Original subtitles

Bravita Blodunge.

-Du har kallat hit mig. -Kimera.

Tiden är inne.

Vildhäxan är klar.

-Vad befaller du? -Vi ska använda hennes blod.

Så att jag kan bli fri.

Så att vi tillsammans kan ta makten över hela vildvärlden.

VILDHÄXAN

Hallå!

Dumma katt. Allvarligt.

Det här är en sparvhök.

Det är en av de mest kända danska rovfåglarna.

Arten har en mycket strikt hierarki.

God morgon, Oscar. Bättre sent än aldrig.

För sparvhöken gäller att svaga individer isolerar sig från flocken.

Annars stöts de ut och utsätts för våldsam behandling-

-av de som dominerar. Efter ett tag...

-Ja, Oscar? -De kan väl klara sig själva?

-De är flockdjur, som vi. -Men vi klarar ju oss själva.

Om vi blir utstötta blir vi ensamma.

Och om man inte vill vara med i flocken?

Det visar långvariga studier av fåglar. Det kallas ornitologi.

Du kan inte veta vad den tänker. Den är ju död.

Om en sparvhök inte är tillsammans med sin flock så dör den.

På fredag får ni ta med era husdjur.

Kiki har badat. Jag tar med henne på fredag.

Så får ni se hur tam hon har blivit.

-Tycker ni att det luktar konstigt? -Mer äckligt än det brukar?

-Ja. Har ni duschat idag? -Vad tror du?

-Självklart. -Det luktar konstigt, bara.

Va? Den där katten igen.

-Clara, kommer du? -Ja.

-Vad hände på lektionen? -Tyst, han kommer där.

-Han frågar så konstiga saker. -Han är verkligen creepy.

-Han är så irriterande. -Han ska alltid diskutera.

Som om han vet mer om djur än biologi-Henrik.

Inte så konstigt att ingen vill vara med honom.

-Jag tror att han har valt det själv. -Det gör honom ännu konstigare.

-Han sitter alltid ensam. -Vem vill det?

-Pratar du nånsin med honom? -Med Oscar?

-Varför skulle jag det? -Jag tror att han är lite kär i dig.

-Han tittar alltid på dig. -Det gör han absolut inte.

-Tror ni? -Ja.

Usch.

-Tonfisksallad? -Ja.

Jag skulle inte äta den. Den är för gammal.

-Aj, usch! -Bra att du inte åt den!

Så äckligt!

Oscar?

-Hej, Clara. -Hej.

-Är du inte med Josephine? -Ha, ha. Kul.

-Josephine K är inte så hemsk. -Och det är du säker på?

Vi är vänner. Tror jag.

-Men du är min bästa vän. -Som om.

Det är sant. Vem är din bästa vän?

-Det vet jag inte. -Vad du är taskig.

Vad är det för dimma?

Det är ju jättekonstigt. Man ser ingenting.

Nej.

Oscar? Oscar!

Ja.

Här!

Här!

Var då?

Häxbarn. Följ med, häxbarn.

Oscar, är det du?

-Häxbarn. -Oscar, det är inte roligt.

-Jag trodde att det var du. -Vem?

Det var nån.

-Det var rätt konstigt, va? -Ja. Men vi ses imorgon.

-Vart ska du? -Till min farmor.

-Skulle vi inte hem till mig? -Det hade jag glömt.

Du ljuger. Du är nervös.

-Vad menar du? -Jag känner lukten av din svett.

Vi är bästa vänner och jag har aldrig varit hemma hos dig.

Vad ska jag säga? Vi ses imorgon.

Vi ses.

Vad gör du här?

Låt bli! Gå härifrån. Jag vill inte leka.

Gå med dig. Sluta.

Aj.

Dumma katt.

Gå härifrån. Försvinn.

Väck med dig!

Clara?

Clara?

Hej älskling. Vad händer? Vad är det?

-Jag vet inte. -Clara, vad har hänt?

Du brinner ju upp. Berätta vad det är som har hänt.

Det var en katt som rev mig.

-En katt? -Ja, en svart katt.

