Original subtitles

Här.

Det blir 92 kronor, tack.

–Vill du ha kvitto? –Nej.

Ska jag ta den?

Kom.

Kom nu!

Här.

Mamma, varför springer vi?

–Det är nödläge. Kan vi låna toan? –Javisst. Eh... Där.

–Mamma måste bara fixa lite, okej? –Mm.

–Du letar personal? –Va?

–Sorry, jag trodde att du var chef. –Ja, det är jag faktiskt.

Okej. För jag är mellan jobb, så det är värsta sammanträffandet.

–Har du jobbat på bageri förut? –Nej, men på restaurang.

Och i mataffär, så jag har kassa...

Telefonförsäljare, jag har städat. Jag har gjort typ allt.

Jag jobbar hårt, jag passar tider. Jag är lojal, sjukt lojal.

–Jag kan ta dina uppgifter. –Grymt. Tack.

Vilken tur! Jag såg lappen och tänkte att det är alltid värt att fråga.

Tack.

Bara så att du vet, så är jag straffad. Men det är längesen.

–För vad då? –Lite snatteri och olovlig körning.

–Och misshandel. –Oj. Jaha, tack.

Det är lugnt. Jag chansade bara. Det var bara en fråga. – Kom.

Hej! Älskling...

Det går inte att få saker att fungera här ute. Bageriet lägger också ner.

Kristian och jag kanske ska ta över – öppna en yogastudio och hälsokafé.

Nej, gör det inte. Det går inte att få saker att gå runt här ute.

Om vi gör det, kan inte du stå i kassan då?

Det är väl precis vad du behöver? En paus från det här. /MOBILSIGNAL/

Va? Fast inkomst.

Eh... Oj. Förlåt, jag måste verkligen ta det här.

–Kommer du i kväll? –Va?

Tjejmiddagen på piren.

Eh... Jag vet faktiskt inte om jag hinner.

Alla fattar att det är lite dålig tajming, men...

Jag är inte utblottad! Är det det alla tror?

Nej. Nej!

–Jag kommer. Definitivt. –Annars checkar jag in i morgon.

Mm. Åh, jag måste ta det här. Vi ses. Hej.

Snälla, sluta mytta. Jag har hört alla dina ursäkter.

Jag behöver mina pengar! Det är min lön för helgen.

Där ute. Kom igen.

Äntligen! Du får väl inte betalt för att inte göra nånting?

–Vad vill ni ha? –Lövbiff, medium rare.

Samma färg som din fitta.

Då menar du extra rare, eller hur? För min fitta sprejar blod just nu.

Hora! Ta betalt och håll käft!

–Han tog sin hand mellan mina... –Du är servitris! Du ska tåla sånt.

–Satte du din hand på mig? –Jag sätter den överallt om jag vill.

Vet du vad du är? Du är en liten pajas.

Kom igen, lilla fitta. Stick härifrån!

Din klängapa! Din klängapa! Du är dum i huvudet!

Du är helt knäpp! Du kan gå och begrava dig själv. Stick!

Din jävla åsna! Du är ju för fan skyldig mig pengar! Fan!

Tja! Hörru! Jobbar du på det här skitstället?

Hörru! Jag försöker få tag på din snubbe, men han gömmer sig på isol.

–Han är inte min kille, okej? –Jag skämtar bara, Liana.

Tompa är i bilen. Häng med och snacka lite.

Jag vill bara veta vad Steffe har sagt till dig.

Jag skjutsar dig hem, så hämtar vi Heaven på vägen.

–Hjälp! Hjälp! –Starta bilen!

/HON BACKAR PÅ NÅT/ Vad fan...?

Fan!

Jag tänkte på present till pappi. Vad tror du om golfklubbor?

Han pratar ju om hur mycket bättre klubbor gubbarna i vinklubben har.

Jag har haft en galen vecka. Men det är bra – du vet, lite nykär.

–Är det bra, eller? –Ja, det är bra. Allt är bra.

–Det är okej med butiken? –Ja.

–Varför skulle det inte vara det? –Du lät lite frånvarande.

–Jag måste lägga på. –Okej.

Malou?

Hej, Malou. Nina heter jag. Vi är från Kronofogden.

