Original subtitles

11 SEPTEMBER 1777

Skjut tills vi når fästet.

Vi är invaderade!

Fortsätt framåt!

De har intagit kullen!

Sergeant, behåll ställningarna!

Dra er tillbaka! Dra er tillbaka!

Kom in med honom, pojkar!

Ta ut honom på gården.

General Washington vill att han behandlas genast.

Vem är han?

Nån fransman.

Lär ha försvarat Brandywine Creek.

Stor nytta det gjorde honom. Eller oss.

Ni ser hungriga ut, messieurs. Jag hoppas att ni inte äter mig.

De engelska herrarna hedrade mig med en kula.

Ta den här. Bit hårt om den.

STUNDANDE KRIG

DEKLARATION

BASERAT PÅ BOKEN AV STACY SCHIFF

Han ådrog sig dödliga skador i en fruktlös strid

på Brandywine Rivers vilda banker.

Illa nog att han hade fräckheten att trotsa Hans Majestäts order.

Men att gå och bli dödad?

Den idioten.

Markisen sägs ha anlänt till Philadelphia

med ett rekommendationsbrev från dr Franklin.

Vår vän i Passy är full av hemligheter.

Alltför många.

Kanske...

Kanske vi kan ta uppmärksamheten ifrån Amerika

genom att utnyttja det här till vår fördel.

Nej.

Jo.

Jag trodde att chevalier d’Éon var utvisad på livstid.

En fråga om statshemligheter.

Kungen har gått med på att låta honom återvända

och erhålla livränta för tjänstgöring i Hans Majestäts dragoner.

Så länge han... hon... de... går med på att inte föra gamla klagomål på tal

och lovar att alltid bära kvinnokläder.

Är chevaliern en kvinna?

Hur är er engelska?

Den sägs vara skaplig.

Bra. Ni ska strängt tillrättavisa dr Franklin

för hans medverkan i Lafayettes olovliga avsteg.

Om vilket vi inte har nån vetskap.

Har vi ingen vetskap?

Nu är inte rätt tillfälle att diskutera huruvida vi vet vad vi vet.

Ni har äventyrat Hans Majestäts neutralitet.

Jag uppfyllde endast pojkens önskan. Jag menade inte att vara respektlös.

Ni skickade en fransk officer att dö på amerikansk mark.

Den brittiska ambassadören har framfört ett formellt klagomål.

Jag sörjer markisens död med hela Frankrike.

Men beakta det här, monsieur Gérard.

En lovande ung man bringad om livet i kampen för frihet.

Vad skulle kunna vara bättre reklam för vår allians?

En egensinnig äventyrare som dött för en sak som inte var hans egen

är inte en inspirationskälla.

Är det monsieur Vergennes ståndpunkt?

Utrikesministern kan inte ha en ståndpunkt i en fråga han saknar vetskap om.

En bra statsman ser inget, hör inget, vet inget.

Bon homme Richard. Det var trevlig läsning.

- Kör mig tillbaka! - Monsieur Gérard...

Vem låg bakom att min tryckpress slogs i bitar?

Det är olagligt att införa en press i landet.

Ni är en ärad gäst som aldrig skulle bryta mot lagen.

Därför existerar ingen sån maskin.

Hur skulle den kunna bli förstörd?

Och jag?

Existerar jag? Eller är jag också olaglig?

Ni existerar i Passy, doktorn. Men inte i Paris.

Kör nu!

Det är väl lönlöst att varna dig igen.

Att jag måste avstå från sprit och kött?

Att jag måste finna njutning i små nöjen?

Acceptera det jag inte kan förändra?

Ja, jag ogillar artikulerade patienter.

Vergennes leker med mig.

Han hjälper oss efter att vi har vunnit.

Men vi kan inte vinna utan hans hjälp.

Allt jag faktiskt har uppnått är att skicka en ung dåre in i döden.

Du kan inte klandra dig själv för det.

Pojkar som Lafayette söker sitt öde på ett eller annat sätt.

Gud välsigne honom då.

Du har räddat pressen åtminstone.

Den är värdelös utan typsatsen och de där vandalerna slog den i bitar.

Åh, låt tillverka en ny.

Pressen är olaglig. De lär veta om jag försöker laga den.

"De"?

Ja, "de" som tittar genom varje nyckelhål, som följer mig vart jag än går.