Det har blivit värre under kvällen. Temperaturen är på 40,7.

Kan du öppna munnen...

-Vad tror du att det är? -Helt vanlig influensa.

Clara.

Clara.

Du är den utvalda.

Vildvärlden kallar på dig.

Se upp.

Hej på dig.

Jag blev orolig när penicillinet inte fick febern att gå ner.

-Har det hänt nåt annat? -Hej.

Hej, gumman.

Det här är... Isa.

-Det är din moster. -Har jag en moster?

Ja. Vi har inte träffats förr, bara.

-Har du blivit skadad? -Jag blev riven av en katt.

-Var den svart? -Ja.

Den var så märklig, den följde efter mig hela dagen.

-Det förstår jag. -Gör du?

-Bättre än du tror. -Isa är bara här för att hjälpa till.

Nu ska du se. Jag ska laga nåt åt dig.

-Drick det här. -Vad är det?

Drick det, bara. Annars tar det lång tid innan febern går ner.

Jag vill ändå gärna veta vad det är.

Det är paddgift och snokspott med pilbark och lite örter.

Det smakar väldigt illa, men drick det i alla fall.

Det går bra.

Med lite varmt örtte och kalla omslag så är du frisk till imorgon.

Tack för att du kom.

-Jag hoppades att det inte var... -Det du befarade?

-Hon blev tolv för ett halvår sen. -Jag kunde inte förbise det.

-Ring om nåt händer. -Det ska jag, tack.

-Vad är det med mig? -Inget. Du kommer att bli bra.

-Det smakade verkligen illa. -Det vet jag.

Du får stanna hemma från skolan i några dagar.

Varför har jag plötsligt en moster? Det betyder ju att du har en syster.

Varför har du inte berättat det? Sånt skulle jag berätta för dig.

Tyst...

Det är hon. Du har hittat vildhäxan.

Vildhäxan.

Jag ska använda mer.

Jag ska använda allt hennes blod.

När jag är fri ska vi tillsammans härska över vildvärlden.

-Vad befaller du? -Få tag i henne.

Innan hon själv inser sina krafter.

För då kan det vara för sent.

-Hej, mamma. -Vart ska du nånstans?

-Till skolan. -Är det en så bra idé?

Jag mår bra. Du berättar ju fortfarande inte vad som händer.

Det som min moster gav mig hjälpte.

Eller också var det penicillinet. Läkaren sa att du skulle ligga...

Hej hej, mamma.

Det är inte många som vet det, men utomhus är det en aktiv hund-

-som jagar grannens katt.

Men inomhus är en pomeranian eller Pom Pom som den också kallas-

-lugn och avslappnad. Jag tycker att det är världens bästa husdjur.

Tack, Anne Katrine. Du kan sätta dig, det var spännande.

Ta det lugnt.

Då har vi Josephine K. Kom ner.

Berätta vad ditt husdjur heter och hur länge du har haft det.

Jag har tagit med min chinchilla. Hon heter Kiki.

Jag har haft den i ett halvår ungefär.

Om en chinchilla inte är tam från början-

-måste man vänja den vid att umgås... Den är ganska livlig.

En liten vildbase, va?

Man får aldrig nånsin hålla en chinchilla hårt runt magen.

Jag?

Ut?

-Clara? -Det rätta sättet...

Clara, låt bli. Sätt dig ner. Vart ska du?

-Clara! -Kom tillbaka!

Josephine. Stanna här. Josephine!

-Vad gör hon? -Vad gör du där nere?

-Clara, vad gör du? -Nu är du fri. Hej då.

Clara! Vad är det du gör? Vad har du gjort?

-Kom hit omedelbart! -Vad är det du gör?

Den sa att den var inspärrad.

Den ville komma ut i vilda världen.

Kiki!

Clara!

Clara!

Clara, vänta.

-Clara! Det var fantastiskt! -Fantastiskt? Det var det inte alls.

För två dagar sen var jag normal. Nu fattar jag ingenting.

-Jag måste få det att försvinna. -Varför då?

