Original subtitles

Pappa! Pappaaa!!

Vår granne tog livet av sig. Bengt Sahlman. Jag tog hand om hans dotter.

Mamman dog i tsunamin. Jag försöker få tag i hennes moster Charlotte.

–Det är nåt som inte stämmer. –Du tror inte på självmord.

–Man kan inte få slinka in hos dig? –Nice try.

Vi måste ner till Marseilles. Du känner Michelle Fabre.

–Hon har hand om utredningen. –Vilken utredning?

–Tom... Kan jag räkna med dig? –Ja, visst.

5-IT. 6 kg försvann från Tullverket. Vi tror att det är ett insiderjobb.

–Har ni hört namnet Bengt Sahlman? –Han leder internutredningen där.

–Han hängdes upp levande. –Vi såg en grå Saab med en kille i.

–Som du skulle känna igen? –Tveksamt.

–Vet du om han var hotad på nåt sätt? –Nej. Han var nyförälskad, sa han.

Jag tror att det var nån på arbetet.

Hej! Sandra!

–Vad vill du? –Jag letar efter min dator.

Det är så fruktansvärt! Jag hörde att han tagit livet av sig.

Han blev mördad.

–När fan hände allt det här? –Länge sen, men det känns som i går.

Har du berättat för Mette och Mårten?

Nej.

Kan jag kvarta där nere? Jag är inte så road av att det är för trångt.

–Vad står det? –"Okänd kvinna styckmördad."

–Vad hette hon? –Samira.

"Månens skönhet" betyder det.

Jag sticker till Michelle, med räkna inte med mycket information därifrån.

Försök få ut så mycket som möjligt. Jag ska besöka några vänner.

Här stod bilen parkerad. En grå Saab. Enligt vittnet satt en man i den.

Här observerades cyklisten, här finns det inga kameror.

–Kameran vid tunneln, där dottern... –Den filmen har kommit in.

Man ser inte mer. Vi tar fram filmer från andra kameror. Vad sa Olivia?

Hon är vittnet till bilen. Inget annars. Jo, en sak.

Sahlmans dotter påstod att det hade försvunnit en dator från mordplatsen.

–Det får du följa upp. –Absolut.

–Och Sahlmans samtalslistor? –De är på gång.

Bra. Vår hypotes är att mordet har att göra med knarket från Tullverket.

Gabriella, du har besök. Polisen.

Ursäkta mig. Jag är helt förstörd.

–Jag antar att ni är här för Bengt. –Mette Olsäter.

–Lisa Hedqvist. –Gabriella Forsman.

Hans närmaste medarbetare. Vi är totalt chockade.

Jag vet inte vad jag ska säga. Bengt mördad?!

Hur vet du det? Att Bengt blev mördad...

Hans dotter var här. Hon sa det.

–Hur många här vet om det förutom du? –Hela avdelningen. Vi är förkrossade.

Ja... De ringde från Tullverket. Hon hade slagit sönder nån ruta.

Va?

Är det en bra idé att hon sitter där?

Hon gör det när hon vill vara själv.

Jag går och pratar med henne.

–Hej. Vad gör du? –Hej.

–Vet de nåt om vem som mördade pappa? –Nej, jag tror inte det.

–Hur känns det att bo med Charlotte? –Skit.

Varför det?

När mamma dog var hon hos oss nästan jämt.

Det var som om hon försökte tränga sig in.

Hon pratade med pappa halva nätterna men brydde sig inte så mycket om mig.

Det kändes mer som att jag bara...störde hela tiden.

Visst är du polis?

Ja...inte riktigt. Jag har inte gjort klart min praktik. Hurså?

Efter gymnasiet måste jag ha nånstans att söka.

Det kanske vore kul att bli polis. Då skulle du kunna vara min mentor.

Ja. Visst.

MOBILSIGNAL

Du, förlåt, jag måste ta det här.

Olivia. Ja, jag kommer. Jag kommer.

Hej.

–Sandra var på Tullverket. –Hon letade sin dator.