Som skickar krypterade meddelanden till Paris-polisen, Versailles korridorer,

despoterna i Westminster.

Mitt råd, vilket du kommer att ignorera, är gröt och osötat te.

Doppa penseln väldigt lätt i pigmentet.

En akvarell ska vara transparent. Som en glasmålning på papper.

Jag blir aldrig lika bra som du.

Det är därför vi övar.

Vad tycker dr Franklin om dina målningar?

Jag målar inte för dr Franklin utan för mig själv.

Han skulle säkert beundra dem.

Dr Franklin beundrar allt med dig.

Franklinet skulle nog inte bry sig om mina målningar.

Vem eller vad är Franklinet?

Monsieur Temple.

För att han är lik sin farfar, men mindre.

Har du känslor för honom?

Jag tycker om att reta honom.

Det är kul att se honom våndas.

Gå inte till överdrift.

Män tenderar att missförstå avsikten.

Du retar dr Franklin jämt.

Det är en lek som bäst överlåts åt experter.

Tyst, Pipou.

Tyst, sa jag!

Vi har glömt det malakitgröna pigmentet.

Behövs det?

Annars kan vi inte återge ljuset på bladen.

Du hittar det i studion.

Nu?

Ja, gå nu.

Och tjura inte.

Och ta med dig Pipou.

När jag blir gift, ska jag beordra alla andra.

Nu vill jag döda engelsmän ännu mer.

Han kom till mina gemak...

Kvällen då han gav sig av till Bordeaux.

Det sa du aldrig.

Slank in genom fönstret.

I full uniform.

Typiskt Gilbert.

Han lät specialtillverka ett svärd åt mig.

När jag sa att jag inte skulle följa med...

...bröt han bladet mot sitt knä.

En omgång till!

En omgång till, tack!

Han var hopplös. Så krånglig.

Alltid så seriös...

Minns ni när han dansade med drottningen?

- Dansade Gilbert med Marie Antoinette? - Oui.

Om man vill kalla det för det. Det var snarare...

Vi visar honom. Jag spelar drottningen.

Non. Non!

- Gör det. - Menuett!

Philippe, allez.

Jag vill inte dansa mer med er, markisen. Ni är för klumpig!

För Gilbert.

För markisen.

För markisen av Lafayette.

Markisen av Lafayette!

Min vän. Följ med.

Nu.

Genomsök parken!

Jag kallar hit konstapeln. Vi ska genomsöka alla vägar.

Oroa er inte.

- Temple! Kära pojke. Var är du? - Monsieur Temple!

Temple! Temp...

Farfar?

Jag...

Jag var på Épée de Bois och drack.

Med Jacques?

Nej, med Philippe och Louis.

Greven av Ségur och greven av Noailles.

Jag tror inte jag haft nöjet att skapa deras bekantskap.

De är Frankrikes ypperligaste karlar.

Förutom Gilbert.

Markisen var en modig ung man.

- Det är mitt fel att han är död. - Nej.

Jag övertalade dig att skriva brevet... Jag skickade iväg honom. Och...

Lafayette valde sin egen väg.

Varken du eller nån annan hade kunnat stoppa honom.

Jag trodde... Jag trodde att det skulle hjälpa vår sak.

Att tänka så gör ingen nytta.

Släpp ner ditt ankare i kväll. Sätt en ny kurs i morgon bitti.

Bespara mig dina visdomsord.

Ursäkta?

Alla dina praktiska små...

- Aforismer. - Människor funkar inte så.

Du är för ung för att veta hur människor funkar.

Jag vet hur du funkar.

Jag iakttar dig.

Du säger en sak, men gör en annan.

Tror alltid att du är slug nog att komma undan med det.

Jag insåg inte att du ringaktade mig så.

Hur gör du det?

Gör vad, exakt?

Låtsas att min far inte existerar.

Medan han sitter i en fängelsecell. Din egen son. Och du hjälper honom inte.

Du är arg och sorgmodig och väldigt full.

Det var därför du tog med mig hit.

För att kompensera din egen själviskhet.

En fru du ignorerade. En dotter du knappt känner.

Och du vill att jag ska bli precis som du.

Temple, en dag inser du kanske att vi alla gör misstag.

- Saker man önskar man kunde radera. - De kallas synder.

Nej, de är inte synder, de är missbedömningar, och...