–Jag har försökt nå dig tusen gånger. –Kom in då, för fan.

–Min son är hemma. –Vi meddelade dig om förrättningen.

Ge mig lite tid till, snälla. En månad. Då klarar jag det.

Hette du Nina? Målsättningen måste ju ändå vara att jag ska klara det här.

Absolut, men du måste släppa in oss i huset.

Okej. Men då får ni hålla låg profil.

Ursäkta att det är lite rörigt. Vill ni ha kaffe?

Tack, det är bra. – Den där lampan.

Hallå! Hej, hej! Hugo! Vi har lite folk här.

Oj. Hej, Agata.

Det är lite folk här och tittar på vårt hus, så ni måste lägga på.

Hej då. Ni får prata sen.

Vet du vad? Den här kan du få. Den är min ex, och han är dum i huvudet.

Nej, inte den, snälla. Det här är min mormors.

Sluta lappa den, sa jag!

–Ta det lugnt. –Nej, jag kan inte ta det lugnt.

Den här har jag fått av min mormor.

Gör det ni ska, och gå ut! Min son står där borta.

Var bor hon, då? Ring nån av hennes kompisar, inte fan vet jag. Ja, nu.

–Vem snackade du med? –Tjejen.

–Du är ju inte till nån hjälp. –Jag visste att hon jobbade på puben.

Fan, vad gott. Jävlar! Den här var bra.

Jag måste gå och lägga en kabel.

/MOBILSIGNAL/

–Ja? –Tja, det är Tompa.

Joel är ute. Han bara dök upp. Han ville ha med mig på en grej.

–Vad då för jävla grej? –Han ville snacka med Liana.

–Har han rört henne? –Nej, hon stack. Jag har hennes rygg.

Om nåt händer henne, slår jag sönder dig.

Ta det lugnt. Jag tänker så här: Jag kan ju flytta på pengarna–

–om du berättar för mig var de är. Finta Joel.

Det finns inga cash, din jävla idiot!

Hugo...

Du... Du ska inte vara orolig, det kommer att lösa sig.

Agatas mamma säger att du har gått i konkurs.

Agatas mamma kan fortsätta ligga med er lärare och hålla sin käft!

Det kommer att lösa sig. Oroa dig inte, allt kommer att bli bra.

Jag måste bara... Jag måste till Trolldalen en stund.

Ska du meditera? Du tänker att det hjälper?

–Ja, jag tänkte det. –Jaha. Lycka till, då.

Tack. Vi ses sen.

–Hej, tigern! Vi har lite bråttom. –Jag är en vargbjörn.

–Heavens gummistövlar är lite små. –Okej. Jag fixar det.

Hej då, vargbjörnen!

Kommer du, gumman?

Åh, gud!

Så, gumman. Vi ska åka färja. Vi ska åka och hälsa på mammas kusin Venla.

–Kommer du ihåg henne? –Mm.

Gå och spela Mario.

/MOBILSIGNAL/

Hallå? Är du okej?

Nej.

–Joel kom till mitt jobb. –Jag vet, Tom sa det.

–Säg till honom att ge fan i mig. –Det är inte så jävla enkelt.

Jo, du måste bara få dem att fatta att pengarna är borta.

Jag måste lämna landet, fattar du det?

Jag har dem. Okej?

Vad sa du?

Pengarna. De är kvar.

/GRÅTER/

Åh! Gud...

Nämen...

Din lilla jävla råtta.

Du hade kunnat ge mig lite. Då hade jag kunnat fixa de här jävla lånen.

Då hade inte vi behövt hoppa runt på några jävla soffor i tre jävla år!

–Jag försökte skydda er. –Bullshit. Du litar inte på mig.

Det är klart som fan att jag gör! Du är den enda jag litar på.

Cashen är våra. Men nu måste du göra som jag säger. Det är inte läge.

–Okej? Hör du mig? –Säg vad jag ska göra.

Åh...

Ah!

Men...

Kvitto?

Ursäkta. – Okej.

070...

...079...

...89...

...32.

Den fungerar.

–Den är på Lidingö. –Dra dit på en gång.

–Om det skiter sig? –Då går du till Kangas.

