Original subtitles

Jäklar!

- Stor, va? - Den här fixar vi det mesta med.

Vi kommer att ha kul med den. Nu sätter vi igång.

Kom igen! Jobba på!

- Så? - Vad?

- Ska vi göra henne klar? - Vad sa jag nyss?

- Okej. Hur mycket tid har vi på oss? - Som om vi skulle ut ikväll. Vakna, Fifo.

- Ge den till Moncho. - Här.

- Där. - Låt mig göra det. Okej.

Ge mig en bricka. Så där.

- Och igenom. - Bulten. Och skiftnyckeln. Lägg den där.

I med bulten nu. Kom igen.

KLANERNA

Är ni Ana González?

- Vad är det här? - Er bil väntar på er, advokaten.

- Efter er. - Men...

Jag förväntade mig inte att se dig här. Vad sa läkarna?

Att jag är stark som en oxe.

- De tror att jag ligger till sängs. - Aha.

Men jag mår bra. Jag behövde lämna stan, komma ut och köra lite.

Andas.

Allt bra med dig?

Jag berättar sen.

- Mår du verkligen bra? Ska jag ta den? - Jag mår finfint. Vi är framme.

- Den här? - Ja.

- Den är väl ny? - Jag tämjer den fortfarande.

- Borde jag vara orolig? - Hur så? Vill du köra?

Okej.

- Säkert? - Varför fråga om du inte vill att jag kör?

Här.

- På riktigt? - Ja.

Föreställ dig hur rädd jag blev när jag insåg att en bil förföljde mig.

Din pappa sa inte att han låg bakom det förrän jag var på väg till flygplatsen.

Typiskt han. Värsta kontrollfreaket. Det har alltid varit.

Jag kan berätta otaliga historier om det. Jag minns när min mamma dog.

Jag tog det hårt. Jag ville inte äta eller göra nåt.

Den fantastiska skolan jag gick på hade en psykolog.

Han började prata med mig för att hjälpa mig.

- Jag skulle inte ha sagt nåt till pappa. - Gjorde de nåt med honom?

De sökte igenom hans hus, buggade det...

Han trodde att det var ett av polisens knep.

Kom igen, vad kunde du berätta för psykologen om din fars arbete?

- Jag menar... - Ingenting.

En annan gång gällde det en flickvän. Hon hette Paula.

Jag gillade henne.

Efter tre månader började hon känna sig förföljd.

- De sökte igenom hennes hem. - Och ni gjorde slut?

Hon ville inte bli sedd med mig, fruktade för sin familjs säkerhet...

Inte undra på.

Varför jobbar du fortfarande för honom?

Jag jobbar inte för honom, utan för mig själv. Jag har klarat mig bra.

Okej.

Dessutom kan jag inget annat.

- Det stämmer inte. - Inte?

Du kan göra vad du vill, Daniel.

Jag tänkte att om den här operationen går bra kan jag lämna allt bakom mig.

- Menar du det? - Ja.

Efter det som hände María blev det ännu tydligare.

- Går din pappa med på det? - Jag bryr mig inte.

Men han får inte veta nåt förrän allt är klart. Allt är förberett.

- Vänta lite, det är bara... - De är poliser.

- Hur vet du det? - De använder samma två bilar hela tiden.

- Vad ska jag göra? - Vi kör en sväng med dem.

Stör det dig att de skuggar dig?

Ja, lite.

Så gasa på.

Plattan i mattan.

- Är du säker på att hon körde? - Helt säker. Hon körde från flygplatsen.

Okej. Vilket flyg kom hon med?

Det från Amsterdam, men vi vet inte om hon var i Dakar.

Det vore ju logiskt.

Hon gav dem informationen, och båten lade ut.

- Allt stämmer. - Men vi kan inte bevisa det.

Nej, inte än.

Men hon blir allt mer inblandad.

Så? Om jag blåser av det hela, följer du med mig?

- Vart då? - Vart du vill.

Vietnam.

Vietnam?

Eller Brasilien. Vi kan åka till flera ställen.

- Och då skulle vi vara...? - Vad skulle vi vara?

- Skrämde jag dig? - Nej, det är bara att...

Det kom bara lite oväntat.

- Helt otroligt. - Vad är otroligt?