Hon sa att Bengt mördats! Om nån där är inblandad, kan de röja bort spår.

–Hon tänkte nog inte på det. –Hur tänkte du?

–Jag? –Som lät henne gå dit!

–Jag kan inte ha koll på allt... –Hur går det med distrikten?

–Det har varit mycket med det här. –Sahlman?

–Ja. –Sahlman är mitt bekymmer.

–Det var jag som hittade honom. –Olivia...

Jag förstår dina känslor, men det här är en mordutredning.

I den ingår inte du. Den är min, och jag vill inte ha störningsmoment.

–Jag är "ett störningsmoment"? –Sök dina distrikt i stället.

Vem sa att det inte var självmord?

–Obducenten. –Visst, om det är så du vill ha det.

–Vad sa hon mer? –Inte mycket.

Ingen misstänkt, ingen mordplats. Vi vet bara att hon hittades här.

–Det finns inga rum. –Vadå?

Välkommen till sviten.

MOBILSIGNAL

–Ja? –Hallå? Abbas? Hej.

Vi tänkte äta tårta på söndag kl. 15. Jolene vill ha en stor fest.

–Passar det dig? –Nej, jag kan inte.

–Jaså? Varför inte det? –Jag är i Marseille med Tom.

Va? Vad gör ni där?

Är det nåt som har hänt?

Jag orkar inte berätta nu, Mette. Hälsa Jolene. Okej? Hej då.

Förlåt, det var inget.

Hur är det? Är det Samira?

Vet du...

Jag hade aldrig varit med nån kvinna. Hon var den första.

Pågick det länge?

I ett år drygt.

Vad hände?

Hon var gift med cirkusdirektören.

–Förlåt om jag väckte dig. –God natt.

Ville du inte prata med dem?

Och så gick du bara därifrån?

Ingen tvingar dig att vara i skolan.

Men det är bra att du inte isolerar dig.

–Det där som hände på Tullverket... –Jag vill inte vara här.

–Charlotte, eller? –Ja.

Sandra?

–Hej. –Hej.

Du, förlåt.

–För vadå? –För att jag har hållit mig undan.

Det... Det gör inget.

–Hur mår du? –Sådär.

Alla tycker att jag bara är jobbig.

–Inte jag. –Men du har ju inte träffat mig.

Ska vi hitta på nåt?

–Vadå? –Vi kan gå på bio.

Vad har du gjort där vid ögat?

Försökte klippa ut ögonen med en sax.

På riktigt?

–Varför det? –Jag ville att det skulle göra ont.

Ja, jag tror jag måste...dra nu.

Men gå inte, Milton.

Snälla, gå inte.

Vet du vad de här kallas för i Iran? Muhammeds rosor.

De döptes om sen Jyllands-Posten hade publicerat Muhammed-karikatyrerna.

Storpolitiska bakverk.

–Till dig. –Tack.

–Hur är det? –Jag är ett störningsmoment.

–För vem? –Din fru.

Ja... Hon har ju fel på hjärtat.

–Vadå fel? –Yrsel. Hjärtklappning.

Hon har ju hjärtinfarkt i släkten.

–Är du orolig? –Ja...

Ja, hon kan vara lite...kantig, och tala om störningsmoment.

–Mmm! Du ville prata om Sandra. –Mm.

Jag fick ta hand om henne igen. Hon var helt hysterisk.

I går var hon som vanligt. Hon pendlar.

Jag tror att hon skulle behöva träffa nån professionell.

Du vill att jag ska prata med henne?

Ni två har märkliga beröringspunkter.

Mm, jag vet.

–Du ska nog vara försiktig med vinet. –Förmodligen.

–Du har bara ett hjärta. –Hur vet du det?

–En okapi i Kongo hade två hjärtan. –Du är ingen okapi.

–Och du är ingen hjärtläkare, Mårten. –Nej, nej, nej...

Varför kallade du Olivia för ett störningsmoment?

–Hakade hon upp sig på det? –Varför sa du det?

Sahlmans mördare är på fri fot.

