha tafsat på förskolepojkar.

Sen kan du aldrig mer böja dig framåt utan att vara livrädd.

Rasten är slut, grabben.

Jag heter Annie Chevalier.

Boken om hur jag överlevde mötet med Rovdjuret från norr kan beställas.

Jag erbjuder även terapi åt personer som utsatts för våldsbrott.

Jag hjälper dem att få tillbaka livsviljan.

Var det ditt 13:e offer?

Nej, det som kom före. Det tolfte, tror jag.

-Varför tog du med mig hit? -Vet inte. Det kändes viktigt.

Några fler detaljer?

Nej, inget särskilt.

Men lidandet har upphört. Det försvinner när jag har dödat nån.

Det är som att ha en trumma i huvudet.

Om jag väntar för länge med att göra nåt, blir det en kakofon...

Kakofon...

Ska vi ta en paus?

Håll käften med dina pauser! Du ska ställa frågor!

Förlåt. Vad hände?

Ursäkta.

Jag ska sätta mig. Okej?

Kommer strax.

-Nåt nytt? -Ja, en riktigt fynd.

En dam som mötte Lacenaire och överlevde - Annie Chevalier.

Hon skrev en e-bok om det. Den kostar 9:99. Jag har skickat länken.

Varför tror du henne?

Jag har skumläst boken. Datumet för det påstådda överfallet är i glappet-

-mellan Lacenaires tolfte offer och gripandet 2014.

Hon är med på två brottsplatsbilder som ambulanssjukvårdare.

-Vad sa Bernard? -Han vet inte om det.

Han kollar ett annat uppslag, men jag söker gärna upp henne.

Tagga ner, Columbo! Du är kriminal- tekniker. Samordna det med Bernard.

Okej, visst.

Anto? Är du fortfarande sur på Bernard?

Lägg det bakom dig och fortsätt jobba.

-Lugnade han ner sig? -Som om inget hade hänt.

Jag vet vad han lider av.

-Känner du igen henne? -Nej. Vem är hon?

-Det kvittar. -Patrick...

-Vet du vad "talapraxi" betyder? -Ja. Talförmågan är störd.

Folk reagerar på olika sätt.

I mitt fall...

Jag har svårt med långa ord.

Jag hade en skolkamrat som led av det.

Talapraxi kan orsakas av lite av varje - en stroke-

-en skallskada, eller en hjärntumör.

Min kamrat hade en hjärntumör.

Humörsvängningar, balansrubbningar, migrän-

-kan också orsakas av en tumör.

Hur länge har du vetat om det?

Ungefär två år.

Jag fick mina första migränanfall i tonåren.

Mina föräldrar tog inte med mig till sjukhuset. De litade inte på läkare.

Jag har tydligen en ovanlig sorts medulloblas...

Medello... medollombl...

Medicinen hjälper, men...

Det är obotligt.

De kan inte operera.

Varför säger du inget?

Tror du att det var tumören som fick dig att mörda?

Jag kan inte hjälpa det!

Förlåt...

Ni kan inte föreställa er hur det är-

-att ha så mycket mörker i huvudet.

Man försöker leva ett normalt liv, vara som folk är mest-

-men sen börjar det banka i huvudet, hårdare och hårdare.

Jag ber till Gud att det ska sluta, men det fortsätter.

Jag ser att folk blir rädda och dunkandet bara ökar och ökar.

Ilskan väller upp inom mig och till sist ser jag rött!

Sen, när lidandet upphör...

...är händerna blodiga.

Då vet man att man aldrig blir som andra. Man är dömd till ensamhet.

Själen är besudlad.

Jag kommer att brinna i helvetet, och det förtjänar jag.

Min enda önskan innan jag dör...

...är att någon ska förlåta mig.

En enda människa.

En tumör? Påstår du att det var på grund av en tumör-

-som han mördade 12 eller 13 oskyldiga människor?

Det finns faktiskt studier som visar-

-att hjärnskador kan orsaka psykopatiska beteendestörningar.

-Vad hjälper det oss? -Inte alls, men vi får en förklaring.

Låt honom inte manipulera dig.

-Hur långt har ni kommit? -Annie Chevalier är på väg hit.

Jag skumläser hennes bok.

Det kan vara sant, men varför lät hon bli att anmäla honom?

Nåt mer?

Det 13:e offret kan heta Gabrielle eller Gabriel - det är allt jag vet.

Jag sökte på namnen och "Lacenaire" i databasen - ingen träff.

Hör av er om ni kommer på nåt, annars ses vi senare.

Jag går och käkar.

Anto...

Vad vill du?

-Be mig dra åt helvete. -Va?

Det räcker inte att genomskåda andra.

Man måste genomskåda sig själv också.

Ibland är jag ett svin, så be mig dra åt helvete.

-Dra åt helvete. -Visa att du menar det.

Ät skit, ditt förbannade köttberg!

Du har för fan inte utvecklats senAll in the Familygick på TV!

Bättre?

Känner du tillAll in the Family?

Ge mig en kopp grönt te.

Är du redo?

Jag säger ett namn - du säger det första du kommer att tänka på.

Gabriel.

-Vad ser du, Patrick? -Jag...är i skogen.

Skogen där det 12:e offret låg?

Det är nån där.

-Man eller kvinna? -Vet inte...

Jag försöker hinna ifatt, men det onda i huvudet är tillbaka.

Det har aldrig börjat om så snabbt förut.

Vi närmar oss vägen. Jag måste komma ifatt...

...och döda.

Stopp.

-Är det Gabriel? -Det...är nog en man.

-Beskriv honom. -Han är liten, mindre än jag.

-Klenare byggd. -Hurdant ansikte har han?

Han var...

Feminin, som jag minns det.

Brunt hår.