–Jag klarar inte det här. –Det är klart som fan att du kan!

Heaven!

Öppna. /DET RINGER PÅ DÖRREN/

–Öppna! –De kanske inte är hemma.

Håll käften. Stanna kvar här, jag kollar andra sidan.

Liana!

Kom.

In igen!

Vi kryper.

–Liana, öppna. Det är Tompa. –Sätt på dig skorna.

/FÖNSTRET KROSSAS/

Stäng dörren, för fan!

In i bilen.

Åh!

Vad fan...?

Det viktigaste är att vara uppmärk- sam på det som händer just nu.

Det är ganska självklart varför det är så viktigt.

...växa och uttrycka sina känslor. Det är bara i nuet vi kan göra det.

Om vi ältar det förflutna, så går vi miste...

–Hejsan. –Hej. Jag har tankat.

–Fyran, antar jag? –Ja, precis.

–504, tack. –Där.

Ju oftare du ger dig själv saker som får dig att må bra–

–desto mer har du att ge till andra.

Jävla helvetes kuk! Fan!

Shit!

Men...

Vänta nu...

Fan!

...34, 35, 36, 37, 38, 39, 40.

Blä!

/NÅN FÖRSÖKER ÖPPNA DÖRREN/

Hallå!

Hallå! Öppna!

Herregud...

Du har blivit medveten om var din stress kommer ifrån.

Du har tagit kontroll över den. Det här är det första steget–

–mot inre frid och personlig utveckling.

/BILTUTA/ Oj.

Jaaa! Ja!

–...inte i går, inte i morgon. Nu. –Åh...

/MOBILSIGNAL/

Åh!

–Hallå? –Hej, det är Nina från...

–Jag kan betala. –Ursäkta, kan du sänka lite?

Eh... Ja, vänta.

–Jag kan betala. –Jaha.

Hur gör jag? Går jag bara in på nåt kontor?

Du ringer och bokar en tid...

En helknäpp fråga... Tar ni kontanter?

–Ja, det gör vi. –Fantastiskt. Då kommer jag in.

Fuck!

Nej, nej, nej...

Hallå! Hej. Nu är jag hemma. Jag handlat massor med mat.

Gick det vilt till i skogen? Du har en massa mossa i håret.

Jaha. Du, den här är till dig. Jag ska ut med tjejerna i kväll.

Det var så sjukt. Jag... Jag trillade faktiskt omkull–

–för att jag blev så glad. Vet du vad som hände?

När jag satt där och mediterade, så ringde det en man.

Och så sa han att han...ville köpa butikslagret.

Hela lagret!

Helt sjukt! Men fantastiskt, för allt är löst.

Jag sa ju att det skulle fixa sig. Åh! Blommor till dig, har jag köpt.

För vet du vad? Du är världens bästa son. Jag älskar dig så mycket.

Jag vet att jag är jobbig ibland. Men jag har köpt jäkligt mycket mat!

–Hej. –Hej.

–Är det...? –Ja, det är Heaven.

Hopps...

–Kan vi komma in? –Javisst. Kom, bara.

Grrr!

–Vad stor Heaven har blivit. –Ja, visst har hon?

Steffe sa att jag skulle ringa dig om jag fick problem.

Joel och Tom kom till mitt jobb i dag.

–Joel sa att han bara ville snacka. –Om pengarna.

–Men jag stack. –Det var bra. Joel är en hal jävel.

Han vet var jag bor, så jag kan inte gå hem.

Nej.

Kan inte du snacka med honom och säga åt honom att lämna mig i fred?

Talade Steffe om för dig var han gjorde av pengarna?

Liana? Ingen går på hans lilla story att det dök upp maskerade gubbar–

–som snodde dem rakt under nosen på honom.

Du måste tala sanning nu.

Jag kan inte hjälpa dig annars.

Pengarna är borta.

De är borta?

Han hade grävt ner dem i en väska med nån gps-grej.

I skogen, här på Lidingö. Där.

Jag åkte och kollade. Det var bara en grop. Nån hade varit där före mig.

Hur kan du veta det?

Den rörde på sig. Jag följde efter den till Lidingö roddklubb.

När jag kom dit var polisen där. Det var avspärrningar och hela skiten.