Du kanske inte gillar mig. Det är en möjlighet, men det jag sa på sjukhuset...

Jag trodde att du kände likadant. Jäklar, nu gjorde jag bort mig.

Nej då.

- Säg inte så. Det är bara att... - Nej. Jag trampade i klaveret.

Är det här på riktigt?

Men menar du allvar?

- Glöm det. - Nej. Jag menar...

Jag vet inte om du bara försöker få mig i säng.

- Du skämtar bort det. - Nej, jag måste få veta.

Veta vad?

- Om jag menade det? - Ja.

Självklart. Mer än jag nånsin har menat nåt. Jag är svettig om händerna.

Herregud.

Kör av på nästa avfart.

Vill du stanna igen?

- Vet du nåt hotell i närheten? - Nej.

Men nu vill jag plötsligt kolla upp det.

- Förlåt. Är du okej? - Det går bra.

- Säkert? - Ja.

- Daniel, jag ville berätta... - Innan du säger nåt...

Om det jag föreslog igår.

Du kan tänka på det. Du behöver inte svara nu.

Okej.

- Under tiden borde vi sluta träffas. - Gick det för fort?

Offentligt, menar jag. Ingen får tro att jag jobbar för dig.

Du jobbar ju för mig. Inom lagens ramar.

Så länge ingen vet vad du gjorde i Afrika är det lugnt.

Saken är den att...

De har satt in mikrofoner.

- På mitt kontor. - Hur länge har du vetat?

Inte så länge. Jag har inte ens varit där än...

Hur vet du det?

Rosa berättade.

Men oroa dig inte, Jag har inte ens varit där än, så...

Det är därför jag berättar det.

Ni sa att jag inte skulle behöva göra mer.

Om hon inte har sagt nåt så kanske hon är oskyldig.

- Visst. Men vi vet att hon inte är det. - Då finns det inget jag kan göra.

- Har du berättat för henne om mikrofonen? - Nej.

- Att hon ska vara försiktig? - Nej, jag sa inget.

- Du ljuger väl inte för mig? - Nej. Du gör illa mig.

Förlåt.

En sak till. Visst är hon annorlunda efter den senaste resan? Hon verkar mer nervös.

- Hon gjorde slut med Daniel. - Jaså?

De har inte pratat på över 15 dagar. Men det vet du bättre än jag.

- Har hon sagt nåt om det? - Nej, men jag ser att hon är ledsen och...

- Och? - Bara en grej vi hade på gång med honom.

Ett företag han ville köpa.

Men han ville inte att vi skulle hantera det. Han skulle hämta akten.

- Får jag gå nu? - Ja, självklart.

- Gick han på det? - Jag vet inte. Jag tror det.

Marta.

Marta, kan du förklara vad som händer?

- Du skriver i ett sms att du flyttar ut. - Det är bättre om vi inte pratar nu.

- Jag måste gå. - Vart då? Det här är ditt hem.

Jag har aldrig känt så.

Jisses. Vi borde ju fira att den där cancermardrömmen är över.

Du vet att det här inte funkar. Vi kan inte fixa det.

Ge mig två månader, okej?

Om vi sätter dit Padín lämnar jag polisen, och vi åker härifrån tillsammans.

Jag tror dig inte.

Snälla.

Herregud, du är precis som dina morbröder.

Du kör som en galning. Du vurpade nästan.

Du...

- Jag förstår... - Du förstår inte ett skit.

Passa dig. Du är inte den enda som har förlorat nån. Det vet du väl?

Men inte så här.

- Jag bryr mig inte om var jag är längre. - För att du lider, men det går över.

Jag vill vara med.

Jag vill vara med på det ni planerar.

Jag vill vara med på riktigt. Inte bara bära saker på stranden.

Vi har skyddat dig från det där i hela ditt liv. Dina föräldrar med.

- Det gick ju bra. - Hallå! Njut av livet du har.

Vill du hamna i fängelse? Vet du hur det är? Det vet jag.

Jag blir galen av att inte göra nåt.

De där jävlarna stal pengarna från mig och María. Och därför är hon död.

- Jag behöver ett startkapital. - Pengar? Du är min gudson.

Du kommer aldrig att sakna pengar. Okej?

Jag vill förtjäna dem.

Du får följa med Nilo på båten.

Okej?