Mycket hår. Kortklippt.

-Lockigt eller rakt? -Rakt, tror jag.

Munnen - feminin den också.

-Läpparna, då? Tjocka, tunna? -Vet inte, svårt att säga...

Tjocka, tror jag.

-Kan du beskriva ögonen? -Gröna med lite blått...

...eller tvärtom.

Perfekta ögon.

-Ska vi sluta? -Nej, vänta en minut...

-Vill ni ha något att dricka? -Nej tack.

-Ni är alltså ambulanssjukvårdare. -Före detta.

Den där bilden togs 2011.

Jag fick ett hedersomnämnande för mitt arbete.

Innan jag blev tvungen att sluta av hälsoskäl-

-sökte jag jobb på larmcentralen, men fick inget.

-Så tråkigt. -Nej, det var jättebra.

Det hjälpte mig att komma i gång som terapeut.

-Jag har läst er bok. -Vad tyckte ni?

Den är mycket intressant, till och med poetisk emellanåt.

Tackar!

Jag ville uppmuntra alla våldsoffer-

-och visa att man kan resa sig efter mardrömmen.

Jag har fler frågor om Lacenaire-

-men först vill jag veta varför ni inte kontaktade polisen.

Ni blev ju överfallen strax innan han greps - ni kunde ha vittnat.

Jag fick en blackout efter överfallet.

Jag mindes inget av det dygnet.

Minnena återkom gradvis, men det tog tid.

Då var Lacenaire redan dömd. Det var meningslöst att straffa honom mer.

Jag tog hand om mig själv i stället - och andra brottsoffer.

Jag valde kärleken framför vreden.

Hälsoproblemen som ledde till att ni blev av med jobbet...

Orsakades de av posttraumatisk stress?

Det var säkert en bidragande orsak.

Jag tittade på bilderna från brotts- platserna. Ni var med på två av dem.

Jag råkade arbeta i området där Patrick Lacenaire höll till.

Jag fick hämta två av offren.

-Märkligt att han valde just er. -Inte alls.

Som jag skrev om de två brottsplatserna-

-kände jag på mig att nån betraktade oss.

Jag hade jobbat i 15 år utan att ha upplevt det - han valde mig.

Det står väldigt lite i boken om varför ni överlevde attacken.

Jag hade helt enkelt tur.

Jag kunde inte sova på den tiden. Jag brukade gå ut mitt i natten.

Jag gick runt kvarteret för att kunna slappna av.

När jag kom tillbaka efter en sån promenad blev jag överfallen.

-Får jag se? -Ja, men det fattas en hel del.

Ljusare ögonfärg.

Ögonbrynen mörkare än håret, ännu tydligare. Större näsa.

Han högg mig med kniven flera gånger, men jag sprang därifrån.

Spetsigare haka.

Han sprang efter, jag vet inte hur länge. Sen gav han upp.

Ni åkte förstås till sjukhuset.

Nej, skärsåren var ytliga. Se själv.

Som tur var greps han strax efter det.

Jag tror jag känner igen honom.

Falco.

Gabriel Falco.

-Gabriel Falco? -Han är helt säker.

Namnet är det enda han minns.

Hon är säker på att hon var det 13:e offret-

-och utseendet stämmer med hans minnesbild.

-Litar du på Lacenaire? -Nej.

-Litar du på Chevalier? -Nej.

Jag kan nog hitta familjen Falcos adress. Kan du åka dit i kväll?

Självklart. Jag har ju inget privatliv.

-Ring om du får fram nåt. -Javisst. Maryse...

Èves ex är i Montreal.

Bra att veta.

Då drar vi.

Hej.

Trevligt, men konstigt namn: Café Fatal.

Hur länge har du varit i Montreal, James?

Sen i förrgår.

Jag tvekade i ett dygn innan jag sökte upp dig - det blev inte bra.

En alkoholfri öl, tack.

Jag har slutat dricka. Inte en droppe på tre år.

-Hur mår du? -Bra.

-Jag har fler dåliga dagar än bra. -Solen kan inte skina jämt.

Särskilt inte i London där du bor.

Tack.

Vad gör du här?

En lång affärsresa.

Vi tänker investera i kanadensiska gruvbolag.

Behöver dina föräldrar fler miljarder?

Det var lågt.

Du reste hit utan att säga nåt-

-och väntade på balkongen med dörren öppen och gardinerna...

Det var också lågt, och du vet varför.

-Det var dumt av mig. Förlåt. -Det har du rätt i.

Hade du kommit en annan dag, hade jag inte ringt dig.

Men du kom på just den dagen, exakt rätt datum.

Resplanen drogs upp av teamet.

Jag skulle inte ha valt den dagen, men jag hade inget val.

-Målar du fortfarande? -Ja, men nu gör jag det åt polisen.

Jag gör fantombilder.

-Spännande, eller hur? -Ja.

Du kunde ha accepterat mitt erbjudande om...

Vad heter "underhåll" på franska?

Det var inte pengar jag behövde, James.

Vårt förhållande skulle inte ha fungerat-

-efter...det som hände.

Det som hände?

Det som hände? Det som hände har ett namn!

Han heter William!

Du kanske minns att han försvann mitt i natten för exakt fem år sen!

Snälla...

Julien Falco? Bernard Dupin, polisen. Min kollega Anthony Kamal.

-Vad gäller saken? -Vi har några frågor om er son.

-Gabriel är död. -Ja, men frågan är hur det gick till.

Ibland är vi inte uppdaterade.

Vi tror att er son var inblandad i ett fall som vi utreder.

-Jag förstår inte. -Vi har nog hittat mördaren.

-Ni har nog tagit fel på person. -Får vi komma in?

Gabriel begick självmord i sitt rum.

Text: Bo Wetter Iyuno-SDI Group