Jag tar den här. Den ska vi göra oss av med.

Nu gör vi så här att ni två stannar här i natt.

Jag kan vara lite svår, men en sak ska du veta:

Jag ställer alltid upp för dig och Heaven.

Tack.

Hallå, tjejer!

–Hej! Du kom. –Mm.

Tack för påminnelsen. Jag hade helt glömt bort det.

–Vad gaggar tanterna om, då? –Elly var med om ett drama i dag.

–Hon hittade en bomb på roddklubben. –Det var en svart, blinkande låda.

En svart låda? De brukar väl komma från flygplan?

–Hur skulle den ha kunnat hamna där? –Det var säkert byggjobbarnas.

Varför vilja bomba sin egen arbetsplats?

–Jag ringde polisen. Barnen kunde... –Det var ingen bomb, okej?

–Hej. Välkommen. –Hej! Jag är så sugen på champagne.

Vad säger ni? Champagne, jag bjuder!

–Du behöver inte bjuda. –Jag vill.

–Men har du råd? –Ja, jag fick en köpare till lagret.

Wow, grattis! Det är ju helt fantastiskt.

–Det är klart att vi ska fira det. –Ibland händer mirakel.

Du... Sa polisen om de skulle återkomma?

Jag fick inte veta nåt, "av utredningstekniska skäl".

–Oj. Tack! –Skål!

Åh, gott!

Såg ni att bageriet är till salu? Jag och Kristian tänkte hitta på nåt där.

Du, förlåt...

–Ni tar kontanter, va? –Helst inte.

–Men du tar det? –Ja, det funkar.

Det är perfekt. Eller hur? Vi pratade ju om det.

Så kan du hjälpa till där, jobba där om du vill.

Tjena. Din grabb är ute och härjar, visste du det?

–Ja, det är väl inte ovanligt. –Nej, men nu är det så att...

...min sons tjej och unge är här, de vågar inte gå hem.

–Det är ju knappast mitt problem. –Nej. Men det är ett jävla sätt.

–Be honom lugna ner sig några hekto. –Jag ska se vad jag kan göra.

–Hur raderar man det man sökt på? –Vill du vara anonym, så använd VPN.

Allt du söker på raderas automatiskt. Man kan inte tracka dig på webben.

–Det finns som appar. –Hur vet DU det?

Jag och Rebecca tänkte köpa spice i sexan, men ångrade oss.

Men gud! Jag är så glad att ni har glidit ifrån varann.

/MOBILSIGNAL/

–Ja? –Släpp tjejen. Stick därifrån.

–Fan, jag... –Ifrågasätter du mig nu?

–Nej, pa... Nej, det gör jag inte. –Bra.

–Vi tar honom när han har muckat. –Yes.

Kör hem, bara.

–Mamma... Var det där min farfar? –Ja, det var det.

Mamma... Stövlarna gör ont.

/MOBIL/ Lidingö bageri. Jag kan inte prata nu. Får jag ringa upp dig?

Tack ska du ha. Hej.

Jag har alltid tyckt så mycket om det här stället.

Och jag skulle vilja...

Jag skulle vilja arrendera bageriet. Under en prövotid.

Och jag kommer att ta vinsten.

Men du kommer att få en garantisumma varje månad. Kontant.

Mamma, varför springer vi?

–Det är nödläge. Kan vi låna toan? –Javisst.

Där.

–Du letar personal? –Va?

–Sorry, jag trodde att du var chef. –Ja, det är jag faktiskt.

Vilken tur! Jag såg lappen och tänkte att det är alltid värt att fråga.

Tack.

Bara så att du vet, så är jag straffad.

–För vad då? –Lite snatteri och olovlig körning.

–Och misshandel. –Oj. Jaha, tack.

Det är lugnt. Jag chansade bara. Det var bara en fråga. – Kom.

Du, vänta!

När var det du gjorde de där grejerna?

Det var ju innan hon kom.

–Pengar i handen? –Absolut.

Okej. Du får jobbet.

Och vet du varför? För att jag tänker ge dig nåt som ingen nånsin gett mig:

–En andra chans. Malou. –Liana.

Textning: Malin Westhall Svensk Medietext för SVT