Akta, det gör fortfarande ont.

Var fan är de?

- Vad händer? - Vi måste vänta.

Vänta? Vi har varit här i sex timmar! Sex timmar, för fan!

- Det är okej. - Nåt är jävligt fel! Herregud!

Sändaren fungerar bra. De är definitivt där.

- Sen hur länge? - Flera timmar.

Om vi varskor DEA kan de skicka dit flyg.

- Men det ska vi inte göra. - Så vad gör vi?

Om vi varskor DEA får vi varorna, men inte Padín,

så det vi ska göra är att vänta.

Men så fort drogerna byter båt tappar vi bort dem.

Vi förlorar dem ute till havs, men vi fortsätter vår övervakning från land.

- Vi vet inget om deras rörelser på land. - Inte just nu, nej.

- Har jag missat nåt? - Du vet det du behöver veta, Torres.

- Vart ska du? - Till marknaden, som varje dag.

Du tror att jag är en idiot, eller hur?

- Mamma, snälla... - Laura.

Jag vet inte vad det är, men sluta.

Du får ändå inte tillbaka henne.

Och det är väldigt farligt.

Jag tar hellre en kula i huvudet än lever så här.

Vilken fest.

Du kan åtminstone svara i telefon. Jag har ringt dig hela jävla dagen.

Din jävel.

Visst, men säg mig en sak.

Har ni nåt på gång?

- Är det därför du är här? - Ja eller nej?

Tror du att jag är en idiot bara för att jag är full?

- Du får inte veta nåt förrän det är dags. - Skyll dig själv.

-"Skyll dig själv"? Vad fan vill du? - Lyssna på mig.

Naranjo och hans folk är oftast väldigt diskreta,

men nu är det alle man på däck.

Det betyder att de har information om att nåt stort är på gång.

De förbereder sig som om D-dagen närmar sig.

POLIS

Ja, det är mer aktivitet än vanligt. Men de måste ju jobba ibland.

Ja.

- Har det med oss att göra? - Muñiz är ett jävla as, men ingen idiot.

Han vet att det inte är nån rutinrazzia.

Har han nåt konkret, eller betalar vi för hans åsikter?

Jag vet inte. Problemet kan vara en ny Samuel.

- En tjallare till? Hos dig, kanske? - Definitivt inte bland mitt folk.

- Kan du gå i god för alla? - Ja, för fan.

Så vad snackar du om?

Vadå? Nej, ut med språket nu.

Det enda som är säkert är att vi knappt känner den där advokaten.

-"Den där advokaten"? - Ja.

Hon heter Ana, och det är inte hon. Till och med pappa godkände henne.

Okej. Din pappa, du, jag och hon är väl de enda som vet vad pågår?

- Och killarna som jobbar på båtarna. - Ja, det är många inblandade.

Det är klart att det går rykten.

Men det betyder inte att de vet vad som egentligen pågår.

En miljon.

En miljon till Muñiz om han ger mig ett namn och bevis. Kom nu.

Bara du inte slösar bort min tid.

- Inte för nära, han kommer att sakta ner. - För i helvete.

Varför lyssnar jag på dig? Är du säker?

Han åker dit varje vecka, okej? En vän som jobbar där berättade.

Intressanta vänner du har, kompis.

Nu ska vi se.

- Nu ska vi se. - Du ska få se.

Jag har dig, din jävel.

- Varsågod, förresten. - Bra jobbat, grabben. Bra jobbat.

Där är han.

In med dig.

Rum 115.

- Vad i helvete? - Det kan man säga.

Nu ligger du illa till. Hon är ju minderårig.

Och du, stick härifrån.

- Vad handlar det här om? - Du har verkligen gjort bort dig.

Skamligt. Så skamligt.

En Greco-polis som knullar en ung, kanske papperslös tjej.

Vad vill du, Muñiz?

- Jag vill att du ger mig detaljer. - Om vad?

Om vad ni håller på med.

Inser du att du precis sa att du jobbar för Padín-klanen?

Det jag säger, raring, är att om du inte berättar det jag vill veta

så jobbar du snart som säkerhetsvakt.

Är det uppfattat?

- Jag behöver ett namn, du vet vilket. - Jag har ingen aning.

- Jiddra inte med mig. - Inte ens Naranjo vet det.