Jag har i hela mitt liv försökt kompensera dem. Det gör jag fortfarande.

Kan du tillåta mig det?

- När jag var i din ålder... - Jag struntar i vad som hände dig.

- Kan du snälla sakta ner? - Jag kan inte. För mycket att göra.

Varför träffas vi då?

Hur kommer det sig att det som sker i Versailles blir så snabbt känt i London?

Förklara.

Tre fartyg avgick från Le Havre.

Två beslagtogs av britterna knappt två dagar efter avgång.

Jesus. Det är fem miljoner livres.

Endast Amphitrite undgick fienden.

Vapen, ammunition och näsdukar till 30 000 män...

Näsdukar? Betalar jag för näsdukar?

Filtar, kläder, skor. Tusentals musköter och kruttunnor

för att försvara Philadelphia och New England.

Svara ärligt. Är ditt livssyfte att försätta mig i konkurs?

Nån har förrått oss!

Endast Beaumarchais, du och dr Franklin kände till avgångsdatum och rutt.

Påstår du att dr Franklin spionerar för britterna?

Eller jag?

Eller du själv?

Säger du att du kan vara förrädaren,

så att jag ska tro att du inte är det fast du är det?

Kanske nån i ditt hushåll eller bland dr Franklins bundsförvanter...

- Monsieur Beaumarchais... - Jag vet vad ni tänker säga.

"Beaumarchais slutar aldrig!"

Hur kan han, när nya subjekt varje dag väcker hans vaksamhet?

Det är inte vad jag tänkte säga.

Överlåt utredningen åt mig.

Informera dr Franklin om förlusterna, men nämn inte våra misstankar. För nån.

Och mina pengar?

Hur blir det med mina pengar?

De här, då?

De är förstörda. Duger bara till att smälta ner.

Amphitrite slank förbi obemärkt. Hon kan fortfarande nå målet.

Till vilken nytta? Förlusten i Brandywine öppnade vägen till Philadelphia.

Vapnen och utrustningen på det fartyget kan ännu tippa vågskålen.

Mycket kan hända, men det mesta kommer inte att göra det.

Var hoppfull, min vän. Omständigheter förändras.

Man kan inte förlita sig på hoppfullhet, mr Bancroft.

- Ni ser beklämd ut. - Det är åtminstone ärligt.

Väntade ni er inte ärlighet?

Jag har hört så lite av det på sistone.

Ta en ridtur med mig då, så kan vi utbyta endast falskheter.

Jag vore nog inte mycket till sällskap.

Min kära pappa.

Om ni hyser nån tillgivenhet för mig, snälla underhåll mig.

Mannen där. I den blåa hatten.

Vad är hans hemlighet?

Han är fiskhandlare med en familj på sex personer.

En gång i veckan stänger han sitt stånd tidigt,

tvättar sig med kastilientvål och citron

och kommer hit för att spatsera runt som en fin herre.

Och ändå, med varje person som passerar, undrar han nervöst...

Kan de känna fiskdoften?

Åh, det är så sorgligt.

Välj ni då.

Hon.

Berätta.

Hon... ska träffa en älskare.

Så enkelt?

Det är aldrig enkelt.

Åh, hon är gift.

Givetvis.

Men det är inte bekymret.

Hon söker nåt hon befarar inte existerar.

- Vad är det? - Ett möte mellan själar.

Då inget sägs, men allt förstås.

Så att två kan leva i harmoni,

utan att dölja nåt, och leva i fullständig lycka.

Det låter väldigt kyskt.

Inte alls.

Det är en passion större än hjärtat kan hysa.

Och hennes älskare?

Hurdan är han?

En mångfacetterad man.

Till synes slätstruken.

Men alltid beräknande.

En ganska hal karl, alltså?

- Det är det som gör honom intressant. - Jag föredrar min fiskhandlare.

Då kan ni få honom.

Jag famlar i mörkret, madame.

Jag förstår inte.

Fast i dyn. Förvirrad. Vilsen.

Varför?

Jag kan inte se nån lösning.

Jag vet inte vem jag kan lita på.

Jag är här för att hjälpa mitt land vinna sin frihet, men alla dörrar är stängda

och tiden rinner ut.

Jag får inte ens sätta min fot i Paris.

Och den här gikten kommer att bli min död.

Jag är ledsen.

De är mina bördor, inte era.

Inget är enklare än att lösa nån annans problem.