Det är katastrof. Jag kommer att bli utfryst, som en knäppis.

Än sen, då?

-Följer du inte med hem till mig? -Det funkar inte idag.

-Vad ska du göra? -Jag måste gå nu.

Okej. Fin vän jag har.

-Vad vill du? Ring inte igen. -Låt mig förklara.

Förklara att Kiki pratade med dig? Glöm det!

Men...

Isa...

Jag har släppt ut Kiki. Den sa åt mig att den ville det.

Varför har jag plötsligt en moster? Vad är det du inte berättar?

Det är inte så lätt att förklara. Vart ska du?

Till min moster. Hon är uppenbarligen den enda som kan hjälpa mig.

-Stanna. -Berätta vad som händer, då.

Jag hade hoppats att det inte skulle hända.

Vad menar du?

Jag menar att du är lite annorlunda jämfört med andra.

-Jag måste reda ut det här. -Du vet ju inte ens var hon bor.

Det går väl nån buss.

Jag kör dig.

-Är vi inte där snart? -Jo, vi är strax där.

Titta, där står Isa och Tumpe.

-Hej. -Hej.

-Fungerade inte drycken? -Jo, jag mår bättre.

Men jag blev inte så poppis i skolan. Jag släppte ut en kompis chinchilla.

-Den bad dig väl om det. -Hör du inte att det låter knäppt?

Det var Josephine K: s husdjur. Jag kan inte gå tillbaka till skolan.

-Du måste hjälpa mig. -Med vad då?

Med att få det att försvinna.

Jag tränar bara vildhäxor som vill vara vildhäxor.

Vad menar hon? Jag vet inte vad en vildhäxa är.

Det får du reda på.

Jag vill inte vara vildhäxa. Jag vill bara vara normal.

Isa, kom nu.

Jag har tänkt på det. Jag vill gärna ha din hjälp.

Om det blir nåt...

Det är bara dig det blir. Så får vi se hur det går.

Vi hittar dina saker. Kom.

-Jag älskar dig. -Jag älskar dig också.

-Vi ses. -Ja, det gör vi. Gå, nu.

Hej.

Tumpe, kom.

Häxbarn.

Nej, Tumpe!

God morgon.

Hej.

God morgon. Har ni sovit gott?

Isa!

Och du fortsätter.

Galet.

-Bra, Kahla. Det här är Clara. -Hej.

Är du också här för att bli normal?

Jag sa ju att jag bara tränar de som vill vara vildhäxor.

Ska vi sätta igång?

Gå ner till huset och plocka lite brännässlor till middagen.

-Jag har ju precis kommit hit upp. -Gör som jag säger.

Clara? Kom!

-Hur blir det med nässlorna? -Låt dem stå.

Vildhäxor hjälper djuren.

Men för att kunna hjälpa dem måste vi ta reda på var de är.

Använd era sinnen för att ta reda på-

-om det finns djur i närheten som behöver vår hjälp.

Är det nån som har skadat sig?

Är det nån som har försvunnit? Det kan vara fåglar-

-små gnagare, piggsvin eller andra smådjur.

Så upptäck. Lyssna. Koncentrera er.

Här! Titta, en fågelunge.

När man har rört vid en fågelunge vill dess mamma inte veta av den.

Nu får vi ta med den hem.

-Försök att se. -Det var bra, Kahla.

Den har slagit i vingen. Den trillade nog ner från trädet.

Den är nio-tio dagar gammal.

Titta. Det är en klippduva.

-Hej, pappa! -Hej, älskling.

-Det är Mäster Millaconda. -Hej.

-Så du är den nya eleven? -Jag är bara på besök.

Jaha. Du liknar din mamma.

-Känner du henne? -Nästan alla här känner henne.

-Tack för idag, Kahla. -Tack för idag.

-Det var trevligt att träffas. -Vi ses.

Med en hand.

-Vad är det? -En vildväg.

En väg som vildhäxor kan öppna med sina sinnen.

-Kan man resa med den? -Ja, när man behärskar sina förmågor.