Det tror jag inte på.

Vi har en källa.

Nån som är rädd för svin som du, och som inte kommunicerar direkt med oss.

Okej. Så vem är mellanhanden?

Kom igen, ut med det.

- De kommunicerar genom Laura. - Golarens dotter?

Du är ett jävla as, Muñiz.

Klä på dig. Och ta en dusch.

- Du är en jävla skitstövel. - Hej då!

Vi kommer att ses, Muñiz.

- Ja? - Hej, Daniel. Det är ingen här, okej?

Kvinnan som kom gav oss fel koordinater. Det finns ingen annan förklaring.

- Vi väntar. - På vad? Vi har väntat i evigheter.

Vi har nåt på radarn.

- Där. Där är fartyget! - Ett ögonblick.

- Vad är det? - Fartyget är där.

Vänta lite.

- Va? Fartyget? - Ja.

Ja, eller de jävlarna från DEA.

- Där borta? - Ja.

- Vänta. - Vad?

- Säg nåt, för fan! - De är här nu. De är här.

- Allt är bra. De är här. - Okej, gör ditt jävla jobb nu.

- Hej då. - Okej, tack. Hej då.

Era referenser kunde inte vara bättre.

Men det är en sak jag vill veta.

Jag har hört bra saker om en ung advokat som jobbar hos er

som tydligen är enastående.

- Ana González Soriano. - Ja, Ana. En utmärkt advokat.

Tyvärr jobbar Ana inte hos oss längre.

Men var så säker, ni kommer att få vårt bästa team.

Det tvivlar jag inte på.

Men jag förstår inte. Om hon var så bra... Var det nåt slags problem?

Nej då. Faktum är att det var en stor förlust för oss.

Det var av personliga skäl. Hennes far gick bort, och hon tog det hårt.

Två veckor efter begravningen på Kanarieöarna slutade hon utan förklaring.

Jag kan försäkra er om att ni inte hittar Ana på nån annan firma i Madrid.

Sanningen är att ingen vet var hon är.

GRAVIDITETSTEST

INKOMMANDE SAMTAL - MAMMA

- Ana, allt väl? - Mamma...

- Ana, du skrämmer mig. Vad är fel? - Jag vet inte, mamma.

Om de vet vem du är måste du sticka därifrån nu.

Ring polisen.

Nej, mamma. Det handlar inte om det, så lugna dig.

Så vad är det?

Jo, jag...

Jag...

Jag träffar nån.

Vad är problemet?

Var det allt? Du gjorde mig orolig. Vem är han? Är han en kollega, en advokat?

Ja, men det är komplicerat, för...

För han är härifrån, och jag flyttar nog tillbaka till Madrid,

och jag kan inte...

Jag vet inte om det är så bra att fortsätta umgås

med nån som i slutändan är från en helt annan värld.

Jag vet inte, jag är bara lite...

...förvirrad.

Du vet väl vad jag tänker säga, eller hur? Du vet vad jag skulle göra.

Ja, det vet jag.

Mamma, jag måste sluta. Jag kör.

- Jag ringer dig senare. - Okej. Hej då, raring.

Ta hand om dig. Hej då.

Vad gör du här?

Tänk om Naranjo följde efter dig?

- Det är bara att... - Vad?

- Jag var tvungen att träffa dig. - Har det hänt nåt?

Ska vi göra det här tillsammans?

Övertyga mig.

Röker du igen?

Bara några dagar. Sen slutar jag för gott.

Jag slutar också imorgon.

- Så vad säger du? Följer du med mig? - Om du sticker, vad kommer folk att tro?

Vad säger det om honom? Har du tänkt på det?

Min pappa?

- Vad ska han göra? Döda mig? - Nej. Inte dig.

- Du skämtar. - Tror du inte det?

Kanske iscensätta en olycka för att bli av med mig.

- På riktigt? - Vadå?

Om han tror att det får dig att stanna. Du sa det själv, han är en man

som aldrig glömmer, aldrig förlåter... Se på Silva.

Det tog tid, men han tog honom till slut.

Jaså? Hur vet du det?

Laura berättade.

Hon och hennes mamma fick pengar från en anonym donator,

men hon var säker på att de kom från hennes far.

Jag vet inte. Han kanske dog av ålderdom. Eller så fick den jäveln cancer.