Och vad är er lösning?

Gällande ert lands frihet, så har jag ingen lösning.

Gällande vem ni kan lita på...

...så kan ni lita på mig.

Vad gäller ert återvändande till stan, vem skulle stoppa er?

Ni är lite berömd, sägs det.

Inte lika berömd som chevalier d'Éon.

Inställningar ändras ofta i Frankrike. Låt dem inte göra det.

- Och vad gäller gikten, inget vin. - Nej.

Och inga kvinnor.

Ni är en strängare läkare än till och med mr Bancroft.

En dag kommer ni att tacka mig.

Jag tackar er nu.

Kära vän,

jag undrar om den här "beräknande mannen"

kanske får möjlighet...

- Dr Franklin. - ...att...

Av alla ställen...

- Dr Franklin. - Vem är...

Tvätterskan från Auteuil.

Varför har ni inte kommit på besök än?

Trevligt att äntligen träffas.

Får jag presentera min granne, madame Brillon?

- Jag känner till änkan Helvétius. - Men hon önskar att hon inte gjorde det!

Mitt hus ligger bara en bit bort

från stenröset monsieur Chaumont kallar för gods.

Ni har ingen ursäkt.

Jag skyller på ämbetsuppgifter, madame.

Skyll på vad ni vill, men vänta er en inbjudan till min nästa sammankomst.

Ta med er en gäst.

En manlig gäst. Jag är inte förtjust i kvinnor.

Inget annat än vulgära skvallertackor inte sant?

Jag...

De säger att jag har en tvätterskas hyfs.

- Nej. - Jo.

Madame, om Paris tvätterskor har samma hyfs som ni,

så har de en drottnings hyfs.

Ni är visst en kåt gammal lögnare.

Det gillar jag. Adjö.

Adjö, madame.

Kom ihåg er gikt.

Är jag i paradiset?

Vad?

Är... Är det här himlen?

Det är Pennsylvania.

Ännu bättre.

Han lever!

Lever han?

De gjorde honom till general! Han lever!

Lever, och general!

Bättre om han vore död! Nu blir han olidlig!

Han lever!

Gilbert lever!

Han lever!

Gilbert!

"Jag skickar dig några rader här, mitt hjärta."

- Han skriver till sin fru, inte mig. - Tack för förtydligandet.

"Jag måste säga att vi stred intensivt, men segrade inte.

Engelsmännen hedrade mig med en muskötkula i benet,

men skadan är obetydlig, och jag hoppas att du inte oroar dig."

Det står "mitt hjärta" igen.

"Slaget kommer, befarar jag, få otrevliga konsekvenser för Amerika,

och vi måste försöka reparera skadorna så gott vi kan.

Hälsa mina vänner att jag är vid god hälsa.

Jag älskar dig mer än nånsin."

Inget "mitt hjärta"?

Jag utelämnade det.

Och poängen är?

Att han blev sårad och är en hjälte. Du borde publicera det.

Förutom det faktum att jag inte kan det, hur hjälper det här vår sak?

Ett fåfängt barn tågar in i en strid vi förlorade

och lyckas bara bli skjuten men inte dödad.

Jag kan trycka det bredvid nyheten att en hund bet en man.

Pojke.

Jag är glad att han lever.

Ge mig brevet så funderar jag ut nåt.

Nåt annat du vill säga?

Nej.

Då så.

Jag är hitkallad för...

Bara ett otvunget samtal, min kära Necker.

Jag ville byta några ord...

Om ett av orden är "Amerika", vill jag inte höra det.

Till skillnad från markisen av Lafayette,

har Frankrike inte råd att köpa ära på bekostnad av sin välgång.

Ett brittiskt nederlag säkrar vår framgång.

Och hur ska vi betala för denna ärorika triumf, monsieur Vergennes?

Jag är säker på att den kungliga skattmästaren

gärna talar om för mig varför vi inte kan det.

Kungens kreditgivare tolererar inte mer skuld,

och skattehöjningar kommer inte på fråga. Voilà.

Låt George III konkursförsätta sitt land

och rädda oss från att konkursförsätta vårt.

Är det ert råd till rådsförsamlingen?

Ni är tämligen ensam i ert stöd av upprorsmakarna, greve Vergennes.

Men jag önskar er, och dem, lycka till.

Vad väntar vi på?