-Jag trodde inte att män var häxor. -Du har fortfarande mycket att lära.

Ska jag be Tu-Tu flytta på sig?

Jag är bara ovan vid att äta med djur.

Nu ska du få se. Det är brännässlorna du plockade.

Och så är det näströtter och knopp från skogsknipprot.

Utblommade orkidéer. Du får gärna ha salt i.

-Är det som drycken jag fick? -Nej, det här smakar gott.

Varsågod.

-Går det att äta? -Det smakar faktiskt jättegott.

-Är Tu-Tu din uggla? -Ja.

-Det är min vildvän. -Vad är det?

En som kommer när man behöver det.

Som hjälper dig att hitta krafter du inte visste att du hade.

-Har jag en sån? -Ja. Det är katten.

-Är den dumma katten min vildvän? -Ja.

-Den överföll mig i cykelförrådet. -Är du säker på det?

-Ja. -Jag tror att den såg efter dig.

-Vad hände egentligen den dagen? -Det var en konstig dag.

På morgonen följde katten efter mig.

På eftermiddagen hamnade jag och Oscar i en tjock dimma.

Det var ett väsen där. Det liknade en svart ängel.

Sa hon nåt till dig?

"Häxbarn. Följ med."

Ska jag vara rädd för det?

Inte så länge du gör som jag säger och stannar i huset.

Idag ska vi träna vildsång.

Den skapar kontakt mellan oss vildhäxor och vildvärlden.

Vildsång kan både lugna djur och dra dem till oss.

Ju bättre vi behärskar vildsången desto bättre kan vi hjälpa naturen.

Sången är inte så viktig. Den hjälper bara till att fokusera energi.

Försök en gång till, och blunda.

Kan du höra att ljuden omkring dig blir högre?

Försök att sätta dig ner. Ta god tid på dig.

Var uppmärksam. Lyssna.

Koncentrera dig. Kan du höra naturen svara dig?

Fantastiskt! Han kom ända fram till dig.

-Vad är det du gör? -Jag lyssnar på rötterna.

Har du alltid velat vara vildhäxa?

Det är inget man väljer.

Man kan försöka dölja det. Men är man vildhäxa är det ett kall.

-Vill du inte vara vildhäxa? -Jag vet inte riktigt.

-Jag tycker att det är lite... -Tyst.

-Vad är det? -Tyst, försök bara lyssna.

Clara, försök att se.

Jag kunde höra den. Den var inne i trädet.

Kom, så går vi en promenad.

Hej.

Försök att göra som jag.

Är det du som har ritat alla de här?

De flesta.

Den här har din mormor ritat.

Det är din mamma och jag, ute i trädgården.

-Har min mamma bott här? -Ja, när hon var liten.

Varför har hon inte berättat att hon har en syster-

-och att hon växte upp här?

När vår mamma dog reagerade vi väldigt olika.

Allt med den här världen fick henne att sakna sin mamma.

Hon bestämde sig för att ge sig av och lämna allt det här bakom sig.

Jag tycker ändå att det är konstigt att hon inte har berättat om det.

Man gör allt av en anledning. Vill du inte rita en teckning?

Jo, men jag är inte så bra på det.

Man får göra så gott man kan.

Blunda.

Andas in genom näsan-

-ända ner i magen, och andas ut genom munnen.

Se det vita pappret framför dig utan att öppna ögonen.

Koncentrera dig på pappret. Låt allt annat försvinna ur tankarna-

-och se hur din teckning träder fram på pappret.

Som om den hade funnits redan innan. Inuti dig.

Ser du det?

Här. Öppna ögonen, nu.

Minns du teckningen?

-Ja. -Då ritar du.

Hur vet jag om jag gör rätt?

Om det kommer inifrån är det rätt.

Det är bara Clara.

Hur gick det med teckningen?

Jag tycker att den blev jätteful.

Man måste öva på allt. Oavsett om man har talang eller inte.

Det gäller även vildhäxor.

Vad är det en vildhäxa gör, exakt?

Vi tar hand om vildvärlden. Vilda djur och vilda växter.