Eller hur?

Ja.

Kanske det, men ändå.

Jag tror bara att du och jag behöver nån sorts säkerhetsklausul,

nåt som garanterar att om han försöker döda mig, så åker han dit.

Som vad?

Nazario hanterar väl fortfarande hans affärer?

Han har tillgång till dokument, bokföringsdata, bulvaner, allt...

Ja. Så vad vill du göra? Stjäla pappas dokument från Nazario?

Om vi förvarar dem på ett säkert ställe...

...kan han inte röra oss.

Det var som fan.

Du är advokaten och jag är skurken. Eller hur?

- Vänta lite, jag kommer strax. - Hej.

- Läget? - Pratade du med Daniel?

Han sa att du ville vara med, men det är för snart, och du är inte redo.

Han tycks tro det.

Ja, men jag basar över det som händer till havs.

- Släpper du ombord mig eller inte? - Du är på den andra båten.

Starta motorerna med morbror Toño. Okej?

Se här.

- Känner du till den här adressen? - Ja.

- Ikväll? - Ikväll, imorgon, när som helst.

Nån meddelar dig.

Och en sak till. Inte ett ord till din mamma, okej?

Inte ett ord till din mamma eller nån annan. Är det uppfattat?

Ja.

SKÖTBORD

Jag behöver detaljerna om operationen. Är det ikväll?

Jag vet inte än. De håller allt hemligt. Det var svårt nog att komma hit idag.

Nästa gång blir jag kanske inte kvitt honom.

Vi måste kunna kommunicera direkt med källan.

Det går inte. Källan vill inte prata med dig. Hen riskerar allt.

Okej.

Det kan finnas ett sätt att göra det utan att källan röjer sin identitet.

Hej, Daniel. Hur mår du? Det var ett tag sen.

Läget, Nazario? Alldeles för länge. Vi måste träffas.

Javisst. När då?

- Så snart som möjligt. Vad sägs om idag? - Oj. Är det så brådskande?

Jag är på resande fot. Jag är tillbaka på fredag. Funkar det?

- Ja, fredag blir perfekt. Ha så kul nu. - Om det vore så väl. Jag jobbar.

Ha så kul på jobbet då.

- Okej, Daniel. Hej då. - Hej då.

- Perfekt, han är bortrest. - Du är väl säker på det här?

- Ja, lita på mig. - Nazario kommer att bli förstörd.

Vadå? Det är inte hans hus, han tar bara hit sina horor.

Jaha, det förändrar ju allt.

- Nu finns det ingen återvändo. - Lita på mig.

Ska vi gå? Ett ögonblick, bara.

- Så där. - Kom igen.

- Här. - Ta väskan åt mig.

- Låt fisken vara och gå dit upp. - Jag är på väg.

Daniel!

- Kolla in det här. - Vadå?

Satan! Den där Nazario, alltså.

- Vilken lirare. - Sluta snuska dig.

- Vänta. Vad är det där? - Vadå?

- Ser du det där? - Ja.

- Ta väskan. - Jag har den.

- Nilo. - Vänta.

Dra. Så där.

Satan!

- Det kommer att ta en evighet att öppna. - Vi tar med hela skiten.

Hej.

- Vad vill du ha? - Spansk omelett i bröd. Att ta med.

- Kan jag få en öl? - När jag är klar här.

När du är redo, chefen. Här bestämmer du.

Hur är läget, kompis?

Bra.

Det är bra, ta det lugnt. Tiden läker alla sår, ska du se.

- Varsågod. - Tack.

- Hur mycket? - Tre euro.

Tre euro.

Tack.

- Tack. - Varsågod.

FINDERLV/SIBILA23

Vi ses imorgon, Laura.

STÄNGT

ÖPPET

Vill du komma levande härifrån? Vill du det?

Berätta vem Naranjo pratar med.

Kom igen.

Berätta vem Naranjo pratar med. Vem försöker du varna?

Berätta, för fan! Vem försöker du varna?

Vem försöker du varna? Ge mig ett jävla namn!

Kom igen!

Jävla golare!

Nej.

Nej...

God eftermiddag, frun. Får jag låna fem minuter av er tid?

Javisst.

Vad gäller saken?

Undertexter: Mattias R. Andersson