Att bli igenkända.

Av vem?

Vem som helst.

- Okej. Gå. - Ursäkta?

Du vill inte bli sedd med mig, som är så grym. Så gå.

Gå bara.

Trött på lantlivet, doktorn?

Tänker ni sätta mig i bojor för att jag lämnar Passy, löjtnant?

Snälla. Vem skulle drömma om nåt sånt?

Ni har tveklöst mer angelägna ärenden. Som att läsa min post.

Det har jag assistenter till.

Vilket ståhej, va?

Tycker ni inte om opera?

Jag är bara här för att min fru släpade hit mig.

Hon vill bara glo på chevalier d'Éon.

Man kan inte klandra henne.

Och här är damen ni beundrar så.

Stanna inte uppe för sent.

Doktorn, ni får oss alla att skämmas med er anspråkslöshet.

Madame, ni strålar som solen efter ett vårregn.

Jag tror att mitt huvud kanske trillar av.

Då fångar jag det.

Mon cher, se till att folk lägger märke till er.

Visa mig vägen in i helvetet, min Virgil.

Du vill nog inte ens prata med mig nu,

med alla dina berömda vänner.

Så spännande att känna en riktig hjälte!

Gilbert? Jag är bara glad att han lever.

Gilbert?

Han heter så.

Till dig.

Jag retar bara dem jag gillar.

Du kommer ingenvart med henne.

Vad menar du?

Jag har sett såna flickor i hela mitt liv. Allt är en föreställning.

De kan inte hjälpa det. Det är allt de nånsin fått lära sig.

Hon är inte sån.

Har hon gett dig ett underligt smeknamn?

Kysst dig på kinden och ilat iväg?

Skickat eggande små meddelanden?

Just det. Och berlocken.

En kväll måste du gå ut med mig. Vi ska gå till ett riktigt ställe.

Skåda det stora mysteriet.

Vad?

Jacques säger att chevaliern egentligen är en man,

men jag slog vad om att hon bara går i manskläder som en förklädnad.

Vadå "slog vad"?

Nej.

Som inledning på kvällens föreställning

har Beaumarchais nöjet att välkomna tillbaka

en lojal fransman.

En dekorerad officer som tjänade den avlidne kungen,

låt mig presentera chevaliern Charles-Geneviève-Louise-

Auguste-Andrée-Timothée d'Éon de Beaumont.

Mina damer och herrar.

Frankrikes söner och döttrar.

Jag vördar vårt hemland, som jag varit åtskild från alltför länge.

Det är en ära i kväll att vara i en annan sann patriots närvaro.

Jag talar såklart om dr Benjamin Franklin.

I det förra kriget, var våra länder fiender.

Jag hoppas att de snart enas mot England.

Jag står till förfogande för Amerikas sak.

Chevaliern är ytterst generös.

Och jag ställer mig ödmjuk inför

att en så tapper fransk soldat erbjuder sig att stödja vår sak.

Skulle hennes svärd behövas...

...så skulle jag ...

...gladeligen ta emot,

Han vill ta emot hennes svärd!

De kunde lika gärna ha satt mig i köket.

Nästa gång kanske du borde bära klänning. Då skulle de se dig.

Mina damer och herrar.

Chevaliern.

Jag vill utbringa en skål.

För staden Philadelphia.

Intagen idag, den 26 september, av general Howe.

Gud bevare kung George.

Vad sa han?

Engelsmännen har erövrat den amerikanska huvudstaden.

Titta på Chaumont.

Han skiter på sig.

Ni har fått fel för er, mr Stormont.

Philadelphia har tagit general Howe.

Ni har fått fel för er, mr Stormont.

Philadelphia har tagit general Howe.

Stiligt, dr Franklin!

Doktorn.

Chevaliern.

Jag hoppas att ni förlåter min felsägning.

Sa ni fel?

Jag har ett svärd, och har haft tillfälle att nyttja det.

Ni måste vara glad över att komma hem.

Vi får se. Överallt har jag fått kämpa för mitt rykte.

Jag har kallats förrädare och ännu värre.

Jag har blivit förklarad fredlös och försatt i exil. Och även hånad.

Jag ska erkänna att jag... hanterar det sämre än de flesta.

Det finns en stolthet i mig som jag ibland tycker är opassande.

I mig också, doktorn.

Just därför låter jag dem aldrig besegra mig. Oavsett vad som händer.