Vi är den vilda naturens väktare, kan man säga.

Kan du ta lampan?

Ser du staketet här? Det är ett vildvärn.

Det omger huset och fortsätter ut i en stor del av vildvärlden.

Du måste stanna innanför staketet tills du klarar dig som vildhäxa.

Vi rör oss i naturen. Vi står i kontakt med de olika elementen.

Vatten. Jord. Eld. Trä och metall.

Våra rörelser kan tillsammans med vildsången att hjälpa oss-

-att kommunicera med naturen och samla våra magiska krafter.

Att bli vildhäxa är att kontrollera sina förmågor-

-och på det sättet skydda den vilda naturen, vildvärlden.

Prova.

Den har faktiskt varit din mammas. Och nu är den din.

Den är fin.

Så både min mamma och min mormor var vildhäxor?

Ja.

Hur dog min mormor?

I en kamp mot de mörka krafter som vill förstöra vildvärlden.

-Finns de mörka krafterna än? -Ja. Det gör de.

Men de kan inte nå oss när vi är innanför mitt vildvärn.

Tumpe?

Lugn, Tumpe. Det är katten.

Den ser efter dig.

Vi är själva en liten men viktig del av vildvärlden.

När vi tar hand om naturen så tar den hand om oss.

-Varför vill du vara en vildhäxa? -Min mamma var en duktig vildhäxa.

-Vad hände? -Hon försvann.

Hur då?

Vildvägarna är nåt av det starkaste i vildvärlden.

Om man inte kan kontrollera dem, eller onda krafter påverkar dem-

-kan de bli som labyrinter.

Mamma fångades i en vildväg.

Jag vill leta efter min mamma och bli så duktig-

-att jag kan göra en egen vildväg.

Det förstår jag.

Kom.

Vad glor du på? Seriöst? Ingenting?

Tumpe?

Tumpe?

Isa?

Tumpe?

Tumpe?

Tumpe, är det du? Vad gör du där ute?

Vi får inte vara där!

Tumpe!

Vi får inte vara utanför vildvärnet.

Tumpe?

Vad är det du tittar på? Hallå? Hör du mig?

Vi måste tillbaka. Vi får inte vara här ute.

Hallå? Tumpe!

Hör du mig?

Clara? Clara?

Clara?

Tumpe?

Tumpe!

Vem är du?

Kimera.

-Vad vill du ha? -Ditt blod.

Har du alltid varit sån?

Vildvärlden stötte ut mig. Oss.

Bravita Blodunge.

Men med ditt blod får vi allt tillbaka.

-Hej, gumman. -Hej, mor.

-Hur mår du? -Bra. Har det hänt nåt med Tumpe?

Han klarar sig nog. - Eller hur, Tumpe?

-Oscar? -Hej.

-Vad gör du här? -Jag hörde att du hamnade vilse.

Jag kom hit med din mamma.

Jag höll nästan på att...

-Mår du bra? -Vänta lite.

-Vart ska du? -Jag ska bara hämta en sak.

Titta.

Det var hon, Kimera. Det var hon som förde bort mig.

Hon försökte döda mig. Precis som mormor blev dödad.

-Vad betyder det? -Att korpmödrarna har ett budskap.

-Vem då? -Korpmödrarna.

Vildhäxornas högsta råd.

Korpmödrarna vill prata med oss.

Ärade Valla. Ärade Thuja.

Vad kan vi göra för Korpmödrarnas Råd?

Våra korpar berättar för oss att Kimera har visat sig.

Hon förde bort min systers dotter och försökte döda henne.

Försökte...

Hon kom undan. Med hjälp av sin vildvän.

Var är hon? Den utvalda.

Tiden är inne.

Bravita leder Kimera längre in i mörkret.

Kimera vill släppa henne fri från dödsriket.

Med ditt blod.

Det är din uppgift. Du är den vi har väntat på.

Du är den enda som kan hitta Bravita Blodunges grav.

Och tillintetgöra henne.

Om Bravita får den makt hon vill-

-så tänker hon krossa hela vildvärlden.