Han kan ha sett Olivia gå in eller ut ur huset strax efter mordet.

–Så det var av omtanke? –Ja.

Det kan ha rakt motsatt effekt.

Men det här är min utredning. Säg det till henne.

Här sitter ju Olivpinglan och pinglar. Var har du varit?

Costa Rica och Mexiko.

"Mehikå". Jag var där, med Castaneda i Gobiöknen.

Vi tryckte i oss så mycket meskalin att det sprutade ur öronen på oss.

–Gobiöknen är i Mongoliet. –Det tror du. Jag ska berätta nåt.

Öknar migrerar.

Precis som Minken. Aldrig fler än två bärs på samma ställe.

–Varför det? –Därför att Minken...

...har fått ett pris på sitt huvud.

–Nej. Du skojar? –Du... Du ska inte ha en päls? Va?

Du får den för sju och ett halvt. Det är varg. Vem fan vill inte ha det?

Det är ju fuskpäls. "Akryl". Plast.

Sluta nu, för fan! Jag har fått den av morsan! Hon sa...

Mamma, vaf... Mamma lilla.

Ingen matchning än på hudfragmenten.

–Några fingeravtryck på sladden? –Nej.

–Hörde den till huset? –Jag tror det.

Vid ett planerat mord hade man väl använt nåt annat.

–Har vi hört nåt från knarket? –Ja. Inget 5-IT på gatan.

Det var ju ett jätteparti. Nån gång måste det omsättas.

Vet vi vem kvinnan han var kär i är?

En del av Sahlmans samtalslistor. Kolla här vem som dyker upp ofta.

När öppnar Tullverket?

Vad var din funktion i utredningen av det försvunna knarkpartiet?

Så där.

Så, nu tror jag det ska komma. Hoppas jag.

Ja... Jag hjälpte Bengt med noteringar.

Hade ni kontakt utanför arbetstid?

I Bengts telefonlistor finns en hel del samtal till och från dig.

Många är sent på natten – ett så sent som halv tre. Vad handlade det om?

Det minns inte jag. Han ringde ibland och ville diskutera utredningen.

–På natten? –Han var väldigt engagerad.

–Och du också. –När chefen ringer, så svarar man.

–Vad var det han ville diskutera, då? –Olika omständigheter.

–Som...? Hade han kommit på nåt? –Inget konkret.

Han ringde för att prata om ingenting?

–Bengt hade behov av det ibland. –Var han förälskad i dig?

–Ursäkta mig... Vilken konstig fråga. –Varför det?

Bengt var min överordnade. Vi hade inget annat än en arbetsrelation!

Pujol ljög. Det är nåt han inte vågar berätta.

Du hittar inte på nån skit nu, va?

Gabriella finns inte i några register – har jobbat på Tullverket i nio år.

Varför ljuger hon om Sahlman?

Om jag hade en relation med Mette, skulle jag ligga lågt.

Eller så har hon anledning att ljuga.

–Är hon inblandad i stölden? –Kanske.

Han sitter där.

–Är det Alex? Olivia. –Alex.

–Kan jag sitta? –Ja, självklart.

–Vad äter du? –Uer.

–Vill du smaka? –Nej, tack. Det är bra.

Du... Visst äger du en grå Saab?

–Är du lapplisa? –Tycker du att jag ser ut som det?

–Var det min bil du ville prata om? –Nej. Om mordet på Bengt Sahlman.

–Kände du honom? –Hurså?

–Din bil stod där på mordkvällen. –Gjorde den?

–Det gjorde den. Du satt i den. –Är du snut?

Nej. Jag känner familjen, och vill ta reda på vem som tog livet av Bengt.

–Och du tror det var jag? –Det vet jag inte.

Var det du?

Hur kände du Bengt? Vad gjorde du själv där?

–Varför kan du inte bara berätta? –För att jag inte vet vem du är.

Säkert att du inte vill smaka?

Du, kan du kolla upp en tjej åt mig? Olivia Rönning.

Textning: Barbro Garneij Hansson Svensk Medietext för SVT