Chevaliern,

får jag fråga, av ren vetgirighet...

Vad är jag?

Jag är...

...ett faktum... som ännu inte har ett namn.

Försiktigt.

Hur i hela världen...

Tja, låt oss säga att monsieur Chaumont inte är den enda smugglaren i Passy.

Mon Dieu, vi är inget annat än ett gäng brottslingar.

Nåja, du har fått tillbaka din press.

Jag har fått tillbaka min röst.

Det är väl värt att öppna en flaska för?

En ursäkt lika god som nån annan.

- Med min doktors tillåtelse. - Din doktor säger "nej." Men...

Jag antar att din vän säger "ja."

Ett ögonblick.

Varför inte?

Temple, kom och skåla med oss.

Det finns skäl att fira.

Farfar!

Jacques... Jacques skulle bara...

...visa mig nåt. Vad kallas det?

Det betyder nåt lustigt.

Jag vet vad det betyder. Får jag se?

Jag välkomnar ett bra skämt.

HÄR ÄR MITT SVÄRD, DOKTORN

Det här är dåligt tryckt.

- Åh, ja. - Det betyder verkligen inget.

- Självklart inte. - Han har rätt.

Ni skulle se vad de visar drottningen göra

med en kvinna.

- En häst... - I det här landet är osedligheter egala.

Men förlöjligande... är dödligt.

Jag ritade den inte.

Nån kommer.

Sir.

Mitt namn är Jonathan Austin. Jag har seglat från Boston

och ridit hela natten från Nantes med nyheter från kongressen.

Jag har i uppgift att informera er...

Vi har förlorat Philadelphia.

Ja, men...

Och vad mer? Charleston? Baltimore?

Washingtons löständer?

Spotta fram det bara, din korkskalle.

Vi har besegrat dem vid Saratoga.

General Burgoynes armé är tagen.

Hela armén?

6 000 män. Fältet är vårt.

Låt oss alla dricka den där drinken.

Har vi inte missat pjäsen?

Vi är här för en privat föreställning.

Inga silverberlocker i kväll.

Förstått?

Titta vem som kommer.

- God afton, monsieur Jacques. - God afton, monsieur Chaumont.

Monsieur Jacques! Varför satt ni inte i publiken i kväll?

Gynnar ni inte oss längre?

Världsbekymmer, mina små kålhuvuden.

Låt oss befria er från dem.

Om det bara vore så enkelt.

Vem är den här lilla kissen?

Han är ingen kisse. Han är ett lejon, redo att anfalla.

Vad heter ni, djurens konung?

Temple.

Men jag har kommit för att dyrka er.

Jag vill ta med honom hem!

Vi går vidare.

Kan vi stanna här?

De är bara vanliga dödliga, min vän. Vi ska träffa en gudinna.

Är det ni?

Vem annars?

Jag hade premiär på Marivaux i kväll. Och ni kom inte.

Det är oförlåtligt.

En spansk greve kom efter föreställningen och erbjöd mig halva Naples.

I utbyte mot vad?

Det var förhandlingsbart.

Som jag skäms över att jag bara tog med det här.

Tog ni med en tjänare?

Jag tog med en vän.

Dr Franklin kullkastade dessvärre våra planer.

London kommer att bli ytterst förargade.

Särskilt över nyheten om Saratoga.

Vad för nytta kan det egentligen göra? Versailles vill helst att han försvinner.

Vad annars?

Tja, jag menar, han är redan i konflikt med pojken igen.

- Det dröjer aldrig länge. - Kan vi inte utnyttja det?

Hans far är en svag punkt.

Jag ska fundera på det.

Pund är bättre, du vet.

Svårare att spendera här.

Lättare att återbetala era skulder till den kungliga börsen.

Ni kommer att höra av mig igen. Den vanliga metoden.

- Bancroft? - Ja?

Betraktar ni er själv som engelsman eller amerikan?

Jag visste inte att det var nån skillnad.

Vad har hänt, kissen?

Blev du utvisad från paradiset?

Bara uttråkad.

Få se om vi kan väcka ditt intresse.

Kom, lilla lejon. Jag bits inte.

Såvida du inte vill det.

SEGER VID SARATOGA ENGELSMÄNNEN KAPITULERAR

LAFAYETTE HJÄLTEN

Undertexter: Kristina Donnellan