-Varför har du inte berättat det? -Jag visste inte det.

-Tyckte du inte att det var viktigt? -Vi skulle aldrig ha åkt hit.

Vad är det för sjuk idé att jag ska döda Kimera?

Om du inte hittar henne så hittar hon dig.

Vi kan inte fly från den vi är.

Isa, sluta. Glöm det. Vi åker hem imorgon, gumman.

De där korpmödrarna verkar inte helt normala.

Den utvalda? Jag vill bara åka hem igen.

Jag har redan varit borta för länge.

Vad är det?

Vad har du fått den ifrån?

-Och vad är det för sår? -Clara, sluta.

Det var du som var ute i tornet. Det var du som hjälpte mig.

Du är katten.

Du är min vildvän. Är det inte så?

-Clara, lyssna på mig. -Det är ju helt galet!

De gamla säger att jag ska rädda världen från en galen häxa.

Och nu är min bästa vän en katt också.

Helt otroligt att jag inte upptäckte det förut.

-Det förklarar ju en hel del. -Vad menar du?

Jag har aldrig varit hemma hos dig.

Och så är du så märklig.

-Är du katt eller människa? -Mest katt.

-Visa mig. -Vad då?

-Hur du förvandlar dig till katt. -Nej.

Ska du inte föreställa min vildvän?

Så kom igen då. Kom igen.

Du har vetat var jag är hela tiden.

Du är som dem! Du bara ljuger, precis som de andra.

-Gå. -Va?

Jag vill inte ha nåt med dig att göra.

Gå! Nu.

Okej.

Har ni blivit ovänner?

Han är inte min vän.

Visste du vem han var?

Det tror att du också visste. Innerst inne.

-Pappa? -Ja.

-Tror du att Clara åker hem imorgon? -Ja. Det är nog bäst så, också.

Oscar?

Kimera.

Vet du vart de tog vägen?

Följ mig.

Hon är borta.

Sa hon nåt om vad som hände?

Hon sa...

Hon hade blivit ovän med Oscar.

Hon kanske gick ut i skogen för att hitta honom och säga förlåt.

-Om det händer henne nåt... -Hon är en duktig vildhäxa.

Jag har lagt så många år på att lägga det här bakom mig.

Och nu har jag skickat henne i armarna på Kimera.

-Det är inte säkert. -Hon är 12 år.

-Du var också på språng hela tiden. -Hon är borta! Förstår ni det?

Kahla? Kahla?

Isa. Mille. Kahla är borta.

Vänta! Vänta.

Kimera har tagit min vildvän. Vad gör hon med honom?

-Det hon ville göra med dig. -Berätta vad jag ska göra.

Rådet ber den utvalda att träda närmare.

Träd närmare.

Lovar du att skydda vildvärlden mot onda krafter?

Ja.

Lovar du att skydda vildvärlden med ditt eget liv?

Och inte låta dig dras med av de mörka krafter som vill åt ditt liv?

Ja.

Du har nu svurit vildhäxans ed.

Vi ska alla använda våra förmågor för att hjälpa dig.

Bravitas grav ligger dold ännu högre mot det kalla norr-

-i en fjärran vildväg i det yttersta av vildvärlden.

I vildvägen finns ingen räddning, ingen hjälp.

Det är som en annan värld.

Clara.

Clara.

Du ska använda dina sinnen. Dina förmågor.

Följ dem och vildvägen.

Så kommer du att möta ditt öde.

Hej på dig.

Du är ju helt kall. Mår du bra?

Kom hit.

Är det nån där?

Vem är det?

Hej.

Kahla.

Jag tänkte att du kanske kunde behöva hjälp.

Ja. Det kan jag säkert.

-Det är en eldödla. -Jag hittade den bakom en klippa.

-Den var helt kall. -Hej på dig.

-Jag tror att den tycker om dig. -Jag tycker i alla fall om dig.

-Vart ska vi? -Jag försöker hitta en utgång.

Det är långt ner.

Nu ser jag inte stigen längre.

Det är helt mörkt.

Det är eldödlor. De är överallt.

-De hjälper oss. -Tack.

-Titta, det är ljus. -Jag tror att det är där vi ska ut.

-Vart ska vi? -Jag vet inte.

Jag måste bara hitta henne. Jag måste hitta Oscar.

Vi försöker den här vägen.

Det är halt här. Se upp.

Vad gör vi nu? Vi kommer inte vidare.

De sa bara att jag skulle hitta Kimera i vildvägen.

Men hur får jag fram den? Det kommer jag inte på!

-Vad gör du? -Behövde inte du en vildväg?

Jo, men det kan ju inte vi göra.

-Vad gör vi? -Jag vet inte.

Vi kan väl prova.

Jag ser ingen vildväg. Gör du?

Nej. Vi försöker igen.

En gång till.

-Tack. -Tack själv. Kom.

Kahla? Stanna.

-Varför då? -Du måste gå tillbaka.

-Du får inte följa med. -Men Clara... Jag ska följa med!

Kahla Millaconda!

Jag kan inte förklara det, men jag måste göra det här själv.

Jag måste fortsätta själv.

-Lovar du att du klarar dig? -Jag lovar.

Okej.

-Du är en duktig vildhäxa. -Du också.

-Ta hand om dig. -Det ska jag.

Oscar?

Oscar?

Clara.

Clara.

Du är på rätt väg.

-Vad ska jag göra? -Du ska fortsätta.

Använd dina sinnen, vildhäxa.

Häxbarn.

Häxbarn. Följ med, häxbarn.

Häxbarn, följ med mig.

Följ med mig, häxbarn.

-Clara! Skynda dig härifrån! -Hon behöver inte dig längre.

Du behöver inte alla de som säger att de tar hand om dig.

Din mamma. Din moster. Din så kallade vildvän.

-De har fyllt dig med lögner. -Hon ljuger! Clara.

-Berättade de vem du är? -Lyssna inte på henne!

-Nej, eller hur? -Vad har du gjort?

Men sanningen är-

-att du inte behöver dem längre. Inte din vildvän heller.

Ja. Äntligen kom du.

Det är Bravitas grav. Hon har väntat länge på dig.

Bravita är den största vildhäxan av dem alla.

Hon blir en del av dig. Och du blir en del av henne.

Du kommer att leva för alltid.

Kom.

Låt mig smaka på...

...Viridians blod.

Mer blod.

När Bravita är fri blir vi alla en del av vildvärlden igen.

Då tar vi tillbaka makten från alla korpmödrar och vildhäxor.

Hela vildvärlden blir vår!

Det är bra.

Släpp inte in Bravita. Bara du kan rädda vildvärlden.

Gråt inte, lilla häxbarn.

Förstår du inte att vi nu tar tillbaka det som är vårt?

-Vad är det du gör? -Sluta!

Sluta, häxbarn!

Låt min själ finna boning i dig, vildhäxbarn.

Clara av Viridians släkt.

Tack.

Titta. Känner du igen honom?

-Din vildvän? -Ja.

-Grattis. -Tack.

Vi ses.

-Jag kommer att sakna dig. -Och jag dig.

-Hej då. -Jag är så stolt över dig.

Ta hand om det här tills jag kommer tillbaka.

-Självklart. Hej då, min flicka. -Hej då, moster Isa.

Oscar?

Jaså, där är du.

Jag hade inte klarat det utan dig.

Du är en bra vildvän.

Hej då.

Vi ses.

-Nej, så dum han är. -Ja, jättedum.

-Det måste ha gjort ont. -Hej.

Var har du varit?

Jag har dödat en galen häxa.

-Du är ju inte normal, Clara. -Nej, det är jag inte.

Jag är den vildaste häxan.

Vem tror hon att hon är?

-Får jag sitta här? -Ja.

Vad läser du?

En bok om en flicka som besöker sin moster-

-och så lär hon sig en massa trick.

Spännande.

Vad ska du göra idag?

Översättning: Tilda Appelberg Scandinavian Text Service 2018

Ansvarig utgivare: Anders Melin